Planerad vindkraftspark vid Bordsjö, Aneby kommun

Transkript

1 Planerad vindkraftspark vid Bordsjö, Aneby kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport På uppdrag av HS Kraft AB

2 Uppdragstagare: Tomelillavägen Sjöbo Tel Uppdragsgivare: HS Kraft AB Christian Bladh Kartmaterial: Fastighetskarta, HS Kraft AB Friluftskartan Pro Lantmäteriet Foto: Rune Gerell 2

3 Planerad vindkraftspark vid Bordsjö, Aneby kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Sammanfattning Fladdermusfaunan inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Bordsjö samt angränsande Bordsjö Väst under yngelperioden dominerades av tre arter, nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus) och dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), samtliga vanligt förekommande arter. Alla nämnda arterna har troligen yngelkolonier i anslutning till Bordsjö säteri. Övriga registreringar omfattade enstaka individer av trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) och barbastell (Barbastella barbastellus). Den sistnämnda arten noterades huvudsakligen i kanten av planeringsområdet (fig. 6). Under migrationsperioden dominerade samma arter som under yngelperioden, nämligen nordfladdermus, dvärgpipistrell och brunlångöra. Tillkomna arter under den här perioden utgjordes av bl.a. större brunfladdermus (Nyctalus noctula) och gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus). Även nu noterades enstaka individer av barbastell. Resultatet av inventeringarna under migrationsperioden visar inte på förekomsten av något sträck av fladdermöss, varken inom eller strax utanför planeringsområdet. Det finns inga indicier på att det förekommer någon yngelkoloni av barbastell inom det aktuella planeringsområdet. Med hänsyn till barbastellens status som EU-art (habitatdirektivets bil. 2) föreslår vi att driften av verken stoppas vid låga vindhastigheter, 5 m/s, under deras mest aktiva period, juli - september. 3

4 Uppdraget På uppdrag av HS Kraft AB (kontaktperson: Christian Bladh) har vi gjort en inventering av fladdermusfaunan inom området för den planerade vindkraftsparken vid Bordsjö, Aneby kommun samt dess omgivningar. Inventeringen inom huvudområdet (grönfärgat område i (fig. 1) gjordes 2013 medan den inom det tillkomna området, Bordsjö Väst (brunfärgat område i fig. 1) gjordes Figur 1. Planeringsområde för vindkraftsparken vid Bordsjö, Aneby kommun (grönfärgat område). Området kompletterades 2014 med Bordsjö Väst (brunfärgat område). Karta från HS Kraft AB. Bakgrund I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Dürr 2009, Arnett 2005). För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002). Beskrivning av planeringsområdet Den planerade vindkraftsparken ligger i ett svagt kuperat område på en höjd av m ö.h. Området kantas av tre större sjöar, Försjön, Kunhultasjön och Bordsjön (fig. 1). Inom 4

5 planeringsområdet finns ett antal små sjöar, s.k. gölar. Området är till övervägande del skogtäckt. Skogen utgörs till övervägande del av produktionsskog vilket innebär att skogen är brukad och består omväxlande av bestånd med föryngringar (hyggen), ungskogar och slutavverkningsmogen skog. Barrskog, främst tall (fig. 2), dominerar. Lövträd finns framförallt utefter vattendragen och i anslutning till bebyggelse. Bebyggelsen är gles och utgörs till stor del av enstaka gårdar eller fritidshus (fig. 3). Det finns få äldre grova träd med håligheter inom planeringsområdet. Bordsjö Väst är skogtäckt utom längs den öst-västgående vägen, där det finns en fastighet med intilliggande åkermark, Löversmålen. Figur 2. Tallplantering. Bordsjö, Aneby kommun. Figur 3. Fritidshus. Bordsjö, Aneby kommun. 5

6 Metodik Området för den planerade vindkraftsparken inom huvudområdet vid Bordsjö, Aneby kommun (grönfärgat område i fig. 1), inventerades på fladdermöss under yngelperioden juli samt under migrationsperioden augusti Bordsjö Väst (brunfärgat område i fig. 1) inventerades 2-6 juli samt under augusti Under samtliga inventeringsperioder rådde goda väderleksförhållanden. Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering av fladdermössens ultraljud med hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med time expansion. Systemet med time expansion innebär att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr. Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Autoboxarna har en mycket hög känslighet. Inventering har också utförts under 2 timmar varje natt med hjälp av handburna ultraljudsdetektorer, D240X, (Pettersson Elektronik AB). I denna undersökning där ett stort antal punkter inventerats med hjälp av autoboxar är den manuella inventeringen en kompletterande metod. Placeringen av autoboxarna inom huvudområdet (fig. 2) samt inom Bordsjö Väst (fig. 3) gjordes på basis av våra erfarenheter av hur olika fladdermusarter rör sig i landskapet och var insekter ansamlas och därmed var man kan förvänta sig störst fladdermusaktivitet. Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod under yngelperioden kl , samt under migrationsperioden Skydd Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, EUROBATS. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs arter som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, där det dessutom krävs att de ingående arterna får särskilda bevarandeområden. Barbastellen är en av dessa fyra arter. Genom artskyddsförordningen (2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning. 6

7 Figur 4. Placeringen av autoboxar under yngelperioden, juli 2013, och under migrationsperioden, augusti 2013 inom huvudområdet vid Bordsjö, Aneby kommun. Boxnumrering: B1-B8 där andra siffran anger inventeringsomgången, t.ex. B11 tolkas som autobox nr 1 första inventeringsdagen osv, (blåa boxar) samt manuell registrering, Bm1-Bm5 (gröna trianglar). Lantmäteriet. Figur 5. Placeringen av autoboxar under yngelperioden samt under migrationsperioden inom planeringsområdet Bordsjö Väst, Aneby kommun. Lantmäteriet. 7

8 Resultat Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus under jakten på insekter kan flyga fram och tillbaka och bli registrerad vid flera tidpunkter (tab. 2 och 3). Den manuella inventeringen är en kompletterande metod när det gäller att få en uppfattning om fladdermusförekomsterna. På grund av att flera av våra fladdermusarter haft diffusa eller felaktiga namn med hänsyn till utbredningen har de fått nya svenska namn ( 2011a). Tabell 1. Resultat av inventeringarna av fladdermöss den juli 2013 inom planeringsområdet för vindkraft vid Bordsjö (huvudområdet), Aneby kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.4. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Pnat = trollpipistrell (Pipistrellus nathusii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum Lokal Ant. M/A Enil Pnat Ppyg Bbar Paur filer B A 10 9 juli B21 92 A B A B41 95 A B51 68 A B A 3 9 B A B A juli Bm1 M 1* 1* B A B22 11 A 3 B32 69 A B42 11 A 1 B52 58 A B62 28 A 2 4 B72 65 A B82 47 A Bm2 M 1* 1* B A juli B23 43 A B A B43 44 A 21 8 B53 35 A B63 31 A 6 18 B73 26 A B83 38 A 5 12 Bm3 M 1* 1* * Uppskattning av antalet individer vid manuell registrering. 8

9 Tabell 2. Resultat från inventeringen av fladdermöss inom planeringsområdet Bordsjö Väst, Aneby kommun med hjälp av autoboxar under yngelperioden Lokalangivelser, se fig. 5. Förklaringar: Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum Lokal Enil Ppyg Paur 2-3 juli B31 2 B juli B B juli B Inventeringsperiod 1, yngelperiod Fladdermusfaunan inom planeringsområdet för en vindkraftspark inom huvudområdet vid Bordsjö under yngelperioden domineras av tre arter, nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus) och dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), samtliga vanligt förekommande arter (tab. 1). Alla nämnda arterna har troligen yngelkolonier i anslutning till Bordsjö säteri. Övriga registreringar omfattade enstaka individer av trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) och barbastell (Barbastella barbastellus). Den sistnämnda arten noterades huvudsakligen i kanten av planeringsområdet (fig. 6). En analys av tidpunkterna för registreringarna visar att det fanns mer än en individ inom området och att de noterades sent på natten, vilket gör att vi inte kan ange något område för överdagningsplats. Figur 6. Registreringar av enstaka individer av barbastell (Barbastella barbastellus) under yngelperioden (röda punkter) och under migrationsperioden (gula punkter) inom och i anslutning till planeringsområdet för en vindkraftspark vid Bordsjö (huvudområdet), Aneby kommun. Modifierad karta från HS Kraft AB. 9

10 En art som troligen fanns i anslutning till de stora sjöarna under yngelperioden var vattenfladdermus (Myotis daubentonii). Inventeringen inom Bordsjö Väst 2014 visade på förekomst av de tre vanligt förekommande arterna, nordfladdermus, dvärgpipistrell och brunlångöra (tab. 2). Inventeringsperiod 2, migrationsperiod Fler arter registrerades under migrationsperioden i jämförelse med yngelperioden inom huvudområdet (tab. 3). Tillkomna arter utgjordes av större brunfladdermus (Nyctalus noctula) och gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus). Även under denna period noterades enstaka individer av barbastell (fig. 6). Samma arter dominerade i resultaten som under yngelperioden, nämligen nordfladdermus, dvärgpipistrell och brunlångöra. Dvärgpipistrellen hade parningsområde i anslutning till Bordsjö säteri. Tabell 3. Resultat av inventeringarna av fladdermöss den augusti 2013 inom planeringsområdet för vindkraft vid Bordsjö (huvudområdet), Aneby kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.4. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Mdau = vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Myotis sp = obestämd Myotis-art, Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctula), Vmur = gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum Lokal Ant. M/A Mdau Msp Nnoc Vmur Enil Ppyg Bbar Paur filer B A augusti B A B A B A B11 91 A B A B A B42 59 A Bm4 M 2-5* 2-5* 2-5* B15 82 A augusti B25 59 A 5 28 B A B45 75 A B55 45 A B65 35 A B A B A Bm5 M 1* 1* * Uppskattning av antalet individer vid manuell registrering. Tabell 4. Resultat från inventeringen av fladdermössmed hjälp av autoboxar under migrationsperioden inom planeringsområdet Bordsjö Väst, Aneby kommun. Lokalangivelser, se fig. 5. Förklaringar, se tab. 3). Datum Lokal Mmys/bra Enil Ppyg Paur aug B B aug B B aug B

11 Resultaten visar på få registreringar av fladdermöss Inom Bordsjö Väst med undantag för nordfladdermus, som troligen etablerat en koloni i någon av byggnaderna (tab. 4). Vidare tillkom en art i jämförelse med resultatet från yngelperioden, mustaschfladdermus/taigafladdermus (Myotis mystacinus/m. brandtii). Det är i de flesta fall inte möjligt att skilja de båda arterna på deras sonar. Analys av effekterna på den lokala och den migrerande fladdermusfaunan till följd av uppförandet av en vindkraftspark vid Bordsjö (huvudområdet) samt Bordsjö Väst, Aneby kommun Yngelperioden Merparten av registreringarna omfattade triviala arter som nordfladdermus, dvärgpipistrell och brunlångöra. Alla nämnda arterna hade troligen yngelkolonier i anslutning till Bordsjö säteri. Övriga arter, trollpipistrell och barbastell, representerades av enstaka individer, som utnyttjade området i första hand som furageringsområde. Migrationsperioden Under sensommar och höst ökar rörelserna hos fladdermuspopulationerna, vilket här förklarar tillkomsten av tre nya arter, större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus och mustasch/taigafladdermus. Rörelserna kan ta sig uttryck i regelrätta flyttningar från nordliga trakter till sydliga. Sträcken följer vanligtvis markerade ledlinjer i landskapet som t.ex. långsträckta höjdryggar och sjöar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Kusten är dock den ledlinje som i störst utsträckning utnyttjas av fladdermössen. Sökandet efter potentiella strukturer som kunde utgöra ledlinjer för flyttande fladdermöss inom planeringsområdet eller i dess närhet resulterade i två möjliga men svaga ledlinjer (fig. 7). Utplaceringen av autoboxar har gjorts med hänsyn till dessa potentiella ledlinjer. För jämförelsens skull har autoboxar även placerats inom planeringsområdet (fig. 4). Resultatet av inventeringarna under migrationsperioden visar inte på förekomsten av något sträck av fladdermöss, varken inom eller strax utanför planeringsområdet. En art som tydligt indikerar förekomsten av ett sträck är trollpipistrellen, som flyttar regelbundet till kontinenten (Gerell 1987). Arten registrerades inte inom planeringsområdet under migrationsperioden. Figur 7. Potentiella ledlinjer för flyttande fladdermöss inom det aktuella planeringsområdet för en vindkraftspark vid Bordsjö, Aneby kommun. Modifierad karta från HS Kraft AB. 11

12 Hänsynstagande till barbastellen Barbastellen är sällsynt förekommande inom hela EU-området är därför listad i habitatdirektivet bil. 2 (Natura 2000). Som medlemsland har Sverige åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att bevara arten, vilket bl.a. lett till att arten är föremål för ett nationellt åtgärdsprogram. Vidare har barbastellen inventerats på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1999, främst inom Småland, Östergötland och Skåne (Ahlén 2008, 2011b). Barbastellen är till övervägande del en skogsart som på kontinenten prefererar skogar med inslag av grova träd (Sierro 1999, Russo m.fl. 2004). I Sverige har vi registrerat arten även i öppna och halvöppna biotoper (Gerell & Gerell Lundberg i manus). Barbastellen skiftar dagtillhåll oftare än någon annan europeisk fladdermusart (Russo m.fl. 2005), vilket medför att den behöver ett stort antal lämpliga överdagningsplatser i sitt reproduktionsområde. Dagtid uppehåller den sig i trädhåligheter, under barkflagor på grova träd eller i hus. Barbastellen jagar under normala betingelser under trädtoppshöjd och därmed skulle den inte kunna kollidera med vindkraftverk. Det har visat sig att under speciella väderleksförhållanden, bl.a. relativt lugnt väder, kan även normalt lågt jagande arter kollidera med vindkraftverk (Ahlén 2010). Orsaken är troligen ansamlingar av insekter runt och på vindkraftverkens torn som lockar fladdermössen att jaga på dessa höjder. Det finns inga indicier på att det förekommer någon yngelkoloni av barbastell inom det aktuella planeringsområdet. Arten har ökat kraftigt under senare år i Sydsverige (Gerell & Gerell Lundberg i manus), vilket innebär att jagande individer kan påträffas här och var i en högre utsträckning. Med hänsyn till barbastellens status som EU-art (habitatdirektivets bil. 2) föreslår vi att driften av verken stoppas vid låga vindhastigheter, 5 m/s, under deras mest aktiva period, juli september inom huvudområdet. Tabell 4. Förslag på tider för driftstopp av vindkraftverken vid låga vindhastigheter ( 5 m/s), anpassade till fladdermössens aktivitetstider under olika perioder (tab. 4). Period Driftstopp 1 juli-25 juli juli-10 aug aug-20 aug aug-31 aug sept-10 sept sept-20 sept sept-30 sept Inventeringarna har visat att fladdermusfaunan inom planeringsområdet för etablering av en vindkraftspark är tämligen individfattig med undantag av området närmast Bordsjö säteri. Med hänsyn till att det finns få yngelplatser inom området, bl.a. hålträd, bör man undvika att etablera vindkraftverk nära bebyggelse eftersom husen kan utgöra tillhåll för fladdermöss. Områdena i anslutning till husen är dessutom bra jaktområden eftersom de ofta är lövrika. 12

13 Referenser Ahlén, I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97 (3): Ahlén, I Barbastell och några andra ovanliga fladdermusarter i Sverige Rapport till Naturvårdsverket. Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010: Arnett, E.B Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA. Dürr, T Fledermausverluste an Windenergieanlagen. Daten aus der zentralen Fundkartei der Staatlichen Vogelschutzwarte im Landesumweltamt Brandenburg. tobias.duerr@lua.brandenburg.de Dürr, T. & L. Bach Bat death and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: Gerell, R Flyttar svenska fladdermöss? - Fauna och flora 82: a. Fladdermöss i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport nr 2011:9. i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län, (under tryckning). Russo, D., L. Cistrone, G. Jones & S. Mazzoleni Roost selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus, Chiroptera: Vespertilionidae) in beech woodlands of central Italy: consequences for conservation. - Biological Conservation 117: Russo, D., L. Cistrone & G. Jones Spatial and temporal patterns of roost use by treedwelling barbastelle bats Barbastella barbastellus. - Ecography 28: Sierro. A Habitat selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus) in the Swiss Alps (Valais). - J. Zool. Lond. 248: