Inventering av fladdermusfaunan vid Rödene, Alingsås kommun -inför planerad vindkraftspark
|
|
- Erik Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inventering av fladdermusfaunan vid Rödene, Alingsås kommun -inför planerad vindkraftspark Boxlokal 5. Nordisk fladdermus. Foto Jens Rydell Eidolon ekologi Stefan Pettersson Böletvägen Kållered Rapporten är framtagen på uppdrag av Nordisk vindkraft AB.
2 Syfte Syftet med inventeringen var att kartlägga fladdermusfaunan inom projektområdet och dess närhet samt göra en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering i området. Fladdermöss Bakgrund Näst efter gnagare är fladdermöss världens mest artrika däggdjursordning och omfattar drygt 1000 arter. Artrikedomen innebär att fladdermöss utgör cirka en femtedel av samtliga däggdjursarter. I Sverige har man i nuläget konstaterat 19 fladdermusarter (Ahlén 2010). Av dessa anses 14 arter förekomma mer eller mindre regelbundet (Ahlén 2011). Sju av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors 2010). Fladdermöss är fridlysta och genom fladdermusavtalet EUROBATS förbinder sig undertecknande stater att vidta en rad åtgärder som främjar fladdermöss. Det innebär bland annat att ett område ska bedömas med avseende på fladdermöss inför en planerad vindpark. Särskild fokus bör ligga på lokaler i närområdet som är potentiellt artrika med rödlistade högriskarter, eller migrationsvägar för fladdermöss. Livsmiljöer Det finns en rad faktorer som är betydelsefulla för fladdermöss. Tillgången på bra jaktbiotoper med en hög och jämn produktion av insekter är viktig och styr ofta om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i lövskog karaktäriseras av framför allt äldre, glesare och luckig ädellövskog i anslutning till grunda sjöar, våtmarker eller vattendrag (de Jong 2000). I jordbrukslandskapet är mosaikartade miljöer med till exempel lövskogar, hagmarker, ängar, bryn, alléer, äldre stora träd och bergsbranter i anslutning till vatten viktiga. Även tillgången till koloniplatser och viloplatser i anslutning till jaktområden är viktig och fladdermöss gynnas av bland annat större, äldre byggnader, grottor, hålträd, gamla grova träd och jordkällare. Kort sammanfattat så missgynnas fladdermöss av ren produktionsskog, kalhyggen eller stora intensivodlade åkerlandskap. Däremot kan artdiversiteten vara hög i mosaikartade miljöer med en god tillgång till koloniplatser. Fladdermöss i relation till vindkraft Det är känt att fladdermöss omkommer vid kollision med landbaserade vindkraftverk (Ahlén 2002), och det är en allmän bedömning bland många forskare att fladdermössen är mycket hårdare drabbade än fåglar (Ahlén 2008). Det har föreslagits en rad olika hypoteser om varför fladdermöss dödas. En hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter under sensommaren som ansamlas runt kraftverken (Rydell m. fl. 2010a). En studie föreslår att direkt kollision med rotorbladen inte förefaller vara nödvändig då det undertryck som bildas runt rotorbladen kan få fladdermössens lungor att kollapsa (Baerwald m. fl. 2008). En litteraturstudie med data från Nordamerika tyder på en ökad mortalitet vid låga vindhastigheter (<6 m/sek) samt direkt före och efter kraftiga oväder (Arnett m. fl. 2008). I Nordamerika har migrerande arter pekats ut som speciellt sårbara, då antalet fladdermöss som dödas vid vindkraftverk tenderar att öka under perioder som sammanfaller med migration. I Sverige berörs flera migrerande arter varav stor
3 fladdermus och trollfladdermus är mest kända (Ahlén 1997, Ahlén m. fl. 2009). I Europa tyder studier på att även, mer eller mindre, stationära arter drabbas i lika hög grad och att dödligheten främst är kopplad till fladdermössens jaktbeteende (Rydell m. fl. 2010b). Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier och var dessa ligger, vilka kan variera under säsongen (de Jong 1994). Sammanfattningsvis är det därför av intresse att planera vindparker i områden som är mindre gynnsamma ur fladdermusperspektiv och vidare undvika eller visa hänsyn vid etablering i områden med en hög andel rödlistade högriskarter, artrika områden samt områden med omfattande flyttstråk. Metod För att identifiera potentiellt bra fladdermuslokaler gjordes en översiktlig biotopkartering av området genom tolkning av ortofoton och topografiska kartor (Hitta.se, Eniro.se). Vidare användes data från skogsstyrelsen, länsstyrelsen och våtmarksinventeringen (Skogsstyrelsen 2013, Länsstyrelsen 2013) samt resultat från kända fladdermusinventeringar och fynd inrapporterade till Artportalen (2013) (Pettersson 2013). Väl på plats studerades området genom att köra bil inom och i närområdet för att lokalisera potentiellt intressanta fladdermuslokaler. Inventeringen påbörjades cirka 30 minuter efter solens nedgång. Tre lokaler inventerades med handdetektor. Besöken med handdetektor varade cirka minuter. Under handinventeringen användes en Pettersson D1000x ultraljudsdetektor. Oklara bestämningar spelades in i handdetektorn. 54 lokaler inventerades med autoboxar (D500x) i marknivå. Dessa spelar automatiskt in passerande fladdermöss. Boxlokalerna valdes för att få en god geografisk och biotopmässig täckning av vindområdet. Boxarna sattes upp på mellan 1,5 och två meters höjd i ett träd eller annan lämplig struktur. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound Alla inspelningar av arter som lyder under raritetskommitténs rekommendationer skickas rutinmässigt iväg för konfirmation och godkännande. Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. När det gäller redovisningen av Mustasch/Brandts fladdermus så är de sammanslagna då de bägge arterna ej går att särskilja med hjälp av ultraljudsdetektor. För identifikation av dessa två arter krävs nätfångst. I möjligaste mån belystes fladdermössen med en pannlampa för att observera färgteckning och jaktbeteende, vilket underlättar och ibland är helt nödvändigt för en säker artbestämning. Resultat och diskussion Den planerade parken Rödene ligger cirka 5 kilometer norr om Alingsås. Området ligger i ett kuperat skogslandskap med gott om sjöar. Närmsta bebyggelse och jordbruksmark ligger ett par kilometer sydväst om projektområdet vid Alingsås och utmed Säveåns dalgång. Det finns även midre områden med jordbruksmark ett par kilometer norr om området vid Vänga, Vagnshed och Långared. Området utgörs till stora delar av hårt brukad produktionsskog med partier av stora hyggen eller anmälda avverkningar (figur 1). Lövinslaget är lågt. Inom projektområdet finns två lite större objekt från våtmarksinventeringen (25 och 17 Ha, klass 1 respektive 2) och ett tiotal mindre sumpskogsobjekt utpekade av
4 skogsstyrelsen (0,8-3,8 Ha). Sumpskogarna utgörs främst av mosseskog där tall dominerar men det finns även ett par kärrskogar med blandad löv och barr. Våtmarker och sumpskogar är miljöer som kan utgöra viktiga födosöksområden för fladdermöss under i alla fall vissa delar av säsongen. Det finns nio utpekade nyckelbiotoper (0,2-4,9 ha), varav fem är mer eller mindre avverkade. Det sistnämnda gäller även för de fyra naturvärden som finns utpekade i området. Andelen hålträd, gamla grova träd, klippskrevor eller andra strukturer som tjänar som koloniplatser bedöms som lågt, vilket sannolikt begränsar antalet koloni- eller föryngringslokaler inom projektområdet. Eventuella kolonier finns sannolikt i, och vid de gårdar och byar som ligger i anslutning till vindområdet. Som helhet saknar stora delar av området många av de faktorer som är gynnsamma för fladdermöss och bedöms vara av tämligen låg kvalitet ur fladdermusperspektiv. Bild 1. Vy från Boxlokal 1 (figur 2, bilaga 1). Bild 2. Vy från Boxlokal 22 (figur 2, bilaga 1). Bild 3. Vy från Boxlokal 3 (figur 2, bilaga 1). Bild 4. Vy från Boxlokal 4 (figur 2, bilaga 1). Bild 5. Vy från Boxlokal 5 (figur 2, bilaga 1). Bild 6. Vy från Boxlokal 6 (figur 2, bilaga 1). Området inventerades under sammanlagt 10 nätter fördelat på fyra tillfällen under perioderna; 11-13/6, 2-4/7, 5-9/8 och 11-13/9 (bilaga 1). Under en inventeringsperiod var det tidvis regn (2-4/7) annars var det uppehåll och goda
5 förhållanden. Även temperatur och vindmässigt bedöms förutsättningarna för inventering ha varit goda. Vid de tre första besöken användes tolv autoboxar och vid det sista användes nio stycken. Sammanlagt 44 boxutsättningar gjordes. Boxarna satt ute två eller fyra nätter i taget, vilket totalt gav 112 boxnätter fördelade på 22 lokaler (figur 2, bilaga 1, 2). Sju lokaler inventerades vid ett tillfälle, nio lokaler vid två och fem lokaler vid tre tillfällen. En lokal inventerades vid samtliga fyra besök i området (tabell 3, bilaga 2). Boxlokalerna fördelades mellan följande kategorier; hygge (8), skog (3), sjö (6), våtmark/sumpskog (5) (tabell 1, figur 1, bilaga 2). Biotop Hygge Skog Sjö Våtmark/ Sumpskog lokaler Totalt Inventeringsnätter Tabell 1. boxlokaler och boxnätter per inventerade lokaler. Figur 1. Fladdermusinventerade lokaler. Kända naturvärden, avverkningar och avverkningsanmälningar inom och i närområdet av vindprojekt Rödene (Skogsstyrelsen 2013, Länsstyrelsen 2013).
6 Totalt spelades ljudfiler in i autoboxarna av dessa var fladdermusfiler, varifrån nio arter identifierades; dvärgfladdermus, nordisk fladdermus, mustasch/brandts fladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus och sydfladdermus (tabell 3, bilaga 3). Resultatet gör det till ett mer artrikt område än förväntat. et arter per lokal varierade mellan en och sju arter. Vid hälften av lokalerna noterades sex eller sju arter, vilket betraktas som artrikt. Fladdermusfaunan i området dominerades av dvärgfladdermus och nordisk fladdermus som båda noterades vid 21 av de 22 lokalerna och svarade för cirka 85 % av de registrerade fladdermusfilerna (tabell 3, figur 2). Därefter kom mustasch/brandts fladdermus. Både andelen mustasch/brandts fladdermus och vattenfladdermus är sannolikt större än vad som angetts då många filer inte är bestämda till mer än till släktet Myotis. Det flesta av dessa är mustasch/brandts fladdermus eller vattenfladdermus. Några enstaka kan vara fransfladdermus som ej har gått att säkert verifiera utifrån inspelningarna. Myotisarterna utgjorde tillsammans cirka 12 % av inspelningarna. Övriga arter registrerades med enstaka inspelningar och utgjorde endast cirka 4 % av inspelningarna även om både stor fladdermus och gråskimlig fladdermus noterades vid en majoritet av lokalerna (17 respektive 15 av de 22 lokalerna) (tabell 3, figur 2, bilaga 3) Den högsta aktiviteten noterades under den första inventeringsperioden, i början av juni, och utgjordes främst av hög aktivitet av dvärgfladdermus och nordisk fladdermus vid två boxar riktade ut över sjöarna Lille Krökingen och Lilla bodasjön (boxlokal 4 och 11) (tabell 2, bilaga 3). Under den andra inventeringsperioden i början av juli var aktiviteten generellt lägre vid boxarna vilket sannolikt till stor del beror på att det tidvis regnade under dessa nätter. Det var heller ingen lika tydlig skillnad i aktiviteten mellan boxarna. Det lägre antalet fladdermusfiler under inventeringsperioden i september,förklaras av en markant lägre aktivitet i området av dvärgfladdermus, och endast en inspelning av nordisk fladdermus (tabell 2, bilaga 3). Månad Ant. insp. fl. filer boxnätter Fl. filer/ boxnatt Sp Enil Eser Msp Mmb Mdau Mnat Nnoc Ppyg Paur Vmur Juni (1) Juli Augusti September Totalt Tabell 2. Resultat för de fyra inventeringsperioderna. Sp-obestämd fladdermus, Enil-nordisk fladdermus, Esersydfladdermus, Msp-obestämd Myotis, Mm/b-mustasch/Brandts fladdermus, Mdau-vattenfladdermus, Mnat-fransfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Paur-långörad fladdermus, Vmurgråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxarna. Aktiviteten var ganska låg både vid en majoritet av både inventeringsnätterna och boxlokalerna. Vid 23 boxar och sju boxlokaler registrerades mellan 0 och 15 fladdermusinspelningar per box och inventeringsnatt, och vid sammanlagt 33 boxar och 15 boxlokaler noterades färre än 30. Vid tre boxar och boxlokaler noterades en högre aktivitet med mellan 137 och 499 fladdermusinspelningar per natt (boxlokal 4,
7 11 och 18) (figur 2, bilaga 3). Variationen i aktiviteten mellan inventeringsperioderna var dock stor vid i alla fall två av dessa lokaler. Vid resterande åtta boxar varierade antalet inspelningar mellan 32 och 58 filer per natt (figur 2, bilaga 3). De tre lokalerna som inventerades för hand besöktes en gång i början av augusti, (tabell 3, se bilaga 2 för närmare lokalbeskrivning). Förutsättningarna för fladdermusinventering var goda. Lokalerna utgjordes av två gårdsmiljöer och ett mindre samhälle, och låg mellan cirka 1,4 och 1,8 kilometer norr om närmsta planerade verk. Vid inventeringen av de tre lokalerna observerades mellan en och fem arter. Vänga var en fin lokal vid sjön Anten och artrikast med fem noterade arter. Aktiviteten och individantalet var dock lågt. Vid Vagnshed och Långared var aktiviteten högre men den utgjordes av ett fåtal individer av nordisk fladdermus vid Långared och dvärgfladdermus vid Vagnshed. Figur 2. De gula cirklarna (1-22) anger boxlokalernas numrering och storleken på cirklarna anger intervallet av fladdermusregistreringar per natt och inventeringsperiod vid respektive lokal. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid boxlokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive box.
8 Lokal (kartid) Ant. nätter/ besök fladdermus filer fl. filer/ natt Sp Enil Eser Msp Mm/b Mdau Mnat Ppyg Nnoc Paur Vmur Långared 1 x 1 Vagnshed 1 x x 2 Vänga 1 x x x x x 5 1 2/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Totalt 112/ % 0,2 39,5 0,0 5,8 3,9 2,0 0,0 43,5 1,5 0,5 1,3 Tabell 3. Sammanslagen data för hela inventeringsperioden av förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive boxlokal. Sp-obestämd fladdermus, Enil-nordisk fladdermus, Eser-sydfladdermus, Mspobestämd Myotis, Mm/b-mustasch/Brandts fladdermus, Mdau-vattenfladdermus, Mnatfransfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Paur-långörad fladdermus, Vmurgråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid boxlokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive box! Vid de handinventerade lokalerna anges endast förekomst av påträffade fladdermusarter antal arter Kommentar Skaplig aktivitet, få individer Skaplig aktivitet, få individer Låg aktivitet, få individer Högriskarter noterade vid Rödene Av de nio bestämda arter som har registrerats i inventeringsområdet betraktas fem som högriskarter (Rydell m fl 2011); dvärgfladdermus, nordisk fladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och sydfladdermus (tabell 2). Sydfladdermus är rödlistad (EN). Nedan följer en kortare diskussion och beskrivning av arterna: Dvärgfladdermus noterades med flest inspelningar och vid alla boxlokaler utom en, samt vid två av de tre handinventerade lokalerna (tabell 3, figur 2). Arten tycks förekomma inom hela området men två boxar stod för hälften av alla inspelningar (box 4 och 11, bilaga 3). Dvärgfladdermus är mycket vanlig i västra Sverige. Arten födosöker främst i trädtoppshöjd i fritt luftutrymme. Arten kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området. Nordisk fladdermus noterades vid samtliga boxlokaler utom en och vid alla tre handinventerade lokaler och dominerade tillsammans med föregående art antalet inspelade filer (tabell 3, figur 2). Det är Sveriges vanligaste fladdermusart och den enda som förekommer över hela landet (Ahlén 2011). Det är dessutom ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Arten är relativt
9 habitatokänslig och hittas i princip i de flesta biotoper. Nordisk fladdermus är anpassad till att födosöka i öppet luftrum och kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området. Stor fladdermus noterades vid många lokaler (17 av 22) men med få inspelningar (tabell 3, figur 2). Arten är relativt vanlig men har en ojämn och fläckvis utbredning i Syd- och Mellansverige upp till Dalälven, även om enstaka fynd har gjorts längre norrut vid kusten (Ahlén 2011). Arten är långmigrerande men inget tyder på någon ökad förekomst av arten i området under migrationsperioden. (Ahlén m fl 2009). Stor fladdermus och nedan nämnda gråskimlig fladdermus är, enligt syntesrapporten, förmodligen de mest utsatta arterna när det gäller vindkraftverk (Rydell m fl 2011). Båda arterna vistas oftare i fria luften på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflygare. De är normalt inte utsatta för andra kända hot. Stor fladdermus kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området men inget tyder på att den förekommer i området i någon större omfattning. Gråskimlig fladdermus noterades med enstaka inspelningar vid 15 lokaler (tabell 3, figur 2). Arten är mer eller mindre migrerande och har en fläckvis förekomst i södra Sverige upp till södra Norrland. Arten är tämligen vanlig i vissa trakter men saknas i andra. Kolonier och jaktbiotoper är kända från landsbygd med både jordbrukslandskap och skog. På hösten migrerar många individer in till städer där man kan höra hanarnas revirflykt kring höga byggnader där de sedan övervintrar. Arten kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området men inget tyder på att den förekommer i området i någon större omfattning. Sydfladdermus noterades vid två lokaler (lokal 6 och 8) med en verifierad inspelning vid respektive lokal (raritetskommitén Ingemar Ahlén) (tabell 3, figur 2). Ytterligare någon enstaka inspelning av arten kan ha gjorts vid lokal 8 men den är inte verifierad. Arten är ovanlig och rödlistad (VU, Gärdefors 2011). Det första fyndet av arten gjordes så sent som 1982 i Skåne. Numera observeras arten sällsynt men regelbundet i södra Sverige (Ahlen 2011). De aktuella observationerna är några av de nordligaste som gjorts av arten. Sydfladdermusen finns till stor del i kulturlandskap med inslag av skogspartier, gårdsmiljöer, parker, betesmarker och åkrar. Den jagar såväl nära mark och vegetation som i öppet luftrum på högre höjd. Arten betraktas som en högriskart men det är osannolikt att den förekommer regelbundet i området och påverkansgraden som låg. Dock rekommenderas en uppföljning. Övriga noterade arter; Mustasch/Brandts fladdermus artbestämdes vid 18 boxlokaler. Sannolikt utgörs flera av filerna angivna som Msp av Mustasch/ Brandts fladdermus. De bägge arterna redovisas vanligtvis som ett artpar vid inventeringar med ultraljudsdetektor på grund av att de ej går att särskilja utan nätfångst. Bägge arterna undviker ofta att passera över stora öppna ytor. Mustaschfladdermus var tidigare rödlistad och har hittats upp till Hälsingland, södra Dalarna och mellersta Värmland men anses vara relativt sällsynt i hela Norden (Ahlén 2011). Arten jagar främst i kantzonen mellan skog och öppna biotoper. Brandts fladdermus är en skogslevande art som har ett utbredningsområde upp till södra Norrbotten (Ahlén 2011). Med tanke på områdets karaktär rör det sig sannolikt om Brandts fladdermus. De två arterna anses inte vara högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Vattenfladdermus noterades med arttypiska inspelningar vid fem lokaler (tabell 3, figur 2). Flera av filerna angivna som Msp är troligtvis vattenfladdermus, särskilt vid boxlokalerna i anslutning till vatten. Det är en av våra vanligaste fladdermusarter med en allmän utbredning till mellersta Norrland. Den jagar främst tätt över vattenytor men kan även
10 förekomma relativt långt bort från vatten och är då svår att särskilja ljudmässigt från andra myotisarter. Arten bedöms inte vara en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell mfl 2011). Fransfladdermus noterades med en konfirmerade inspelning vid lokal 2 (tabell 3, figur 2). Arten kan ha spelats in vid ytterligare några lokaler men utifrån inspelningarna har det inte gått att artbestämma till mer än en obestämd Myotis. Fransfladdermus är sällsynt och rödlistad (VU, Gärdefors 2011) med fläckvis utbredning i södra Sverige (Ahlén 2011). Den jagar på relativt låg höjd och undviker att jaga över stora öppna ytor. På grund av sitt jaktbeteende betraktas inte fransfladdermus som en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Långörad fladdermus noterades med enstaka inspelningar vid tio lokaler (tabell 3, figur 2). Det är en vanlig art trots att den förmodligen är underrepresenterad vid inventeringar då ultraljudet den skickar ut är svagt och svårt att detektera på avstånd större än 5-10 meter. Arten förekommer allmänt upp till mellersta Norrland (Ahlen 2011). Arten jagar främst i relativt tät skog längs stigar och smågläntor, men även parker och trädgårdar. Arten anses inte vara en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m). Bedömning Bedömningen är att: Stora delar av vindområdet utgörs av hårt brukad produktionsskog med låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Inga resultat indikerar några kolonier i undersökningsområdet. Det finns få kolonieller föryngringslokaler inom projektområdet då andelen hålträd, gamla grova träd, klippskrevor eller andra strukturer som tjänar som koloniplatser är lågt. Eventuella kolonier finns sannolikt i, och vid de gårdar och byar som ligger i anslutning till vindområdet. Fladdermusfaunan i undersökningsområdet är artrik med totalt nio noterade arter. Vid hälften av de undersökta lokalerna påträffades 6 eller 7 arter, vilket betraktas som artrikt för en enskild inventerad lokal. Dock var aktiviteten vid boxarna generellt låg, med enstaka undantag. Dvärgfladdermus och nordisk fladdermus dominerar fladdermusfaunan och är de arter som sannolikt kan påverkas mest av en vindkraftsetablering i området. De är samtidigt två av Sveriges vanligaste fladdermusarter. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus rör sig i området men inget tyder på att de förekommer i någon större omfattning. Noteringen av sydfladdermus är intressant. Det finns få noteringar av arten i länet. Inget tyder dock på att arten förekommer regelbundet i området men en uppföljning rekommenderas. Inget tyder på att det går några migrationsstråk genom området. Inga enskilda föreslagna verksplaceringar kan pekas ut som direkt olämpliga ur ett fladdermusperspektiv utifrån inventeringsresultaten.
11 Uppförandet av vindparken kan eventuellt komma att påverka fladdermössens rörelsemönster jämfört med observationerna i denna studie. Sådana förändringar skulle kunna uppstå till exempel om insekter dras till rotorhöjd vid vindkraftverken och fladdermössen följer efter. Slutsats Dvärgfladdermus och nordisk fladdermus rör sig i området och bedöms vara de arter som främst kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering. Förekomsten och aktiviteten hos arterna i projektområdet som helhet bedöms dock som låg och påverkansgraden som måttlig. Den sammantagna bedömningen är att vindprojektets påverkan på fladdermusfaunan är relativt låg men ett kontrollprogram rekommenderas efter att vindparken tagits i drift för att utreda om eventuella skyddsåtgärder avseende fladdermusfaunan bör vidtas i ett senare skede. Referenser: Ahlén I., Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: Ahlén I., Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: Ahlén I., Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse 2008(1): Ahlén I., Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15. Ahlén I., Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106:2: Ahlén I., H. J. Baagøe & L. Bach Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy 90 (6): Arnett E. B., Brown W. K., Erickson W. P., Fiedler J. K., Hamilton B. L., Henry T. H., Jain A., Johnson G. D., Kerns J., Koford R. R., Nicholson C. P., O'Connell T. J., Piorkowski M. D., Tankersley JR R. D Patterns of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in North America. Journal of Wildlife Management 72(1): Baerwald E. F., D Amours G. H., Klug B. J., Barclay R. M. R., Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008 (18:16): 695
12 Cryan P. M., Barclay R. M. R Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses and Predictions. Journal of Mammalogy 90(6): de Jong J., Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket de Jong J., Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilsoni, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58(4): Gärdefors, U., Rödlistade arter i Sverige- The 2010 Red List of Swedish Species. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010a. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration?. European Journal of Wildlife Research 56(6): Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010b. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket.
13 Bilaga 1 Lokal Datum Tid Solned nätter Tem p (C) Moln (0-5) Regn (0-5) Vind Y- koordinat X- koordinat Kommentar Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box * * * * * * * * * * *
14 Box Box Box Box Box Långared Vagnshed Vänga Box Box Box Box Box Box Box Box Box Svag Svag Svag
15 Bilaga 2 Lokal (kartid) Beskrivning Långared Mindre samhälle med en kyrka och skola. Lokalt mosaikartat med mindre ytor jordbruksmark och partier med löv och barrskogsdungar. Närhet till sjön Anten. Några gårdar och ett antal bostadshus. En del äldre byggnader. Några mindre Vangnshed vattendrag. Lokalt mosaikartat med mindre partier öppen jordbruksmark och löv och barrskogspartier. Ett antal hus och äldre byggnader. Ett ödehus. Lokalt mosaikartat. Närmiljön utgörs Vänga främst av öppen åkermark med mindre lövdungar och lövbryn. Enstaka beteshagar. Närhet till sjön Anten. 1 Box 1. Placerad vid en glänta i skog. Bild 1. 2 Box 2, 21, 31. Placerad vid en brant och riktad ut över Bergsjön. 3 Box 3. Riktad ut över ett hygge. Bild 3. 4 Box 4, 23, 32, 44. Riktad ut över sjön Lille Krökingen. Bild 4. 5 Box 5, 43. Riktad ut över ett hygge. Bild 5. Box 6, 24, 42. Riktad ut över en mindre dal och våtmarksområde med en liten tjärn. 6 Bild 6. 7 Box 7, 40. Riktad ut över ett hygge. 8 Box 8, 33, 41. Riktad ut över en mindre våtmark. 9 Box 9, 34, 39. Riktad ut över ett hygge 10 Box 10. Riktad ut över Stora Bodasjön. 11 Box 11, 35, 38. Riktad ut över Lilla Bodasjön. 12 Box 12. Placerad vid en mindre glänta vid en väg i skog. 13 Box 13. Riltad ut över ett hygge 14 Box 14, 25. Riktd ut över ett hygge 15 Box 15, 26. Riktad ut över en mindre våtmark. 16 Box 16, 27. Riktad utmed en skogsväg i ung till medelålders granskog. 17 Box 28. Riktad ut över en mindre sumpskog. 18 Box 18, 29. Riktad ut över ett hygge. 19 Box 19. Riktad ut över Namnsjön. 20 Box 20, 30. Riktad ut över ett hygge. 21 Box 22, 45. Riktad ut över sjön Store-Trän. 22 Box 36, 37. Riktad ut över ett mindre fuktområde med en öppen vattenspegel. Omgivande ung granskog. Bild 2.
16 Bilaga 3 Box nr Datum insp. fl. filer fl. filer / natt Ant nätter Sp Enil Eser Msp Mmb Mdau Mnat Ppyg Nnoc Vmur Paur Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box Box arter
Inventering av fladdermusfaunan vid Trysslinge, Laxå och Degerfors kommuner -inför planerad vindkraftspark
Inventering av fladdermusfaunan vid Trysslinge, Laå och Degerfors kommuner -inför planerad vindkraftspark Bolokal. Nordisk fladdermus. Foto Jens Rydell Eidolon ekologi Stefan Pettersson Böletvägen Kållered
Läs merFladdermusinventering inför etablering av vindkraft i Fagerberg, Nässjö kommun.
Graptolit ord & natur 20 16 09 07 www.graptolit.com Fladdermusinventering inför etablering av vindkraft i Fagerberg, Nässjö kommun. Rapport till Ramström Vind AB Uppdrag utfört av: Johan Eklöf, Graptolit
Läs merInventering av fladdermusfaunan vid vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun
9 Datum 2015-10-09 Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun European Wind Farms Sverige AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Läs merVindkraftens effekter på fladdermöss
Vindkraftens effekter på fladdermöss Jens Rydell, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet i samarbete med Vindvals Syntespanel Olycksfallsfrekvens vid vindkraftverk i Nordamerika Delstat Vindpark Läge
Läs merFladdermusinventering med fokus på barbastellförekomst i samband med vindkraftsutredning i Bruzaholm, Eksjö kommun.
Graptolit ord & natur 20-16 08 28 www.graptolit.com Fladdermusinventering med fokus på barbastellförekomst i samband med vindkraftsutredning i Bruzaholm, Eksjö kommun. Fil dr Johan Eklöf, Graptolit ord
Läs merFladdermusinventering och biotopkartering vid Mårdaklevs planerade vindkraftpark
Fladdermusinventering och biotopkartering vid Mårdaklevs planerade vindkraftpark Stefan Pettersson Fladdermusinventering och biotopkartering vid Mårdaklevs planerade vindkraftpark Stefan Pettersson Fladdermusinventering
Läs merTillägg: Fladdermusinventering vid Alster, Karlstad kommun
Tillägg: Fladdermusinventering vid Alster, Karlstad kommun 2013-09-05 Sofia Gylje Blank Klerebo Bergsäter 2 564 91 Bankeryd Tel: +46(0)70-3112204 E-post: sofia@noctula.se Innehåll Sammanfattning... 1 1.
Läs merPlanerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun
Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2009-05-28 Tågratorp 0416-151 20 070-6360917 karin.gerell@sjobo.nu 275 92 Sjöbo www.naturvardskonsult-gerell.se
Läs merProjekt Holmevattnet. Fladdermusinventering inför planerad vindpark
Projekt Holmevattnet Fladdermusinventering inför planerad vindpark Linda Andersson och Stefan Pettersson Projekt Holmevattnet Fladdermusinventering inför planerad vindpark Linda Andersson och Stefan Pettersson
Läs merInventering av fladdermöss i Solna stad 2014
2015-09-07 stad 2014 Johnny de Jong ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Sammanfattning Kartläggning av fladdermusfaunan ger information om naturvårdsintressanta
Läs merInventering av fladdermöss vid Frostnäs, Gislaveds kommun inför etablering av vindkraft
Graptolit ord & natur 20-14 09 29 www-graptolit.com Inventering av fladdermöss vid Frostnäs, Gislaveds kommun inför etablering av vindkraft Johan Eklöf 2014-09-19 Rapport till Ramström Vind Uppdrag utfört
Läs merFladdermusfaunan i Kronetorps park, Burlövs kommun
, Burlövs kommun Rapport 2014-05-08 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu karin.gerell@sjobo.nu Uppdragsgivare: Kronetorp Park AB Cecilia Lyddby Kartmaterial:
Läs merInventering av fladdermusfaunan vid Åndberget, Härjedalens kommun
9 Datum 2016-01-20 Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid Åndberget, Härjedalens kommun Rabbalshede Kraft AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon
Läs merFördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun
9 Datum 2016-02-01 Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun Green Extreme AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87
Läs merFladdermöss. www.o.lst.se. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004. Rapport 2005:58
Rapport 2005:58 Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 www.o.lst.se Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 Rapport 2005:58 PRODUKTION Naturvårdsenheten
Läs merInventering av fladdermöss inom Malmö Stad
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande
Läs merFladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunboröd i Munkedals kommun en skrivbordsutredning
Fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunboröd i Munkedals kommun en skrivbordsutredning MAGNUS GELANG Fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunboröd i Munkedals kommun en skrivbordsutredning.
Läs merVindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur
Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur Ingemar Ahlén, professor emeritus Vindkraften kan påverka känslig natur. Ifråga om större vindparker är detta påtagligt genom anläggning av vägnät,
Läs merBilaga 9. Riskbedömning av fladdermöss
Bilaga 9. Riskbedömning av fladdermöss Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Nils-Otto Nilsson, 2012 Titel: Text & foto: Omslag: Riskbedömning
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merFladdermusinventering inför ombyggnad av stall till hotell i Bokedalen, Partille kommun
Graptolit ord & natur 20 14-10 10 www-graptolit.com Fladdermusinventering inför ombyggnad av stall till hotell i Bokedalen, Partille kommun Rapport till Partille kommun Uppdrag utfört av: Johan Eklöf,
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merRapport rörande fladdermöss i Ödmården
Rapport rörande fladdermöss i Ödmården På uppdrag av Bergvik Skog AB Martin Rydberg Hedén 072-2477160 1 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-6 3. Resultat 7-8 4. Slutsats
Läs merBedömning av fladdermusfaunan vid detaljplaneområde Solgårdsterrassen
9 Datum 2015-10-27 Rapport Bedömning av fladdermusfaunan vid detaljplaneområde Solgårdsterrassen Stenungsunds kommun Vy från fotopunkt 10. EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Läs merInventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun 2010-2011
2012-02-02 Inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun 2010-2011 2011 Uppdrag Ecocom har genomfört en inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun i Skåne län under
Läs merRisker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft Slutrapport från förstudien 2005 (Projektnr 22316-1)
Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft Slutrapport från förstudien 2005 (Projektnr 22316-1) Sammanfattning på svenska: Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft En pilotundersökning 2002-2003
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merRapport Fladdermus (Grouseexpeditions)
Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 7 till MKB Hälsingeskogens vindkraftpark Rapport Fladdermus () Studien omfattar området i samråd Steg 1. Det är ett större område än vad Ansökningsområdet avser men slutsatserna
Läs merBilaga 7: Fladdermusinventering
Bilaga 7: Fladdermusinventering Miljökonsekvensbeskrivning för Lönnstorp vindbrukspark i Svalövs kommun 6 Juli 2012 Planerad vindkraftspark vid Lönnstorp, Svalövs kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan
Läs merFladdermusinventering, Södertörn, Björn Palmqvist och Johnny de Jong
Fladdermusinventering, Södertörn, 2017 2017-10-13 Björn Palmqvist och Johnny de Jong ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Beställare: Stockholm stad, Botkyrka
Läs merMiljöanmälan Sidan 15 av 15 Upplo
Miljöanmälan Sidan 15 av 15 Upplo Bilagor 1. Registreringsbevis 2. Karta 3a. Prospekt på tänkbara vindkraftverk 3b. Prospekt på tänkbara vindkraftverk 4. Bullerberäkning 5. Skuggberäkning 6. Annons informationsmöte
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merKontrollprogram för fladdermöss, Vindpark Lemnhult
Graptolit ord & natur 20-15 12 16 www.graptolit.com Kontrollprogram för fladdermöss, Vindpark Lemnhult 2013-2015 Fil dr Johan Eklöf, Graptolit ord & natur johan.eklof@gmail.com 0733-661761 www.graptolit.com,
Läs merDelrapport 1 Kontrollprogram fladdermöss vid Aneby-Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, 2016 del 1 av 2
9 Datum 2016-12-21 Delrapport 1 Kontrollprogram fladdermöss vid Aneby-Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, 2016 del 1 av 2 Luveryd Vindkraft AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg
Läs merFladdermöss i Aneby-Tranås Fördjupad inventering inför etablering av vindkraft
Göteborg -9- Fladdermöss i Aneby-Tranås Fördjupad inventering inför etablering av vindkraft Stefan Pettersson Fladdermöss i Aneby-Tranås - Fördjupad inventering inför etablering av vindkraft Rapport :
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merPlanerad vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun
Planerad vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2013-08-30 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151
Läs merTill Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev
2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merKvarkenBats KVARKENBATS NICLAS R. FRITZÉN
KvarkenBats Inledning De flesta europeiska fladdermusarter övervintrar genom att falla i dvala (Fig. 1). I söder är tiden djuren är i dvala betydligt kortare än i norr. För flertalet arter är vintern i
Läs merRapport Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun, 2015
9 Datum 2016-02-01 Rapport Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun, 2015 Varbergs Energimarknad AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla
Läs merInventering av fladdermusfaunan inom fastigheten Åkarp 1:57, Burlövs kommun
Inventering av fladdermusfaunan inom fastigheten Åkarp 1:57, Burlövs kommun Rapport 2017-05-30 På uppdrag av Burlövs kommun Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu
Läs merInventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad
1 Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad Till Eolus Vind AB Box 26 447 21 Vårgårda Projektör Vanja Larsson (vanja.larsson(at)eolusvind.com)
Läs merGotlands fladdermusfauna 2014
Gotlands fladdermusfauna 2014 Arternas status och förändringar Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2015:9 Gotlands fladdermusfauna 2014 Arternas status och förändringar Ingemar Ahlén 1 & Johan Ahlén
Läs merFigur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.
2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merBilaga 5 Utredning fladdermöss
Bilaga 5 Utredning fladdermöss Bakgrund PM angående påverkan på fladdermusfaunan till följd av etablering av en vindkraftspark vid Kriegers flak Grundområdet Kriegers flak är beläget i södra Östersjön
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merInventering av fladdermusfaunan vid Varamon, Motala kommun
9 Datum 2018-11-05 Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid Varamon, Motala kommun Vy från boxlokal 8. Motala kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merInventering av fladdermöss vid Ryssberget Fladdermusinventering, inför bildande av naturreservat i Ryssberget i Nacka kommun.
Inventering av fladdermöss vid Ryssberget 2017 Fladdermusinventering, inför bildande av naturreservat i Ryssberget i Nacka kommun. OM RAPPORTEN: Titel: Inventering av fladdermöss i Ryssberget 2017 Version/datum:
Läs merInventering av fladdermöss vid Selkävaara och Käymävaara i Pajala kommun (Norrbottens län) inför vindkraftsutbyggnad
1 Inventering av fladdermöss vid Selkävaara och Käymävaara i Pajala kommun (Norrbottens län) inför vindkraftsutbyggnad Vattenfall Vindkraft AB Att: RU 2769 962 80 Jokkmokk Fig. 1. Gammal tallskog vid Selkävaara,
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merDOM 2015-12-10 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060201 DOM 2015-12-10 Stockholm Mål nr M 11073-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-12 i mål nr M 1889-14,
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merArtkartering av fladdermöss inför vindkraftsetablering vid Kusberget i Jämtlands län 2014
2014-10-15 Artkartering av fladdermöss inför vindkraftsetablering vid Kusberget i Jämtlands län 2014 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Jämt Vind AB. Rapporten är ett
Läs merInventeringen av barbastell (Barbastella barbastellus) 2004 i Sverige
Inventeringen av barbastell (Barbastella barbastellus) 2004 i Sverige Rapport 2004-12-14 till Naturvårdsverket (Dnr 301-930-04) Ingemar Ahlén Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU Box 7002, 750 07 Uppsala
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs mer3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merReviderad rapport rörande fladdermöss i Ödmården
Reviderad rapport rörande fladdermöss i Ödmården På uppdrag av Bergvik Skog AB 2013-03-22 Reviderad 2014-02-07 Martin Rydberg Hedén 1 Innehållsförteckning: Sida 1. Bakgrund 3-4 2. Metod och genomförande
Läs merAnsökan om tillstånd för vindkraftverk på Rävige 6:1 m fl, Äskåsen. Dnr KS 2010-337
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-09-18 239 Ansökan om tillstånd för vindkraftverk på Rävige 6:1 m fl, Äskåsen. Dnr KS 2010-337 KS Beslut Arbetsutskottet
Läs merBiogeografisk uppföljning av fladdermöss rapportering av inventering 2018
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss rapportering av inventering 2018 OMRÅDE: Läby, Uppsala län 2018-12-10 Björn Palmqvist och Ludvig Orsén ECOCOM AB Stortorget 32 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merEmelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302. Fladdermöss i Skåne
Emelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302 Fladdermöss i Skåne Verksamhet Inventeringar, MKB, informationsmaterial, GIS analyser, vatten, Utför uppdrag i hela Sverige Kontor i Kalmar (HK), Malmö, Göteborg,
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merVindkraft Gunillaberg
Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg Vindkraft
Läs merFladdermusinventering inför eventuell vindkraftsetablering vid Gunboröd i Munkedals kommun
Fladdermusinventering inför eventuell vindkraftsetablering vid Gunboröd i Munkedals kommun MAGNUS GELANG Fladdermusinventering inför eventuell vindkraftsetablering vid Gunboröd i Munkedals kommun. Rapport:
Läs merFLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD, UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN
FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV GÖTEBORGS STAD, STADSBYGGNADSKONTORET 2015-10-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444
Läs merFladdermusinventering i Stora Sköndal, Stockholms kommun.
Graptolit ord & natur 20-16 08 25 www.graptolit.com Fladdermusinventering i Stora Sköndal, Stockholms kommun. Uppdrag utfört av Johan Eklöf Graptolit ord & natur för Ekologigruppen AB Uppdrag Fladdermöss
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merKvarkenBats. nya resultat som stöder hypotesen om kvarkenöverskridande fladdermusmigration NICLAS R. FRITZÉN. Inledning
KvarkenBats nya resultat som stöder hypotesen om kvarkenöverskridande fladdermusmigration Inledning NICLAS R. FRITZÉN Chef för Valsörarnas biologiska station Projektledare för KvarkenBats nrfritzen@gmail.com
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merVärdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Läs merÖverklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar
1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar
Läs merFladdermusinventering vid Orrberget i Ludvika
1 Fladdermusinventering vid Orrberget i Ludvika Naturskyddsföreningen i Dalarna kansli.gavledala@naturskyddsforeningen.se cc. Mattias Ahlstedt Jens Rydell, docent och miljökonsult med specialisering på
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merKulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda
Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merMin skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala
Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas
Läs merSlutversion Inventering av fladdermöss vid Tumba. skog, Botkyrka kommun
Slutversion 2017-10-19 Inventering av fladdermöss vid Tumba skog, Botkyrka kommun 2 Beställare: SHH Bostad AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion:
Läs merSVARTVALLSBERGET VINDKRAFT
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:23 SVARTVALLSBERGET VINDKRAFT Särskild utredning Järvsö-Boda 27:1, Järvsö-Ede 1:16, 4:26, 18:1, 21:1, Sjövästra 3:11, Väster-Skästra S:5 Järvsö socken Ljusdals kommun
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merRapport Inventering av fladdermusfaunan vid järnvägsprojekt Jakobshyttan- Degerön, Motala kommun
9 Datum 2017-09-01 Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid järnvägsprojekt Jakobshyttan- Degerön, Motala kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merInventering av fladdermöss i samband med detaljplanering av Hörneå, Umeå kommun
Rydell Eklöf : fladdermus.net 2018-10-03 Inventering av fladdermöss i samband med detaljplanering av Hörneå, Umeå kommun Uppdragsgivare: Umeå kommun Uppdragstagare: Graptolit ord & natur Fältarbete av
Läs merVattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen
Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs mer