Inventering av potentiella boplatser för mindre brunfladdermus (Nyctalus leisleri) i Mölnlycke, Härryda kommun.

Transkript

1 Eklöf & Rydell Inventering av potentiella boplatser för mindre brunfladdermus (Nyctalus leisleri) i Mölnlycke, Härryda kommun. Vägbelysning i bokskogen norr om Mölnlycke fabriker, mot Ugglegården. Uppdragsgivare: Sektorn för samhällsbyggnad, Härryda Kommun Anna Wallin, Planarkitekt Uppdrag utfört av: Johan Eklöf, Graptolit ord & natur - Jens Rydell -

2 2 Bakgrund Området kring Mölnlycke fabriker detaljplaneras för uppförande av bostäder, kontors- och fritidsverksamhet. Planområdet innefattar, förutom fabrikerna, även Massetjärns norra och östra strand samt de södra delarna av Wendelsbergsparken. Trädbeståndet i projektområdet har inventerats, vilket har resulterat i en karta över skyddsvärda träd och en trädvårdsplan (Campbell 2016; Grönberg 2016). Området har dessutom utretts med avseende på lämplighet för fladdermöss (Eklöf & Rydell 2016) och i en tidigare kommuninventering av fladdermusfaunan hittades den sällsynta Nyctalus leisleri (mindre brunfladdermus) i Wendelsbergsparken (Naturcentrum 2013). Arten, som tidigare kallades Leislers fladdermus, är upptagen på rödlistan (CR) över hotade arter och är mycket ovanlig i Sverige (ArtDatabanken 2015). Mindre brunfladdermus bosätter sig ofta i äldre träd i skogskanter och använder naturliga håligheter högt ovan mark (Ruczynski & Bogdanowicz 2005). Generellt behöver fladdermöss inte bara ett ihåligt träd, hålet måste dessutom vara litet, så att rovdjur inte kommer in, och beläget högt upp, vanligen minst 4-5 meter över marken, så att fritt fall från hålet ger tillräckligt hög fart vid utflygningen. Ännu viktigare är att platsen är tillräckligt mörk för att erbjuda skydd mot rovfåglar och ugglor. Ett träd som är påverkat av belysning (ljus med styrkan >0,3 lux, vilket motsvarar direkt sken från fullmåne) är därför oanvändbart som boplats för fladdermöss, oavsett om trädet har alla andra kvalitéer. Detta gäller för alla fladdermusarter, även de arter som ibland jagar insekter i gatlampornas sken. Rader med lampor längs vägar fungerar dessutom som barriärer för en del fladdermusarter, exempelvis vattenfladdermus och långörad fladdermus, som sällan eller aldrig exponerar sig i närheten av en lampa (Stone et al. 2009). Uppdrag Eftersom det finns många skyddsvärda träd inom projektområdet vid Mölnlycke fabriker, ska det undersökas om potentiella boplatser för fladdermöss (särskilt mindre brunfladdermus) finns och kommer att finnas även fortsättningsvis. Särskilt viktigt är att identifiera enskilda träd, så att dessa i så fall kan skyddas. Genomförande För att bedöma om hänsyn till mindre brunfladdermus och andra fladdermusarter behöver tas när det gäller träden vid Mölnlycke fabriker, gick vi igenom de handlingar och utredningar som rör planområdet, det vill säga aktuell plankarta (2017), länsstyrelsens yttrande (Lst VG 2017), samt samrådshandlingar (2015), fladdermus-, naturvärdes- och trädinventeringar (Naturcentrum 2013, Sörensen 2014, Campbell 2016, Grönberg 2016). Vi besökte också projektområdet vid två tillfällen, dels dagtid (28/3 2017), dels under kvällen (29/3 2017). Med detta upplägg kunde vi a) undersöka om tänkbara boträd förekommer i och intill projektområdet och b) avgöra om träden ligger tillräckligt mörkt (skyddat) för att vara användbara som boplatser för fladdermöss. För att avgöra detta mätte vi ljusets räckvidd, det vill säga hur långt från gångbanor och elljusspår som träden var synbart (för människor) påverkade av ljus. Mätningen gjordes genom att stega.

3 3 Utöver ovanstående, lyssnade vi även efter fladdermöss i området. Vi placerade ut tre automatiska ultraljudsdetektorer (Pettersson D500X) i projektområdet (figur 1). Boxarna satt ute en natt (28-29/3 2017) och spelade in ultraljudssekvenser från kl. 17:00 till 06:00. Ljudfilerna lagrades på minneskort och analyserades i efterhand med hjälp av Pettersson BatSound 4.1. Förutom automatiska fladdermusdetektorer, använde vi också en handhållen detektor (Pettersson D240), med vilken vi manuellt lyssnade efter fladdermöss (ca 19:30-21:00, 29/3 2017). Wendelsbergsparken Wendelsbergs folkhögskola Parken Mölnlycke fabriker Massetjärn Figur 1. Undersökt område Placering av ultraljudsboxar Område med högt prioriterade träd (Grönberg 2016)

4 4 Resultat och diskussion Ljudinspelningar Vi hörde inga fladdermöss i området, varken med hjälp av autoboxarna eller vid den manuella inventeringen. Säsongen har inte kommit igång än och få fladdermöss har vaknat ur sin dvala. Det vill säga, avsaknaden av resultat säger egentligen ingenting om hur det ser ut under sommaren. Undersökning av träd och påverkan från ljuskällor Hålträd som skulle kunna fungera som boplatser för fladdermöss förekommer både inom och intill projektområdet, runt fabrikerna och i Wendelsbergsparken ovanför. Några av de identifierade skyddsvärda träden (Sörensen 2014, Campbell 2016, Grönberg 2016) är potentiella boträd för fladdermöss av olika arter. Men det är inte förekomsten av hålträd som är begränsande i det här fallet, utan bristen på mörker, särskilt i närheten av fabriken. När det gäller skydd av fladdermöss hjälper det inte längre att skydda enskilda träd eller byggnader, utan det handlar om att se till området runt alla potentiella boplatser (varje koloni måste ha flera), längs flygvägar och födosökslokaler inte belyses. Utomhusbelysning har kraftig påverkan på fladdermöss och den ljusexplosion vi för närvarande ser i bebyggda områden utgör en allvarlig påverkan på ekosystemen eftersom den har kraftig effekt på nattinsekter och därmed även på de rovdjur som lever av dem. För fladdermöss har ljus även en direkt påverkan på överlevnaden eftersom det ökar predationsrisken markant. Vår mätning av ljuset från gatlyktor längs gångvägar och elljusspår antyder att varje lampa lyser meter, beroende på lamptyp, höjd och vinkel. Detta innebär att inga fladdermöss kommer att bosätta sig närmare lamporna än så. Figur 2 visar ungefärligt upplyst område med utgångspunkt från gatlyktor längs gångvägar och stigar. Belysning från byggnader har alltså inte räknats med, vilket hade gjort kartan ännu rödare. Med det i åtanke är det egentligen endast ett par mindre områden i Wendelsbergsparken som kan hysa potentiella boplatser. Figur 2. Ljuspåverkan Wendelsbergs folkhögskola Wendelsbergsparken Parken Det röda fältet motsvarar belyst område, mätt meter från undersökta gångbanor och stigar med gatlyktor. Belysta hus har inte beaktats i detta fall. De belysta fälten går omlott och utgör ett mer eller mindre sammanhängande upplyst område. Mölnlycke fabriker Massetjärn

5 5 Analys plats för plats Fabriksområdet Vattendraget liksom byggnaderna och i viss mån även närliggande träd är kraftigt belysta och är därför inte längre användbara för fladdermöss. Figur 3. Fabriken med ån. Parken ovanför fabrikerna Parken utgör liksom fabrikerna och ån en del av projektområdet. Flera gamla och skyddsvärda träd finns och några av dem har hål som skulle kunna fungera som boplats för fladdermöss. Det finns dock lampor längs alla vägar och stigar. Eftersom varje lampa lyser minst 25 meter, innebär det att hela området är påverkat av lampljus. Inga träd ligger således tillräckligt mörkt för att kunna vara av intresse för fladdermöss. Figur 4. Parken ovanför fabriken (del av projektområdet) med belysta gångstigar.

6 6 Wendelsbergsparken ovanför projektområdet I Wendelsbergsparken finns vissa delar som inte är lika kraftigt påverkade av ljus som i övriga området. Dock finns många lampor även detta område, bland annat längs ett elljusspår och längs en väg. Delar av parken skulle fortfarande kunna vara av intresse för fladdermöss. Vi undersökte dock bara de delar som ligger närmast projektområdet. Figur 5. Wendelsbergsparken med elljusspår och gatlampor längs vägen. Folkhögskolan med askallén Hela området runt byggnaderna har antagligen varit en bra fladdermusmiljö, men det är nu kraftigt belyst. Träd och byggnader är därför av allt att döma oanvändbara för fladdermöss så som det nu ser ut. Detta gäller även den gamla allén, vilken har försetts med lampor längs vägen och även med effektstrålkastare riktade upp mot kronorna! Figur 6. Allén mot Wendelsbergs folkhögskola

7 7 Massetjärn Massetjärn skulle kunna vara en bra fladdermusmiljö, eftersom grunda vattendrag som denna producerar insekter som äts av fladdermöss i stora mängder (främst fjädermyggor). Intill stranden och i backen mot Wendelsberg finns också flera äldre träd. Det går dock en kraftigt belyst gångväg runt hela sjön. Denna utgör antagligen en barriär som gör sjön i stort sett oanvändbar för fladdermöss. Detta gäller i synnerhet för den ljusskygga vattenfladdermusen, men kanske även för andra arter. Figur 7. Gångvägarna runt Massetjärn är väl upplysta. Slutsats Mölnlycke Fabriker och intilliggande parker och vattendrag har antagligen varit viktiga fladdermuslokaler men de är numera så kraftigt belysta att vi bedömer att de knappast är av intresse ur fladdermussynpunkt längre. Detta gäller den hotade mindre brunfladdermusen liksom flera andra arter. Möjligen kan de mörkaste delarna av Wendelsbergsparken vara av intresse, men även detta är tveksamt, eftersom allt runtomkring är belyst. Jagande fladdermöss (av vissa någorlunda ljustoleranta arter) kan dock förekomma i området, men vi bedömer det osannolikt att några kolonier förekommer.

8 8 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala Campbell F Inventering, analys och rekommendationer för träd inom detaljplan för Mölnlycke 1:1 m fl. Mölnlycke fabriker i Mölnlycke Härryda kommun Område väster. NärNaturen-VästSverige AB Härryda kommun Planbeskrivning: Samrådshandling juli 2015, Sektorn för samhällsbyggnad. Grönberg S Inventering, analys och rekommendationer för träd inom Detaljplan för Mölnlycke 1:1 m fl. MÖLNLYCKE FABRIKER i Härryda kommun, område Öster. Länsstyrelsen Västra Götaland Granskningsyttrande över detaljplan för del av Mölnlycke 1:1 m.fl.i MÖLNLYCKE FABRIKER, Mölnlycke, Härryda kommun, Västra Götalands län. Naturcentrum Inventering av fladdermöss i Härryda kommun Ruczynski I & Bogdanowicz W Roost Cavity Selection by Nyctalus noctula and N. leisleri (Vespertilionidae, Chiroptera) in Bialowieza Primeval Forest, Eastern Poland. Journal of Mammalogy, 86(5): Stone EL, Jones G, Harris S Street lighting disturbs commuting bats. Current Biology 19: 1-5. (DOI:org/ /j.cub ) Sörensen J Naturvärdesinventering vid Mölnlycke fabriker och Wendelsberg -underlag till planering av ny bebyggelse. Calluna AB