Kompletterande inventering av fladdermöss inför vindkraftpark Målarberget

Transkript

1 Kompletterande inventering av fladdermöss inför vindkraftpark Målarberget Utökad sommar- och sensommarinventering 2015

2 Rapportstatus: På uppdrag av: Utfört av: Rapporten bör citeras: Kvalitetsgranskad rapport, VKS Vindkraft Sverige AB, Strandvägen 169, Motala, Sweden Calluna AB, Linköpings slott, Linköping. Tel Fax Org.nr Ignell H, Kompletterande inventering av fladdermöss inför vindkraftpark Målarberget. Utökad sommar- och sensommar- inventering I löpande text Ignell 2015) Uppdragsledare: Ansvariga utredare: Författare: Kvalitetsgranskning: Intern projektkod: Håkan Ignell Calluna AB), hakan.ignell@calluna.se, tel , Håkan Ignell rapport fältarbete, analyser) och Anna Malmrot fätarbete och analyser). Håkan Ignell Annika Stål Delbanco, Calluna AB HIL0095

3 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Syfte Tidigare fynd Utredningsområdet Inventeringens utförande Genomförande Resultat och diskussion Antalet arter Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv Individrikedom och aktivitet Väderdata Värden för fladdermöss Påverkan på viktiga miljöer Påverkan på populationer av förekommande arter Källor Bilagor Kartbilagor Resultatbilaga

4 1. Sammanfattning Under 2012 genomförde Calluna AB en inventering av fladdermöss i utredningsområdet och i huvudsak koncentrerades den till ytan som är tänkt att användas för vindbruk. Under 2015 utökade vi omfattningen till vindkraftparkens omgivningar, där vi eftersökte miljöer som kan vara av värde för fladdermöss på upp till två kilometers avstånd från utredningsområdet. Vi genomförde inventeringen både under sommaren och sen- sommaren. I utredningsområdet påträffade vi tre arter, varav både nordfladdermus och artkomplexet mustasch/taigafladdermus Brandts fladdermus har bytt namn till Taigafladdermus) är mycket dominanta och normalt vanliga. Under hela inventeringen stod de för över 80 % av inspelningarna med autoboxar. En tredje art, gråskimlig fladdermus, påträffade vi med en inspelning på en plats i utredningsområdet. Totalt observerade vi nio arter vid inventeringen, varav sex arter enbart påträffades utanför utredningsområdet. Vi noterade också att både aktiviteten och artrikedomen var högst utanför utredningsområdet. Vi bedömer utifrån genomförd insats att utredningsområdet hyser mycket få arter och inte hyser några miljöer av speciellt värde för fladdermöss. 2. Bakgrund 2.1. Uppdraget Under våren 2015 fick Calluna i uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB att genomföra en komplettering av 2012 års inventering av fladdermöss i Målarberget, mellan Avesta och Norberg i Norberg och Avesta kommun Syfte Syftet var att komplettera den förra sommarinventeringen, genom att upprepa delar av arbetet inne i utredningsområdet för att skapa en referens, men framför allt för att genomföra utökade insatser i vindkraftparkens omgivningar. I uppdraget ingick också att genomföra en inventering under sensommaren alternativt tidig höst, för att belysa områdets betydelse för fladdermöss efter reproduktionsperioden Tidigare fynd I samband med den tidigare inventeringen Ignell 2012) genomförde vi en kontroll mot artportalen från 1980 och framåt och då hittades inga uppgifter om fladdermöss, varken i eller i anslutning till utredningsområdet. 4

5 I samband med den här utredningen genomförde vi också en sökning för perioden , men inte heller nu kunde vi se att någon annan rapporterad inventering av fladdermöss har genomförts i närområdet. För Södra Dalarna är en fladdermusinventering gjord, men här finns inte heller någon lokal redovisad i närheten till etableringsområdet. Vid Brovallen i Avesta kommun finns dock en lokal för dvärgfladdermus Gulje 2009). Gulje 2009) nämner även att gråskimlig fladdermus är observerad i Falun tidigare. För Västmanlands län har också en fladdermusinventering gjorts, men inte heller här finns några fynd av fladdermus i närheten till etableringsområdet Hedenbo 2005). Hedenbo 2005) nämner för övrigt att här är dvärgfladdermus på gränsen till sin nordliga utbredning och att en likartad situation råder för gråskimlig fladdermus Utredningsområdet I den tidigare inventeringen Ignell 2012) konstaterade vi att utredningsområdet inte hyser några miljöer med värden för fladdermöss som på något sätt står ut. Vi beskrev också att miljöerna kring våtmarker, sjöar och liknande, troligen har högre produktion av insekter och att dessa därför kan vara av värde under insektsfattiga årstider. Det finns inte någon bebyggelse som t.ex gårdsmiljöer och liknande inne i området. För vidare information om värden för fladdermöss inne i utredningsområdet hänvisar vi till den tidigare rapporten Ignell 2012). 3. Inventeringens utförande 3.1 Genomförande Inventeringen genomfördes både i och omkring utredningsområdet för vindkraftparken, se kartbilaga 1 och 2. Arbetet genomfördes av Håkan Ignell och Anna Malmrot som en artkartering enligt Naturvårdsverkets rekommenderade undersökningstyp för artinnehåll och omfattade momenten: Lyssning med ultraljudsdetektor och Automatisk registrering av ultraljud. Naturvårdsverket 2012). Vi lyssnade efter fladdermöss via ultraljudsdetektorer med funktion för att spela in ljud med tidsexpansion modell Pettersson D240X), och registrerade även djur automatiskt med hjälp av autoboxar modell Petersson D500X). Metoderna beskrivs översiktligt nedan Lyssning med ultraljudsdetektor När man lyssnar igenom ett område eller en lokal med ultraljudsdetektor är målet att finna alla olika sorters fladdermusarter. Då bör man även ha en portabel ljuskälla som möjliggör att man kan registrera både utseende och beteende, särskilt vid jakt. Detta förfarande är speciellt motiverat om man vid ett tidigare tillfälle har registrerat hög aktivitet med hjälp av autoboxar, men inte har kunnat fastställa vilken art det rör sig om. Efter behov görs då inspelningar av ultraljud från detektorn, för efterföljande kontroll och verifiering av art. Vid varje tillfälle skattar man antalet observationer för varje art och lokal. 5

6 I delar av detta utredningsarbete lyssnade vi efter fladdermöss från bil, se tabell 1 för omfattning, med ultraljudsdetektorer. Detta gjorde vi framförallt där det var långa sträckor med mycket triviala miljöer för fladdermöss. Bilen framförde vi i långsam hastighet och vi stannade den i kortare eller längre stunder när vi hade fått kontakt med fladdermöss. Ofta genomströvade vi även närmiljön kring bilen vid dessa tillfällen Automatisk registrering av ultraljud Metoden avser användning av så kallade autoboxar som placeras ut för att automatiskt spela in ultraljud från fladdermöss som passerar eller jagar. De inspelade ljuden har ungefär samma kvalitet som de manuellt hanterade ultraljudsdetektorerna och man kan med hjälp av dataprogram sortera och analysera dem i efterhand. Man kan ibland skilja på passager och jakt och därigenom inte bara få data på vilka arter som är aktiva på platsen utan också om det är en bra födosöksbiotop eller om det förekommer passager från någon närbelägen koloni. Tidpunkterna för passager kan användas för att beräkna avstånd till en yngelkoloni, förutsatt att man känner till när utflygning normalt sker för aktuell art och årstid. De flesta fladdermöss kan artbestämmas från inspelningarna, men några kan vara svårbestämda på bara lätena. För att säkerställa arten kan man därför behöva göra återbesök för observationer med ljuskälla se ovan). Fördelen med att komplettera artkarteringen med autoboxar är att man kan ha kontinuerlig registrering under hela natten, på t.ex. fem olika platser inom området samtidigt. Om det skulle behövas kan autoboxarna också ligga ute under flera nätter. Genom att använda sig av autoboxar kan man därmed effektivisera sökandet efter arter och när målet är att hitta alla arter kan antalet besök per lokal reduceras Bedömning av väder Vi utförde väderobservationer på samma sätt i alla lokaler och genom standarder som utgår från SMHI 1979). Väderleken påverkar påtagligt aktiviteten hos fladdermöss. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultaten samt framtida uppföljningar av inventeringen. Vi noterade graden av molnighet och vindstyrka för varje lokal och avläste temperaturen från bilens temperaturmätare. Dimma reducerar möjligheten för fladdermöss att använda ultraljud Lundberg m.fl. 1983) och vi noterade därför även förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten. Eftersom regnväder har negativ inverkan på fladdermössens sonarljud samt på insektstillgången Ransome 1990) undvek vi att inventera då det regnade Avgränsning I vår förgående rapport Ignell 2012) diskuterade vi landskapets förutsättningar och kom då fram till att någon förhöjd aktivitet under migrationsperioden inte kunde förväntas här. Det saknas tydliga stråk i utredningsområdet och vi ser därför ingen anledning till att migrerande fladdermöss skulle lockas hit i högre grad än till omgivande landskap. De undersökta platserna ligger på ett avstånd på upp till 2 km från utredningsområdet, se kartbilaga 1. 6

7 Övrigt I samband med varje inventeringstillfälle noterade vi uppgifter om hur lång tid varje besök varade, liksom lufttemperatur, vindstyrka och molnighet. Sällsynta arter och intressanta sonarläten i övrigt spelade vi in digitalt, för senare analys i BatSound Pro. Vid det manuella arbetet gjorde vi en skattning av antalet individer av varje art. Detta är endast ett grovt mått på individrikedom eftersom flygande individer hela tiden rör sig och samma individ kan registreras mer än en gång. Mustaschfladdermus och taigafladdermus går inte att skilja åt med ultraljudsdetektor. För säker artbestämning krävs att man fångar fladdermössen och studerar morfologiska karaktärer ingående, t.ex. genom att studera fladdermössens tänder med lupp. Dessa arter noterade vi därför som en kollektiv art, mustasch/taigafladdermus. När enbart data från autoboxar finns att tillgå upplever vi också att det är svårt att med säkerhet skilja på det ovanstående kollektivet och vattenfladdermus. Inte någon av de nämnda arterna är rödlistade eller har ett beteende som gör att de kan antas vara speciellt utsatta för vindkraft, ingen är en s.k. högriskart och och det saknas anledning att mer precist avgöra vilka arter det rör sig om. Inventeringen utfördes under två olika perioder under året, med tre nätter i juni ) och med två nätter i augusti ). Arbetet genomfördes under inledningen av yngelperioden, vilket är en bra tid på året att göra eftersök av fladdermöss både om man vill knyta olika arter till en bestämd plats och för att upptäcka eventuella yngelkolonier. Det andra besöket genomfördes under en tid då årets ungar flyger och banden till kolonierna mattas av, vilket medför att flera individer rör sig mera vidlyftigt i landskapet. Under den här tiden inträffar också parningssäsongen, samtidigt som fladdermössen söker sig till insektsrika platser för att äta upp sig inför vinterdvalan. 4. Resultat och diskussion 4.1. Antalet arter Vid inventeringen 2015 gjorde vi fynd av totalt nio arter, men endast tre av dessa förekom inom vindkraftparkens utredningsområde och övriga sex påträffades alltså i omgivningarna. Utredningsområdet domineras helt av brukad skogsmark och fladdermusaktiviteten består till 90 % av nordfladdermus och taigafladdermus. Taigafladdermus kan vi egentligen inte skilja från mustaschfladdermus, men den senare är mera krävande och föredrar betesmarker, parker och liknande miljöer, varför det inte är troligt att några sådana individer påträffades här. Gråskimlig fladdermus utgör den tredje arten som vi noterade på en plats i utredningsområdet med en inspelning. I det omgivande landskapet påträffades ytterligare sex arter. Tre av dessa; brun långörad fladdermus, dvärgpipistrell och vattenfladdermus, påträffade vi även under 2012 med enstaka observationer inom utredningsområdet Ignell 2012). Övriga arter som påträffades i området är trollfladdermus en inspelning vid inspelningsplats 33 och en vid plats 19), stor brunfladdermus en inspelning vardera vid inspelningsplatserna 19, 27 och 7

8 29) samt den rödlistade fransfladdermusen inspelningsplats 3, 20, 21, 22, 27 och 29), se kartbilaga 1 och 2. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vara en rik fladdermusmiljö Ahlén 2011), vilket utredningsområdet med sina tre arter därmed inte är Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv I utredningsområdet påträffade vi varken någon rödlistad art eller någon art som är listad i EU:s habitatdirektiv, bilaga 2. Alla fladdermöss som finns i Sverige är däremot listade i bilaga 4 till habitatdirektivet. Utanför utredningsområdet har fransfladdermus påträffats på 6 platser Tabell 2 i resultatbilaga). Arten är rödlistad i kategorin sårbar VU) men tillhör inte de s.k. högriskarterna Rydell mfl. 2011), med förhöjd risk att kollidera med vindkraftverk Individrikedom och aktivitet Vi uppmätte fladdermusaktivitet på 35 punkter med autoboxar och på fem platser med ultraljudsdetektor, både i och utanför utredningsområdet. Detta ska jämföras med 36 punkter och 10 platser i huvudsak inne i utredningsområdet under sommaren 2012 Ignell 2012). Vid den manuella inventeringen med ultraljudsdetektorer under sensommaren fick vi låg aktivitet inne i utredningsområdet, jämfört med omfattningen av nedlagd tid. Vi erhöll motsvarande låga aktivitet under sommaren 2012 Ignell 2012). Vi kan dock peka på några trender. Om antalet inspelningar i respektive autobox används som ett mått på aktiviteten vid respektive provpunkt sticker några miljöer ut i årets undersökning. I resultatbilagans tabell 1 och 2 har vi med gul färg markerat 12 platser som vi bedömer har förhöjd aktivitet i undersökningen. Av dessa ligger alla utom två, provpunkterna 16 och 25, utanför utredningsområdet. Vid både provpunkt 16 och 25 är det den mycket vanliga arten nordfladdermus som står för aktiviteten. Summerar vi antalet inspelningar för samtliga autoboxar som varit utplacerade utanför utredningsområdet så blir detta 2527 inspelningar tabell 2 i resultatbilagan). Dividerar vi antalet inspelningar med antalet autoboxnätter antalet autoboxar /natt x antalet nätter) som de suttit ute ger detta 2527/30 = 84 inspelade förbiflygningar per autoboxnatt. För autoboxar som varit utplacerade inne i utredningsområdet ger motsvarande analys ett värde på 29 inspelningar per natt 857/30= 29), d v s aktiviteten verkar vara mycket högre utanför området än inuti. Jämför vi på motsvarande sätt aktiviteten inne i utredningsområdet under sommaren med sensommaren 37 förbiflygningar per autoboxnatt n=20), jämfört med 12 per natt n=10)), ser vi att det under sensommaren sker en lokal migration bort från utredningsområdet. Detta mönster upprepas även för de platser som undersöktes utanför utredningsområdet. I snitt registrerade vi här 67 förbiflygningar per autobox och natt n=20) under sommaren och 119 n=10) under sensommaren. Fladdermössen migrerar troligen bort från skogsmarken och uppsöker gynnsammare platser under slutet på sommaren. 8

9 4.4. Väderdata Väderdata för respektive tillfälle finns redovisade i tabell 1 nedan. För aktiviteten hos fladdermössen är det generellt positivt med svag vind, hög temperatur och ett molntäcke. Nederbörd och dimma är negativt. Under inventeringsperioden var det acceptabel vind vid alla besöken. Molntäcket var obefintligt vid alla besök men ett högtryck värmde dagtid så avsaknaden av molntäcke bidrog inte till en drastisk sänkning av temperaturen under natten. Det var praktiskt taget vindstilla under hela inventeringen. Temperaturen var mellan 10,5 och 16,5 grader under fältarbetet. Vid samtliga besök bedöms därför förutsättningarna som goda. Tabell 1. Redovisning av insamlade väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Lokal Datum Metod Start Stopp Vindstyrka* Temp. Moln** Regn Dimma tid tid A A Nej Nej Manuell lyssning bil) B A 11 0 Nej Nej Manuell lyssning bil) C A 10,5 0 Nej Nej Manuell lyssning bil) D B 14 0 Nej Nej Manuell lyssning bil) E A 16,5 4 Nej Nej Manuell lyssning E A 15,5 3 Nej Nej Manuell lyssning * A= vindstilla, B= svag bris, när löv och tunna kvistar rör sig i vinden. ** Molntäcket beskrivs med ett nummer, där 8 = 100 % täckning, 6= 75%, 4 = 50%, 2 = 25% osv Värden för fladdermöss Värden i omkringliggande miljöer Vid årets inventering strävade vi efter att utöka arbetet genom att även undersöka omgivande miljöer till utredningsområdet. Framförallt eftersträvade vi att eftersöka platser med bebyggelse, helst jordbrukslandskap och kulturpräglade miljöer i anslutning till sjöar eller platser med större lövinslag och likande. I ett större perspektiv är det ont om miljöer som hyser förutsättningar för en fladdermusfauna. Miljöer med aktivt jordbruk och djurhållning är sällsynta. Norr om utredningsområdet finns ett område med sommarstugor vid Strömsbro provpunkt 1). Miljöerna kring sommarstugorna är ofta väldigt välansade och byggnaderna omskötta. Vid en av sjötomterna gjorde vi bara en inspelning troligen taigafladdermus) under en natt. Naturreservatet Bredmossen provpunkt 2) är en sluten skogsmiljö och här var inte heller förväntningarna höga och resultatet var få inspelningar med två av de vanligaste arterna för denna inventering, nordfladdermus och troligtvis taigafladdermus. I den lite öppnare och lövpräglade miljön kring Fröbenbenning punkt 3) noterade vi samma arter som vid Bredmossen samt en individ av fransfladdermus. Kring Myrsjö punkt 4) finns ett igenväxande jordbrukslandskap som vi undersökte både under sommar och sensommar och här ökade registreringarna/aktiviteten och antal arter från en låg nivå till en högre under sensommaren då både mustasch/taigafladdermus, nordfladdermus och dvärgpipistrell påträffades. Under sensommaren hade området en av undersökningens högsta aktivitetnivåer, mycket tack vare att nordfladdermus genomfört en lokal migration och jagar i området. I väster domineras landskapet av skog och det har i stort sett samma karaktär som inne i utredningsområdet. Under sommaren gjorde vi undersökningar här vid Sjön Värlingen punkt 7), vid bebyggelsen vid västra änden av Smedsjön punkt 20), samt vid Nyhyttan 9

10 punkt 21). Värlingen är omgärdad av barrskog och här noterade vi enbart nordfladdermus med relativt få inspelningar. Vid Smedsjön noterade vi tvärtemot den högsta aktiviteten under hela 2015, mätt som antalet inspelningar under en natt. Här noterade vi fyra arter, inklusive den rödlistade fransfladdermusen, vilket är ett högt antal för denna undersökning. Platsen ligger ca 2 km från utredningsområdet. Vid Nyhyttan noterade vi också relativt hög aktivitet med fyra arter. Söder om utredningsområdet gjorde vi några nedslag, dels ett längs med Svartån punkt 22) och dels vid några platser med en fin bymiljö i Olsbenning punkt 28, 29 och 30). Dessa platser ligger lite drygt två km från utredningsområdet. För att få en ännu bättre bild av jordbrukslandskapet söder om området gjorde vi ytterligare två nedslag, söder om de två sydligaste utlöparna i området punkt 32 och punkt 33), längs med vägen mot Hökamora. Vid Svartån registrerade vi också en relativt hög aktivitet med fyra arter, där den rödlistade fransfladdermusen är en av dem. Vid Olsbenning hade vi de två näst högsta noteringarna av fladdermusaktivitet. Aktiviteten var hög både under sommaren, eftersom det finns en koloni med vattenfladdermöss där, och under sensommaren, eftersom nordisk fladdermus jagar intensivt i området. Summerar vi de arter som påträffades vid den manuella registreringen av ultraljud tillsammans med de som noterades med autoboxarna får vi sju arter i området, vilket är det högsta för hela undersökningen. Artkomplexet mustasch- taigafladdermus och nordfladdermus var vanligast och bland övriga arter kan nämnas trollpipistrell som exklusiv notering i provpunkt 33. Öster om utredningsområdet gjorde vi ansträngningar på flera platser. I det nordöstra hörnet av utredningsområdet ligger Svartåns naturreservat punkt 34), söder om detta ligger gårdsmiljöerna vid Svensbo punkt 19), Vansjö punkt 27) och Rotfallet punkt 31). Vid skogsmiljön vid Svartåns naturreservat påträffade vi endast de två vanligaste arterna, mustasch- taigafladdermus och nordfladdermus. Vid Svensbo noterade vi sammantaget fyra arter, men ingen anmärkningsvärd aktivitet. Förutom de två vanligaste arterna fanns även en inspelning av större brunfladdermus och en av trollpipistrell under sensommaren. Vid gårdsmiljöerna vid Vansjö noterade vi aktivitet av fyra arter, där fransfladdermus förekom med flera noteringar. Här var också fladdermusaktiviteten relativt hög och det var framförallt nordfladdermus som stod för den. Området ligger ca 1,5 km från utredningsområdet. Vid Rotafallet är bara de två vanligaste arterna noterade Slutsats En slutsats av ovanstående är att det finns fina miljöer för fladdermöss utanför utredningsområdet och inga inne i området, vilket både artantal och aktivitet vittnar om. Omvänt kan vi säga att vi har påvisat att utredningsområdet utgör en trivial miljö för fladdermöss och det domineras helt av två vanliga arter som sannolikt kan hittas var som helst i det omgivande landskapet Påverkan på viktiga miljöer Inne i utredningsområdet dominerar skogsmark med intensivt brukade barrskogar och lövinslaget är mycket begränsat, se vidare i Ignell 2012) Slutsats I likhet med 2012 års arbete Ignell 2012) bedömer vi att de planerade verken inte ger direkt fysiska effekter på värdefulla fladdermusmiljöer. 10

11 4.7. Påverkan på populationer av förekommande arter Arter som noterats inne i utredningsområdet Nordfladdermus är en mycket vanlig art som förekom på nästan alla inventerade platser. Vid 2012 års undersökning förekom arten överallt Ignell 2012). I likhet med 2012 bedömer vi att arten inte hotas på populationsnivå om vindkraft etableras i området. Arten är troligen lika vanlig i det omgivande landskapet och den tillhör praktiskt taget alltid den vanligaste arten vid kommunala eller länstäckande inventeringar. Artkomplexet mustasch- taigafladermus där det är mest troligt att det rör sig om taigafladdermus) är den näst vanligaste arten i området. Arten förekommer vid 28 av de 35 platser som vi undersökte med autoboxar och vid alla utom ett av de områden som vi undersökte manuellt. Arten är inte en s.k högriskart och då den troligen är lika vanlig i det omgivande landskapet bedömer vi att det inte är någon risk för att arten ska påverkas på populationsnivå. Gråskimlig fladdermus noterade vi med enstaka observationer i utredningsområdets utkanter under 2012 års undersökning Ignell 2012). Vid årets undersökning påträffade vi arten inne i utredningsområdet med enbart en inspelning vid en provpunkt 11 under sensommaren och vid provpunkt 32 under sensommaren utanför området. Arten tycks vara stationär i området om än i litet antal. Arten är en s.k högriskart, som normalt är mindre vanlig men inte rödlistad. Vi gör samma bedömning som under 2012 och menar att det finns en risk för att arten lokalt påverkas negativt av en vindkraftsetablering då den både verkar finnas i litet antal och gärna nyttjar barrskogsmiljöer. Dvärgpipistrell är en s.k högriskart och den påträffade vi med en enstaka observation centralt i utredningsområdet under 2012 års undersökning Ignell 2012). I årets undersökning hittade vi inte den inne i utredningsområdet, men under sommaren noterade vi den med ett drygt fyrtiotal registreringar i autoboxarna på plats 18 och 29. Arten tycks finnas i landskapet permanent men är mindre vanlig. Den föredrar normalt lite rikare miljöer och tycks finnas vid Olsbenning samt vid punkt 18 som ligger i en gata för järnväg. Här omges brynmiljöerna av ett högt inslag av löv. I lite rikare miljöer och när den inte förekommer i utkanten av sitt utbredningsområde kan arten vara mycket vanlig. Eter 2012 års inventering bedömde vi att arten har en svag population och därför kan komma att påverkas lokalt på populationsnivå Ignell 2012). Bedömningen kvarstår, dock verkar tyngdpunkten för artens aktiviteter ligga utanför utredningsområdet. Brun långörad fladdermus påträffas ofta i små antal då den har en svag sonar och är svår att hitta, men är inte en s.k. högriskart. Vi påträffade arten med säkerhet vid den manuella inventeringen vid Olsbenning, område E, och möjligen vid ytterligare två platser, nummer 4 och 24, men den är sannolikt numerärt underskattad. Under 2012 års undersökning noterade vi den på två platser inne i utredningsområdet Ignell 2012). Arten vistas normalt inte på hög höjd. Viktiga habitat för arten är s.k lövtunnlar eller liknade miljöer och då sådana praktiskt taget inte finns i utredningsområdet, kommer förlust av viktiga habitat inte att ske vid en exploatering. Vi bedömer därför att det är låg risk för att arten påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Vattenfladdermus är varken en s.k högriskart eller rödlistad. Den förekommer rikligt vid Olsbenning, område E på kartbilaga 1 och här finns en koloni. Vi noterade den vid fem provpunkter under 2015, punkterna 18, 20, 21, 22, och 29, samtliga utanför utredningsområdet. Under 2012 noterade den vid punkt 9 inne i området och vid 11

12 Olsbenning, område E på kartbilaga 1. Arten är en av de vanligaste arterna i landskapet och förekommer inom utbredningsområdet vid praktiskt taget varje sjö som är stor nog för att producera tillräckligt med insekter för föda. Vi bedömer inte att arten kommer att hotas på populationsnivå vid en vindkraftsetablering i utredningsområdet Övriga arter Stor brunfladdermus noterade vi på tre platser i området, vid provpunkt 19, 27 och 29, samt vid den manuella inventeringen av sträcka E. Platserna ligger långt utanför utredningsområdet och vi noterade endast en registrering per plats. Vi gjorde inte några noteringar av arten under sommarinventeringarna 2012 och 2015, utan samtliga observationer härrör från slutet av augusti. Vi bedömer att noteringarna kommer från migrerande exemplar och att de inte är bofasta i det inventerade området. Risken för att arten ska påverkas på populationsnivå är därmed liten. Trollfladdermus noterade vi på två platser, provpunkt 19 knappt 2 km öster om utredningsområdet, och vid punkt 33 ca 2 km söder om utredningsområdet. Vi gjorde inga noteringar av arten inne i utredningsområdet vid sommarinventeringarna under 2012 och Under sommaren gjorde vi en observation utanför utredningsområdet och under sensommaren en. Med tanke på att vi gjorde en stor ansträngning för att eftersöka fladdermöss under två säsonger bedömer vi att det inte finns en population av trollpipistrell, varken i eller i anslutning till utredningsområdet. Fransfladdermus påträffade vi inte inne i utredningsområdet. Samtliga noteringar gjorde vi i miljöer i anslutning till bebyggelse eller vattendrag/sjöar. Arten kunde vi med säkerhet konstatera vid provpunkterna 3, 20, 21, 22, 27, och 29, som närmast utredningsområdet ligger provpunkterna 3, 21 och 22. Vi noterade den både under sommaren och sensommaren och vi tror därför att den är bofast i trakten. Arten är en s.k. lågriskart Rydell mfl 2011). I samband med exploatering av naturmiljön kan arten drabbas av habitatförlust, men eftersom ingen exploatering är planerad att genomföras i de områden där arten är påträffad eller i likartade miljöer, bedömer vi att risken för negativ påverkan på populationen är låg Slutsats Resultaten pekar på att endast en art, gråskimlig fladdermus, som inte är rödlistad kan lokalt komma att påverkas på populationsnivå av en vindkraftsetablering. Föreslagna åtgärder i 2012 års rapport som främst handlar om hänsyn kring sjöar, gölar, våtmarker och liknande miljöer är fortfarande aktuella. 5. Källor Ahlén, I Undersökningstyp: Artkartering av fladdermöss. Handledning i miljöövervakning. Naturvårdsverket. Stockholm. pdf 89 kb )lén, I Undersökningstyp: Artkartering av fladdermöss. Handledning i miljöövervakning. Naturvårdsverket. Stockholm. pdf 89 kb ) Ahlén I. 2011, Myotis nattereri Fransfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. Gylje S Inventering av fladdermöss i Södra Dalarna 2008 och

13 Hedenbo P. 2005, Fladdermöss i Västmanlands län. miljöövervakning 2003 och Ignell, H Vindkraftpark Målarberget, fladdermusinventering Calluna AB Länsstyrelsen Västmanlands län. Rapport 2005:23. Rydell, J. Engström, H. Hedenström, A. Kyed Larsen, J. Pettersson, J. & Green, M VINDVAL, RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport SMHI 1979, Handbok för väderobservatörer. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Stockholm. 6. Bilagor 6.1. Kartbilagor Kartbilaga 1. Inventerade platser med autoboxar numrerade punkter) och med ultraljudsdetektor linjer) under perioden Kartbilaga 2. Inventerade platser med autoboxar numrerade punkter) med ultraljudsdetektor linjer) under perioden Resultatbilaga Resultatbilaga där insamlade data vid manuell inventering och registrering med autoboxar redovisas. 13

14 7 21 C B E km A D Målarberget vindkraftpark 2015/06/ /22/2015 Sources: Esri, HERE, DeLorme, USGS, Intermap, increment P Corp., NRCAN, Esri Japan, METI, Esri China Hong Kong), Esri Thailand), TomTom, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Inspelningsplatser Auto-box) Utredningsområde Mannuellt inventerat område

15 21 C B E 2 km A 9 10 D 4 Målarberget vindkraftpark 2015/08/ Sources: Esri, HERE, DeLorme, USGS, Intermap, increment P Corp., NRCAN, Esri Japan, METI, Esri China Hong Kong), Esri Thailand), TomTom, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User 9/22/ Inspelningsplatser Auto-box) Utredningsområde Mannuellt inventerat område

16 Resultatbilaga 1 Tabell 1. Redovisning av alla fladdermöss vid manuell inventering. Sträckornas placering framgår av kartbilaga 1. Frågetecken anger en ej helt säker artbestämning. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. I tabellen anges uppskattat antal individer med antalet observationer inom parantes. Sträcka Datum Tid Noterade arter Start Stopp Msp MT Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Ppip Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter och Antal observationer Kommentar A ) ) B ) ) C ) D ) ) E ) 15 30) ) ) E ) 49) ) - 12) ) Totalt antal arter Röd markering = rödlistad art Grön markering i närområde = koloni kan antas finnas et Gul markering = Insp högre aktivitet pelnings splatser som utmärker sig med än genomsnittet. Msp= Myotis sp, MT= mustasch/taiga fladdermus Myotis mystacinus/myotis brandtii), Mdau= vattenfladdermus Myotis daubentonii),, Mdas =dammfladdermus Myotis dasycneme), Mnat= fransfladdermus Myotis nattereri), Enil= nordfladdermus Eptesicus nilssonii),, Eser= = sydfladdermus Eptesicuss serotinus), Nnoc= stor brun fladdermus Nyctalus noctula), Nlei= mindre brun fladdermus Nyctalus leisleri) ), Ppyg= = dvärgpipistrelll Pipistrellus pygmaeus), Ppip= pipistrell Pipistrellus pipistrellus), Pnat= trollpipistrell Pipistrellus nathusii), Vmur= gråskimlig fladdermusvespertilio murinus), Bbar= barbastell Barbastella barbastellus), Paur= brun långörad fladermus Plecotus auritus)

17 Resultatbilaga 1 Tabell 2. Redovisning av alla fynd av fladdermöss vid inventering med hjälp av stationär inspelningsutrustning autoboxar) under sommaren och sensommaren Läget för varje inspelningsplats beskrivs på kartbilaga 1 och 2. Frågetecken anger en ej helt säker artbestämning. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Provpunkt Datum Koordinater för provpunkt Rt90) Noterade arter Msp MT Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Ppip Pnat Vmur Bbar Paur Antal arterr och Antal inspelningar Kommentar x Y Mnat kontrollerad av Ingemar Ahlén Inga fladdermöss Inga fladdermöss Inga fladdermöss

18 Resultatbilaga 1 Provpunkt Datum Koordinater för provpunkt Rt90) Noterade arter Msp MT Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Ppip Pnat Vmur Bbar Paur Antal arterr och Antal inspelningar Kommentar x Y Vmur kontrollerad av Ingemar Ahlén Pnat kontrollerad av Ingemar Ahlén Mnat kontrollerad av Ingemar Ahlén

19 Resultatbilaga 1 Provpunkt Datum Koordinater för provpunkt Rt90) Noterade arter Msp MT Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Ppip Pnat Vmur Bbar Paur Antal arterr och Antal inspelningar Kommentar x Y Mnat kontrollerad av Ingemar Ahlén Mnat kontrollerad av Ingemar Ahlén Inga fladdermöss Mnat kontrollerad av Ingemar Ahlén ? ? 402 Koloni finns i närheten Mnat kontrollerad av Ingemar Ahlén Inga fladdermöss

20 Resultatbilaga 1 Provpunkt Datum Koordinater för provpunkt Rt90) Noterade arter Msp MT Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Ppip Pnat Vmur Bbar Paur Antal arterr och Antal inspelningar Kommentar x Y Vmur kontrollerad av Ingemar Ahlén Pnat kontrollerad av Ingemar Ahlén Totalt antal platser Antalet inspelni ngar Andel av totala antalet inspelningar %) , o,8 0 2,7 0 0,06 0,1 0 0, Röd markering = rödlistad art Grön antas marke ering = ko finnas i närområde oloni kan et Gul markering = Insp högre aktivitet pelningsplatser än geno som utmärker sig med omsnittet. Msp= Myotis sp, MT= = mustasch/taiga fladdermus Myotiss mystacinus/myotis brandtii), Mdau= = vattenfladdermus Myotis daubentonii), Mdas =dammfladdermus Myotis dasycneme), Mnat= fransfladdermus Myotis nattereri), Enil= nordfladdermus Eptesicus nilssonii),, Eser= sydfladdermus Eptesicus serotinus), Nnoc= stor brun fladdermus Nyctalus noctula), Nlei= mindre brun fladdermus Nyctalus leisleri),, Ppyg= dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus), Ppip= pipistrell Pipistrellus pipistrellus), Pnat= trollpipistrell Pipistrellus nathusii) ), Vmur= gråskimlig fladdermusvespertilio murinus), Bbar= barbastell Barbastella barbastellus),, Paur= brun långörad fladermus Plecotus auritus) )