Bilaga 9. Riskbedömning av fladdermöss

Transkript

1 Bilaga 9. Riskbedömning av fladdermöss

2

3 Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Nils-Otto Nilsson, 2012

4 Titel: Text & foto: Omslag: Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Nils-Otto Nilsson Graverat foto av vindkraftverk från Västergötland Utgiven av: Ekoscandica Naturguide AB Box Vittsjö Telefon: Hemsida: Författare & Ekoscandica Naturguide AB

5 Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Kriterier & underlag för bedömning 7 Kända förutsättningar, driftsfas 7 Kända förutsättningar, etableringsfas 7 Dokumentation för området 8 Fladdermusfaunan i området 9 Livsmiljöer för fladdermöss 9 Potentiella flyttstråk 10 Trolig artsammansättning 11 Riskbedömning 13 Den stationära fladdermusfaunan 13 Flyttande fladdermöss 13 Rekommendationer 14 Referenser 15

6 Riskbedömning för fladdermöss Sammanfattning Det är väl dokumenterat att vindkraftverk utgör ett potentiellt hot för flygande fladdermöss eftersom de lätt förolyckas vid navigering nära kraftverkens rotorblad. Kännedom om ett planerat vindparkområdes fladdermusfauna och en bedömning av riskerna är därför viktig som ett led i att minimera miljökonsekvenserna för området. På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB genom Enetjärn Natur AB genomfördes en utredning och riskbedömning för fladdermusfaunan i området för en planerad anläggning med ett flertal större vindkraftverk, vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Undersökningsområdet ligger i ett höglänt barrskogsområde i bergkullterräng strax norr om samhället Järvträsk och omges av flacka myrmarker åt väster, norr och öster och av sjön Järvträsket åt söder. Syftet med studien är att sammanställa befintlig kunskap om fladdermöss och deras livsmiljöer i området, att bedöma riskerna för fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering och behovet av eventuella fördjupade undersökningar. Med ledning av känd dokumentation och av kartmaterial från området gjordes bedömningen att området sannolikt endast hyser den stationära arten nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii, vilken också i mindre omfattning kan tänkas flytta genom området. Att fler fladdermusarter skulle förekomma i området, potentiellt t ex Brandts fladdermus Myotis brandtii, vattenfladdermus M. daubentonii eller fransfladdermus M. nattereri VU, bedöms som mycket osannolikt och något behov av fältinventering anses inte föreligga. Generellt sett bedöms placeringen av vindparken vara väl vald med avseende på avsaknaden av tydliga flyttstråk för fladdermöss i området och eftersom det sannolikt endast förekommer en nationellt sett mycket vanlig art i området. Att nordisk fladdermus samtidigt utgör en s k högriskart, som kan jaga i det fria lufthavet nära vindkraftverkens rotorblad och därför lätt förolyckas, ses som ett generellt problem för all vindkraftsetablering i höglänta barrskogsområden som troligen inte påverkar artens totalpopulation. Med anledning av att en naturvärdesbedömning är planerad för området anges som rekommendationer för etablering av vindparken; 1) att objekt som i naturvärdesbedömningen pekas ut ha höga naturvärden i möjligaste mån med god marginal bevaras intakta och 2) att placeringen av vindkraftverk i långa rader undviks, liksom sträckningen av långa, raka tillfartsvägar i nord-sydlig riktning. 4

7 Planerad vindkraft, Brattberget Bakgrund Under det senaste decenniet har en rad undersökningar visat att fladdermöss förvånansvärt lätt förolyckas vid vindkraftverk och kunskapen är idag väl etablerad (Arnett m fl 2008; Rydell m fl 2010a; 2011; Cryan 2011). Riskerna för kollisioner vid såväl land- som havsbaserade vindkraftverk ses som ett nytt, potentiellt hot för den redan hårt utsatta fladdermusfaunan (Ahlén m fl 2007; Ahlén 2010). De exakta orsakssambanden till varför fladdermöss kolliderar med vindkraftverk är däremot fortfarande i många stycken oklara och mer forskning behövs inom området (Strickland m fl 2011). Försök görs även att använda metoder som minskar risken för kollisioner, t ex genom att temporärt reglera hastigheten på vindkraftverkens rotorblad (Arnett m fl 2011). Det kan tyckas märkligt att fladdermöss, som med ultraljudsprecision kan detektera snabbflygande insekter, inte skulle hinna väja för vindkraftverkens rotorblad. Viss forskning pekar på att tryckförändringar i rotorbladens närhet kan orsaka att fladdermössen förolyckas (Baerwald m fl 2008; Seiche 2008). Kraftiga tryckfall har t ex visats kunna döda experimentråttor, genom att de inre organen skadas av alltför snabb dekompression, s k barotrauma. Liknande inre skador har påvisats hos fladdermöss som dödats av vindkraftverk, även i fall där yttre skador helt saknades (Baerwald m fl 2008). Det har även föreslagits att reflekterande ekon från rotorbladen har sådana egenskaper att de skulle kunna uppfattas som attraktiva för fladdermössen eller göra rotorbladen svåra att lokalisera i tid för att undvika kollision (Long m fl 2010). Flest kollisioner med vindkraftverk sker under sensommaren till tidig höst, ofta i samband med fladdermössens flyttning eller parningsperiod (Dürr & Bach 2004; Arnett m fl 2008; Rydell m fl 2010a; 2011). Det finns en förhöjd risk att fladdermöss förolyckas när kraftverken placeras längs kustlinjer, kända flyttstråk eller andra ledlinjer i landskapet (Rydell m fl 2011). Fladdermössens flytt- och parningsbeteende har därför föreslagits som orsak till varför fladdermöss lockas till vindkraftverken i första skedet (Cryan & Barclay 2009). Allt fler uppgifter tyder emellertid på att det snarare är tillgången på insekter som orsakar problemen. Fladdermössen skulle i så fall dras till vindkraftverken för födosök, antingen i samband med att insekter rör sig uppför höjder och byggnationer för att ansamlas högre upp eller när insekterna flyttar på hög höjd i lufthavet (Ahlén m fl 2009; Rydell m fl 2010a; b; 2011). Teorin stöds av att mortaliteten för fladdermöss ökar dramatiskt när vindkraftverken blir högre än ca 60 m eller när de är belägna på skogklädda höjder (Barclay m fl 2007; Rydell m fl 2010b). Förhöjd risk för fladdermössen att förolyckas sammanfaller även vädermässigt med att många insekter föredrar flyttning under varma nätter med högt lufttryck och svaga nordliga vindar (Arnett m fl 2008; Chapman m fl 2008; Rydell m fl 2010b). Kunskapsläget kring förekomsten av fladdermöss i Sverige är fortfarande ofullständigt men har förbättrats avsevärt på senare år (Ahlén 2011). Alla arter har ett generellt skydd genom Artskyddsförordningen, EUs habitatdirektiv och det Europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. 5

8 Riskbedömning för fladdermöss Hittills har 19 fladdermusarter påträffats i Sverige, men fyra av dessa är mycket sällsynta och har bara observerats i den allra sydligaste delen av landet (Ahlén 2011; Rydell m fl 2011). Vissa arter har förhöjd risk för kollisioner vilket hänger samman med olika arternas flygbeteende under födösök, parningslek och flyttning. Rydell m fl (2011) urskiljer åtta s k högriskarter vilka står för 98 % av fynden av dödade fladdermöss under vindkraftverk (jmf Tabell 1). Vid nyetablering av vindkraftverk är det av stor vikt att undersöka vilka effekter anläggningen kan komma att få för fladdermusfaunan i området. En bedömning av riskerna kräver god kännedom om fladdermusfaunans artsammansättning, var fladdermössen har sina sommaroch dagvisten, födosöksplatser, parningsområden, flyttvägar och vintervisten samt vid vilka tidpunkter individansamlingar kan förväntas för olika arter. Vilka undersökningar och hänsynstaganden som bör prioriteras inför nyetablering av vindkraftverk har presenterats i översiktliga riktlinjer av t ex Rodrigues m fl (2008) och Rydell m fl (2011). På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB genom Enetjärn Natur AB genomfördes en utredning och riskbedömning för fladdermusfaunan i området för en planerad anläggning med ett flertal större vindkraft, vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Anläggningen är planerad till ett höglänt barrskogsområde Fig. 1. Utredningsområdet för planerad vindkraft vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Områdets ligger höglänt norr om dalgången vid sjön Järvträsket och samhället Järvträsk. Norr om bergsområdet finns Storflarkmyran och andra utbredda myrområden. strax norr om samhället Järvträsk (Fig. 1). Söder om bergsområdet ligger en dalgång med sjön Järvträsket och norrut finns flacka och vidsträckta myrmarker, bl a Flarkmyran och Storflarkmyran längs Sandbäcken. Syftet med studien är att sammanställa befintlig kunskap om fladdermöss och deras livsmiljöer i området, bedöma riskerna för fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering och utreda eventuella behov av fördjupade undersökningar. 6

9 Planerad vindkraft, Brattberget Kriterier & underlag för bedömning Kända förutsättningar, driftsfas Att fladdermöss lätt förolyckas genom kollision med rotorbladen på vindkraftverk i drift, utgör en speciell komplikation vid vindkraftsutbyggnad. Placeringen av nya vindkraftsanläggningar måste redan från början planeras så att olycksrisken minimeras. Först och främst bör anläggningar undvikas i områden med särskilt rik fladdermusfauna eller med kända förekomster av hotade arter. De allra flesta av våra mest hotade fladdermusarter är emellertid sydliga arter och förekommer inte på när så långt norrut som i norra Norrland. Av de rödlistade arterna har endast den sårbara arten fransfladdermus VU påträffats norrut längs Östersjökusten och den nordligaste kolonin av arten är känd från trakten av Örnsköldsvik (Ahlén 2011). En annan aspekt av anläggningens placering rör fladdermössens flyttaktiviteter. Vissa fladdermusarter, som stor fladdermus och trollfladdermus, är kända som långdistansflyttare som flyttar söderut under vinterhalvåret. Ingen av dessa arter förekommer emellertid i norra Norrland, men kunskapen om de olika fladdermusarternas utbredning och flyttbeteende är fortfarande ganska begränsad. Det är väl etablerat att fladdermöss gärna följer ledlinjer i landskapet och att kända sträcklokaler för fåglar även kan hysa ansamlingar av att flyttande fladdermöss under hösten (Ahlén m fl 2007). Det är därför olämpligt att placera vindkraftsanläggningar nära kända flyttsstråk i landskapet, där såväl flyttande fåglar som fladdermöss kan ansamlas under hösten. Ledlinjer i nord-sydlig riktning, t ex kuststräckor, långsmala sjöar, större vattendrag, dalgångar och distinkta, skogklädda höjder bör särskilt undvikas, liksom flaskhalsar i landskapet i form av uddar eller näs. Även inom ett generellt sett väl valt område för planerad vindkraft kan placeringen av de enskilda kraftverken ha stor betydelse för hur stor risken är att fladdermöss förolyckas. En större anläggning kan ta en stor yta in anspråk inom vilket det kan finnas mindre områden eller stråk med viktiga fladdermusmiljöer. Som försiktighetsprincip bör placeringen av enskilda kraftverk undvikas nära sådana miljöer. Dagens kunskapsläge medger inte alltid någon detaljerad bedömning av hur enskilda vindkraftverk bör placeras med hänsyn till fladdermössen. Så långt möjligt är det ändå rimligt att försöka upprätta ett visst skyddsavstånd till viktiga fladdermusmiljöer inom anläggningsområdet. Kända förutsättningar, etableringsfas Även under etableringsfasen av vindkraftsanläggningar kan fladdermöss påverkas negativt, genom inverkan på deras livsmiljöer. De miljöer som är särskilt känsliga under etableringsfasen är fladdermössens vintervisten, dagvisten, yngelkoloniplatser och jaktmarker. När fladdermössen går i dvala under vintern uppsöker de vanligen utrymmen med jämn och låg temperatur och med hög luftfuktighet, s k vintervisten. Förutom kallvindar, grottor och grova hålträd kan även skrevor i bergbranter eller utrymmen i kallmurar utgöra viktiga platser för övervinring. Vid etableringen av avställningsytor, vägar, vändplatser och fundament till vindkraftverken är det viktigt att undvika skador på sådana miljöer som kan attrahera övervintrande fladdermöss. 7

10 Riskbedömning för fladdermöss Efter den långa vintersömnen behöver fladdermössen äta upp sig och en intensiv period av födosök tar vid. Fladdermöss är nattaktiva däggdjur som i huvudsak är insektsätare. Under dagarna vilar de i tillfälliga dagvisten, vilka i princip kan utgöras av alla typer av krypin som erbjuder skydd från rovdjur och från väder och vind. Senare under sommaren samlas fladdermushonorna i s k yngelkolonier där ungarna föds och växer upp. Parningen har i allmänhet skett redan föregående sensommar och höst. De enskilda platserna för yngelkolonier är särskilt kritiska för fladdermössens överlevnad. Dels är fladdermössens reproduktionstakt mycket låg (endast 1-2 ungar per år) och dels utgör yngelkolonin en stor ansamling av individer ur populationen. Potentiella platser för yngelkolonier, t ex i grova hålträd eller i gamla uthus, är därför viktiga att identifiera och skydda under etableringsfasen. De miljöer där fladdermössen födosöker kan variera avsevärt mellan olika arter. Insektstillgången måste naturligtvis vara god och, liksom många andra arter, gynnas fladdermöss generellt av ett varierat landskap med inslag av blomrika marker, grova lövträd, lövbryn och gläntor, och sjöar och vattendrag, där produktionen av insekter är hög. I sådana miljöer finns utrymme för många fladdermusarter med olika specialiteter att jaga i det öppna lufthavet, längs bryn, i grova trädkronor eller över vattenytor. Vid t ex trädavverkning, dräneringsarbeten och vägbyggen inför vindkraftsetableringen, är det därför en stor fördel om landskapsavsnitt och lanskapselement som bidrar till en varierad miljö som helhet kan behållas. Det bör samtidigt påpekas att anläggningsarbeten i områden med produktionsskog ofta är försumbar i jämförelse med den påverkan som det rationella skogsbruket medför (Rydell m fl 2011). Dokumentation för området Som underlag till utredningen har satellitbilder och kartmaterial för det planerade vindkraftsområdet använts, liksom dokumentation som rör naturförhållandena i den närmaste omgivningen, bl a uppgifter från Skogens Pärlor (Skogsstyrelsen). Undersökningen inriktar sig på att bedöma viktiga fladdermushabitat, möjliga flyttande arter och flyttstråk för fladdermössen och trolig artsammansättning i området. Beträffande artsammansättningen av fladdermöss i området ger det höglänta och nordliga läget samt undersökningen av potentiella livsmiljöer och flyttstråk viss vägledning. Inga direkta inventeringar av fladdermöss finns för det planerade vindkraftsområdet och mycket få undersökningar föreligger för norra Norrland som helhet. Den närmast genomförda fladdermusinventeringen är från Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO (Gylje Blank 2011). Tillsammans med annan dokumentation av fladdermöss i norra Norrland, ger denna undersökning en god bild av vilka fladdermusarter som kan vara aktuella i undersökningsområdet. 8

11 Planerad vindkraft, Brattberget Fladdermusfaunan i området Livsmiljöer för fladdermöss Den planerade vindkraftsanläggningen ligger på Brattberget inom ett barrskogsområde med karakteristisk bergkullterräng (Fig. 1). Höjdskillnaderna i bergsområdet är nästan 200 meter, från Brattbergets topp (ca 520 m ö h) till Järvträskets nordsida (ca 330 m ö h). Förutom Brattberget ingår även Järvmyrberget och Granliden och mellan bergskullarna finns mindre myrmarker och småbäckar. Området domineras av produktionsbarrskogar, men framförallt i de fuktigare partierna finns mindre intensivt brukade skogsmarker med ett större lövinslag. Vindkraftsområdets placering, i ett barrskogsområde med bergkullterräng medger inte någon särskilt rik fladdermusfauna i området. Den nordliga breddgraden innebär samtidigt att antalet arter som potentiellt skulle kunna förekomma på platsen är starkt begränsad. Ur fladdermusperspektiv får läget för vindkraftsetablering därför generellt sett sägas vara väl valt. De flesta av våra fladdermusarter föredrar ett varmare klimat och ett betydligt mer varierat landskap, gärna med god tillgång på grova lövträd, hagmarker, äldre bebyggelse eller luckiga lövskogar. Arter av fladdermöss som är mindre kräsna och som ofta förekommer i nordliga barrskogar, t ex nordisk fladdermus och Brandts fladdermus, skulle däremot kunna finna lämpliga habitat i området. Är bara tillgången på insekter tillfredställande söker dessa arter gärna föda längs markvägar eller i mindre gläntor också i höglänta barrskogsmiljöer. Det finns även livsmiljöer och landskapselement inom området som åtminstone på sydligare breddgrader skulle tilltala ytterligare några fladdermusarter. Det gäller partier med god insektsproduktion nära öppna vattenytor, i strandzoner med lövinslag eller på glest beskogade sumpmarker. Även äldre, fuktiga och luckiga barrskogar finns i området och arter som vattenfladdermus och fransfladdermus VU kan finna utmärkta jaktmarker i sådana habitat längre söderut. Det finns två nyckelbiotoper och flera sumpskogar i området som utgör exempel på sådana miljöer (Fig. 2). De fladdermöss som söker föda och har sina jaktmarker inom utredningsområdet bör på det hela taget inte ha några svårigheter att finna dagvisten för vila och skydd under dagen. Mindre klippskrevor eller håligheter i träd utgör tillräckliga gömställen för de flesta arter. Däremot är tillgången på lämpliga platser för yngelkolonier mer begränsad i området. Även om bergkullterrängen omfattar en del vattenrika miljöer med visst lövinslag saknas t ex mer sammanhängande lövskogar eller platser med grova lövträd. Det intensiva skogsbruket i området som helhet innebär istället att kalavverkade ytor, unga barrskogar och medelålders gallringsskogar dominerar. Det finns inte heller någon bebyggelse med kulturpräglade marker inom området. Närmaste bebyggelse finns längs bergsluttningen söderut, i samhället Järvträsk längs sjön Järvträskets nordsida (Fig. 2). I Järvträsk finns gott om äldre bebyggelse, med hus och uthus, samt öppna kulturmarker med brynmiljöer och ett betydligt större lövinslag. Det är inte osannolikt att bebyggelsemiljön i Järvträsk utnyttjas av fladdermöss såväl för yngelkolonier under 9

12 Riskbedömning för fladdermöss Fig. 2. Värdefull natur vid utredningsområdet för planerad vindkraft vid Brattberget (röd markering). Gröna fält markerar nyckelbiotoper med barrnaturskog, mörkblå fält utgörs av talldominerad mosseskog och ljusblå fält av blandsumpskog. Sådana mer varierade miljöer kan utgöra viktiga jaktmarker för fladdermöss. Längs Järvträskets nordsida skymtar byn Järvträsk med lövrika kulturmarker och gott om äldre bebyggelse där fladdermössen kan tänkas finna reproduktionsplatser och vintervisten. sommarhalvåret som för övervintringsplatser under vintern. Håligheter i grövre träd eller utrymmen på vindar och i uthus används av många arter som reproduktionsplatser och frostfria utrymmen kan hysa ypperliga gömställen för fladdermöss som går i vinterdvala. Möjligen kan de stationära fladdermössen på platsen även övervintra inom det planerade vindparksområdet. På platser där berget går i dagen eller stupar brant kan finnas sprickor eller skrevor som leder djupare in i berget. Det är inte otänkbart att fladdermössens höga krav på jämn temperatur och luftfuktighet under vintervilan kan tillgodoses i sådana utrymmen. 10 Potentiella flyttstråk Bergkullterrängen vid Brattberget innebär att det finns en del mindre myrsvackor och bäckdalar i undersökningsområdet, men däremot saknas djupa dalgångar, tydliga bergryggar eller andra terrängformationer som leder i nord-sydlig riktning. Sådana ledlinjer i landskapet kan utnyttjats av flyttande fladdermöss under höststräcket och kunde därmed ha inneburit en ansamling av individer i området. Möjligen skulle kraftledningsgatan i östra delen av vindparksområdet kunna fungera som en sådan ledlinje. Vid en fältinventering i Ångermanland noterades exempelvis det hittills nordligaste inlandsfyndet av den lång-

13 Planerad vindkraft, Brattberget distansflyttande arten trollfladdermus längs en sådan ledningsgata (Nilsson 2011). Istället för tydliga terrängformationer som leder i nord-sydlig riktning genom undersökningsområdet ligger Brattberget snarare som ett distinkt skogklätt berg med utsträckta, flacka myrmarker åt såväl väster, norr och öster och med sjön Järvträsket åt söder. Det finns undersökningar som visar att dödligheten för fladdermöss vid vidkraftverk ökar dramatiskt när kraftverken blir höga eller när de är belägna på just skogklädda höjder (Barclay m fl 2007; Rydell m fl 2010b). Kunskapen om olika arters flyttbeteende är emellertid fortfrande bristfällig och det är idag svårt att förutsäga exakt vilken effekt en viss landskapsformation av en viss storlek eller utseende kan ha för flyttande fladdermöss (Rydell m fl 2011). Det kan i alla fall inte uteslutas att vissa fladdermöss, t ex vid speciella väderförhållanden eller beroende på insektstillgången, kan följa småsvackorna eller kraftledningsgatan över Brattberget under sin höstflytt. Trolig artsammansättning Det finns inga direkta inventeringar av fladdermöss utförda i det planerade vindkraftsområdet, men närmast från Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO (Gylje Blank 2011). Tillsammans med andra uppgifter om våra svenska arters utbredningsmönster, och med ledning av analyserna av möjliga fladdermushabitat och flyttstråk i området, kan man få en ganska god bild av det undersökta områdets artsammansättning. I Tabell 1 sammanfattas kända förekomster av fladdermusarter ju närmare undersökningsområdet man kommer, samt vilka arter som betraktas som högriskarter för kollisioner med vindkraftverk. Tabellen ger även en sammanställning av vilka arter som troligen kan förekomma i undersökningsområdet, antingen stationärt eller under höstflytten. I Sverige har 19 olika arter av fladdermöss påträffats, men fyra av dessa arter större musöra, grå långörad fladdermus, Bechsteins fladdermus CR och nymffladdermus är mycket sällsynta och kända endast från allra sydligaste Sverige. Bland övriga 15 arter har sju arter hittills påträffats i norra Norrland. För åtminstone fem av dessa sju arter trollfladdermus, gråskimlig fladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus VU och långörad fladdermus rör det sig mest om ett begränsat antal fynd i den södra delen av Västerbottens län. Det finns få systematiska undersökningar av fladdermusfaunan i norra Norrland men efterhand som nya inventeringar görs flytttas ibland nordgränsen för arterna norrut. Det är därför inte otänkbart, men måste ändå anses osannolikt, att arter som exempelvis vattenfladdermus eller fransfladdermus VU kan förekomma i de södra delarna av Norrbottens län. Endast två arter har med säkerhet observerats i Norrbottens län, nämligen Brandts fladdermus och nordisk fladdermus. För Brandts fladdermus rör det sig om ströfynd medan nordisk fladdermus är den enda fladdemusart som är utbredd i hela norra Norrland. Vid undersökningen av fladdermusfaunan i Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO från Brattberget, genomfördes såväl inventering manuellt och med autoboxar under sex nätter den 7-14 augusti 2011 (Gylje Blank 2011). Ett flertal platser och biotoper undersöktes med avseende på fladdermöss. Under inventeringen påträffades endast nordisk fladdermus och populationen bedömdes vara betydligt 11

14 Riskbedömning för fladdermöss Tabell 1. Sammanställning av kända förekomster av våra 19 svenska fladdermusarter ju närmare det planerade vindparksområdet man kommer. Stort kryss markerar allmän till mindre allmän förekomst, litet kryss mindre allmän till sällsynt förekomst och frågeteken möjlig, men sannolikt marginell, förekomst. Fladdermusart 1 Högriskart Känd förekomst 2 Södra Sverige Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus JA X Pipistrell Pipistrellus pipistrellus CR JA x Västerbottens län Trollfladdermus Pipistrellus nathusii JA x x Stor fladdermus Nyctalus noctula JA X Leislers fladdermus Nyctalus leisleri EN JA x Sydfladdermus Eptesicus serotinus EN JA x Norrbottens län Trolig förekomst Stationär i vindparkområdet Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii JA X X X x? Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus JA X x Vattenfladdermus Myotis daubentonii X x? Dammfladdermus Myotis dasycneme EN Mustaschfladdermus Myotis mystacinus Brandts fladdermus Myotis brandtii X X x Fransfladdermus Myotis nattereri VU x x? Nymffladdermus Myotis alcathoe Bechsteins fladdermus Myotis bechsteinii CR Stort musöra Myotis myotis Barbastell Barbastella barbastellus EN Långörad fladdermus Plecotus auritus X x Grå långörad fladdermus Plecotus austriacus 1 Hotkategorierna följer Rödlistan 2010 där CR = akut hotad, EN = starkt hotad, VU = sårbar och NT = nära hotad. 2 Uppgifter från bl a Ahlén (2011), Gylje Blank (2011) och Nilsson (2011). x X x x x x x Flyttande genom området glesare och fåtaligare än sydsvenska populationer. Ett liknande resultat har även erhållits i en tidigare undersökning från 65 N i Norrbottens län (f ö samma breddgrad som Brattberget), där endast nordisk fladdermus noterades och där populationstätheten bedömdes vara ungefär 1/5 av den i södra Sverige (57 N) (Rydell 1992). Mot bakgrund av den allmänna kunskapen om våra fladdermusarters utbredning och de två nämnda undersökningarna i Norrbottens län måste slutsatsen dras att fladdermusfaunan vid Brattberget under alla omständigheter lär vara är mycket artfattig och att sannolikt endast nordisk fladdermus förekommer i området. Habitaten i undersökningsområdet skulle möjligen kunna medge att arter som Brandts fladdermus, vattenfladdermus eller fransfladdermus VU kan förekomma, men den nordliga breddgraden och det hårda inlandsklimatet ca 9 mil från kusten gör detta ytterst osannolikt. Några långdistansflyttande arter lär inte heller förekomma på platsen, men det är däremot känt att nordisk fladdermus kan genomföra kortare flyttningar till lämpliga övervintringsområden. Det är t ex fullt möjligt att fladdermöss norr om undersökningsområdet söker sig till bebyggelsen i byn Järvträsk under vintern, men det är knappast troligt att det kan röra sig om något större upptagningsområde eller ett särskilt stort antal individer. Det finns dessutom flera tänkbara flygstråk till Järvträsk och inget som tyder på att de särskilt skulle föredra en passage över Brattberget. 12

15 Planerad vindkraft, Brattberget Riskbedömning Den stationära fladdermusfaunan Med utgångspunkt från bedömningen av undersökningsområdets fladdermusfauna och de allmänna iakttagelserna kring områdets geomorfologiska förutsättningar och naturvärden, kan flera slutsatser dras om hur den planerade vindkraftsanläggningen kan komma att påverka fladdermössen i området. De faktorer som kan påverka den stationära fladdermusfaunan kan delas in i två kategorier. Den första kategorin rör själva etableringsfasen där potentiella hot framförallt skulle kunna utgöra eliminering av viktiga jaktrevir, dagvisten eller vintervisten. Nordisk fladdermus kan söka föda i många olika typer av barrskogsmiljöer; bl a i smågläntor och luckiga skogar eller längs kraftledningsgator och markvägar. Särskilt värdefulla områden har dessutom hög insektsproduktion vilket i viss grad sammanfaller med de barrnaturskogar och sumpskogar med lövinslag som pekats ut av Skogsstyrelsen (Fig. 2). Till dessa miljöer kommer bergbranter med djupare sprickor eller hålrum där fladdermöss kan tänkas övervintra, liksom varje grövre hålträd som potentiellt kan hysa en viktig yngelkoloniplats för en hel fladdermuspopulation. Generellt sett bör de största hoten mot livsmiljöerna för den stationära fladdermusfaunans kunna undanröjas om en generell naturhänsyn iakttas vid en vindkraftsexploatering. Den naturvärdesbedömning som är planerad för det aktuella området är en lämplig utgångspunkt för en sådan naturhänsyn. Den andra hotkategorin rör hur fladdermössens beteende kan komma att påverkas av den etablerade vindparken med ett stort antal vindkraftverk i drift. Nya vägsträckningar och nya öppna ytor runt vindkraftverken innebär etablering av nya ytor för födosökande och lekande fladdermöss. Det är t ex troligt att nordisk fladdermus, som gärna jagar längs skogsbryn och skogsvägar, snabbt kommer att hitta fram till vindkraftverken. Nordisk fladdermus är dessutom en högriskart och som kan jaga i det fria lufthavet nära vindkraftverkens rotorblad och därför lätt förolyckas. Den är emellertid vår absolut vanligaste art och dessutom vanlig i de flesta typer av miljöer. Det är därför svårt att tänka sig någon placering av vindkraftverk som inte innebär att individer av arten löper en förhöjd risk att förolyckas. Även om individer ur arten förhållandevis ofta dödas av vindkraftverk bedöms risken som liten att arten kommer att påverkas ens märkbart på populationsnivå (Rydell m fl 2011). Om någon av Myotis-arterna Brandts fladdermus, vattenfladdermus eller fransfladdermus VU mot förmodan skulle förekomma i området, är däremot risken betydligt mindre att de skulle kunna hitta fram till de enskilda kraftverken. De är s k lågriskarter som inte gärna jagar fritt i luftrummet utan helst tätt intill vegetationen eller vattenytan. Flyttande fladdermöss Det undersökta området är beläget på Brattberget som reser sig 200 m över det omgivande landskapet och har mycket goda vindförutsättningar. Såväl användningen av vindkraftverk med hög tornhöjd som placeringen av vindkraftverk på ett 13

16 Riskbedömning för fladdermöss distinkt, skogklätt berg har visat sig utgöra särskilda riskfaktorer för flyttande högriskarter av fladdermöss (Rydell 2010a; 2010b; 2011). Detta innebär en generell konflikt eftersom höjden och storleken på vindkraftverken, samt goda vindförhållande i höglänta områden, också är avgörande för hög elproduktion. Möjligheten att tillfälligt reglera hastigheten på vindkraftverkens rotorblad under varma, vindsvaga nätter är en intressant metod som skulle kunna minska risken för kollisioner i framtiden (Arnett m fl 2011). I särskilt utsatta områden bör kontrollprogram upprättas för att undersöka om temporär hastighetsreglering är en motiverad åtgärd. Med tanke på det aktuella vindparksområdets nordliga läge och på avsaknaden av tydliga ledlinjer i nord-sydlig riktning genom landskapet får risken trots allt bedömas som liten att något större antal flyttande individer skulle ansamlas i undersökningsområdet. Rekommendationer Med avseende på riskerna för att fladdermöss ska förolyckas är det föreslagna området för en vindkraftsanläggning på Brattberget generellt sett väl valt. Den nordliga breddgraden, de dominerande produktionsbarrskogarna och bergkullterrängen med sina berg och vidsträckta myrområden hyser inte ett sådant klimat eller sådana miljöer som skulle göra det sannolikt att några oväntade fladdermusarter kan tänkas förekomma området. Det bedöms därför inte föreligga något behov av fältinventering i området. Den enda stationära arten i området torde vara nordisk fladdermus. Det är möjligt att arten även kan företa mindre flyttrörelser genom området, men något behov av kontrollprogram bedöms inte föreligga. Under etableringsfasen av vindkraftparken finns alltid risker att jaktmiljöer, dagvisten, yngelkoloniplatser eller vintervisten kan elimineras genom olika anläggningsarbeten. Vid placeringen av kraftverken och vid dragningen av nya vägar och dränering rekommenderas därför att objekt som i naturvärdesbedömningen pekas ut ha höga naturvärden i möjligaste mån med god marginal bevaras intakta. Redan denna åtgärd innebär ett stort hänsynstagande också till nordisk fladdermus som sannolikt förekommer i området. Det är troligt att såväl stationära som flyttande individer av högriskarten nordisk fladdermus kan komma att förolyckas vid vindkraftverken. Detta är ett generellt problem för alla höglänta barrskogsområden med vindkraftverk. Eftersom nordisk fladdermus är ett av våra vanligaste däggdjur bedöms ändå risken som liten att arten kommer att påverkas ens märkbart på populationsnivå (jmf Rydell m fl 2011). Behovet av forskning kring fladdermössen beteende vid etablerade vindkraftverk är samtidigt stort och riskbedömningar får än så länge endast ses som generella fingervisningar. En försiktighetsåtgärd för flyttande fladdermusindivider är att inte förstärka riskerna genom att tillskapa strukturer som kan uppfattas som nya ledlinjer i nord-sydlig riktning genom landskapet. Som rekommendation anges därför att placeringen av vindkraftverk i långa rader undviks, liksom sträckningen av långa, raka tillfartsvägar i nord-sydlig riktning. 14

17 Planerad vindkraft, Brattberget Referenser Ahlén I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungl Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskr 2010 (3): Ahlén I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna & flora 106(2): Ahlén I, Bach L, Baagøe HJ, Pettersson J Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Rapport 5748, Naturvårdsverket, Stockholm. Ahlén I, Baagøe HJ, Bach L Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. J Mammal 90: Arnett EB, Brown WK, Erickson WP, Fiedler JK, Hamilton BL, Henry TH, Jain A, Johnson GD, Kerns J, Koford RR, Nicholson CP, O Connell TJ, Piorkowski MD, Tankersley RD Jr Patterns of bat fatalities at wind energy facilities in North America. J Wildlife Managem 72: Arnett EB, Huso MMP, Schirmacher MR, Haye JP Altering turbine speed reduces bat mortality at wind-energy facilities. Front Ecol Environ 9(4): Baerwald EF, D'Amours GH, Klug BJ, Barclay RMR Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biol. 18: Barclay RMR, Baerwald EF, Gruver JC Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height. Can J Zool 85: Chapman JW, Reynolds DR, Mouritsen H, Jane K, Hill JK, Riley JR, Sivell D, Smith AD, Woiwod IP Wind selection and drift compensation optimize migratory pathways in a high-flying moth. Curr Biol 18: 1 5. Cryan PM Wind turbines as landscape impediments to the migratory connectivity of bats. Environ Law 41: Cryan PM, Barclay MR Causes of bat fatalities at wind turbines: Hypothesis and predictions. J Mammal 90: Dürr T, Bach L Bat deaths and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: Gylje Blank S Fladdermusinventering Markbygden, Piteå kommun. Rev Noctula, Bankeryd. Long CV, Flint JA, Lepper PA Wind turbines and bat mortality: Doppler shift profiles and ultrasonic bat-like pulse reflection from moving turbine blades. J Acoust Soc Am 128(4): Nilsson NO Inventering av fladdermöss vid Fängsjön och Storsjöhöjden i Västernorrlands län Ecocom, Kalmar. Rodrigues L, Bach L, Dubourg-Savage MJ, Goodwin J, Harbusch C Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. UNEP- /EURO-BATS Secretariat, Bonn. Rydell J Occurrence of bats in northernmost Sweden (65 N) and their feeding ecology in summer. J Zool Lond 227: Rydell J, Bach L, Dubourg-Savage MJ, Green M, Rodrigues L, Hedenström A. 2010a. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropt 12(2): Rydell J, Bach L, Dubourg-Savage MJ, Green M, Rodrigues L,Hedenström A. 2010b. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration? Eur J Wildlife Res 56: Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J, Green M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Rapport 6467, Naturvårdsverket, Stockholm. 15

18 Riskbedömning för fladdermöss Seiche K Fledermäuse und Windenergieanlagen in Sachsen 2006 Naturschutz und Landschaftspflege. Sächsisches Landesamt für Umwelt und Geologie, Dresden. Strickland MD, Arnett EB, Erickson WP, Johnson DH, Johnson GD, Morrison ML, Shaffer JA, Warren-Hicks W Comprehensive Guide to Studying Wind Energy/Wildlife Interactions. Prepared for the National Wind Coordinating Collaborative, Washington DC, USA. 16