Vindkraftpark Målarberget. - Fladdermusinventering 2012

Transkript

1 Vindkraftpark Målarberget - Fladdermusinventering 2012

2 Vindkraftpark Målarberget fladdermusinventering 2012 Rapporten bör citeras som: Ignell, H Vindkraftpark Målarberget, Fladdermusinventering Calluna AB I löpande text: (Ignell, 2012) Projektets organisation: Håkan Ignell (fältarbete, ljudanalyser, rapport), Anna Malmrot (fältarbete, ljudanalyser) och Annika Stål Delbanco (kvalitetsgranskning) Kontaktperson för denna rapport: Håkan Ignell, hakan.ignell@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0024 Målarberget vindkraftpark 2012 Beställare: Ann-Sofie Laurin Vindkraft Sverige VKS AB, Strandvägen 169, Motala, Sweden. Foto: Håkan Ignell Omslagsbilder: överst nordisk fladdermus, underst vattenfladdermus.

3 Vindkraftpark Målarberget fladdermusinventering 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2.Bakgrund Uppdraget! Syfte! 2 3. Metod Fältmetod! Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året! Avgränsning av inventeringsinsats! Avgränsning! 4 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer 5 5. Fladdermöss och vindkraft 6 6. Resultat och diskussion Översiktlig beskrivning av utredningsområdet! Antal arter! Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv! Tidigare inventeringar! Individrikedom och aktivitet! Väderleksdata! Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss Värden för fladdermöss! Effekter av vindkraft! Förslag till hänsyn Hänsyn vid projektering! Hänsyn vid drift! Källor Genomsökta inventeringar! Digitala källor! Kartbilagor 21

4 1. Sammanfattning Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag att genomföra en fladdermusinventering kring Målarberget med omgivningar. Syftet var att undersöka fladdermusfaunan i området och bedöma eventuella förändringar för fladdermössens förutsättningar i samband med etablering av vindkraft. Etableringsområdet, kartbilaga 1, utgörs av ett kuperat barrskogslandskap som helt domineras av brukad barrskog med låga värden för fladdermusfaunan. I omgivningarna till parkområdet finns på längre avstånd mindre inslag av kulturmark med gårdsbebyggelse, naturbetsmarker och aktiv djurhållning. Totalt inventerades 36 platser inne i eller i anslutning till etableringsområdet med hjälp av inspelningsutrustning. Utöver det inventerades tio områden med manuell utrustning. Totalt påträffades sex arter av fladdermöss. Vid en enskild plats hittades fyra arter och i tre andra områden påträffades tre arter. På övriga platser noterades 1-2 arter. Sju platser bedömdes ha högre aktivitet än genomsnittet. Ingen rödlistad art påträffades i samband med undersökningen. Bland förekommande s.k. högriskarter, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus ochdvärgfladdermus, bedömdes att två av arterna skulle kunna påverkas lokalt på populationsnivå vid en etablering av vindkraft. Eftersom gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus bara noterades med enstaka observationer bedömer vi att den har en svag population i etableringsområdet. Vi har bedömt att etableringsområdet inte hyser naturgivna förutsättningar för att utgöra stråk för migrerande fladdermöss. Inget av de planerade vindkraftverken bedöms ge direkta negativa effekter på värdefulla fladdermusmiljöer, eftersom samtliga är placerade i skogsmark. Avslutningsvis så har vi föreslagit hänsynsåtgärder vid projekteringen. 1 av 22

5 2.Bakgrund 2.1 Uppdraget Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag av Ann-Sofie Laurin, VKS AB, att inventera fladdermusfaunan i ett utvalt område skogsmark, mellan Norberg och Avesta i Norberg kommun (karta 1 och kartbilaga 1). 2.2 Syfte Syftet med inventeringen var att få kännedom om fladdermusfaunan i området och utifrån den kunskapen bedöma faunas känslighet vid etablering av vindkraftverk. Bedömningen görs utifrån om värdefulla livsmiljöer kommer att påverkas negativt och/eller om populationer av rödlistade arter riskerar att påverkas, samt om det finns en förhöjd risk för andra arter vid etablering av vindkraft i området. 3. Metod 3.1 Fältmetod Genomförandet delas upp i rekognoscering, inventering och rapportering/analys. Rekognosceringen gjordes dagtid för att finna de intressantaste fladdermusmiljöerna, samt för att planera nattliga inventeringsrutter och informera närboende vid behov. Urvalet av miljöer grundas på erfarenheter av vilka strukturer i landskapet som är värdefulla för fladdermöss. Arbetet genomfördes med tre olika metoder parallellt: Artkartering (Ahlén & de Jong 1996) på ett sätt som går att upprepa. Varje utvald plats genomströvades nattetid med en ultraljudsdetektor (Pettersson D240) och alla observationer av fladdermöss noterades. Vid några utvalda punkter gjordes också en längre stunds observationer utan förflyttning. För utförligare beskrivning av artbestämning av fladdermöss med ultraljudsdetektor, se t.ex. Ahlén (1981, 2004). Inspelningsutrustning (Autoboxar, Pettersson D 500X), som automatiskt spelar in ultraljud från fladdermöss, placerades ut under en hel natt på respektive provpunkt för att få en uppfattning om vilka arter som passerar platsen. Vid förflyttningar i området inventerades sträckor längs vägar från bil som framfördes i en eller fem km/h. Vid fladdermusintressanta platser, som partier med lövskog, mindre hyggen och liknande, gjordes korta stopp. Vid stoppen genomfördes en inventering i form av en kort promenad kring bilen. I samband med varje inventeringstillfälle noterades uppgifter om hur lång tid varje besök varade, aktuell lufttemperatur, vindstyrka och molnighet. Sällsynta arter och 2 av 22

6 intressanta sonarläten i övrigt spelades in digitalt, vid samtliga tre metoder, för senare analys i BatSound Pro. Vid det manuella arbetet gjordes en skattning av antalet individer av varje art. Detta är endast ett grovt mått på individrikedom, eftersom flygande individer hela tiden rör sig. Mustaschfladdermus och Brandts fladdermus går bara att skilja åt om de fångas och studeras i handen. De noteras därför som en kollektiv art, mustasch/brandts fladdermus. För säker artbestämning av arterna i kollektivet krävs att fladdermössen fångas och morfologiska karaktärer studeras, som t.ex. att fladdermössens tänder studeras med lupp. Vi upplever också att det ibland är svårt att med säkerhet skilja på det ovanstående kollektivet och vattenfladdermus då enbart data från autoboxar finns att tillgå. Vid manuell inventering är det här i regel inget problem. Ingen av de nämnda arterna är rödlistade eller har ett beteende som gör att de kan antas vara speciellt utsatta för vindkraft. Då ingen av arterna normalt söker jaktbiotop i det öppna luftrummet ovan trädskiktet. 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året Väderobservationer utfördes på samma sätt i alla lokaler och genom standarder som utgår från SMHI (1979). Väderleken påverkar påtagligt aktiviteten hos fladdermöss. En M å l a r b e r g e t v i n d k r a f t p a r k km Etableringsområde Figur 1. Det inventerade området ligger strax sydväst om Avesta och undersökningen har framförallt genomförts inne i det på kartan markerade etableringsområdet. I omgivningarna har främst platser med möjliga förhöjda värden för fladdermöss undersökts. 3 av 22

7 standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal enligt rekommendationer från SMHI (1979). Temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten, då dimma reducerar möjligheten för fladdermöss att använda ultraljud. Mycket dimma i lokalens omgivning kan också innebära att koncentrationen av fladdermöss ökar i det dimfria området och omvänt (Lundberg m.fl. 1983), vilket försvårar en utvärdering av inventeringen. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fladdermössens sonarljud samt på insektstillgången (Ransome 1990). Inventeringen utfördes under tre nätter: Avsatt tid för besök i området utgår från vindkraftparkens yttäckning, geografiskt läge, ingående naturtyper och tillgång på vägar i utredningsområdet. Arbetet genomfördes under senare delen av yngelperioden, vilket är bästa tiden på året att eftersöka fladdermöss om man vill knyta olika arter till en bestämd plats. Dels för att upptäcka eventuella yngelkolonier och dels för att årets ungar flyger under sensommaren. Med andra ord flyger flest individer under den senare delen av säsongen. 3.3 Avgränsning av inventeringsinsats Karaktären på landskapet i anslutning till den planerade vindkraftparken antyder inte att någon förhöjd aktivitet under migrationsperioden kan förväntas. Vi kan inte uppfatta att det förekommer några tydliga stråk i etableringsområdet som antyder att migrerande fladdermöss skulle lockas hit. Vi bedömer därför att en inventering under sensommaren/hösten inte behöver genomföras. Inventeringen ägde rum nattetid, från skymning till någon timme efter midnatt, beroende på aktiviteten under natten. Autoboxarna var aktiva, under fladdermössens aktivitetsperiod, mellan klockan och Avgränsning De undersökta platserna ligger främst inom etableringsområdet men insatser har även genomförts på ett avstånd av ca 1 km från det på kartan markerade etableringsområdet. I vissa fall har vi valt att utöka ansträngningen utanför etableringsområdet för att om möjligt upptäcka skyddsvärda arter eller mindre vanliga arter på landskapsnivå, se kartbilaga 1. 4 av 22

8 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Bästa förutsättningarna för fladdermöss ges i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt (Rydell 1995). Om vi betraktar ett landskap i ett större perspektiv så tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, t.ex. områden starkt präglade av åkerbruk (fullåkersbygd är ett exempel). Många fladdermusarter (t.ex. långörad-, bechsteins- och fransfladdermus) passerar sällan eller aldrig över öppna områden (Rydell 1995). Ett annat olämpligt landskap är täta skogar som planterade granskogar eller igenslyade hyggen (t.ex. hårt brukade skogsbygder). För fladdermössen som grupp innebär alltså en övergång från ett småbrutet, varierat landskap till ett storskaligt, med mer enahanda miljöer, stora negativa effekter. Fladdermusarterna har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av en utarmning i landskapet. Av erfarenhet vet vi att god tillgång på öppet vatten är en förutsättning för artrika miljöer. Är vattnen grunda är det en fördel. Grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten och täckdikade diken är inte lika attraktivt för fladdermöss. Eftersom fladdermöss i regel undviker öppna landskap är ett landskap med låg grad av sammanlänkning svårare att kolonisera för fladdermöss. Ligger olika landskapsutsnitt, som skulle kunna vara bra miljöer för fladdermöss, åtskilda av för öppna miljöer är det svårt för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Omvänt ger ett landskap som är sammanknutet av miljöer som stråk med lövskogar; vattendrag med vidhängande lövskog; alléer; och stråk med större åkerholmar, ökade möjligheter för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Behovet av insektsrika biotoper är något som styr fladdermössens förekomst i landskapet. Under våren när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala är de starkt beroende av insektsrika miljöer. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter under våren och hösten är speciellt viktiga. De karaktäriseras i sin optimala utformning av att de oftast ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong 1994). Miljöer av det här slaget kan hysa ett mycket stort antal av landskapets fladdermöss under våren och hösten när inslaget av insekter minskar i landskapet. Fladdermössen genomför också förflyttningar i landskapet både på lokal nivå och en mera långväga, där en del arter flyttar likt fåglar för att övervintra på kontinenten. 5 av 22

9 5. Fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning har visat att fladdermöss kan förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverk. En sammanställning av kunskapsläget finns i Rydell et al (2011). De viktigaste faktorerna som påverkar risken för kollision är: Den storskaliga placeringen i landskapet, d.v.s om flyttstråk kan påverkas. Närheten till kolonier. Framför allt om det rör sig om utsatta arter som är ovanliga eller rödlistade. Närheten till födosöksplatser. Vi beskriver var i närmiljön aktiviteten hos fladdermössen är hög eller var vi kan förvänta oss en ökad aktivitet. Föreslagen placering av verk kommenteras utifrån insamlade data. Infrastruktur i anslutning till ledlinjer och till viss del val av verk och driftstid. Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser) gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas här (Rodrigues m fl 2008). Betydligt längre skyddsavstånd kan dock vara aktuella för skyddade arter som förekommer i litet antal. Barbastell har t.ex. visat sig flyga upp till 4 km från kolonin för att jaga (Ahlén 2011). Födosöksplatser är insektsrika och mer eller mindre öppna miljöer. De rikaste utgörs av gles lövskog intill vatten, t.ex. betesmarker, och gärna i närheten av lantbruk, men även skogsbilvägar, kalhyggen, våtmarker m.fl. öppna miljöer utnyttjas. Flygsträckor mellan kolonier (dagvileplatser) och jaktmiljöer görs ofta längs s.k. ledlinjer, som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftsläge ökar risken för kollision. Eftersom den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop kan den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop då verka inbjudande. Detta, tillsammans med att fladdermössen gärna jagar insekter som samlas kring vindkraftverkens torn, ökar risken ytterligare. Två andra faktorer som också har betydelse är flyghöjd och vindhastighet. Den absolut högsta aktiviteten för fladdermöss ovanför trädskiktet sker vid vindhastigheter under 6 m/s (Arnett 2005). Kollisioner vid vindhastigheter över 6 m/s är dock ganska vanliga trots att antalet fladdermöss är betydligt lägre vid dessa hastigheter. Den ökade risken vid vindhastigheter under 6 m/s har kunnat kopplas till väderomslag, då det är vanligt att olika luftskikt med olika temperaturer och förekomst av insekter kan uppstå på olika 6 av 22

10 höjder (Arnett 2005). Vad gäller flyghöjd för olika arter är det främst högriskarterna som utnyttjar det fria luftrummet. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av stor, gråskimlig, nordisk och dvärgfladdermus, samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. De här arterna utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa, varav trollfladdermus utgör en betydande del. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, flyger sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Rydell et al 2011). 6. Resultat och diskussion 6.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet Etableringsområdet med omgivningar domineras helt av skogsmark som i större omfattning breder ut sig utanför området. Området ligger i ett flackt till mjukt kuperat skogslandskap som domineras av brukad barrskog med karaktär av mer eller mindre slutna skogsskiften, ungskogar och hyggen, se bild 1-8. Skogsmarken, som präglas av unga till medelålders brukade barrskogar, är av låg betydelse för fladdermusfaunan. Etableringsområdet hyser sparsamt med komponenter som kan anses vara positiva för fladdermöss. Här finns inslag av tallbeklädda mossar, öppna myrmarker samt mindre sjöar/tjärnar. Stråk av lövskog finns ställvis, främst kring sjöar och längs med mossar, och de kan också bidra med insektsproduktion. Bebyggelse och gårdsmiljöer, som ofta är positiva komponenter, finns inte i etableringsområdet närhet. Centralt i området ligger ett naturreservat som är 17 ha stort, Komossen, som främst utgörs av en tallrismosse, se bild 3. Enligt länsstyrelsens bevarandeplan för området är ändamålet med reservatet att bevara en representativ myr med naturskogsholmar och allt vad som där hör till i form av flora, fauna och naturlig utveckling. Möjligtvis kan äldre träd här hysa hålträd nu eller i framtiden och bidra med boplatser åt fladdermöss. Det närmaste vindkraftverket beräknas stå på ett avstånd av 205 meter från reservatet. Rodrigues mfl (2008) har föreslagit ett skyddsavstånd till en koloni på 200 meter. Vi ska dock ha i åtanke att senare tids kunskapsinsamling har påvisat behovet av betydligt längre skyddsavstånd för Barbastell, 2 km, som är en mycket sällsynt art som inte förekommer i länet. Norr om etableringsområdet ligger ytterligare ett naturreservat, Fröbenning, som är 6 ha stort. Enligt bevarandplanen är syftet med reservatet att att det ska bidra till att bibehålla eller återställa gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för de i området förtecknade naturtyperna och arterna. Omgivningarna till reservatet präglas av lövskogsmiljöer som möjligtvis skulle kunna vara mer attraktiva för fladdermöss. Reservatet ligger ca 900 meter norr om etableringsområdet. 7 av 22

11 Bild 1. Karaktärsbild från vid inspelningsplats 19. Bild 2. Inspelningsplats 9. Utökar vi sökområdet med någon dryg kilometer så finns det flera landskapsutsnitt som sannolikt har högre kvalitéer för fladdermöss. Kulturlandskapet i söder vid Olsbenning är en miljö med både bebyggelse och betesmarker med värden för fladdermöss. Sydväst om området finns en liten miljö med en mindre sjö, dammar, bebyggelse och lämningar efter en hytta (inspelningsplats 36 på kartan). I övrigt är inslaget av miljöer med förhöjda värden sparsamt förekommande och är enbart knutna till utredningsområdets omgivningar. Det finns inga trädbärande naturbetesmarker i utredningsområdet. 6.2 Antal arter Inom det på kartan avgränsade etableringsområdet påträffades sammantaget sex arter. Dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus noterades med enstaka observationer på en plats vardera, medan vattenfladdermus och långörad fladdermus noterades på två respektive fyra platser. Ingen enskild plats med fler än fyra arter hittades. Gårdsmiljön kring Olsbenning (sträcka J) hade flest antal arter, fyra stycken. Området ligger utanför etableringsområdet. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vare en rik fladdermusmiljö (Ahlén 2011). 8 av 22

12 36 platser har studerats med utplacerad inspelningsutrustning, autoboxar och tio sträckor/områden har inventerats manuellt. I tabell 1 och 2 redovisas var de olika arterna påträffades och hur många observationer som gjordes. Platser som inventerades manuellt respektive med autoboxar visas på kartbilaga 1. Oklara artbestämningar som noterats med frågetecken har inte räknats in i sammanställningen ovan om de inte hör till ett släkte som går att skilja ut från de konstaterade arterna. Vi har prioriterat att göra många nedslag under kortare tid för att främst få en uppfattning om artförekomsten på landskapsnivå. Den kalla sommaren misstänker vi har påverkat fladdermössens aktivitet genom att färre insekter flyger när det är kallt och/eller att fladdermöss i viss mån har hoppat över reproduktionen i år. Vi har försökt kompensera för att vi upplever att aktiviteten sjunker snabbare om kvällarna genom att placera ut autoboxar relativt tätt för att kunna vara på flera platser samtidigt under skymningen. De vanligaste arterna inom området är nordisk fladdermus och artkomplexet mustasch/brandts fladdermus. Båda arterna är ofta vanliga i miljöer av det här slaget. Vattenfladdermus förekommer vid två miljöer som har anslutning till vatten. Vattenfladdermus har noterats vid område J och vid inspelningsplats 9, båda i anslutning till sjöar. Långörad fladdermus (observationer vid område J och vid inspelningsplatserna 14, 22, 29 och möjligtvis även vid 13) och dvärgfladdermus (noterade med en observation vid sträcka C) påträffades sporadiskt. Ingen av dessa arter är sällsynta på en nationell skala och de är ofta vanliga vid t.ex. kommunala eller länstäckande inventeringar. Gråskimlig fladdermus är inte rödlistad men är ofta mindre vanlig vid t.ex. kommuntäckande inventeringar. Arten är noterad med inspelningsutrustning från inspelningsplats 8 inne i etableringsområdet. Gråskimlig fladdermus är en duktig flygare som anses migrera längre sträckor. Om arten migrerar genom det här landskapet är svårt att säga, men det är troligt att den finns här under hela säsongen då årstiden är rätt för reproduktion. Inga tydliga storskaliga ledlinjer finns i landskapet som skulle kunna antyda ett flyttstråk. Tabell 1. Fynd av fladdermöss vid inventering till fots och från bil. Delområdenas läge beskrivs på kartbilaga 1. Frågetecken anger ej helt säker artbestämning. Siffrorna inom parentes anger antalet observationer. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Understrukna artnamn är s.k. högriskarter. Område Datum Arter (antal individer och antalet observationer) Antal arter/ Antal MB Mdau Mnat Enil Nnoc Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur observationer A (1) (2) B (2) (1) C (2) (3) - 1 (1) D (1) (2) av 22

13 Område Datum Arter (antal individer och antalet observationer) Antal arter/ Antal MB Mdau Mnat Enil Nnoc Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur observationer E (1) F (2) (2) G (1) H (2) (3) - - -? (1) ? 6 I (1) J (2) 5 (5) - 4 (4) (2) 4 13 Summa arter 5+? st totalt MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii), Mdau= Vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri),, Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Pnat= Trollfladdermus (Pipistrelluss nathusii), Vmur= = Gråskimlig fladdermus(vespertilio murinus),, Paur= Långörad fladdermus (Plecotus auritus) Tabell 2. Fynd av fladdermöss vid inventering med hjälp av stationär inspelningsutrustning (Autoboxar). Läget för varje plats beskrivs på kartbilaga 1. Frågetecken anger ej helt säker artbestämning. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Understrukna artnamn är s.k. högriskarter. Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter/ Summa observationer ? av 22

14 Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter/ Summa observationer Summa arter st totalt Röd markerin rödlistad art ng = Grön antas markeri finnas ing i när = rområ koloni ådet kan Gul markering aktiv vitet = Inspe än elnings splatser med högre genomsnittet. MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii),, Mdau= Vattenfladdermus (Myotiss daubentonii), Mdas =dammfladdermus (Myotiss dasycneme) ), Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri), Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus), Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula), Nlei= Leislers fladdermus (Nyctaluss leisleri), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii), Vmur= Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus) ), Paur= = Långörad fladdermus (Plecotus auritus) 6.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv Ingen rödlistad art eller någon art som är listad i EU:s habitatdirektiv, bilaga 2, påträffades i eller i anslutning till etableringsområdet. Alla fladdermöss som finns i Sverige är listade i bilaga 4 till habitatdirektivet. 6.4 Tidigare inventeringar Vid en kontroll mot artportalen från 1980 och framåt hittades inga uppgifter om fladdermöss i eller i anslutning till utredningsområdet. Södra Dalarna är tidigare inventerad på fladdermöss (Gulje 2009). Gulje (2009) har inte rapporterat någon lokal i närheten av etableringsområdet, men däremot en lokal för dvärgfladdermus i Avesta kommun vid Brovallen. Vidare nämns att gråskimlig fladdermus tidigare har observerats i Falun. På grund av avståndet till nämnda lokaler 11 av 22

15 bedömer vi inte att observationerna är relevanta för det aktuella området annat än som indikation på att nämnda arter förekommer i regionen. Fladdermöss har också inventerats i Västmanlands län (Hedenbo 2005). Hedenbo (2005) har inte rapporterat någon lokal i närheten av etableringsområdet, men nämner att dvärgfladdermus är på gränsen till sin nordliga utbredning och en likartad situation råder för gråskimlig fladdermus. 6.5 Individrikedom och aktivitet Efter de manuella inventeringarna i området och arbetet med autoboxar bedömer vi individrikedomen som relativt låg, framförallt i de sämre biotoperna, se t.ex. sträckorna A-G och I i tabell 1. Detta kan vara ett resultat av den kalla sommaren men vår erfarenhet är att det ofta förhåller sig så här i den här typen av miljöer. Det kan dock konstateras att i anslutning till de mer utbredda jordbrukslandskapen vid Oldsbennig är både art- och individrikedomen högre, se område J i tabell 1, vilket också är att förvänta utifrån den mer gynnsamma miljön. Om antalet inspelningar från respektive autobox används som ett mått på aktiviteten vid de olika platserna sticker några miljöer ut i undersökningen. I tabell 2 framgår att vid inspelningsplats fyra (med 195 inspelningar), sju (med 851 inspelningar), inspelningsplats nio (med 359 inspelningar), inspelningsplats 21 (med 196 inspelningar), inspelningsplats 25 (med 418 inspelningar), inspelningsplats 31 (med som mest 318 inspelningar) och inspelningsplats 36 (med 182 inspelningar) finns påtagligt fler noteringar än vid övriga undersökta platser. Om vi utgår från att aktiviteten återspeglar att platserna är attraktiva för fladdermöss så ligger det nära till hands att anta att tillgången på insekter och/eller boplatser är goda på dessa platser. Hursomhelst är aktiviteten högre till mycket högre på de här platserna än för övriga som undersöktes. Vi kan också konstatera att det främst är nordisk fladdermus, som ar den vanligaste arten, som står för aktiviteten. 6.6 Väderleksdata Väderleksdata för respektive tillfälle finns redovisade i tabell 3. För aktiviteten hos fladdermössen är det generellt positivt med svag vind, hög temperatur och ett molntäcke. Nederbörd och dimma är negativt. Under inventeringsperioden var det acceptabel vind vid de flesta besöken (A= vindstilla, B= svag bris, när löv och tunna kvistar rör sig i vinden) och något blåsigt vid två besök i område C och E (C= trädtoppar och grövre grenar rör sig i vinden). Molntäcket beskrivs med ett nummer, där 8 = 100 % täckning, 6= 75%, 5 = 50% osv... Molntäcket var heltäckande vid alla besök utom vid ett, vilket bidrog till att temperatur höll sig uppe under natten. Mellan 16 och 20,5 grader noterades under fältarbetet. Metodiken för miljöövervakning beskriver att det går att inventera fladdermöss ned till en temperatur på 6-7 grader. Vid 12 av 22

16 samtliga besök var förutsättningarna därför goda. Den något höga vindstyrkan vid ett par av fallen påverkade främst öppna ytor som t.ex. hyggen och mosseplan. Tabell 3. Väderleksdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vindstyrka Temp. Moln Regn Dimma A A 17,5 8 Nej Nej Bil med korta stopp B A 17,5 8 Nej Nej Bil med korta stopp C B-C 16 8 Nej Nej Bil med korta stopp D A 19 8 Nej Nej Bil med korta stopp E C 16 8 Nej Nej Bil med korta stopp F A 18 8 Nej Nej Bil med korta stopp G B-C 17 8 Nej Nej Till fots H A (-B) 18,5 4 Nej Nej Bil med korta stopp I A 20,5 8 Nej Nej Bil med korta stopp J A 19 8 Nej Nej Till fots 7. Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss 7.1 Värden för fladdermöss Barrskogslandskap De barrskogsdominerade delarna av etableringsområdet har låga värden för fladdermusfaunan. Utifrån studier av kartor, flygbilder och genom vår erfarenhet av goda miljöer för fladdermöss, var våra förväntningar på artinnehåll och individrikedom låga, vilket bekräftades av inventeringarna. I de flesta fall noteras en till två arter. Skogsbruket i området bedrivs rationellt och bristen på hålträd samt begränsad tillgång på lövskog begränsar fladdermössens möjlighet att hitta föda och skydd. Ett inslag av mindre sjöar och öppna våtmarker i området bidrar dock med insektproduktion, vilket är positivt för fladdermöss. Vi hade förväntat oss högre aktivitet i anslutning till naturreservatet Komossen inne i området då vi kan anta att inslaget av möjliga boplatser är högre här. Vid samtliga näraliggande inspelningsplatser (10 och 14) samt inventeringssträckor (C och D) bedömde vi dock aktiviteten som låg. 13 av 22

17 Vi bedömer att de mest intressanta platserna inne i etableringsområdet är kring sjöar och öppna myrmarker. Platserna skulle kunna vara lokalt viktiga under vår och höst eller under torra somrar, då det finns sparsamt med insekter i landskapet. I den här undersökningen är det inte de här miljöerna som främst sticker ut när det gäller aktivitet hos fladdermöss, men vi vill ändå lyfta fram dem. Fem av sju platser med aktivitet som utmärker sig är vid en myr, sjö eller damm (inspelningsplats 4, 9, 20, 25 och 36). Bebyggelse/Jordbrukslandskap Bebyggelse och jordbrukmark saknas inne i etableringsområdet. En plats med fyra arter finns utanför etableringsområdet, område J, Olsbenning. Området ligger i jordbrukslandskap med kvalitéer för fladdermöss. Samtliga arter som påträffades här förekommer i etableringsområdet som helhet. Bild 3. Karaktärsbild från det centralt belägna naturreservatet, inspelningsplats 14. Bild 4. Karaktärsbild från inspelningsplats 1 norr om etableringsområdet. I bildens bakgrund syns gränsen till naturreservatet. 14 av 22

18 Bild 5. Karaktärsbild från inspelningsplats 17. Bild 6. Vy från sträcka F. Bild 7. Karaktärsbild från inspelningsplats av 22

19 Bild 8. Karaktärsbild från inspelningsplats Effekter av vindkraft Etablaringsområdet bedöms ha ett lågt värde för fladdermöss medan högre värden finns i det omgivande landskapet. Följdfrågan blir förstås hur en vindkraftetablering påverkar fladdermössen. Svaret på den frågan kan delas upp i: 1) påverkan på viktiga miljöer. 2) påverkan på populationer av förekommande arter. Påverkan på viktiga miljöer Inget av de planerade verken ger direkt fysiska effekter på värdefulla fladdermusmiljöer. Samtliga turbiner är placerade i skogsmark och inget av verken planeras att stå i direkt anslutning till fladdermusmiljöer med högre värden. Nedan lyfter vi dock fram några miljöer som det kan vara bra att ta så stor hänsyn till som möjligt i utredningsarbetet. Inne i etableringsområdet har vi påvisat att aktiviteten är högre i anslutning till sjöar och våtmarker. Vi bedömer också att de här miljöerna kan ha en lokal betydelse som jaktbiotop för fladdermössen under våren och hösten, och möjligtvis också under perioder av torka eller vid kalla somrar, då insektsproduktionen avtar i landskapet. Längs med gränserna till ingående sjöar, gölar och bäckar finns det inslag av lövskog i mer eller mindre utvecklad form. Detta är också en miljö som producerar mera insekter än den omgivande barrskogen. Påverkan på populationer av förekommande arter Alla arter som noterats i undersökningen löper enligt Rodrigues m.fl (2008) i någon mening risk att kollidera med vindkraftverk. Senare tids kunskapssammanställning har identifierat vilka arter som löper högst risk att kollidera med vindkraftverk, s.k. högriskarter (Rydell et al 2011). Bland arterna i den här gruppen förekommer arterna nordisk, dvärg- och gråskimlig fladdermus i den här undersökningen. 16 av 22

20 Nordisk fladdermus är en mycket vanlig art som här förekommer i praktiskt taget alla undersökta miljöer. Arten är också normalt den som hör till de vanligaste arterna vid t.ex. länstäckande inventeringar. Den är ofta lika vanlig som alla andra arter tillsammans i den här typen av miljö. Arten kommer sannolikt inte att vara hotad på populationsnivå i det omgivande landskapet även om en del individer kolliderar med rotorerna. Dvärgfladdermusen har noterats inne i etableringsområdet på en plats, sträcka C, vid ett tillfälle. Arten är mer knuten till jordbrukslandskapet än vad nordisk fladdermus är. Dvärgfladdermusen kan också vara vanlig och tillhör en av de vanligaste arterna i landskapet men är nära sin nordligaste gräns för sin utbredning här. Arten kan lokalt komma att påverkas negativt av en etablering av vindkraft. Bedömningen görs utifrån att arten bedöms ha en mycket svag population i området. Eftersom den inte heller finns vid den lite rikare miljön vid Olsbenning är det möjligt att den också är sällsynt på landskapsnivå. Gråskimlig fladdermus förekommer inne i etableringsområdet, på inspelningsplats 8, och möjligtvis vid sträcka H. Inga noteringar gjordes i övrigt inne i skogsmarken, vilket inte utesluter att den kan påverkas på populationsnivå av en etablering av vindkraft. Då av samma skäl som anges för dvärgfladdermusen ovan. Sammanfattningsvis kan vi säga att två högriskarter, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus (ej rödlistade), möjligen påverkas på populationsnivå av en vindkraftetablering i någon mån. Denna bedömning görs främst utifrån det faktum att de har svaga populationer i området. 8. Förslag till hänsyn 8.1 Hänsyn vid projektering Placering av servicevägar För att minska mortaliteten bör servicevägar utgå från vägar i ren skogsmark och inte från öppen åkermark/hagmark. Detta minskar risken för att fladdermöss ska få nya ledlinjer fram till verken. I det här fallet är avståndet till miljöer av det här slaget stort. Vid placering av servicevägar inne i utredningsområdet bör man undvika att direkt länka samman våtmarker och sjöar med planerade turbiner. Det är svårt att i det här sammanhanget ange ett specifikt avstånd för planeringssammahang. Ett riktmärke kan vara att ung sluten barrskog på frisk till torr mark används i liten grad av fladdermöss, medan mindre hyggen och glesare ställd äldre skog kan användas som jaktbiotop. Det bästa är om vägen och våtmarken/sjön är skilda från varandra av en ung sluten barrskog, som kan förväntas stå kvar under hela vindkraftverkets livstid. 17 av 22

21 Fladdermöss söker sig gärna till lövskog, vattenmiljöer och våtmarker, varför miljöer av det här slaget med fördel bör skonas från ingrepp så lång det är möjligt. Ett exempel på detta finns vid inspelningsplats 25 där en liten vattensamling finns vid en mindre täkt. Det är här främst viktigt att bevara strukturer i träd och buskskikt i anslutning till bäckar, våtmarker och sjöar och i angränsande våtmarker. Främst bör lövskog och miljöer i sumpskogar bevaras, medan t.ex tall- och/eller granskog, planterade på fastmark, främst bör användas för t.ex. vägar. När vägar byggs i området är det positivt om man undviker att ta ut lokala massor på ett sådant sätt att dammar/vattensamlingar skapas i omgivande naturmiljö till de planerade vindkraftverken. Vattensamlingar är attraktiva jaktmiljöer för fladdermöss. Utformning av omgivning till vindkraftverk För att utforma den bästa omgivningen till vindkraftverken bör strategin vara att åstadkomma en så ogästvänlig miljö för fladdermöss (och insekter) som möjligt. Det effektivaste är att hålla nere storleken på gläntan genom att spara främst barrträd. Som ett komplement kan man hugga bort lövträd längs brynet. Ytan närmast verket får gärna vara en grusplan. Det är en fördel om vindkraftverken anläggs i unga barrskogar som kommer att stå kvar under hela vindkraftverkens livslängd. Ett verk som är tätt och inte erbjuder kolonimöjligheter bör väljas. En fladdermus kan ta sig in i hål som är 8-10 mm i och det är olyckligt om fladdermöss väljer att bosätta sig i ett vindkraftverk. 8.2 Hänsyn vid drift Utifrån insamlade data ser vi inte några starka skäl till att inskränka driften nattetid under någon tidpunkter på året. 18 av 22

22 9. Källor Ahlén I. & de Jong J 1996, Monitoring av artantal och populationstäthet hos fladdermöss. Naturvårdsverket, Stockholm. Ahlén I. 1981, Identification of Scandinavian Bats by their sounds, The Swedish University of Agricultural Sciences Department of Wildlife Ecology. Uppsala Ahlén I. 2004, Heterodyne and time expansion methods for identification of bats in the field and through sound analysis. Pp in: Brigham, R.M., Kalko, E.K.V., Jones, G., Parsons, S., Limpens, H.J.G.A. (Eds.). Bat Echolocation Research tools, techniques and analysis. Bat Conservation International, Austin, Texas, April Ahlén I. 2006, Handlingsprogram för skydd av fladermusfaunan. Åtagande enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport Ahlén I Fladdermusfaunan i Sverige.Arternas utbredning och status. Kunskapsläget [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19 Ahlén I. 2011, Myotis nattereri Fransfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [ Ahlén I. 2011, Barbastella barbastellus Barbstell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [ ArtDatabanken, Faktablad: Myotis mystacinus mustaschfladdermus. Förf. Johnny de Jong Rev. Johnny de Jong Arnett, E.B. [technical editor] Relationships between Bats and Wind Turbines in Pennsylvania and West Virginia: an Assessment of Fatality Search Protocols, Pattern of Fatality, and Behavioral Interactions with Wind Turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Conservation International. Austin, Texas, USA. 187 pp. de Jong J 1994, Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. F. Viltekologi, Rapport 26. Gärdenfors U (ed) 2010, Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ransome R. 1990, The natural history of hibernating bats. Christopher Helm. London. Rydel J. 1995, Nattens tysta jägare. Naturvårdsverket. Rydell, J. Engström, H. Hedenström, A. Kyed Larsen, J. Pettersson, J. & Green, M VINDVAL, RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. 19 av 22

23 Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch 2008: Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Sales G. & Pye D. 1974, Ultrasonic communication by animals. Chapman & Hall. London. Schober W & Grimmberger E 1989, A guide to bats of Britain and Europe. The Hamlyn publishing group limited. SMHI 1979, Handbok för väderobservatörer. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Stockholm. 9.1 Genomsökta inventeringar Gylje S Inventering av fladdermöss i Södra Dalarna 2008 och Hedenbo P. 2005, Fladdermöss i Västmanlands län. miljöövervakning 2003 och Länsstyrelsen Västmanlands län. Rapport 2005: Digitala källor Länsstyrelsens bevarandprogram för Komossen ( BEVARANDEPLAN_KOMOSSEN_SE pdf ) Länsstyrelsens bevarandprogram för Fröbenning ( BEVARANDEPLAN_FROBENBENNING_SE pdf ) 20 av 22

24 Vindkraftpark Målarberget Fladdermusinventering Kartbilagor Kartbilaga 1 beskriver lägen för de inventerade platserna som inventerades under sommaren 2012 med markeringar för platser där inspelningsutrustning placerades ut Inventeringsområde H km G D 4 J 17 C 36 F E I Målarberget vindkraftpark 2012 Manuellt inventerat område B A Inspelningsplatser (Auto-box) (punkter) samt sträckor som inventerades till fots och med bil (gröna linjer). 21 av 22

25 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: av 22