Inventering av fladdermöss

Transkript

1 NATURCENTRUM AB Inventering av fladdermöss vid Kånna Ljungby kommun Underlag för vindkraftsetablering På uppdrag av COWI AB och Scanergy South AB

2 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget Stenungsund Tel ncab@naturcentrum.se Personal: Projektansvarig: Andreas Malmqvist Naturcentrum AB Inventering och rapportskrivning: Petter Bohman Naturcentrum AB Beställare Scanergy South AB och COWI AB Kartmaterial Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/ (26)

3 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Innehåll SAMMANFATTNING... 4 UPPDRAG... 4 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET... 5 FLADDERMÖSS BAKGRUND... 7 METOD... 8 RESULTAT LOKALER MED VÄRDE FÖR FLADDERMUSFAUNAN Kånna Haghult Boarp-Västergården Södra Ljunga kyrka ARTUPPGIFTER DISKUSSION REFERENSER BILAGA 1: FLADDERMUSINVENTERING AV SPECIFIKT OMRÅDE 3 (26)

4 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Sammanfattning Undersökningsområdet runt projektområdet öster om Kånna är drygt 22 kvadratkilometer stort och domineras nästan helt av konventionellt brukade barrskogar och myrmarker. Endast i västra delen, runt Kånna, och i södra delen, runt byarna Haghult, Boarp och Södra Ljunga finns natur som bedöms vara värdefull för fladdermöss. Själva projektområdet saknar helt miljöer som kan anses särskilt värdefulla för fladdermöss. Inventeringsresultaten visar tydligt att de fyra platserna Kånna, Haghult, Boarp och Södra Ljunga hyser en rik och värdefull fladdermusfauna medan det övriga undersökningsområdet, med bland annat projektområdet, hyser en mer normal fauna med ett fåtal arter och relativt liten aktivitet. Totalt observerades tolv arter fladdermöss under de fyra inventeringsnätterna. Sju av dessa noterades endast på de platser som bedömts som värdefulla för fladdermusfaunan (byarna Kånna, Haghult, Boarp och Södra Ljunga). Fyra, relativt vanliga arter, observerades både i värdeområdena och i det övriga undersökningsområdet. Bara en art observerades på en plats i det övriga undersökningsområdet men inte i de värdefulla områdena. Fyra rödlistade fladdermusarter noterades under inventeringen, dessa var barbastell (EN), sydfladdermus (EN), Leislers fladdermus (EN) och fransfladdermus (NT). Samtliga observationer gäller enstaka individer och endast ett observationstillfälle vardera. Resultatet tyder på att dessa arter (möjligen fransfladdermus undantagen) saknar kolonier inom undersökningsområdet och i dess direkta närhet. Uppdrag På uppdrag av COWI AB och Scanergy South AB har Naturcentrum AB genomfört en fladdermusinventering i området mellan Kånna och Södra Ljunga i Ljungby kommun. Syftet med inventeringen har varit att ta fram underlagsmaterial inför ansökan om etablering av vindkraft i området. Rapporten utgör ett faktaunderlag där områdets fladdermusfauna redovisas och beskrivs. Konsekvensbeskrivning vid eventuell exploatering har inte ingått i uppdraget och redovisas således inte i denna rapport. Inventeringen genomfördes under fyra nätter mellan och Vid varje inventeringstillfälle undersöktes området med handhållen ultraljudsdetektor (Pettersson D240) och fem stycken autoboxar på strategiska platser samt genom inventering från bil längs med längre vägsträckor. Metodiken beskrivs mer ingående under rubriken Metod och i Bilaga 1. 4 (26)

5 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Undersökningsområdet Det undersökta området är cirka 22 kvadratkilometer och sträcker sig från samhället Kånna i nordväst till Södra Ljunga i sydost. Undersökningsområdet karakteriseras av stora, konventionellt brukade barrskogsbestånd och nyligen upptagna hyggen samt större myrmarker (Figur 1). Centralt i detta område ligger projektområdet (Figur 2). Äldre lövträd, småbrutet odlingslandskap, större eller mindre vattensamlingar och äldre bebyggelse är miljöer och strukturer som anses vara värdefulla för fladdermöss. I undersökningsområdet förekommer den typen av natur endast på några få platser. Dessa är samhället Kånna med omnejd, kulturlandskapet vid byarna Haghult och Boarp samt i delar av tätorten Södra Ljunga. Trakten ligger mellan 130 och 170 meter över havet utan någon påtaglig topografisk variation. Naturen i själva projektområdet är helt och hållet dominerad av barrskogsbestånd och stora hyggen. Endast i östra delen finns ett litet område med öppna åkermarker. Figur 1. Naturen i stora delar av undersökningsområdet inklusive projektområdet består av konventionellt brukade barrskogar med hyggen, fröträdsställningar och olika produktionsbestånd. 5 (26)

6 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Figur 2. Karta över det undersökta området. 6 (26) Naturcentrum AB

7 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Fladdermöss bakgrund Samtliga fladdermusarter i Sverige omfattas av fjärde bilagan till EU:s habitatdirektiv. Denna bilaga innehåller de djur- och växtarter unionen anser är särskilt viktiga och som kräver strängt skydd. Det är med andra ord förbjudet att avsiktligt döda, fånga, störa samt nyttja dem i kommersiellt syfte. Det är dessutom förbjudet att förstöra eller försämra de platser där dessa arter förökar sig och rastar. Det är tillåtet att söka undantag från förbudet. Några arter omfattas också av bilaga 2 (i detta specifika område gäller det arten barbastell) vilket innebär att medlemsländerna ska avsätta bevarandeområden och genomföra specifika skyddsåtgärder (nätverket Natura 2000). Direktivet är implementerat i Sverige bland annat genom att arterna är upptagna i Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Sverige har också skrivit på EUROBATS, det europeiska fladdermusavtalet, vilket innebär att vi förbundit oss att bland annat ange platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus, vidta lämpliga åtgärder för att skydda fladdermöss och att trygga de bestånd som är hotade (Ahlén 2006, Rodrigues m.fl. 2008). Fladdermöss anses löpa risk att påverkas av vindkraftsetableringar, framför allt genom kollisioner (Ahlén 2008, Eriksson 2009, Rydell m.fl. 2011). Vissa genomgångar har resulterat i att man till och med hävdar att känsligheten hos fladdermöss är större än den är hos fåglar (Barclay 2007, Committee on Environmental Impacts of Wind Energy Projects 2007). Fladdermöss har, likt stora rovfåglar en låg reproduktionstakt och lång livslängd och en population kan därmed påverkas betydligt även av en relativt liten ökning av dödligheten. Det kan vara svårt att avgränsa exakt vad som är en miljö där fladdermöss riskerar att påverkas. Jaktmiljöer och koloni/viloplatser är uppenbara, men en komplicerande faktor är att djuren ofta rör sig flera kilometer under en och samma jaktnatt, för att utnyttja flera olika jaktmarker. Rörelser mellan lämpliga jaktbiotoper kan alltså ske även genom för fladdermössen annars ganska triviala miljöer. Bedömningen och inventeringen har mot bakgrund av detta varit inriktad på att identifiera värdefulla jaktmiljöer och koloniplatser men även i möjligaste mån se om mängden rörelser i landskapet i övrigt är påfallande stor eller om något specifikt stråk kan urskiljas. 7 (26)

8 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Metod Inventeringen har omfattat besök under fyra nätter jämnt fördelade under hela inventeringssäsongen; 15/7, 5/8, 17/8 och 9/ Fladdermusfaunan i ett område varierar över året beroende på hur och när olika arter nyttjar ett specifikt område. Vissa arter som har yngelkolonier i trakten återfinns där under stora delar av säsongen medan andra kanske bara flyttar genom eller jagar där under hösten. Under perioden mellan sommarens yngelkolonier och höstens flyttning eller övervintring rör sig ofta många arter över stora områden. Fältbesöken har spridits ut över säsongen för att kunna beskriva alla de arter som på ett eller annat sätt utnyttjar området. Inför första besöket, den 15/7, studerades underlagsmaterial i form av flygfoton och topografiska kartor med syfte att hitta lövskogsmiljöer, sjöar, äldre kulturlandskap och andra lämpliga biotoper för fladdermöss. Dessutom gjordes en sökning i Artportalen.se efter tidigare fynd av fladdermöss i området. Nattinventeringarna genomfördes med handhållen detektor (Pettersson D 240) och med fem så kallade autoboxar (Pettersson D 240X) (Figur 3). Alla till synes lämpliga fladdermusmiljöer genomströvades nattetid med handhållen detektor. Autoboxarna placerades ut på noggrant utvalda platser där man kunde förvänta sig att fladdermöss jagade eller passerade till och från jaktmarker. Alla fladdermöss som observerades artbestämdes direkt på plats eller spelades in för vidare analys. Boxarna placerades ut under tidig kväll och samlades in efter avslutad manuell inventering. Projektområdet inventerades från två skogsbilvägarna (Figur 4). Här användes främst autoboxar och bilinventering. Att inventera fladdermöss från bil går till så att fordonet framförs mycket långsamt, km/h, samtidigt som en handhållen ultraljudsdetektor riktas ut genom bilfönstret. När fladdermöss påträffas stannar man bilen och artbestämmer individerna. Denna inventeringsmetod lämpar sig väl i större områden med relativt låg täthet av fladdermöss. Att med handhållen detektor gå längs de långa skogsbilvägarna kantade av för fladdermöss trivial natur skulle vara mycket tidskrävande och resultera i ungefär samma observationer som vid den mer tidseffektiva bilinventeringen. Totalt undersöktes drygt 25 större eller mindre observationspunkter fördelade på 8 platser (Figur 4). Varje observationspunkt motsvarar en placering av en autobox, en plats för manuell inventering med handhållen detektor eller en viss sträcka med bilinventering. Inom en plats finns oftast flera observationspunkter, vilket beror på att olika delar av en lokal besökts vid ett eller flera tillfällen eller att lokalen inventerats med såväl autobox som handhållen detektor och ibland även genom bilinventering. I samband med inventeringen har jag även utifrån naturmiljön genomfört en bedömning av undersökningsområdets lämplighet för fladdermöss. Värdefulla platser har karterats och beskrivits i text. Platserna som pekas ut klassas i två olika kvalitetsklasser utifrån deras värde för fladdermöss; 1) platser med värden respektive 2) platser med höga värden. 8 (26)

9 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Utifrån inventeringsresultaten samt hur många och värdefulla platser det finns för fladdermöss i området diskuteras och analyseras fladdermusfaunan i hela undersökningsområdet. Tabell 1. Sammanfattande beskrivning av inventeringstid och väder vid de fyra olika besöken. Datum Inventeringstid Väder :30 01:45 Blåsigt, halvklart. +15 grader :55 01:45 Vindstilla, halvklart, fuktigt i luften efter regn. +15 grader :30 01:15 Vindstilla och klart. +11 grader :15 00:15 Vindstilla och mulet. +15 grader. Figur 3: Autobox placerad längs en hyggeskant i västra delen av projektområdet. Under natten spelades läten av nordisk och gråskimlig fladdermus in på autoboxen. 9 (26)

10 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Figur 4. Platser och observationspunkter som inventerades Platserna är markerade med ljus skuggning. Varje plats innehåller oftast flera punkter. Punkter inventerade med handhållen detektor gröna cirklar, punkter undersökta med autoboxar blå kvadrater och sträckor inventerade från bil tunna blå linjer. 10 (26)

11 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Resultat Lokaler med värde för fladdermusfaunan Utifrån inventeringen utkristalliseras ett antal platser som bedöms ha ett värde för fladdermusfaunan. Dessa presenteras nedan på karta (Figur 5) och i text. Figur 5. Platser som bedömts vara värdefulla för fladdermöss. 11 (26)

12 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Kånna Samhället Kånna inventerades med både handhållen detektor och autobox vid samtliga besök. Inventeringen koncentrerades till kyrkan och dess omgivningar samt vid bron över Lagan. Kånna ligger i Lagans dalgång och ån flyter sakta fram i samhällets utkant. Både norr och söder om tätorten finns bördiga åkermarker. Längs Lagans strandkanter finns en lummig bård av klibbal och andra lövträd. Kyrkan är en gammal byggnad och på kyrkogården finns flera grova ädellövträd. I Kånnas södra utkanter finns också enstaka gårdar med äldre vårdträd och lövträdsrika hagar. Det är sannolikt att Lagan fungerar som ledlinje genom landskapet för flyttande fladdermöss (Figur 6). Vid inventeringstillfället i september observerades bland annat stor fladdermus flygande söderut på hög höjd över Lagan. Dessutom gjordes flera inspelningar av stor fladdermus i en autobox på lokalen den kvällen. Dessa observationer indikerar att Lagan utnyttjas som ledlinje för flyttande fladdermöss. I en autobox som placerades vid Kånna kyrka gjordes en registrering av den starkt hotade arten barbastell (EN). Detta var den enda observationen som gjorde av arten under inventeringen. Även inventeringens enda observation av den starkt hotade sydfladdermusen (EN) gjordes här den 15/7. På platsen finns observationspunkterna A och B (handhållen detektor) samt 1 och 2 (autoboxar). Följande åtta arter observerades på platsen: nordisk fladdermus, sydfladdermus, gråskimlig fladdermus, barbastell, dvärgfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus och vattenfladdermus samt obestämda Myotis. Figur 6. Lagan flyter sakta fram i utkanten av Kånna. Ån kan fungera som ledlinje för flyttande fladdermöss. 12 (26)

13 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Haghult Haghult är en liten by med sex villor eller små gårdar. Mellan husen finns betesmarker och dungar med ädellövträd, spridda hagmarksekar och vårdträd (Figur 7). I byn finns flera äldre ekonomibyggnader som kan hysa kolonier av fladdermöss. Vid flera av besöken betades vissa hagar av kalvar. Lokalen inventerades med handhållen detektor vid samtliga besök och med autobox vid två tillfällen. På platsen finns observationspunkterna C (handhållen detektor) samt 7 och 8 (autoboxar). Följande sju arter observerades på platsen: nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, trollfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus samt obestämda inom släktet Myotis. Figur 7. I byn Haghult finns äldre kulturlandskap med betesmarker och äldre hagmarksekar. 3. Boarp-Västergården Lokalen utgörs av en liten by omgiven av ett äldre kulturlandskap med betesmarker och små åkrar. Det finns spridda ädellövträdsdungar och äldre solitära träd. På flera av gårdarna finns flera äldre ekonomibyggnader och hus med potential att hysa sommarkolonier av fladdermöss (Figur 8). På platsen finns observationspunkterna D och E (handhållen detektor) samt 9, 10 och 14 (autoboxar). Följande sex arter observerades på platsen: nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus, fransfladdermus samt obestämda Myotis. 13 (26)

14 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Figur 8. I byn Boarp finns flera gårdar med äldre bebyggelse. Vid just detta ödehus observerades rikligt med fladdermöss, bland annat arterna fransfladdermus, långörad fladdermus, dvärg fladdermus och nordisk fladdermus. 4. Södra Ljunga kyrka Södra Ljunga ligger i Prästebodaåns dalgång och är omgivet av bördiga åkermarker. I samhällets södra ände ligger kyrkan och prästgården som tillsammans utgör en värdefull fladdermusmiljö. Vägen genom Södra Ljunga kantas av gatlampor som lockar till sig insekter och därmed skapas lämpliga jaktmarker för fladdermöss. Längs med huvudgatan finns också enstaka äldre ekar som åtminstone tillfälligt kan fungera som viloplatser eller koloniplatser för fladdermöss. Inventeringens enda säkra registrering av den starkt hotade arten Leislers fladdermus (EN) gjordes i en autobox vid Södra Ljunga kyrka den 5/8 (Figur 9). Vid tillfället var det hög aktivitet av stor fladdermus på platsen. På platsen finns observationspunkterna F (handhållen detektor) samt 11 och 12 (autoboxar). Följande fem arter observerades på platsen: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, Leislers fladdermus, gråskimlig fladdermus samt obestämda Myotis. 14 (26)

15 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Figur 9. Vid Södra Ljunga kyrka observerades den mycket sällsynta och starkt hotade arten Leislers fladdermus den 5/ (26)

16 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Artuppgifter Inventeringsresultaten presenteras nedan i tre olika kompletterande former. Dels artvis i en kort och sammanfattande tabell (Tabell 2), dels i en karta med fynd- och frekvensuppgifter (Figur 10) och slutligen i en mer omfattande rådatatabell med antalet inspelningar på varje observationspunkt vid olika datum (Tabell 3). I Artportalen fanns inga fladdermusobservationer rapporterade från undersökningsområdet. Tabell 2. Sammanfattande resultattabell. Kort beskrivning av var och hur fladdermöss observerades i undersökningsområdet samt kort kommentar rörande arternas förekomst och hotstatus i Sverige. Art / (artkod) Nordisk fladdermus (Enil) Sydfladdermus (Eser) Gråskimlig fladdermus (Vmur) Barabastell (Bbar) Dvärgfladdermus (Ppyg) Trollfladdermus (Pnat) Stor fladdermus (Nnoc) Leislers fladdermus (Nlei) Långörad fladdermus (Paur) Kommentar Arten är den vanligaste i undersökningsområdet. Den observerades vid upprepade tillfällen och ofta med flera exemplar i stora delar av undersökningsområdet. Nordisk fladdermus tillhör Sveriges vanligaste arter och finns i hela landet. Ett exemplar av sydfladdermus observerades vid Kånna kyrka Sydfladddermus är klassad som starkt hotad (EN) på rödlistan. Arten är en relativt sen invandrare i landet och förekommer idag sällsynt i Götaland. Observerades på fyra olika platser i undersökningsområdet. Endast i östra delen av projektområdet gjordes upprepade observationer. På övriga platser registrerades arten endast vid enstaka tillfällen. Arten är mindre allmän i Götaland och Svealand. En inspelning av barbastell registrerades i en autobox vid Kånna kyrka Arten är klassad som starkt hotad (EN) på rödlistan. Barbastell förekommer sällsynt i Götaland. Efter nordisk fladdermus är dvärgfladdermus den vanligaste arten i undersökningsområdet. Den observerades på så gott som alla besökta platser och ofta vid upprepade tillfällen. Dvärgfladdermus tillhör Sveriges vanligaste arter och finns Götaland och Svealand. En trollfladdermus observerades vid Haghult Trollfladdermus är mindre allmän i framför allt sydöstra delen av Sverige. Arten verkar vara på spridning mot norr och väster. Stor fladdermus observerades på nästan alla besökta platser i undersökningsområdet men oftast vid enstaka tillfällen. Vid Kånna och Södra Ljunga kyrka registrerades arten vid tre tillfällen vardera. Vid Kånna observerades individer som bedömdes vara migrerande. Arten är vanlig i Götaland och Svealand. En säker observation av Leislers fladdermus gjordes vid Södra Ljunga kyrka Arten är klassad som starkt hotad (EN) på rödlistan. Leislers fladdermus förekommer sällsynt i Götaland. Spridda observationer gjordes på de platser som bedömts som värdefulla för fladdermöss. Endast vid Boarp-Västergården gjordes upprepade observationer och flera registreringar i autoboxar. Arten är vanlig i Götaland och Svealand. 16 (26)

17 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Art / (artkod) Vattenfladdermus (Mdau) Mustasch-/Brants fladdermus (Mm/b) Fransfladdermus (Mnat) Myotis sp. (obestämd) (Msp) Kommentar Säkert bestämda vattenfladdermöss observerades endast på två ställen i undersökningsområdet, nämligen Kånna och Haghult. Det är troligt att flera av de obestämda fladdermössen i släktet Myotis är vattenfladdermöss. Vattenfladdermus tillhör de vanligaste arterna i Sverige och finns Götaland, Svealand, södra och mellersta Norrland. Mustaschfladdermus och Brants fladdermus går i princip inte att skilja i fält eller genom ljudinspelningar och därför behandlas de här som ett artpar. Vid två tillfällen observerades fladdermöss tillhörande artparet vid Öje mosse i projektområdets östligaste del. Brandts fladdermus är vanlig från Götaland upp till mellersta Norrland. Mustaschfladdermus är troligen mer sällsynt men utbredd i stora delar av Götaland och Svealand. En säker observation av fransfladdermus gjordes vid ett ödehus vid Boarp Arten är klassad som nära hotad (NT) på rödlistan. Fransfladdermus är en relativt sällsynt art som förekommer i Götaland, Svealand och längs med södra Norrlands kust. Registreringar av obestämda fladdermöss i släktet Myotis gjordes framför allt i autoboxar på flera platser. Många av dessa inspelningar härrör troligen från arterna vatten-, mustasch- eller Brandts fladdermus men säker bestämning kan inte göras utifrån inspelat material. Det är vanligt att man i inventeringssammahang tvingas lämna många inspelningar av Myotis-fladdermöss obestämda då dessa är mycket svåra att skilja åt. 17 (26)

18 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Figur 10. Inventeringsresultaten presenterade som fyndkarta där storleken på cirklarna anger de enskilda arternas frekvens på respektive plats. Frekvens avser endast antalet besökstillfällen som arten observerades på. Antalet individer eller inspelningar har inte beaktats. 18 (26)

19 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Tabell 3. Samtliga inspelningar från samtliga platser och besökstillfällen. Obs-punkternas position visas på Figur 4 under rubriken Metod. Inspelningar gjorda med handhållen detektor markeras med stor bokstav i kolumnen, Obs-punkter, inspelningar registrerade i autobox markeras med siffror och inspelningar gjorda genom bilinventering markeras med romerska siffror. Artkoderna (baserade på vetenskapliga namn): Enil=nordisk, Eser=syd, Vmur=gråskimlig, Bbar=barbastell, Ppyg=dvärg, Pnat=troll, Nnoc=stor, Nlei= Leislers, Paur=långörad, Mdau=vatten, Mm/b=endera mustasch eller Brandts, Mnat=frans, och Msp=obestämd Myotis-art. Plats Datum Obs- punkt Enil Eser Vmur Bbar Ppyg Pnat Nnoc Nlei Paur Mdau Mm/b Mnat Msp Antal arter 5. Mjäryd 4. Södra Ljunga kyrka 3. Boarp 2. Haghult 1. Kånna B B B A B C C C C D D D E F F F F G 3 ii G ii G 2 2 ii G ii 3 19 (26)

20 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Plats Datum Obs- punkt Enil Eser Vmur Bbar Ppyg Pnat Nnoc Nlei Paur Mdau Mm/b Mnat Msp Antal arter 6. Östra projektområdet 7. Västra projektområdet 8. Väg i söder iii H 1 13 iii H iii iii i i i i iv 1 1 Summa (inspel./platser) 256 /7 3/ 1 15 /5 1/ /7 1/ 1 40 /7 1/ 1 13 /3 16 /2 3/ 1 1/ / (26)

21 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Diskussion Av fyra beskrivna platser med värde för fladdermöss har bara en bedömts ha högt värde (klass 1) nämligen Kånna samhälle med kyrkan och omgivande marker. De övriga tre, Haghultet, Boarp-Västergården och Södra Ljunga bedöms ha ett värde i den lägre klassen, klass 2. Samtliga platser med värde för fladdermöss ligger 1 3 kilometer från den projektområdet. Naturen i dessa värdefulla områden skiljer sig tydligt från övrig natur i undersökningsområdet, inklusive den i själva projektområdet. I värdeområdena förekommer äldre ädellövträd med håligheter, gamla byggnader, äldre kulturlandskap och i vissa även betesdjur samt i Kånna också rinnande vatten (Lagan). Allt detta är strukturer som gör en plats värdefull för fladdermöss, antingen som koloniplats eller jaktmark. Platser som saknar dessa strukturer har normalt inga förhöjda värden för fladdermöss. Detta gäller i princip all mark i undersökningsområdet som ligger utanför de utpekade värdeområdena (se figur 3), även hela projektområdet. Här domineras landskapet istället av konventionellt brukade barrskogar med gott om hyggen, fröträdsställningar och ungskogar men till viss del även av öppen åkermark och myrar. Vid inventeringen observerades totalt 12 arter fladdermöss, samt ett antal obestämda registreringar av fladdermöss i släktet Myotis. Flest arter noterades vid Kånna, hela 8 stycken. Arter som registrerades vid upprepade tillfällen på samma plats och dessutom i viss mängd har troligen sommarkolonier, d.v.s. yngelplatser eller mindre kolonier av hannar, eller väl etablerade jaktmarker i undersökningsområdet. Nordisk fladdermus, som är en av områdets vanligaste arter, observerades vid upprepade tillfällen på så gott som alla platser och det är troligt att flera kolonier kan förekomma i anslutning till platserna Kånna, Haghult, Boarp och Södra Ljunga, möjligen även inne i projektområdet. Det samma gäller för dvärgfladdermus, men för denna är det mindre sannolikt att det förekommer kolonier i projektområdet. Stor fladdermus observerades vid upprepade tillfällen framför allt vid Kånna och Södra Ljunga kyrka. Det är fullt möjligt att arten har en eller flera kolonier i anslutning till dessa platser. Stor fladdermus är dock känd för att kunna röra sig över stora områden. Under en enskild natts jakt kan stor fladdermus flyga så långt bort som 26 km från sin viloplats eller koloni, oftast flyger de dock betydligt kortare (Dietz, Helversen och Nill 2009). Därför kan en eventuell koloni för stor fladdermus finnas långt utanför undersökningsområdet, trots att relativt många inspelningar gjordes inom området. Vidare är arten känd för att migrera och inspelningar som gjordes vid septemberbesöket kan till större eller mindre del utgöras av flyttande individer som endast passerar genom området på sin väg söderut. Vid Boarp gjordes upprepade observationer av långörad fladdermus vid ett ödehus. Vid ett av augustibesöken noterades även sociala läten vid flera tillfällen. Långörad fladdermus har ofta ett svagt sonarläte, dvs. ljudet som används för ekolokalisering, som bara registreras på mycket nära håll och därför 21 (26)

22 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB tenderar den att bli underrepresenterad vid inventeringar. Eftersom sociala läten förekom och att flera inspelningar gjordes trots att arten hörs mycket kort bedömer jag att en koloni med långörad fladdermus troligen förekommer i eller i närheten av Boarp. Ännu en art som observerades vid upprepade tillfällen på en plats var mustasch-/brandts fladdermus, nämligen längst in på vägen i östra delen av projektområdet. Antalet observationer är dock mycket litet, en den 5/8 och två den 17/8. Det lilla antalet observationer tyder på att det rör sig om en jaktmiljö snarare än en koloniplats. Enstaka observationer av gråskimlig fladdermus gjordes på många platser i undersökningsområdet. Endast i västra delen av projektområdet gjordes observationer vid två olika tillfällen, dock bara med en registrering vardera. Arten är känd för att vara mycket rörlig, framför allt hannarna under hösten (Dietz, Helversen och Nill 2009). Ungefär hälften av observationerna av gråskimlig fladdermus i undersökningsområdet gjordes under septemberbesöket. Dessa djur behöver nödvändigtvis inte ha sin koloniplats i undersökningsområdets direkta närhet utan kan ha kommit långt ifrån. Flera av de mer sällsynta arterna observerades endast vid ett tillfälle. Till exempel den mycket sällsynta arten barbastell, klassad som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan (Gärdenfors 2010). Den registrerades endast vid ett tillfälle i en autobox vid Kånna kyrka den 17/8. En sådan enstaka observation är svår att dra några längre slutsatser utifrån. Det faktum att en registrering gjordes visar att arten åtminstone tillfälligt rör sig i trakten, men att så få observationer gjordes trots flera besök tyder på att den inte har koloniplats i undersökningsområdets direkta närhet. Detsamma gäller de två andra starkt hotade (EN) arterna Leislers fladdermus och sydfladdermus som även de endast observerades i enstaka individer vid enstaka tillfällen. En fjärde rödlistad art som noterades i inventeringen var fransfladdermus. Arten är klassad som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan (Gärdenfors 2010). Vid ett ödehus i byn Boarp gjordes en säker inspelning av arten den 5/8. Fransfladdermus är svår att på lätet skilja från andra arter i släktet Myotis. Från platsen finns drygt 30 inspelningar av obestämda Myotis-fladdermöss. Möjligen kan vissa av dessa vara fransfladdermus men lika gärna någon av de andra arterna i släktet. Resultatet från inventeringsnätterna bekräftar i allt väsentligt resultatet från karteringen av värdefulla fladdermusmiljöer. På de platser som bedömdes som värdefulla för fladdermusfaunan gjordes gott om observationer av relativt många arter. Utanför dessa platser gjordes däremot relativt få fynd av ett fåtal arter. Både inventeringen och bedömningen av värdefulla platser visar en gemensam och tydlig bild av undersökningsområdets fladdermusfauna. I ett stråk från Kånna i nordväst längsmed vägen mot Södra Ljunga via Haghult och Boarp finns höga värden med avseende på fladdermöss. Här finns goda förutsättningar för en mångfald av arter, både vanliga som mer sällsynta, och invente- 22 (26)

23 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB ringen har visat att så också är fallet. Detta stråk är dock relativt smalt och delvis uppsplittrat (mellan Kånna och Haghult). Bara några hundra meter öster om Kånna och några hundra meter norr om Haghult, Boarp och Södra Ljunga är naturen och fynden av mer normal karaktär. Resterande del av undersökningsområdet saknar förutsättningar att hysa en speciell fladdermusfauna. Fynden i inventeringen visar också tydligt att artrikedomen och aktiviteten är betydligt lägre här än i de värdefullare delarna i väster och söder. Referenser Ahlén, I Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport Ahlén, I Vindkraft ett hot mot fåglar och fladdermöss. Biodiverse 2008:1 (10-11). Barclay, R., Baerwald, E. & Gruver, J Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height Can. J. Zool. 85: Committee on Environmental Impacts of Wind Energy Projects, National Research Council Environmental Impacts of Wind-Energy Projects (USA) Dietz, C., von Helversen, O. & Nill, D Bats of Britain, Europé & Northwest Africa. A&C Black Publishers Ltd., London. Eriksson, M Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2009:70. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Tyskland Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J., Green, M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss syntesrapport. Naturvårdsverket. Rapport (26)

24 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Bilaga 1: Fladdermusinventering av specifikt område Denna form av fladdermusinventering är utarbetad efter riktlinjer från EUROBATS (det europeiska avtalet om skydd av fladdermusfaunan, under Bonnkonventionen) och efter samråd med ledande expertis på artbestämning och metodval för fladdermusstudier. Syftet med undersökningstypen är att ta reda på fladdermusfaunans sammansättning och dess användande av landskapet inom ett område på upp till ett tiotal kvadratkilometer. Resultatet kan t ex användas som underlag för planering och miljökonsekvensbeskrivning av vindkraftsetableringar, vägprojekt, kommunal detaljplaneläggning, tillståndsärenden m.m. Arbetet kan inledas med en bedömning av undersökningsbehov och förutsättningar för fladdermusfauna. Resultatet från detta alternativ kan användas som underlag för samråd och i vissa fall som underlag för tillståndsansökan. Bedömningen har fördelen att den kan utföras när som helst under året och därmed kan ge åtminstone ett preliminärt underlagsmaterial att arbeta utifrån. Inventeringen är en fördjupning och kan göras utifrån resultaten från en bedömning av förutsättningarna för fladdermusfaunan eller som ett fristående uppdrag. Görs den med bedömningen som grund blir tidsåtgången något kortare eftersom förarbete och viss redovisning då redan är gjord. Resultat för detta alternativ kan användas som underlag för tillståndsansökan. Bedömning Genom ett fältbesök och insamling av tillgängliga fakta görs en bedömning av områdets förutsättningar för fladdermöss och var eventuella fördjupade inventeringsinsatser bör sättas in. Detta steg rekommenderas som en första insats för att bedöma om ett område är värdefullt för fladdermöss. Arbetet innefattar följande: Uppgifter om vilka arter som förekommer och var de har observerats inhämtas från ArtDatabanken och Artportalen samt eventuellt från andra aktiva chiropterologer (fladdermusskådare). Information av detta slag saknas mycket ofta och får därför ofta sökas inom ett område med ganska väl tilltagen radie. Analys av flygbilder och tillgänglig kunskap avseende skyddsvärda biotoper för att identifiera vilka områden och möjliga ledlinjer i landskapet som bör undersökas närmare. Ett fältbesök görs där möjliga fladdermusmiljöer karteras. Förutsättningar för till exempel övervintring, flytt och jaktmiljöer undersöks översiktligt. Analys i en kort rapport. Rekommendation till eventuella fördjupningar. 24 (26)

25 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB Resultat Resultat levereras i en kortfattad rapport som beskriver områdets förutsättningar för fladdermöss och vad som är känt om faunan. En bedömning görs där området indelas i en av följande klasser: I. Trivialt område med mycket dåliga förutsättningar för fladdermusfaunan. Ingen fördjupning rekommenderas. II. Normalt område. I eller i närheten av området finns platser som kan hysa värden för fladdermöss. Eventuellt går möjliga stråk för flytt eller dagliga rörelser genom området. Rapporteringen ger i detta fall rekommendation om var fördjupade studier bör sättas in och vad de bör inriktas på. I normalfallet innebär detta att en inventering (se nedan) bör utföras. III. Mycket värdefullt område. Ett område med känd, mycket värdefull fladdermusfauna. Områden där man på förhand kan bedöma att följderna för fladdermusfaunan riskerar att bli allvarliga förs hit. Tidsåtgång Förarbetet tar en dag i anspråk, besök i fält en till två dagar och redovisning av resultaten i kort rapport enligt ovan tar en till två dagar. Total tidsåtgång är två till fem dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning. Alternativet kan utföras under hela året. Inventering Detta alternativ rekommenderas för områden som sannolikt hyser en värdefull fladdermusfauna och/eller vid exploateringar där konsekvenser för fladdermöss kan bli påtagliga. Om det inte tidigare är gjort inleds arbetet med kartstudium och eftersök av tillgänglig information om fladdermusfaunan. Området besöks två kvällar under den tid när fladdermössen lever i kolonier, d v s slutet av juni och juli månader. Antalet individer är då som störst, liksom möjligheten att hitta känsliga arter. Ytterligare två besök görs sedan i augusti, då flytt pågår och fladdermössen har brutit upp från kolonierna och sökt sig till nya områden med rik insektproduktion för att äta upp sig inför vintern. Det är viktigt att täcka in båda dessa delar av fladdermössens årscykel eftersom användningen av landskapet kan skilja sig avsevärt. Ett område med triviala arter under högsommaren kan ändå vara ytterst viktigt för fladdermössen inom ett stort område under sensommar eller höst. Inventeraren är utrustad med en ultraljudsdetektor, en apparat som gör fladdermössens ultraljudsläten hörbara för det mänskliga örat. Observationer dokumenteras genom inspelning av lätena samman med inspelade kommentarer angående flyktsätt, utseende m m. Vid samtliga besök används dessutom så kallade autoboxar, apparatur som placeras ut på strategiskt valda platser och som automatiskt spelar in fladder- 25 (26)

26 Fladdermusinventering vid Kånna, Ljungby kommun Naturcentrum AB musläten. Dessa läten, tillsammans med dem som spelats in med den handhållna detektorn analyseras sedan med hjälp av ett ljudprogram för att säkra dokumentationen och för att avgöra artbestämningar i svårare fall. Metoden kräver mycket goda artkunskaper för att kunna säkerställda fynd av de mest svåridentifierade arterna. Resultat Inventeringen presenteras med kartor där fynd av fladdermöss eller av intressanta miljöer redovisas. I text ges en beskrivning av vilka arter som förekommer och var de observerats samt vilka delar av det inventerade området som har betydelse för fladdermössen, som jaktområden, övervintringsplatser, möjliga koloniplatser och flyktstråk vid dagliga rörelser och migration (flyttning). Tidsåtgång För ett område där biotopsammansättning och storlek gör det möjligt att under en natt avsöka större delen av de för fladdermöss intressanta miljöerna och möjliga flyktstråken åtgår fyra fältdagar, två i juni-juli och två i augusti. Förarbete tar en dag och sammanställning av resultaten tar tre till fyra dagar. I artoch individrika miljöer åtgår också en dag för ljudanalys. Om bedömning genomförts behövs inget förarbete för detta steg och tiden för rapportskrivning förkortas också något. Total tidsåtgång är sex till tio dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning samt om förarbetet genomförts tidigare. 26 (26)