Vindkraftpark Hultema

Transkript

1 Beställare: Ann-Sofie Laurin VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftpark Hultema - Fladdermusinventering

2 Rapporten bör citeras som: Ignell, H Vindkraftpark Hultema, Fladdermusinventering Calluna AB I löpande text: (Ignell, 2012) Projektets organisation: Håkan Ignell (fältarbete, ljudanalyser, rapport), Tove Adensköld (kvalitetsgranskning) Kontaktperson för denna rapport: Håkan Ignell, hakan.ignell@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0016A Hultema 2012 Foto: Håkan Ignell Omslagsbilder: överst nordisk fladdermus, underst vattenfladdermus.

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund Uppdraget! Syfte! Om värdefulla fladdermusmiljöer! Om fladdermöss och vindkraft! 3 3. Metod Fältmetod! Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året! Avgränsning! 7 4. Resultat och diskussion Översiktlig beskrivning av utredningsområdet! Antalet arter! Rödlistade arter och arter listade i EUs habitatdirektiv! Tidigare inventeringar! Individrikedom och aktivitet! Inventeringsdata! Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss Värden för fladdermöss! Effekter av vindkraft! Förslag till hänsyn Hänsyn vid projektering! Hänsyn vid drift! Källor Genomsökta inventeringar! 22 8 Kartbilagor 23

4 1. Sammanfattning Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag att genomföra en fladdermusinventering vid en planerad vindkraftpark med omgivningar ca 5 km norr om Tjällmo i Motala kommun i Östergötlands län. Syftet var att undersöka fladdermusfaunan i området och om möjligt uttala sig om eventuella förändringar i förutsättningar för fladdermöss i samband med etablering av vindkraft. Utredningsområdet kan sägas hysa ett barrskogslandskap som helt domineras av brukad barrskog med få positiva komponenter för fladdermusfaunan. I omgivningarna till parkområdena finns viktigare biotoper för fladdermöss än inne i utredningsområdet. Hela utredningsområdet, kartbilaga 1, ligger till viss del isolerat från de närmaste miljöerna med inslag av kulturlandskap av en barriär av barrskog. Totalt inventerades 29 platser inne i utredningsområdena med hjälp av inspelningsutrustning (autoboxar). Utöver det så inventerades nio områden med manuell utrustning. Totalt påträffades åtta arter fladdermöss. På fyra platser påträffades sex eller flera arter. Som mest hittades sju arter på en av de undersökta platserna. En rödlistad art påträffades. Inne i utredningsområdet hittade vi en miljö som var speciellt värdefull för fladdermöss. Här bedömdes artrikedomen som högst inom utredningsområdet. Vanligtvis var aktiviteten relativt låg i utredningsområdet. Fyra platser i det utredda området hyste en betydligt högre aktivitet hos fladdermöss. Av dessa var två platser belägna inne i utredningsområdet. Bland de s.k. högriskarterna, se vidare stycke 2.4, som påträffats i området så bedömer vi att två av arterna, gråskimlig fladdermus och stor fladdermus, kan försvinna lokalt på grund av etablering av vindkraftverk. Bedömningen görs utifrån att insamlade data tyder på att det inte finns så många individer i etableringsområdet. Några av de planerade vindkraftverken bedöms ge direkta negativa effekter på värdefulla fladdermusmiljöer då de är placerade i skogsmark i anslutning till ett artrikt område. Vi föreslår olika typer av hänsyn vid projektering för att minska risken för att fladdermöss ska söka sig till vindkraftverken efter en etablering. Vid drift ser vi ingen anledning att föreslå inskränkningar i drifttid utifrån insamlade data. 1 av 25

5 2. Bakgrund 2.1 Uppdraget Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag av Ann-Sofia Laurin, VKS Vindkraft Sverige AB, att inventera fladdermusfaunan i ett utvalt område i skogsmark ca 5 km norr om Tjällmo i Motala kommun i Östergötlands län, se figur 1 och kartbilaga Syfte Syftet med inventeringen var att få kännedom om fladdermusfaunan i området och utifrån den kunskapen om möjligt bedöma riskerna med en etablering av vindkraftverk. Bedömningen görs utifrån om värdefulla livsmiljöer kommer att påverkas negativt och/eller om populationer av rödlistade arter riskerar att påverkas samt om det finns en förhöjd risk för populationer av andra arter, s.k. högriskarter, vid etablering av vindkraftverk i området. 2.3 Om värdefulla fladdermusmiljöer Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Bästa förutsättningarna för fladdermöss ges i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt (Rydell 1995). Om vi betraktar ett landskap i ett större perspektiv så tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, t.ex. områden starkt präglade av åkerbruk (fullåkersbygd är ett exempel). Ett annat olämpligt landskap är täta skogar som planterade granskogar eller igenslyade hyggen (t.ex. hårt brukade skogsbygder). Många fladdermusarter (t.ex. långörad-, bechsteins- och fransfladdermus) passerar sällan eller aldrig över öppna områden (Rydell 1995). För fladdermössen som grupp innebär alltså en övergång från ett småbrutet, varierat landskap till ett storskaligt landskap med mer enahanda miljöer stora negativa konsekvenser. Fladdermusarterna har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av en utarmning av landskapet. Av erfarenhet vet vi att god tillgång på öppet vatten är en förutsättning för artrika miljöer. Är vattnen grunda är det en fördel. Grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten och täckdikade diken är inte lika attraktivt för fladdermöss. Eftersom fladdermöss i regel undviker öppna landskap så är ett landskap med låg grad av sammanlänkning svårare att kolonisera för fladdermöss. Ligger olika landskapsutsnitt som skulle kunna vara bra miljöer för fladdermöss åtskilda av alltför öppna miljöer är det svårt för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Omvänt ger ett 2 av 25

6 landskap som är sammanknutet av miljöer som stråk med lövskogar, vattendrag med vidhängande lövskog, alléer, stråk med större åkerholmar, ökade möjligheter för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Behovet av insektsrika biotoper är något som styr fladdermössens förekomst i landskapet. Under våren när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala är de starkt beroende av insektsrika miljöer. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter under våren och hösten är speciellt viktiga. De karaktäriseras i sin optimala utformning av att de oftast ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong 1994). Miljöer av det här slaget kan hysa ett mycket stort antal av landskapets fladdermöss under våren och hösten när inslaget av insekter minskar i landskapet. Fladdermössen genomför också förflyttningar i landskapet både på lokal nivå och en mera långväga där en del arter flyttar likt fåglar för att övervintra på kontinenten. 2.4 Om fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning har visat att fladdermöss kan förolyckas vid kollisioner med vindkraftverk. En sammanställning av kunskapsläget finns i Rydell et al De viktigaste faktorer som måste bedömas och som påverkar risken för kollision är: Den storskaliga placeringen i landskapet, d.v.s om flyttstråk kan påverkas. Närheten till kolonier. Framför allt om det rör sig om utsatta arter som är ovanliga eller rödlistade. Närheten till födosöksplatser. Vi beskriver var i närmiljön aktiviteten hos fladdermössen är hög eller var vi kan förvänta oss en ökad aktivitet. Föreslagen placering av verk kommenteras utifrån insamlade data. Infrastruktur i anslutning till ledlinjer och till viss del val av verk och driftstid. Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser) gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas här (Rodrigues m fl 2008). Betydligt längre skyddsavstånd kan dock vara aktuella för skyddade arter som förekommer i litet antal. Barbastell har t.ex. visat sig flyga upp till 4 km från kolonin för att jaga (Ahlén 2011). Födosöksplatser är insektsrika och mer eller mindre öppna miljöer. De rikaste utgörs av gles lövskog intill vatten, t.ex. betesmarker, och gärna i närheten av lantbruk men även skogsbilvägar, kalhyggen, våtmarker m.fl. öppna miljöer utnyttjas. Flygsträckor mellan kolonier (dagvileplatser) och jaktmiljöer görs ofta längs s.k. ledlinjer som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar 3 av 25

7 servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftverk ökar risken för kollision. Detta eftersom den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop och den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop kan då verka inbjudande. Detta tillsammans med att fladdermössen gärna jagar insekter som samlas kring vindkraftverkens torn ökar risken ytterligare. Två andra faktorer som också har betydelse är flyghöjd och vindhastighet. Den absolut högsta aktiviteten för fladdermöss ovanför trädskiktet sker vid vindhastigheter <6 m/s (Arnett 2005). Kollisioner över 6 m/s är dock ganska vanliga trots att antalet fladdermöss är betydligt lägre vid dessa hastigheter. Den ökade risken < 6 m/s har kunnat kopplas till väderomslag då det är vanligt att olika luftskikt med olika temperaturer och förekomst av insekter kan uppstå på olika höjder (Arnett 2005). Vad gäller flyghöjd för olika arter är det främst högriskarterna som utnyttjar det fria luftrummet. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av stor-, gråskimlig-, nordisk- och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. De här arterna utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa. Särskilt trollfladdermus kan lyftas fram här. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, flyger sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Rydell et al 2011). 3. Metod 3.1 Fältmetod Genomförandet delas upp i rekognoscering, inventering och rapportering/analys. Rekognosceringen gjordes dagtid för att finna de intressantaste fladdermusmiljöerna samt för att planera nattliga inventeringsrutter och informera närboende vid behov. Urvalet av miljöer grundas på erfarenheter av vilka strukturer i landskapet som är värdefulla för fladdermöss. Arbetet genomfördes med tre olika metoder parallellt: Artkartering (Ahlén & de Jong 1996) på ett sätt som går att upprepa. Varje utvald plats genomströvades nattetid med en ultraljudsdetektor (Pettersson D240) och alla observationer av fladdermöss noterades. Vid några utvalda punkter gjordes också en längre stunds observationer utan förflyttning. För utförligare beskrivning av artbestämning av fladdermöss med ultraljudsdetektor, se t.ex. Ahlén 1981, av 25

8 Inspelningsutrustning (Autoboxar, Pettersson D 500X) som automatiskt spelar in ultraljud från fladdermöss placerades ut under en hel natt på respektive provpunkt för att få en uppfattning om vilka arter som passerar platsen. Vid förflyttningar i området inventerades sträckor längs vägar från bil som framfördes i en eller fem km/h. Vid fladdermusintressanta platser som partier med lövskog, mindre hyggen och liknande gjordes korta stopp. Vid stoppen genomfördes ofta en kort promenad kring bilen med handhållen ultraljudsdetektor. I samband med varje inventeringstillfälle noterades uppgifter om hur lång tid varje besök varade, lufttemperatur, vindstyrka och molnighet. Sällsynta arter och intressanta sonarläten i övrigt spelades in digitalt, vid samtliga tre metoder, för senare analys i BatSound Pro. Vid arbetet med autoboxar noteras klockslag och datum för varje ljudinspelning. Data av den här typen har inte analyserats men kan genomföras om behov finns i ett senare skede. Det går t.ex. att studera hur aktiviteten hos fladdermössen varierar under dygnet i området eller studera någon av de ingående arterna närmare. Data av den här typen kan vara aktuell att analysera t.ex. om det finns någon skyddsvärd art eller om någon typ av restriktion föreslås. Utöver artbestämning gjordes, vid det manuella arbetet, en skattning av antalet individer av varje art. Detta är endast ett grovt mått på individrikedom eftersom flygande individer hela tiden rör sig. Mustaschfladdermus och Brandts fladdermus går bara att skilja åt om de fångas och studeras i handen. De noteras därför som en kollektiv art, mustasch/brandts fladdermus. För säker artbestämning krävs att fladdermössen fångas och morfologiska karaktärer studeras som t.ex. att fladdermössens tänder studeras med lupp. Vi upplever också att det är svårt att med säkerhet skilja på det ovanstående kollektivet och vattenfladdermus då enbart data från autoboxar finns att tillgå. Ingen av de nämnda arterna är rödlistade eller har ett beteende som gör att de kan antas vara speciellt känsliga för vindkraft, se angående högriskarter i sista stycket under 2.4. Den sällsynta och rödlistade fransfladdermus förekommer med enstaka fynd i området. Arten har ett svagare läte än de flesta andra arterna och är dessutom sällsynt. Vid inspelningar med autoboxar får vi mycket få inspelningar och ibland av sämre kvalitetpå grund av artens svagare sonar. Av försiktighetsskäl har vi därför valt att alltid notera inspelningar av den här arten om den inte går att utesluta i samband med bestämningen av ljudfiler. 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året Väderobservationer utfördes på samma sätt i alla lokaler och genom standarder som utgår från SMHI (1979). Väderleken påverkar påtagligt aktiviteten hos fladdermöss. En 5 av 25

9 standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal enligt rekommendationer från SMHI (1979). Temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten, då dimma reducerar möjligheten för fladdermöss att använda ultraljud. Mycket dimma i lokalens omgivning kan också innebära att koncentrationen av fladdermöss ökar i det dimfria området och omvänt, vilket försvårar en utvärdering av inventeringen. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fladdermössens sonarljud samt på insektstillgången (Ransome 1990). Inventeringen utfördes under fyra nätter med manuell inventering : , , och samt med autoboxar under fem nätter: och Arbetet genomfördes under yngelperioden, vid den tidiga insatsen, vilket normalt är bästa tiden på året att eftersöka fladdermöss om man vill knyta olika arter till en bestämd plats och för att att upptäcka eventuella yngelkolonier. Den senare insatsen genomfördes i slutet på yngelperioden då vi kan räkna med att årets ungar flyger. Det H u l t e m a v i n d k r a f t s p a r k Teckenförklaring Område Hultema Utredningsområde km Figur 1. Det inventerade området har avgränsats som ca en kilometer utanför det markerade etableringsområdet som markeras med svart på kartan. Etableringsområdet som helhet redovisas på kartbilaga 1 sist i dokumentet. 6 av 25

10 är möjligt att den kalla sommaren bidragit till att en del fladdermöss hoppat över reproduktionen i år och/eller att temperaturen inte varit gynnsam för produktionen av insekter under sommaren. Båda faktorerna bedömer vi bidrar till en lägre aktivitet än under en normalsommar. Framför allt i sämre habitat, med lägre insektsproduktion, som t.ex. de undersökta barrskogsområdena utgör. Karaktären på landskapet i anslutning till den planerade vindkraftparken antyder inte att någon förhöjd aktivitet under migrationsperioden kan förväntas. Varför vi bedömer att en inventering under sensommaren/hösten inte behöver genomföras. Inventeringen ägde rum nattetid, från skymning till någon timme efter midnatt beroende på aktiviteten under natten. Använda autoboxar har varit aktiva mellan och Avgränsning De undersökta platserna ligger på ett avstånd upp till någon dryg km från det på kartan markerade inventeringsområdena för att om möjligt upptäcka skyddsvärda arter på landskapsnivå, se figur 1 och kartbilaga Resultat och diskussion 4.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet Det undersökta området utgörs av brukad barrskog med normalt låga värden för fladdermöss. Skogen är starkt dominerad av barrskog, med tall som det vanligaste trädslaget. Tallskogar växer både i våtare marker och på bergig mark. Våtare skogsområden förekommer främst i de norra delarna med minskande frekvens söderut. De våta skogsområdena domineras av tall som är något senvuxen men som idag har begränsade naturvärden. Dessa områden är dock ofta opåverkade eller lite påverkade av dikning och har framtida potential att få högre värden. Lövinslaget i området är starkt begränsat och består främst av yngre björk insprängt i främst fuktiga skogsområden. Äldre skogsområden förekommer i allmänhet glest spritt inom den planerade vindkraftparken men frekvensen av dessa ökar i norr. I området finns flera mindre sjöar/tjärnar ibland omgivna av öppna myrar/starrkärr. Blöta eller försumpade markslag bidrar med insektsproduktion, vilket är positivt för fladdermöss. Andra komponenter som t.ex. äldre träd som kan hysa bohål och inslag av lövskog som kan bidra med insektsproduktion är sparsamt förekommande, se vidare i upprättad naturvärdesinventering. I övrigt finns inga andra komponenter som kan sägas vara positiva i ett fladdermusperspektiv inne i utredningsområdet. I sammanfattning så är värdena för mer krävande arter av fladdermöss generellt låga inne i det inventerade området. Det omgivande landskapet uppvisar flera miljöer som skulle kunna vara intressanta för fladdermöss. Öster om området, söder om 7 av 25

11 Skönnabosjön, ligger det område som vi bedömer som mest intressant. Här finns inslag av äldre bebyggelse, betesmarker, ädellövskog, dammar och vattendrag i ett stråk mellan Skönnarebo och Kristinefors. Väster om området finns ett stråk av jordbruksmark med gårdsmiljöerna kring Koppetorp, Tybble och Jonsberg. Här bedömer vi värdena som något lägre då det rör sig om ett relativt öppet landskap med mindre inslag av vatten och lövskogsmiljöer. Gruvhålen vid Meltorpsgruvan kontrollerades i samband med fågelinventeringen under våren och var då fulla med vatten, vilket förstör värdet som övervintringsmiljö för fladdermöss. Vi bedömer därför att området i den direkta närmiljön till de planerade verken inte hyser höga värden för mer krävande fladdermöss. På grund av inslaget av för fladdermössen positiva komponenter, framförallt fläckvis förekomst av äldre skog, vatten och mossar, i naturmiljön kan vi dock utgå från att omständigheterna är mer gynnsamma i mindre utsnitt av det undersökta området. Bild 1. Karaktärsbild från inspelningsplats 17. Här finns ett äldre torp som omges av en mindre glänta i skogen, en liten bäck ansluter som rinner genom inslag av lövskog. Bild 2. Betesmark vid Skönnarbo, inspelningsplats 8, med glest ställda träd. Bakom kullen ligger en liten bäck och till höger ett stycke bort ligger Skönnarbosjön. 8 av 25

12 4.2 Antalet arter Undersökningen resulterade sammantaget i fynd av åtta arter. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vara en rik fladdermusmiljö (Ahlén 2011). På fyra platser noterades sex eller fler arter. Där alla utom en plats, inspelningsplats 1, låg utanför utredningsområdet, se kartbilaga 1 och tabell 2 och 3. Tabell 1. Sammanställning av de artrikaste platserna i det utredda området. För information om fynduppgifter hänvisar vi till tabell 2 och 3. Inspelningsplats eller område (markering på kartbilaga 1) Antal arter Kommentar D 6 Utanför etableringsområdet (Skönnarbo) G 6 Utanför etableringsområdet (Kristinefors) E 7 Utanför etableringsområdet 1 6 Inne i etableringsområdet 11 6 Utanför etableringsområdet Totalt har 29 platser besökts och inventerats med autoboxar och nio platser/sträckor har inventerats med manuell utrustning. I tabell 2 och 3 redovisas var de olika arterna påträffats och hur många observationer som gjorts. Platser som inventerades manuellt respektive inspelningsplatser som inventerades med autoboxar visas på kartbilaga 1. Oklara artbestämningar som noterats med frågetecken har inte räknats in i sammanställningen ovan om de inte hör till ett släkte som går att skilja ut från de konstaterade arterna. Den kalla sommaren misstänker vi kan ha påverkat fladdermössens aktivitet genom att färre insekter flyger när det är kyligt och/eller att fladdermöss i viss mån har hoppat över reproduktionen i år pga brist på föda. Vi har försökt kompensera för detta genom att placera ut autoboxar relativt tätt för att kunna vara på flera platser samtidigt under skymningen och de efterkommande timmarna. De vanligaste arterna inom området är nordisk fladdermus och artkomplexet mustasch-/brandts fladdermus. De förekommer i näst intill alla undersökta platser. Vilket ofta är vanligt i miljöer av det här slaget. Vattenfladdermus förekommer vanligtvis i anslutning till vatten. I materialet från autoboxarna har vi kunnat skilja ut den på några platser och med tveksamhet på några andra. Dvärgfladdermus finns noterad i utredningsområdet längst i norr och längst i söder och har sin tyngdpunkt i förekomst kring bebyggelse och lite rikare miljöer. Långörad fladdermus har noterats på några få platser. Alla observationer av arten utom en som inte är säkert artbestämd är i anslutning till bebyggelse. Arten anses vanlig men är svår att hitta då den har en 9 av 25

13 svag sonar och hörs på korta avstånd. Ingen av dessa arter är sällsynta på en nationell skala och de är ofta vanliga i t.ex. kommunala eller länstäckande inventeringar. Stor fladdermus kan förekomma talrikt när den finns. Inom utredningsområdet är den dock att betrakta som ovanlig. I den här undersökningen är den konstaterad vid fyra inspelningsplatser och vid fyra av de genomströvade sträckorna. Arten är en duktig flygare som rör sig över stora områden. Insamlade data antyder att den främst finns i utredningsområdets norra del och är noterad vid inspelningsplats ett och två och vid sträcka A och C. I övrigt så är den noterad vid inspelningsplats 10 och 11 samt vid områdena G och E dvs i samtliga fall öster om utredningsområdet. Finns den permanent i landskapet så är det troligt att den främst är knuten till det lite rikare jordbrukslandskapet i de mer avlägsna omgivningarna eller att den jagar i anslutning till sjöarna. Vi bedömer inte att skogsmarken där vindkraften planeras är en viktig miljö för stor fladdermus men vi kan konstatera att den rör sig i delar av området. Alla noteringar av arten har gjorts under den senare delen av inventeringsperioden. Tabell 2. Redovisning av alla fladdermöss vid inventering till fots och från bil. Delområdenas läge beskrivs på kartbilaga 1. Frågetecken anger en ej helt säker artbestämning. Siffrorna inom parentes anger antalet observationer. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Område Datum Arter (antal individer och antalet observationer) Antal arter MB Mdau Mnat Enil Nnoc Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur A (2) (3) 1 (1) (6) B (1) (3) ? (1) 2 (5) C (1) (2) 1 (1) 1 (2) (6) D (1) - 2 (5) 1 (1) (6) 4 (13) E (2) (1) 1 (1) (1) 4 (5) F (2) (2) G (2) - 2 (2) 1 (1) 1 (2) 3 (3) (1) 6 (10) H (1) (3) (4) I (1) (1) (2) Summa arter 6 st totalt MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii), Mdau= Vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Mdas =dammfladdermus (Myotiss dasycneme), Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri), Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus) ), Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula), Nlei= = Leislerss fladdermus (Nyctalus leisleri), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii) ), Vmur= = Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus), Paur= Långörad fladdermus (Plecotus auritus) Gråskimlig fladdermus är en art som inte heller den är rödlistad men ofta är mindre vanlig i t.ex. kommunala inventeringar. Arten finns noterad från en plats inne i utredningsområdet och från två platser utanför området vid inspelningsplats 9 och 11. Utgår vi från att det är gråskimlig fladdermus så bedömer vi inte att det finns en population i området utifrån insamlade data. Alla noteringar av arten har gjorts under den senare delen av inventeringsperioden. 10 av 25

14 Gråskimlig - och stor fladdermus är duktiga flygare som anses migrera längre sträckor. Om arterna migrerar genom det här landskapet är svårt att säga. Inga tydliga storskaliga ledlinjer finns i landskapet som skulle kunna antyda ett flyttstråk. Vi bör dock ha i åtanke att samtliga observationer av arterna gjordes under den senare delen av inventeringen. Vilket kan innebära att arterna uppträder i området först efter reproduktionsperioden. Vilket kan innebära att det är individer som rör sig i landskapet från yngelplatsen, lokal migration, eller migrerande exemplar som passerar området. Vi bedömer inte att etableringsområdet hyser någon miljö som skulle kunna vara extraordinär när det gäller produktion av föda under sensommaren och fungera som rastlokal för flyttande fladdermöss. Tabell 3. Redovisning av alla fynd av fladdermöss vid inventering med hjälp av stationär inspelningsutrustning (Autoboxar). Läget för varje plats beskrivs på kartbilaga 1. Frågetecken anger en ej helt säker artbestämning. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter (Summa observationer) (61) (131) (107) (24) (124) (29) ** (939) (69) ** (677) (26) (152) (15) (9) (4) (63) (22) ** (192) (77) (6) (61) 11 av 25

15 Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter (Summa observationer) (3) (606) (17) (305) (41) (102) (199) (38) (87) Summa arter st totalt Röd markerin rödlistad art ng = Grön antas markeri finnas ing i när = rområ koloni ådet kan Gul markering = In med högre nspelnin aktivit ngsplat tser som utmärker sig tet än genomsnittet. * = kan eventuellt även vara MB,**= kan även vara Mdau, MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii), Mdau= Vattenfladdermus (Myotis daubentonii),, Mdas =dammfladdermus (Myotis dasycneme), Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri), Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicuss nilssonii), Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus), Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula), Nlei= Leislers fladdermus (Nyctalus leisleri), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii), Vmur= Gråskimlig fladdermus(vespertilio murinus), Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus), Paur= Långörad fladdermus (Plecotus auritus) 4.3 Rödlistade arter och arter listade i EUs habitatdirektiv Indikationer på en rödlistad art, fransfladdermus, (hotkategori Sårbar, VU) har påträffats/misstänks vid fem platser i undersökningen. Arten har observerats vid Skönnarbo, inspelningsplats 9 och område D, Kristinefors, område G, samt vid inspelningsplats 11, 14 och 26, se vidare i tabell 2 och 3. De två sist nämnda platserna ligger inne i utredningsområdet. Artens ekologi är ännu dåligt känd. Den påträffas i lövrika biotoper, ofta nära vattendrag men kan även uppträda i trädgårdar och parker. Nyare observationer visar att arten uppträder i skogsbygder med inslag av sumpskog, granskog, björkskog m.m., men undviker att jaga över stora öppna ytor. Arten tycks också vara gynnad av betesgång i skogsmark (Ahlén 2011). Ingen art som är listad i EU:s habitatdirektiv, bilaga 2, påträffades i undersökningen. Alla fladdermöss som finns i Sverige är listade i bilaga 4 till habitatdirektivet. 4.4 Tidigare inventeringar Vid en kontroll mot artportalen från 1980 och framåt så hittades inga uppgifter om fladdermöss i eller i anslutning till utredningsområdet. Den närmaste noteringen är i Godegård där fem arter påträffades av 25

16 I en sammanställning av genomförda fladdermusinventeringar i Östergötland (Claesson m.fl. 2004) finns en uppgift om att fyra arter har påträffats i Skönnarbo Ingen art som inte påträffades i den här inventeringen finns upptagen i arbetet. 4.5 Individrikedom och aktivitet Utifrån de manuella inventeringarna i området så bedömer vi individrikedomen som låg. Används antalet inspelningar i respektive autobox som ett mått på aktiviteten vid respektive plats så sticker några miljöer ut i undersökningen. Vid 21 stycken av de 29 inspelningsplatserna med autoboxar var det 100 eller färre registreringar per natt där 13 platser hyste färre än 50 inspelningar per natt. I fem av autoboxarna var det mellan 100 och 200 registreringar per natt och i fyra av autoboxarna var det flera hundra inspelningar. Siffrorna ger en bild av variation i aktiviteten men man ska ha i åtanke att för riktigt sällsynta arter så kan tio noteringar under en natt anses vara mycket. Inspelningsplatserna med högst aktivitet ligger vid Skönnarbo vilket också den manuella inventeringen bekräftar. De övriga två platserna ligger inne i utredningsområdet vid inspelningsplats 22 och 24. Den höga aktiviteten kan bero på en riklig förekomst av insekter och/eller att det finns en eller flera kolonier i närmiljön. Av de fyra inspelningsplatserna är två i anslutning till sjöar och betesmarker m.m. vid inspelningsplats 7 och 9, medan de två övriga som utmärker sig ligger i skogsmark med insprängda myrar, i utredningsområdets södra del, vid inspelningsplats 22 och 24. Utgår vi från att aktiviteten återspeglar att platserna är attraktiva för fladdermöss så ligger det nära till hands att anta att tillgången på insekter och/eller boplatser är goda på dessa platser. Vad som än är svaret så är aktiviteten högre till mycket högre. Resultatet antyder att ska hänsyn visas till fladdermössen som grupp bör försiktighet med etablering visas i anslutning till sjöar och våtmarker. Framför allt genom att miljöer av det här slaget inte länkas samman med vindkraftverk med hjälp av vägar. 4.6 Inventeringsdata Inventeringsdata för respektive tillfälle finns redovisade i tabell 4. För aktiviteten hos fladdermössen är det generellt positivt med svag vind, hög temperatur och ett molntäcke. Nederbörd och dimma är negativt. Under inventeringsperioden var det acceptabel vind vid alla besöken (A= vindstilla, B= svag bris när löv och tunna kvistar rör sig i vinden, C = grövre grenar och trädtoppar rör sig i vinden). Vid samtliga tillfällen, utom ett, var molntäcket sparsamt vilket bidrog till fallande temperatur under natten. Molntäcket beskrivs genom att 8 = 100 % täckning, 6= 75%, 5 = 50% osv... Mellan 10,5 och 14 grader noterades under fältarbetet. Metodiken för miljöövervakning beskriver att det går att inventera fladdermöss ned till en temperatur på 6-7 grader. Vid samtliga besök var lufttemperaturen acceptabel men låg. Temperaturen dagtid var låg för årstiden och ingen större mängd kvardröjande värme fanns som buffert. 13 av 25

17 Molntäcket var svagt under större delen av inventeringen. Vinden var något för stark under några kvällar. Vi koncentrerade då arbetet till skogsbilvägar omgivna av skog vilket skärmade av vinden och skapar förutsättningar för fladdermössens jakt. Tabell 4. Redovisning av insamlade väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vindstyrka Temp. Moln Regn Dimma A A 14 4 Nej Nej Bil med längre stopp B B-C (Blåsigare i de öppna delarna) 12,5 2 Nej Nej Bil med korta stopp C A 12 0 Nej Nej Bil med korta stopp D A (-B) Lätt vind sjön låg blank. 10,5 1 Nej Nej Till fots E A 13,5 0 Nej Nej Till fots F B-C (Blåsigast i de öppna delarna) 13,5 2 Nej Nej Bil med korta stopp G A 13,5 2 Nej Nej Till fots H B-C (Blåsigast i de öppna delarna) Nej Nej Till fots I B Nej Nej Bil med korta stopp 5. Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss 5.1 Värden för fladdermöss Barrskogslandskap De barrskogsdominerade delarna av utredningsområdet har låga värden för fladdermusfaunan. Inför inventeringarna var, utifrån studier av kartor, flygbilder och vår erfarenhet av goda miljöer för fladdermöss, våra förväntningar på artinnehåll och individrikedom låga. Oväntat nog hittade vi en högre artrikedom vid inspelningsplats ett och två än vi väntat oss. Inne i utredningsområdet noterade vi förhöjd aktivitet vid inspelningsplats fem och 27 och mycket förhöjd vid inspelningsplats 22 och 24. På två platser, inspelningsplats 14 och 26, inne i utredningsområdet påträffade vi indikationer på förekomst av den rödlistade fransfladdermusen. 14 av 25

18 I de flesta fall noteras en till tre arter. Skogsbruket i utredningsområdet bedrivs rationellt och bristen på hålträd och en begränsad tillgång på lövskog begränsar fladdermössens möjlighet att hitta föda och skydd. För fladdermöss bedömer vi området som till största delen trivialt och av lågt värde. Bebyggelse/Jordbrukslandskap Inne i utredningsområdet finns ingen bebyggelse eller jordbruksmark. De för fladdermöss mest intressanta miljöerna, Skönnarbo och Kristinefors, ligger öster om utredningsområdet och kan anses vara mycket fina. Samtliga ligger 1-2 km från närmsta planerade vindkraftverk. Mellan de här områdena och vindkraftverken finns en barriär av skogsmark som kan sägas vara mindre attraktiv för fladdermöss. Bild 3. Karaktärsbild från inspelningsplats 19. Bild 4. Karaktärsbild från inspelningsplats av 25

19 Bild 5. Karaktärsbild från inspelningsplats 24. Här noterades en av de högsta aktiviteterna bland alla de undersökta platserna. Bild 6. Karaktärsbild från inspelningsplats 27. Bild 7. Karaktärsbild från inspelningsplats av 25

20 5.2 Effekter av vindkraft Hela skogsmiljön i utredningsområdet bedöms ha ett lågt värde för mer krävande fladdermössarter. Följdfrågan blir förstås hur en vindkraftetablering påverkar fladdermössen som finns i området. Svaret på den frågan kan delas upp i: 1) påverkan på viktiga miljöer. 2) påverkan på populationer av förekommande arter. Påverkan på viktiga miljöer Inget av de planerade verken ger direkt fysiska effekter på värdefulla fladdermusmiljöer, om vi tänker oss de största värdena som blöta eller försumpade områden, förutsatt att föreslagen hänsyn följs (se nedan). Inne i utredningsområdet och i angränsande landskap finns miljöer som det finns behov av att lyfta fram speciellt. Området längst i norr, sträcka A och inspelningsplats ett och två, är överraskande artrikt. Förklaringen finns sannolikt i att området är en mosaik av öppna och slutna ytor, närheten till myrkomplexet i söder och Axsjön i norr samt närheten till jordbrukslandskap i väster och nordväst. Kanske söker sig fladdermössen hit för att jaga vid t.ex. blåsig väderlek. Oavsett varför artrikedomen är hög så kan vi konstatera att det är så det är. Området kring Skönnarbo och Kristinefors har en kvalitet för fladdermöss som är i hög i förhållande till vad det omgivande landskapet uppvisar. Förutom artrikedomen så kan vi anta att det finns en population av den rödlistade fransfladdermusen här, vilket förstärker värdet. Utifrån en indikation på att den rödlistade fransfladdermusen kan finnas vid framför allt Skönnarbo och Kristinefors föreslår vi att inga vägar dras på ett sådant sätt att de riskerar att kunna fungera som ledlinje från kulturlandskapet i öster. Arten är ingen s.k. högriskart med förhöjd risk att kollidera med rotorer men kan påverkas av habitatförlust. Olyckor med fransfladdermus finns dokumenterade och bör undvikas i största möjliga mån. Avverkningar av sumpskogsmiljöer i samband med att vindkraftparken byggs kan förorsaka habitatförlust. I den södra delen av utredningsområdet kring inspelningsplats 22 och 24 påvisades en hög aktivitet hos fladdermöss, nästan enbart nordisk fladdermus. Om det finns skydd för en koloni i närheten och/eller om det bara finns gott om mat här vet vi inte. Aktiviteten är dock högre än för de flesta andra platser som undersökts i Hultema. Avslutningsvis kan vi säga att några turbiner kommer att att stå i direkt anslutning till värdefulla fladdermusmiljöer där data antyder högre artrikedom eller högre aktivitet. 17 av 25

21 Påverkan på populationer av förekommande arter Alla arter som noterats i undersökningen löper enligt Rodrigues m.fl (2008) i någon mening risk att kollidera med vindkraftverk. Senare tids kunskapssammanställning har identifierat vilka arter som löper högst risk att kollidera med vindkraftverk s.k. högriskarter (Rydell et al 2011). Bland arterna i den här gruppen förekommer arterna nordisk-, stor-, dvärg- och gråskimlig fladdermus i den här undersökningen. Nordisk fladdermus är en mycket vanlig art som här förekommer i alla undersökta miljöer. Arten är också normalt den som hör till de vanligaste arterna i t.ex. länstäckande inventeringar. Vi bedömer att arten inte kommer att vara hotad på populationsnivå i det omgivande landskapet. Dvärgfladdermusen har främst noterats vid sjöar och i anslutning till bebyggelse. Vid några tillfällen har arten noterats vid inspelningsplats ett, två och 29 samt längs sträcka C och I, se tabell 2 och 3. Den rikligaste aktiviteten hos arten är noterad vid inspelningsplats sju och nio. Arten är mera knuten till jordbrukslandskapet än nordisk fladddermus. Den är också en art som kan vara mycket vanlig och tillhör en av de vanligaste arterna i landskapet. Utifrån att den är relativt vanlig är det osannolikt att den kommer att påverkas negativt på populationsnivå lokalt av en vindkraftsetablering. När det gäller stor fladdermus så är det en art som inte är rödlistad men mindre vanlig i landskapet. Insamlade data antyder inte att det finns en population lokalt. Detta sagt utan att veta hur det ser ut i ett lite vidare perspektiv på landskapsnivå. Arten finns noterad med enstaka inspelningar. Arten är normalt mera knuten till rikare miljöer i kulturlandskapet. Det är med andra ord inte troligt att det finns en lokal population som kan ta skada av en vindkraftetablering på den här platsen. Viss risk för att artens förekomst lokalt påverkas negativt av en vindkraftsetablering kan dock inte uteslutas. Gråskimlig fladdermus förekommer möjligtvis i utredningsområdet. Det är möjligt att den finns på tre platser i området vid inspelningsplats 1, 9 och 11. Utgår vi från att den finns i området så påvisar inte insamlade data att det finns en population lokalt. Det är i likhet med ovan inte troligt att det finns en lokal population som kan ta skada av en vindkraftsetablering på den här platsen. Viss risk för att artens förekomst lokalt påverkas negativt av en vindkraftsetablering kan dock inte uteslutas. Man ska dock ha i åtanke att vi inte vet om finns en stark population på landskapsnivå. 6. Förslag till hänsyn 6.1 Hänsyn vid projektering Artrikt område längst i norr 18 av 25

22 Kring inspelningsplats ett och två i den norra delen av etableringsområdet kommer projektet att komma i konflikt med det område där flest arter hittats i skogsmarken. En möjlig förklaring till aktiviteten i området kan vara att Axsjön norr om vägen här knyts samman med myrkomplexet söder om vägen med nyupptagna hyggen. En förhållandevis kall sommar med sämre förutsättningar för produktion av insekter kan göra att fladdermössen dras till platser med något förhöjda förutsättningar. I det här fallet kan det vara pga höjdläget som kan utgöra en varmare plats att jaga på då kall luft söker sig nedåt. Konfliktens omfattning har vi bedömt utifrån att. - Ingen rödlistad art eller någon art upptagen i bilaga 2 till habitatdirektivet påträffades. - Aktiviteten i området är inte anmärkningsvärt hög. (Observera att autoboxarna vid inspelningsplats ett och två suttit ute under två nätter.) - Samtliga påträffade arter finns även i andra delar av området. - Tre av arterna har bara noterats med några få inspelningar. Vilket antyder lågt utnyttjande av platsen för de här arterna. - Miljön utgörs av skogsmark med normalt låga värden för fladdermöss. Vilket innebär att någon stor förlust av habitat för fladdermöss inte kommer att ske vid byggnation. Förutsatt att ingreppet består i att vägen breddas och verken reses längs med vägen. - Utifrån vår erfarenhet av att undersöka barrskogsmiljöer under olika tider under säsongen så är det också troligt att aktiviteten avtar under sensommaren då insektsproduktionen i skogsmarken avtar markant. - De planerade vindkraftverken står omgivna av företrädesvis ung tallskog som bedöms stå kvar under hela vindkraftverkens livstid och vi utgår från att befintliga hyggen kommer att planteras med barrskog. Utifrån ovanstående bedömer vi att de vindkraftverk som planeras på den här platsen inte kommer att ha högre påverkan på fladdermusfaunan än andra planerade kraftverk i området. Påverkan eller snarare platsens attraktion för fladdermöss kommer att avta i takt med att barrskogen växer upp på de nu avverkade ytorna. Vi föreslår hänsynsåtgärder där öppna ytor återbeskogas i närtid, inga nya hyggen tas upp i de planerade vindkraftverkens närhet samt att den trädbärande bården mellan Axsjön och etableringsplatserna bibehålls. Placering av servicevägar: Vill man minska risken för mortalitet bör dessa utgå från vägar i ren skogsmark och inte knyta samman vindkraftverken med någon av sjöarna i området eller angränsande 19 av 25

23 kulturlandskap. Detta minskar risken för att fladdermöss hittar nya ledlinjer fram till verken. Undvik att länka samman området kring Skönnarbo och Kristinefors med vindkraftparkens vägnät. Vid placering av servicevägar inne i utredningsområdet bör det göras en ansträngning att inte direkt länka samman våtmarker med planerade vindkraftverk. Av samma skäl som beskrivs ovan. Utformning av omgivning till vindkraftverk: Här är strategin att inpå verken åstadkomma en så ogästvänlig miljö för fladdermöss (och insekter) som möjligt. Det effektivaste är att hålla nere storleken på gläntan genom att spara främst barrträd. Som ett komplement kan man hugga bort lövträd längs brynet. Ytan närmast verket får gärna vara en grusplan. Ett verk som är tätt och inte erbjuder kolonimöjligheter bör väljas. Inne i områdena där vindkraft planeras finns praktiskt taget inga vattenspeglar. När vägar byggs i området är det positivt om man undviker att ta ut lokala massor på ett sådant sätt att dammar/vattensamlingar skapas i naturmiljön. Vattensamlingar är attraktiva jaktmiljöer för fladdermöss. Anlägg gärna vägar i området på ett sådant sätt att de inte direkt ansluter till våtmarker och sumpskogar i utredningsområdet. För att om möjligt undvika att fladdermössen hittar fram till vindkraftverken. 6.2 Hänsyn vid drift Utifrån insamlade data ser vi inga starka skäl till att generellt inskränka driften nattetid under lämpliga tidpunkter på året utifrån angivna skäl ovan. 7. Källor Ahlén I. & de Jong J 1996, Monitoring av artantal och populationstäthet hos fladdermöss. Naturvårdsverket, Stockholm. Ahlén I. 1981, Identification of Scandinavian Bats by their sounds, The Swedish University of Agricultural Sciences Department of Wildlife Ecology. Uppsala Ahlén I. 2004, Heterodyne and time expansion methods for identification of bats in the field and through sound analysis. Pp in: Brigham, R.M., Kalko, E.K.V., Jones, G., Parsons, S., Limpens, H.J.G.A. (Eds.). Bat Echolocation Research tools, techniques and analysis. Bat Conservation International, Austin, Texas, April av 25

24 Ahlén I. 2006, Handlingsprogram för skydd av fladermusfaunan. Åtagande enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport Ahlén I Fladdermusfaunan i Sverige.Arternas utbredning och status. Kunskapsläget [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19 Ahlén I. 2011, Myotis nattereri Fransfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [ Ahlén I. 2011, Barbastella barbastellus Barbstell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [ ArtDatabanken, Faktablad: Myotis mystacinus mustaschfladdermus. Förf. Johnny de Jong Rev. Johnny de Jong Arnett, E.B. [technical editor] Relationships between Bats and Wind Turbines in Pennsylvania and West Virginia: an Assessment of Fatality Search Protocols, Pattern of Fatality, and Behavioral Interactions with Wind Turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Conservation International. Austin, Texas, USA. 187 pp. de Jong J 1994, Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. F. Viltekologi, Rapport 26. Gärdenfors U (ed) 2010, Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ransome R. 1990, The natural history of hibernating bats. Christopher Helm. London. Rydel J. 1995, Nattens tysta jägare. Naturvårdsverket. Rydell, J. Engström, H. Hedenström, A. Kyed Larsen, J. Pettersson, J. & Green, M VINDVAL, RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch 2008: Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Sales G. & Pye D. 1974, Ultrasonic communication by animals. Chapman & Hall. London. Schober W & Grimmberger E 1989, A guide to bats of Britain and Europe. The Hamlyn publishing group limited. SMHI 1979, Handbok för väderobservatörer. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Stockholm. 21 av 25

25 7.1 Genomsökta inventeringar Claesson K., Askling J., & Ignell H. 2004, Fladdermöss i Östergötland. Resultat från inventeringar utförda Miljövårdsenheten Länsstyrelsen i Östergötland Rapport 2004:5. 22 av 25

26 8 Kartbilagor Kartbilaga 1 beskriver lägen för de platser som inventerades under sommaren H 14 5 km 1 0,5 0 Utredningsområde Manuellt inventerat område Vindkraftverk Inspelningsplats (Autobox) Teckenförklaring vindkraftspark Hultema A 2 B F 24 C I D G E med markeringar för platser där inspelningsutrustning placerades ut. 23 av 25

27 24 av 25

28 Bild 8. Karaktärsbild från inspelningsplats 13. Bild 9. Karaktärsbild från inspelningsplats 26. Bild 10. Vy från inspelningsplats 19 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: