Inventering av fladdermöss vid Frostnäs, Gislaveds kommun inför etablering av vindkraft

Transkript

1 Graptolit ord & natur www-graptolit.com Inventering av fladdermöss vid Frostnäs, Gislaveds kommun inför etablering av vindkraft Johan Eklöf Rapport till Ramström Vind Uppdrag utfört av: Johan Eklöf, Graptolit

2 BAKGRUND Fladdermöss förekommer över hela jorden, utom i polartrakterna och har gjort så i 60 miljoner år. De äldsta fossila fynden är drygt 55 miljoner år gamla och uppvisar stora likheter med dagens fladdermöss, det vill säga de hade förmågan att fånga insekter i mörker. Idag utgör fladdermössen en femtedel av alla däggdjur, med ca 1250 beskrivna arter och runt om i världen hittar man fladdermöss med all sorts föda på menyn grodor, skorpioner, fisk, nektar, frukt och blod. I Sverige är alla insektsätare och man har funnit 19 olika arter i sju olika släkten, vilket även här är en betydande del av däggdjursfaunan. Den senast beskrivna arten, nymffladdermus, påträffades så sent som 2010, vilket visar att vi ännu har mycket att lära om fladdermössen i Sverige. Åtminstone arter kan anses bofasta i landet, men siffran kan stiga med ökad kunskap. 10 av våra arter är rödlistade, men alla fladdermöss är fredade enligt 3 jaktlagen och fridlysta enligt Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Dessutom har Sverige förbundit sig att främja fladdermusbestånden och skydda fladdermössens jaktområden och boplatser enligt det internationella avtalet EUROBATS. För aktuell status, se Ahlén Fladdermöss är de enda däggdjur som kan flyga aktivt och de har en unik förmåga att ekolokalisera, det vill säga orientera sig i landskapet med hjälp av ljud. De kan därför både navigera obehindrat och jaga i kolsvart mörker. Varje natt kan en fladdermus fånga flera tusen insekter, vilket ger dem en viktig plats i ekosystemet. Faktum är att fladdermöss ofta används som indikatorer på hur miljön mår och förändras över tid. Flertalet fladdermöss trivs som bäst i halvöppna skogs- och kulturlandskap, med stort inslag av lövträd och nära vatten, det vill säga där det finns mycket insekter. Flera arter har också anpassats väl till ett stadsnära liv i trädgårdar och parker. Faktum är att människan nästan är en förutsättning för att vissa arter skall trivas, då vår djurhållning och klassiska gårdsbruk har format landskapet så att det gynnar fladdermössen. Dessutom fungerar våra hus ofta som boplatser. Fladdermöss och vindkraft I och med det senaste årtiondets kraftiga ökning av antalet vindkraftsparker, har det uppmärksammats att fladdermöss kan drabbas negativt av vindkraftverk (Ahlén 2002). Till skillnad från fåglar, verkar fladdermöss söka sig aktivt till kraftverken, vilket leder till att de omkommer. Det har visat sig att fladdermöss mer än gärna jagar kring vindkraftstornen (Rydell m fl. 2010) och därmed riskerar kollision eller att drabbas av det tryckfall som uppstår bakom rotorerna. Tryckfallet kan orsaka inre blödningar hos fladdermössen (Baerwald 2008). Utöver den direkta påverkan som vindkraftverken har på fladdermössen, drabbas de också indirekt genom förändringar i landskapet, allt från att boplatser, såsom gamla träd riskerar förstöras till att insektsrika våtmarker utarmas. Genom kunskap och planering kan dock riskerna minimeras och det verkar som om de flesta dödsfallen sker vid ett fåtal felplacerade vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Fladdermöss finns där insekter finns och de föredrar i första hand mosaikartade kulturlandskap, vattennära och lövskogsrika områden och de missgynnas av produktionsskog, kalhyggen och storskaliga åkerbruk. Många vindkraftverk planeras i höglänta barrskogsområden, där färre arter antas drabbas. Men Kunskapen om hur fladdermöss reagerar i sådana områden är fortfarande relativt liten och det verkar som om fladdermöss, särskilt under sensommarnätter, även utnyttjar denna biotop (Rydell m fl. 2011).

3 I övrigt utgörs riskområdena främst av våtmarker och linjeelement i landskapet, såsom skogsvägar, strandkanter och dalgångar, vilka fladdermössen använder för förflyttning. Lokala migrationsrutter, liksom mer storskaliga förflyttningar är bra att känna till vid etablering av vindkraft. Även distinkta höjder i skogen verkar vara särskilt känsliga, möjligen på grund av att insekter följer skogens konturer och flyger nära trädtoppar, och således också kring vindkraftverk. Detta fenomen beror dels på att insekterna i största möjliga mån försöker undvika rovdjur och dels på vindförhållanden och temperaturskikt i luften. Dödsfallen är också koncentrerade till nätter med svag vind, främst i augusti-september, då stora mängder insekter migrerar i de högre luftskikten. Därför är höga vindkraftverk sämre ur fladdermusperspektiv än låga kraftverk (Rydell m fl. 2010, Rydell m fl. 2011). Tidpunkten sammanfaller också med fladdermössens flyttningar mot vinterkvarteren. Olika arter påverkas också olika mycket beroende på hur deras jaktbeteende ser ut. De mest utsatta arterna är de som jagar insekter på hög höjd, i fria luften, som till exempel stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus. Andra arter hittas i liten utsträckning kring vindkraftverk, beroende på beteende alternativt på få individer (Rydell m fl. 2010). Därför är det viktigt att konstatera, inte bara hur landskapet ser ut där vindkraft planeras, utan också vilka arter som kan tänkas förekomma där. Och det räcker inte att leta efter rödlistade fladdermöss i ett område, då det snarare är våra mer vanliga fladdermöss som drabbas mest av vindkraft. Projektområde och tidigare inventeringar Vindkraftsområde Frostnäs är beläget utanför Burseryd i Gislaveds kommun, i västra delarna av Jönköpings län. Området består till största delen av produktionsskog i olika stadier, med flera avverkade och eller avverkningsanmälda ytor, vilket normalt är en relativt ointressant miljö ur fladdermussynpunkt. Endast ett fåtal nyckelbiotoper och/eller naturvärden med ädellöv är identifierade i områdets närhet (Skogsdataportalen, figur 1). Men i projektområdet finns också ett antal mindre vatten, våtmarksområden och även sumpskog, vilket ökar attraktiviteten för insekter och därmed fladdermöss. I utkanterna finns även en del äldre bebyggelse och gårdsmiljöer med småskaligt jordbruk och/eller bete, platser som kan hysa ett flertal fladdermöss. I Gislaveds kommun har man tidigare noterat 8 olika fladdermusarter: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus, den rödlistade dammfladdermusen och mustasch-/brandts fladdermus (Lst Jönköping 2008). Det sistnämnda artparet går inte att skilja åt genom enbart ljudupptagningar och benämns därför som en. Få inventeringar har gjorts i Burseryds absoluta närhet men vid sjön Fegen i Gislaveds kommun och Svenljunga kommun har man konstaterat fem olika arter: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus och mustasch-/brandts fladdermus (Lst Jönköping 2008, Lst Västra Götaland 2006). METODER Alla svenska fladdermöss jagar med hjälp av ultraljudssignaler i större eller mindre utsträckning. Olika arter har olika kännetecken med avseende på bland annat frekvens och pulsrytm och kan därför artbestämmas med ljudinspelningar, direkt i fält eller via datoranalys (för detaljer kring artbestämning med hjälp av ljud, se bl a Russ 2012). Inventeringen gjordes av Johan Eklöf, fil dr i zoologi, under yngelsäsong samt under inledande parningsperiod/migration. Under yngelsäsongen

4 lever fladdermössen i kolonier med ungar och är då bofasta, medan de efter yngelperioden påbörjar parningssäsongen samt börjar röra sig mot sina vinterkvarter. Det är alltså viktigt att täcka in båda perioderna då artsammansättningen och rörelsemönster i ett område kan variera med tidpunkt. Inventeringspunkter i området bestämdes utifrån kartstudier och rekognosering av området på eftermiddagen innan påbörjad inventering. Övre raden från vänster: Vy från box 5, 6, 9; nedre raden från vänster: vy från box 10, 14, 15 Manuell inventering Med hjälp av handhållna ultraljudsdetektorer: Pettersson D240x (Pettersson Elektronik) och Echometer Touch (Wildlife Acoustics) kunde fladdermöss noteras, spelas in och artbestämmas. Jag lyssnade manuellt efter fladdermöss under 2 nätter: maj samt 5-6 augusti, antingen stillastående vid utvalda positioner eller gåendes längs exempelvis häckar, vattendrag och byggnader, samt genom köra längre sträckor med bil. Se figur 1. Autoboxar Som främsta inventeringsmetod användes autoboxar (Pettersson D-500X), ultraljudsdetektorer som automatiskt spelar in alla ultraljud under en hel natt. Ljudfilerna lagrades på ett minneskort och analyserades senare med hjälp av särskild mjukvara, Pettersson BatSound 4.1. Sammanlagt placerade jag ut autoboxar på 15 olika positioner (figur 1) vid tre tillfällen under 8 nätter (26-29 maj, juli och 5-8 augusti), totalt 42 boxnätter.

5 msp mdau , ppyg msp ppyg nnoc msp 5 Figur 1. Manuell inventeringssträcka och positioner för autoboxar Enil= nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii) Msp= obestämd art ur släktet Myotis Mdau=vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Nnoc= stor fladdermus (Nyctalus noctula) Väder: C, klart, vindstilla C, skurar, svag vind C, molnigt, vindstilla x Xx x ungefärlig placering av vindkraftverk manuell inventeringssträcka manuellt inspelade arter placering av autobox Nyckelbiotop eller naturvärde Resultat Jag fann totalt 7 arter fladdermöss i det undersökta området: stor fladdermus, nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus och mustasch-/brandts fladdermus. Det sistnämnda artparet kan inte skiljas åt och benämns som en art. Denna var också den mest spridda och noterades på 11 av 15 autoboxar, men räknas inte som känslig för vindkraftsutbyggnad då den inte jagar i fria luften. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus noterades på 10 boxar vardera och dominerade stort i antal inspelningar, särskilt söder om de tilltänka vindkraftverken, vid Hökaregården och Norra Frostnäs, men även i Ma och Släthult. Troligen finns kolonier av dvärgfladdermöss vid Hökaregården såväl som i Norra Frostnäs. Den manuella inventeringen gav också ett stort antal dvärgfladdermöss vid gården i Svanabo och även här finns en

6 trolig koloni. Både nordisk fladdermus och dvärgfladdermus räknas till de mer känsliga arterna för vindkraft, men är samtidigt Sveriges vanligast förekommande arter. Ytterligare en vanligt förekommande art, i landet såväl som i projektområdet är långörad fladdermus. Den noterades på 7 av 15 boxar och var särskilt talrik vid Hökaregården. Långörad fladdermus jagar ofta tyst och kan därför vara underskattad i undersökningen, men arten räknas inte som vindkraftskänslig. Övriga arter noterades på tre eller färre boxar och i låga antal. Den vindkraftskänsliga stor fladdermus kunde bara konstateras i tre inspelningar i Norra Frostnäs samt vid ett tillfälle under den manuella inventeringen (se figur 1). Värt att konstatera är också förekomsten av den rödlistade fransfladdermusen, vilken förekom på två platser. Arten är dock inte vindkraftskänslig och inget tyder på att den har yngelkolonier i området. Överlag var fladdermusaktiviteten låg närmast de tilltänkta verken men mycket hög kring gårdarna söder om. Av vindkraftskänsliga arter kunde endast de vanligaste konstateras och sannolikt kommer inte fladdermusfaunan i stort påverkas av vindkraftsutbyggnad. Men etablering av vindkraft kommer att förändra miljön och möjligen också fladdermössens rörelsemönster, genom tillfartsvägar och förändring av landskapsbilden. Det kan därför vara viktigt att kontrollera hur fladdermössen kring Hökaregården/Frostnäs kommer att röra sig i vindkraftsområdet. Sammanfattningsvis tror jag inte att fladdermusfaunan kommer att påverkas i någon större utsträckning av en vindkraftsutbyggnad i Frostnäs. Men jag föreslår ett mindre kontrollprogram för de tre västligaste verken, där man mäter aktivitet på hög höjd, åtminstone i augusti-september. Om det dessutom går att undvika tillfartsvägar från Svanabo mot vindparken vore detta bra ur fladdermussynpunkt. BOX Datum mmb mdau mnat msp nnoc paur ppyg obest. antal arter insp/natt , , , , , , , , , , , , , , ,0 Tabell 1. Antal arter och inspelningar per utplacerad autobox. Enil= nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Mmb= mustasch/brandts fladdermus (Myotis mystacinus/brandtii), Mnat=fransfladdermus (Myotis nattereri), Msp= obestämd myotos (Myotis sp.), Nnoc= stor fladdermus (Nyctalus noctula), Paur= brun långörad fladdermus (Plecotus auritus), Ppyg= dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus)

7 REFERENSER Ahlén I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: Ahlén I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106(2): 2 19 Baerwald E F, D Amours G. H, Klug B J, Barclay R M R Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008 (18:16): 695 Länsstyrelsen i Jönköpings län Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Meddelande nr 2008:33. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sommaren Länsstyrelsen i Västra Götaland 2006:80 Russ J British Bat Calls: A Guide to Species Identification. Pelagic Publishing. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J & Green M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Naturvårdsverket rapport 6: 467 Skogsdataportalen