Projekt Holmevattnet. Fladdermusinventering inför planerad vindpark

Transkript

1 Projekt Holmevattnet Fladdermusinventering inför planerad vindpark Linda Andersson och Stefan Pettersson

2

3 Projekt Holmevattnet Fladdermusinventering inför planerad vindpark Linda Andersson och Stefan Pettersson RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Projekt Holmevattnet Fladdermusinventering inför planerad vindpark Naturrapport 2013:3 Rio Kulturkooperativ 2013 Kommun: Dals Ed, Färgelanda Län: Västra Götalands län Belägenhet i SWEREF 99: Norr m Öst m Beställare: Rabbalshede Kraft AB Projektnummer: 1176 Projektansvarig: Benjamin Grahn-Danielson Fältpersonal och författare: Linda Andersson och Stefan Pettersson För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: , och Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är foton tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Vy från boxplats 2. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ. Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, HAMBURGSUND Sökord: Vindkraft, Västra Götaland, Dals Ed, Färgelanda Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 INNEHÅLL Sammanfattning 4 Inledning och syfte 5 Fladdermöss 5 Bakgrund 5 Livsmiljöer 5 Fladdermöss i relation till vindkraft 6 Metod 6 Resultat och diskussion 8 Övriga noterade arter 14 Bedömning och slutsats 14 Källor 16 Bilagor Lokaldata 3

6 Projekt Holmevattnet Fladdermusinventering inför planerad vindpark Sammanfattning Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB undersökt fladdermusfaunan inför den planerade vindparken Holmevattnet, belägen i södra delen av Dals-Eds kommun. Det planerade vindparksområdet ligger på en höjd, cirka 200 meter över havet. De planerade verken är alla belägna i skogsmiljö dominerad av produktionsskog med ett mindre inslag av våtmarker/sumpskogar och hyggen. Höjdområdet omges i både väster och öster av älvdalgångar, där det finns ett inslag av jordbruksmark och mosaikartade miljöer. Inventeringen utfördes under tre perioder mellan juli och september Inventering gjordes dels med handdetektor och dels med autoboxar. Totalt sju lokaler inventerades med handdetektor och tretton lokaler inventerades med autoboxar under totalt 30 boxnätter. Aktiviteten vid boxarna inom vindparksområdet, vid skogslokalerna, var låg medan hög aktivitet registrerades framför allt vid två lokaler; Gesäter kyrka samt Heden nere vid Örekilsälven strax efter att den runnit samman med Töftedalsån. Totalt noterades sex fladdermusarter. Det totala antalet arter vid de enskilda lokalerna varierade mellan en och fyra arter. Nordisk fladdermus dominerar fladdermusfaunan i området. Arten betraktas som högriskart i förhållande till vindkraft men är samtidigt en av Sveriges vanligaste arter. Två andra högriskarter, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus, noterades i mindre utsträckning i området. Fransfladdermus noterades vid en lokal. Arten är rödlistad men betraktas inte som en högriskart i förhållande till vindkraft. Den samlade slutsatsen är att en etablering av vindkraft inom projektområdet inte påverkar den lokala fladdermusfaunan nämnvärt negativt. 4

7 Inledning och syfte Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB utfört en inventering av fladdermöss inom ett område för planerad vindkraftsutbyggnad beläget i södra delen av Dals-Eds kommun och vid gränsen mot Färgelanda och Munkedals kommuner. Syftet med inventeringen var att undersöka fladdermusfaunan inom projektområdet och dess närhet samt att göra en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering i området. Fladdermöss Bakgrund Näst efter gnagare är fladdermöss världens mest artrika däggdjursordning vilken omfattar drygt 1000 arter. Artrikedomen innebär att fladdermöss utgör cirka en femtedel av samtliga däggdjursarter. I Sverige har man i nuläget konstaterat 19 fladdermusarter (Ahlén 2010). Av dessa anses 14 arter förekomma mer eller mindre regelbundet (Ahlén 2011). Sju av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors 2010). Fladdermöss är fridlysta och fladdermusavtalet EUROBATS förbinder oss att vidta en rad åtgärder som främjar fladdermöss. Det innebär bland annat att ett område skall bedömas med avseende på fladdermöss inför en planerad vindpark. Särskilt fokus bör ligga på lokaler i närområdet som är potentiellt artrika med rödlistade högriskarter och på migrationsvägar för fladdermöss. Livsmiljöer Det finns en rad faktorer som är betydelsefulla för fladdermöss. Tillgången på bra jaktbiotoper med en hög och jämn produktion av insekter är viktig och styr ofta om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i lövskog karaktäriseras av framför allt äldre, glesare och luckig ädellövskog i anslutning till grunda sjöar, våtmarker eller vattendrag (de Jong 2000). I jordbrukslandskapet är mosaikartade miljöer med till exempel lövskogar, hagmarker, ängar, bryn, alléer, äldre grova träd och bergbranter i anslutning till vatten viktiga. Även tillgången till koloniplatser och viloplatser i anslutning till jaktområden är viktig och fladdermöss gynnas av bland annat större, äldre byggnader, grottor, hålträd, gamla grova träd och jordkällare. Kort sammanfattat så missgynnas fladdermöss av ren produktionsskog, kalhyggen eller stora intensivodlade åkerlandskap. Däremot kan artdiversiteten vara hög i mosaikartade miljöer med en god tillgång till koloniplatser. 5

8 Fladdermöss i relation till vindkraft Det är känt att fladdermöss omkommer vid kollision med landbaserade vindkraftverk (Ahlén 2002), och det är en allmän bedömning bland många forskare att fladdermössen är mycket hårdare drabbade än fåglar (Ahlén 2008). Det har föreslagits en rad olika hypoteser om varför fladdermöss dödas. En hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplade till en migration av insekter, vilka ansamlas runt kraftverken under sensommaren (Rydell m. fl. 2010a). En studie föreslår att direkt kollision med rotorbladen inte förefaller vara nödvändig då det undertryck som bildas runt rotorbladen kan få fladdermössens lungor att kollapsa (Baerwald m. fl. 2008). En litteraturstudie med data från Nordamerika visar på en ökad mortalitet vid låga vindhastigheter (<6 m/s) samt direkt före och efter kraftiga oväder (Arnett m. fl. 2008). I Nordamerika har migrerande arter pekats ut som speciellt sårbara, då antalet fladdermöss som dödas vid vindkraftverk tenderar att öka under perioder som sammanfaller med migration. I Sverige berörs flera migrerande arter varav stor fladdermus och trollfladdermus är mest kända (Ahlén 1997, Ahlén m. fl. 2009). I Europa tyder studier på att även, mer eller mindre, stationära arter drabbas i lika hög grad och att dödligheten främst är kopplad till fladdermössens jaktbeteende (Rydell m. fl. 2010b). Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier och var dessa ligger, vilket kan variera under säsongen (de Jong 1994). Sammanfattningsvis är det därför av intresse att planera vindparker i områden som är mindre gynnsamma ur fladdermusperspektiv och vidare att undvika eller visa hänsyn vid etablering i områden med en hög andel rödlistade högriskarter, artrika områden samt områden med omfattande flyttstråk. Metod För att identifiera potentiellt bra fladdermuslokaler gjordes en översiktlig biotopkartering av området genom tolkning av ortofoton och topografiska kartor. Vidare användes data från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och våtmarksinventeringen (Hitta.se 2012, Länsstyrelsen 2012, Skogsstyrelsen 2012), samt resultat från kända fladdermusinventeringar och fynd inrapporterade till Artportalen. Väl på plats studerades området genom att köra bil inom projektområdet och dess omgivningar för att lokalisera potentiellt intressanta fladdermuslokaler. Under handinventeringen användes en Pettersson D-240x ultraljudsdetektor. Oklara bestämningar spelades in med hjälp av en Handy Recorder H2 eller H1. Totalt tretton lokaler inventerades med autoboxar (Pettersson D500x), vilka automatiskt spelar in passerande fladdermöss. Boxarna placerades inom och i närheten av projektområdet och fästes på mellan 1,5 och 2 meters höjd i träd eller annat lämpligt. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound 4.1.2b. Vid de två första tillfällena i juli och augusti användes fyra autoboxar per natt som hängde uppe två respektive fyra nätter vid samma lokal. Vid inventeringen i september användes fem autoboxar som hängde uppe två nätter vid samma lokal. Ingen inventering utförs om vinden är för stark och vid regn görs ett uppehåll. Inventeringen påbörjades cirka 30 minuter efter solens nedgång, eller så snabbt vädret tillät vid regn. Besöken med handdetektor varade cirka 25 till 50 minuter beroende på lokalens storlek, kvalitet och fladdermusaktivitet. Sammanlagt sju lokaler inventerades med handdetektor. 6

9 7 Illustration 1. Naturmiljö - översiktlig biotopkartering. Informationen härrör från tolkning av kartor och ortofoton, observationer från fältbesök samt data från Skogens Källa och länsstyrelsernas GIS-tjänster. Den yta som inte är markerad utgörs i stort sett av brukad barrskog. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk. Med undantag från sumpskogsobjekt finns få utpekade naturvärden i närheten av de planerade vindkraftverken (Grahn-Danielson och Nilsson 2013, Länsstyrelsen 2012, Skogsstyrelsen 2012).

10 Inspelningar av eventuella arter som lyder under raritetskommitténs rekommendationer skickas rutinmässigt iväg för konfirmation och godkännande. Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. När det gäller redovisningen av Mustasch/Brandts fladdermus så är de sammanslagna då de bägge arterna ej går att särskilja med hjälp av ultraljudsdetektor. För identifikation av dessa två arter krävs nätfångst. I möjligaste mån belystes fladdermössen med en pannlampa för att observera färgteckning och jaktbeteende, vilket underlättar och ibland är helt nödvändigt för en säker artbestämning. Resultat och diskussion Det planerade vindparksområdet ligger på en höjd, cirka 200 meter över havet, belägen cirka 15 kilometer söder om Dals-Ed och 15 kilometer norr om Hedekas. Höjdområdet domineras av produktionsskog med ett visst inslag av mindre tjärnar och våtmarker. Strax söder om de planerade vindkraftverken ligger en mindre sjö, Holmevattnet. Låglandsområdet i väster och öster domineras av jordbruksmark. I dalgången i väster rinner Örekilsälven och Töftedalsälven och i öster rinner Lerkilsälven. De sex verken är planerade i en grupp och är alla belägna i skogsmiljö dominerad av produktionsskog i olika stadier med ett mindre inslag av våtmarker/sumpskogar och hyggen, illustration 1. Inslaget av lövskog, äldre skog och kolonimöjligheter för fladdermöss är lågt inom projektområdet. Det finns ett större inslag av jordbruksmark i älvdalgångarna öster och väster om vindparksområdet. Utpekade naturvärdesobjekt, lövskogsmiljöer samt objekt upptagna i ängs- och hagmarksinventeringen är främst knutna till vattendragen i det omkringliggande landskapet (Länsstyrelsen 2012, Skogsstyrelsen 2012). Även de mer småbrutna och mosaikartade landskapen finns längs älvarnas stränder och vid närliggande gårdsmiljöer. Inventeringen utfördes under tre perioder; i början av juli, i mitten av augusti och i början av september Inventering gjordes dels med handdetektor och dels med autoboxar. Vid inventeringstillfället i mitten av augusti användes endast autoboxar. Förutsättningarna för fladdermusinventering bedöms ha varit relativt goda vid inventeringstillfällena. Temperaturen varierade mellan tolv och tretton grader och det var varierande molnighet med svag vind vid de åtta lokaler som inventerades med handdetektor. I juli och augusti användes fyra autoboxar under två respektive tre nätter. I september användes fem autoboxar under två nätter. Totalt hängdes boxar ut vid tretton lokaler under 30 boxnätter, illustration 2. För beskrivning av lokalerna se tabell 1 och illustrationerna För inventeringstid, koordinater och väderförhållanden, se bilaga 1. Totalt handinventerades åtta lokaler, fördelat på två inventeringstillfällen. Samtliga lokaler besöktes vid ett tillfälle. Fladdermusaktiviteten var generellt låg vid de handinventerade lokalerna och de påträffade arterna representerades av ett fåtal individer. Autoboxar sattes upp vid fem av dessa lokaler samt vid sju andra lokaler. Aktiviteten vid boxarna inom vindparksområdet, vid skogslokalerna, var låg. Hög aktivitet registrerades framför allt vid två lokaler; Gesäter kyrka samt Heden nere vid Örekilsälven strax nedströms sammanflödet med Töftedalsån, se illustration 2, tabell 2 och bilaga 1. Totalt noterades sju fladdermusarter; nordisk fladdermus, mustasch/brandts fladdermus, långörad fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus och 8

11 Tabell 1. Lokalbeskrivning NR LOKAL BESKRIVNING INVENTERADE LOKALER A Västra Lerkvilla Ett par gårdar och bostadshus med främst öppen åkermark i öster och skog i väster. Små holmar med lövskog. B Västra Fjälla Ett par gårdar med närmaste omgivningen bestående av främst öppen åkermark. C D E F G H Backen Heden Östra Lerkvilla Lerdal kyrka Örekilsälven, vägbro Gesäter kyrka BOXPLATSER 1 Verksplats 1 Mindre äldre gård mellan Örekilsälven och Töftedalsån. Omgivande jordbruksmark. Gott om lövbryn och ledlinjer. Invid Örekilsälven strax efter att den gått samman med Töftedalsån, genom beteshagar och runt gårdsbebyggelse. Foto, illustration 3. Invid Lerdalsälven, i brynmiljöer mellan älven och jordbrukslandskap (vall), längs väg och intill gårdsbebyggelse. Foto, illustration 8. Runt kyrkan, vägen, bebyggelse och damm. Foto, illustration 7. Längs vägen, förbi ett större hygge, ned mot vägbro över Örekilsälven. Gesäter kyrka, mindre träkyrka. Stenmur som omger en mindre kyrkogård. Flera medelgrova lönnar utspridda runt kyrkan. Fasadbelysning finns på kyrkan. Boxen placerades vid planerad verksplats 1 och riktades mot hygge. I övrigt omgivet av ung till medelåldrig tall och gran samt en tallplantering. 2 Skog Boxen placerad vid en brant och riktad ut mot Örekilsälven. Foto, omslagsbild. 3 Ungskog Boxen placerad på en ås omgiven av ungskog. Närliggande hygge. 4 Huset Boxen placerad i ett skogsbryn riktad ut över ett fält. 5 Hällmark Cirka 150 meter öster om planerad verksplats 1. Mindre hällmark på en höjd. Berg i dagen och rikligt med ljung. Cirka 50 meter från skogsväg. Foto, illustration 4. 6 Mindre våtmark Boxen riktades mot en mindre våtmark. Bakom boxen är det ett stort hygge. Foto, illustration 5. 7 Stommen I utkanten av ett odlingslandskap. Bryn med lövskog. Omgivet av stora hyggen. Foto, illustration Gesäter kyrka Mindre träkyrka omgiven av stenmur och lönnar. Fasadbelysning troligen på i början av kvällen. 10 Näs Intill Örekilsälven som är omgiven av en lövskogsbård. I omgivningarna en dalgång med odlingslandskap och äldre byggnader. 11 Heden Riktad mot Örekilsälven, strax efter att den gått samman med Töftedalsån. Älven omges av en lövbård (Salix, rönn, asp), främst yngre träd. Beteshage väster om älven. Foto, illustration Lerdal kyrka Riktad mot kyrkan som inte har fasadbelysning. Kyrkan omgärdas av stenmur och äldre träd (lönn och ask). En damm ligger cirka 100 meter från boxen. Foto, illustration Östra Lerkvilla Riktad mot Lerdalsälven, i brynmiljöer mellan älven och jordbrukslandskap (vall). Foto, illustration 10. fransfladdermus. Det totala antalet arter vid de enskilda lokalerna varierade mellan en och fyra arter, tabell 2 och bilaga 1. Fladdermöss noterades vid samtliga lokaler men aktiviteten var generellt låg och endast ett fåtal individer observerades. Nordisk fladdermus är den dominerande arten i området. Arten noterades vid samtliga inventerade lokaler och svarade för 70 % av inspelningarna i autoboxarna. Därefter är myotisarter mest vanligt förekommande. Inspelningar av myotisarter kan vara svåra att särskilja. Vid boxplats 11 (Heden) gjordes ett stort antal inspelningar vilka till största delen sannolikt härrör från vattenfladdermus. Vid skogslokalerna rör det sig däremot sannolikt om mustasch/brandts fladdermus. Vid Gesäter kyrka gjordes ett antal inspelningar av en annan myotisart, fransfladdermus, vid båda inventeringstillfällena. Arten är rödlistad (kategori VU, Sårbar). 9

12 Illustration 2. Karta över fladdermusinventerade lokaler. Inringade områden utgör handinventerade lokaler. Svarta punkter representerar platser där autoboxar har placerats. 10

13 Tabell 2. Förekomst av noterade fladdermusarter vid respektive lokal. Enil-nordisk fladdermus, Mspobestämd Myotis, Mm/b-mustasch/Brandts fladdermus, Mnat-fransfladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Paur-långörad fladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. LOKAL ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL Okänd Enil Msp Mm/b Mnat Ppyg Paur Vmur Antal INSPEL- FLADDER- FL.FILER BESÖK/ arter NINGAR MUSFILER /NATT NÄTTER INVENTERADE LOKALER Västra Lerkvilla Västra Fjälla Backen Heden Östra Lerkvilla Lerdal kyrka Örekilsälven, vägbro Gesäter kyrka BOXPLATSER Totalt Gråskimlig fladdermus påträffades vid sex lokaler (sammanlagt tolv inspelningar). Dvärgfladdermus noterades endast med en inspelning vid en lokal. Högriskarter noterade vid Holmevattnet Av de påträffade arterna betraktas tre som högriskarter i förhållande till vindkraftverk; nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus (Rydell m. fl. 2010b). Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus är de två vanligaste arterna i södra Sverige och noteras där vid de flesta inventerade lokaler. Nordisk fladdermus löper sannolikt störst risk att drabbas vid en vindkraftsetablering i området på grund av att det generellt finns flest individer av denna art och att den påträffats vid i stort sett samtliga inventerade lokaler. Aktiviteten vid skogslokalerna inom vindparksområdet var dock låg och påverkansgraden vid en etablering av vindkraft bedöms som begränsad. Dvärgfladdermus tycks inte förekomma i området i någon större utsträckning då den endast noterades vid en lokal med en inspelning. Dvärgfladdermus är i princip lika vanlig som nordisk fladdermus upp till Göteborgstrakten, men förekomsten minskar därefter ju längre norrut i Bohuslän och Dalsland man kommer. 11

14 Illustration 3. Lokal D, Heden. Illustration 4. Boxplats 5. Illustration 6. Vy från boxplats Illustration 5. Boxplats 6.

15 Illustration 7. Lokal F, Lerdal kyrka. Autobox 12 var uppsatt vid denna lokal. Illustration 8. Lokal E, Östra Lerkvilla. Autobox 13 var uppsatt vid denna lokal, se illustration 10. Illustration 9. Vy från boxplats 11. Illustration 10. Boxplats

16 Arten bedöms inte finnas i området i någon större utsträckning och risken för påverkan på arten bedöms därför som låg. Annars är stor fladdermus och gråskimlig fladdermus förmodligen de mest utsatta arterna när det gäller vindkraftverk enligt syntesrapporten om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (Rydell m. fl. 2011). Båda arterna vistas oftare i fria luften och på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflygare. Dessa arter är normalt inte utsatta för andra kända hot. Stor fladdermus noterades inte alls i området. Gråskimlig fladdermus noterades med enstaka inspelningar vid sex boxar. Arten bedöms inte finnas i någon större individtäthet i området. Ingen påtaglig ökning kunde skönjas i antal inspelningar av gråskimlig fladdermus i september jämfört med juli. Arterna är mer eller mindre migrerande men det bedöms inte finnas några uppenbara migrationsstråk som passerar genom projektområdet vilket stöds av resultaten från inventeringen. Övriga noterade arter Mustasch/Brandts fladdermus redovisas vanligtvis som ett artpar vid inventeringar med ultraljudsdetektor på grund av att de bägge arterna ej går att särskilja utan nätfångst. Bägge arterna undviker ofta att passera över stora öppna ytor. Mustaschfladdermus var tidigare rödlistad och har hittats upp till Hälsingland, södra Dalarna och mellersta Värmland men anses vara relativt sällsynt i hela Norden. Arten jagar främst i kantzonen mellan skog och öppna biotoper. Brandts fladdermus är en skogslevande art som har ett utbredningsområde upp till södra Norrbotten (Ahlén 2011). Med hänsyn till områdets karaktär är bedömningen att det troligtvis rör sig om Brandts fladdermus vid skogslokalerna. Arten anses inte vara en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m. fl. 2011). Fransfladdermus är en sällsynt rödlistad art med fläckvis utbredning i södra Sverige (Ahlén 2011). Arten jagar på relativt låg höjd och undviker att jaga över stora öppna ytor. På grund av sitt jaktbeteende betraktas inte fransfladdermus som en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m. fl. 2011). Långörad fladdermus är en vanlig art trots att den förmodligen är underrepresenterad vid inventeringar då ultraljudet den skickar ut är svagt och svårt att detektera på avstånd större än 5-10 meter. Arten förekommer allmänt upp till mellersta Norrland (Ahlén 2011). Arten jagar främst i relativt tät skog (stigar, smågläntor) men även i parker och trädgårdar. Arten anses inte vara en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m. fl. 2011). Bedömning och slutsats Bedömningen är att: 14 Området för de planerade vindkraftverken ligger till största delen i skogsmark med mindre inslag av våtmarker. Detta är miljöer som har biotopmässigt låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. I det omgivande landskapet finns ett större inslag av mosaikartade miljöer med bättre förutsättningar för fladdermusfaunan. Det finns få potentiella koloni- eller föryngringslokaler inom projektområdets skogsmiljöer. Det finns ingen större koncentration av lämpliga strukturer, i

17 form av till exempel hålträd, klippskrevor eller äldre byggnader som tjänar som koloniplatser. Områdets fladdermusfauna domineras av nordisk fladdermus. Majoriteteten av de obestämda myotisinspelningarna utgörs sannolikt av mustasch/ Brandts fladdermus. Tillsammans utgör de båda arterna över 90 procent av alla fladdermusinspelningar i området. Nordisk fladdermus betraktas som högriskart men är samtidigt en av Sveriges vanligaste arter. En rödlistad art, fransfladdermus, påträffades under inventeringen. Fransfladdermus betraktas inte som en högriskart i förhållande till vindkraft och därmed bedöms påverkansgraden på arten vara försumbar. Det går inga uppenbara ledlinjer för migrerande fladdermöss genom området. Den samlade slutsatsen är att en etablering av vindkraft inom projektområdet inte påverkar den lokala fladdermusfaunan nämnvärt negativt. 15

18 Källor Litteratur Ahlén, I. Ahlén, I. Ahlén, I. Ahlén, I. Ahlén, I. Ahlén, I., Baagøe, H. J. & Bach, L. Arnett, E. B., Brown, W. K., Erickson, W. P., Fiedler, J. K., Hamilton, B. L., Henry, T. H., Jain, A., Johnson, G. D., Kerns, J., Koford, R. R., Nicholson, C. P., O'Connell, T. J., Piorkowski, M. D. & Tankersley, JR R. D. Baerwald, E. F., D Amours, G. H., Klug, B. J. & Barclay, R. M. R. Grahn-Danielson, B. & Nilsson, C. Gärdenfors, U. (ed) de Jong, J. de Jong, J. Rydell, J., Bach, L., Duborg- Savage, M-J., Green, M., Rodrigues, L. & Hedenström, A. Rydell, J., Bach, L., Duborg- Savage, M-J., Green, M., Rodrigues, L. & Hedenström, A. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M b 2011 Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97(3): Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse 2008(1): Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106(2):2-19. Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy 90(6): Patterns of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in North America. Journal of Wildlife Management 72(1): Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008(18:16): Projekt Holmevattnet. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Kulturhistoriska rapporter 162. Rio Kulturkooperativ Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilssonii, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58(4): Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. 2010a Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration? European Journal of Wildlife Research 56(6): Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. Digitala källor Artportalen 2012 Hitta.se 2012 Länsstyrelsen 2012 Skogsstyrelsen 2012 Rapportsystemen för växter och svampar, småkryp respektive övriga vertebrater, Besökt Hitta.se (internetbaserad kartsök), GISdata från länsstyrelserna, Skogens Källa, Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/ 16

19 Bilagor

20 Bilaga 1. Lokaldata LOKAL DATUM TID SOLNED TEMP MOLN REGN VIND Y-koord X-koord KOMMENTAR C (0-5) (0-5) INVENTERADE LOKALER Västra Lerkvilla :25-22: SV :12 Västra Fjälla :25-22: SV :18 Backen :47-22: SV :07 Heden :20-20: SV :00 Östra Lerkvilla :30-20: SV :10 Lerdal kyrka :30-20: SV :05 Örekilsälven, :15-20: SV vägbro 00:45 Gesäter kyrka :55-20: SV :20 BOXPLATSER :30-22: : :30-22: : :30-22: : :00-22: : :00-20:50 ca : :00-20:50 ca : :00-20:50 ca : :00-20:50 ca : :30-20:15 ca : :30-20:15 ca : :00-20:15 ca : :55-20:15 ca : :25-20:15 ca :00 Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar men låg aktivitet. Bra förutsättningar med viss aktivitet. Regn en natt, svag till måttlig vind. Regn en natt, svag till måttlig vind. Regn en natt, svag till måttlig vind. Regn en natt, svag till måttlig vind. 18

21

22 RIO KULTUR KOOPERATIV Naturrapport 2013:3