Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft Slutrapport från förstudien 2005 (Projektnr )

Transkript

1 Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft Slutrapport från förstudien 2005 (Projektnr ) Sammanfattning på svenska: Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft En pilotundersökning vid vindkraftverk på land i Sydsverige visade lägen i landskapet där riskerna för kollisioner var förhöjda samt de viktigaste orsakerna till olyckorna. Under 2005 års förstudie vid havsbaserade vindkraftverk kunde vi bekräfta tidigare utpekade utsträck över havet av fladdermöss i Kalmarsund. 15 augusti - 10 oktober gjordes observationer av 10 olika arter ute till havs. De flesta var migranter men även flera stationära arter förekom långt ute över havet. Samtliga arter sågs söka föda då det vissa nätter var stora mängder insekter och spindlar i luften. Med radar kunde de största arterna följas så att tillhåll och rörelsemönster kunde studeras. Metoder och teknik för att observera fladdermöss till havs testades med mycket tillfredsställande resultat. Automatisk registrering av ultraljud med nya komponenter visade sig vara en utmärkt förbättring av tekniken. Summary in English: Bat casualty risks at offshore wind power turbines A pilot study at turbines on land showed that certain locations in the landscape could explain some of the casualty risks and the main reasons for collisions were found. During the 2005 introductory studies of bats in offshore areas in Kalmarsund we could confirm earlier known flyways from coastal points. From 14 August to 10 October as many as 10 different bat species were observed over the sea. Most of them were migrants but also resident species occurred far from the coasts. All of them were hunting insects during nights with abundance of insects and spiders in the air. The largest bat species could be followed by radar which gave data on movement patterns. The methods and techniques for observing bats were tested in offshore conditions with satisfactory results. Automatic registration of ultrasound with new components showed to be an excellent improvement of the technique. Inledning Projektet beviljades stöd för 2005 och fältarbetet har genomförts helt enligt planerna under perioden 15 augusti 10 oktober. Analys av data och sammanställning av rön och erfarenheter redovisas kortfattat i denna rapport. Åtskilligt material kommer att sammanläggas med data från planerat fältarbete 2006 för att det då skall kunna bli en mer fullständig redovisning av resultat och slutsatser. Projektets mål För projektets mål, frågeställningar, metoder etc. hänvisas till projektbeskrivningen för Målen är att få fram kunskaper om hur olika arter av fladdermöss beter sig när de till havs passerar eller jagar vid vindkraftverk. Projektet skall bedöma riskerna för kollisioner till havs och om dessa risker kan bero på geografiskt läge, insekttillgång m.m. Forskningen skall också leda till förslag för hur eventuella risker kan minimeras. Förslag om hur undersökningar inför miljökonsekvensbeskrivningar bör genomföras och hur kontrollprogram under utbyggnad kan utformas bör också blir resultat av projektet. Resultat och erfarenheter från 2005 års fältarbete Före projektets start hade vi kunskaper från mångåriga studier av fladdermössens migration vid sydsvenska kuster och kartlagt flygvägar på land och punkter där koncentrerat utsträck sker över havet. Vidare hade studier av risker för fladdermöss vid landbaserade vindkraftverk i Sydsverige gjorts och huvudorsaken till kollisioner klarlagts. I detta projekt gällande havsbaserade vindkraftverk har vi under perioden 15 augusti - 10 oktober gjort observationer såväl till havs som på land. Observationer till havs har skett från båt och från Utgrundens fyr. På land har platser längs Ölands kust mot Kalmarsund bevakats för att få data om aktivitet vid utsträcksplatserna.

2 Observationerna visade att fladdermöss av ett flertal arter sträcker över Kalmarsund och vi kunde bekräfta en mycket tydlig koncentration till de två tidigare utpekade utsträckspunkterna Eckelsudde och Ottenby och att den huvudsakliga sträckriktningen är sydvästlig, även om flera andra riktningar och krokiga flygbanor registrerades. Hela området vid Utgrunden, med såväl befintliga vindkraftverk som den planerade parken, berörs av genomflygande och av födosökande fladdermöss. Även på åtskilliga andra ställen i Kalmarsund förekom fladdermöss. Totalt observerade vi inte mindre än 10 olika arter ute till havs. Överraskande nog fanns det bland dessa några stationära arter som tydligen ger sig långt ut över havet under nätter med bra väder då det är gott om flygande och lättfångade insekter och spindlar, ett fenomen som tidigare varit helt okänt. Möjligheten att upptäcka och följa radarekon från fladdermöss undersöktes i samarbete med Jan Pettersson med hjälp av en ny radar som nu är monterad på Utgrundens fyr. Vi kunde klart påvisa att den största arten, Nyctalus noctula (med upp till 40 cm mellan vingspetsarna) syntes på radarn så att rörelsemönster och riktningar kunde dokumenteras från hela området väster om Eckelsudde och Degerhamn till Smålandskusten. Även den näst största arten i området, Vespertilio murinus (med upp till 31 cm mellan vingspetsarna) gick att hitta och följa med radarn, även om det inte alltid gick att upptäcka arten från fyren. Preliminära analyser av observationerna antyder att de sju vindkraftverken påverkade de födosökande fladdermössens flygbanor. Det är sedan många år känt att radarsignaler uppfattas av ultraljudsdetektorer som om det vore akustiska signaler. Av den anledningen lyckades vi inte använda Utgrundens fyr för automatisk registrering av ultraljud från passerande fladdermöss på grund av Sjöfartsverkets Racon (radarsignaler för sjöfartens navigering) som hela tiden triggade för inspelning. Starka radarsignaler visade sig dessutom påverka fladdermössens beteenden i närheten av Utgrundens fyr. Automatisk registrering fungerade däremot mycket bra från båt (förutsatt att denna blivit avstörd) och skulle kunna gå bra från vindkraftverken eftersom dessa endast utsänder svaga eller inga ultraljud. Vi använde oftast Skagerack som det gick bra att avstöra från mekaniska störningsljud. Båten gick också tyst och stabilt och möjliggjorde sökning med strålkastare. Två andra båtar användes också när Skagerack ej var tillgänglig, nämligen Svea och Kronan. Dessa fungerade inte på grund av kraftiga störningar från utrustning, golv, och vattenskvalp och att det inte fanns fri sikt för strålkastarspaning. Förekomsten av flygande insekter varierade mycket från natt till natt och kunde i vissa områden vara mycket större än man vanligen kan se över land. Det rör sig såväl om insekter från havet (t.ex. fjädermyggor) som från land (nattflyn, nätvingar, flugor m.m.). Ofta är det även stora mängder med spindlar som med trådar driver omkring i luftmassorna. Den art som under många år visat sig vara numerärt dominerande bland de migrerande arterna vid Öland och Kalmarsund är trollfladdermus, Pipistrellus nathusii. Även i Balticum är det den dominerande arten som flyttar längs kusten. Normalt passerar huvudmängden södra Öland sista dagarna i augusti och första veckan i september. Vid Pape i södra Lettland passerar de med en topp omkring den 25 augusti, vid Ottenby ungefär en vecka senare. Under 2005 uteblev arten i stort från Öland med undantag för ett mindre antal. Orsaken är inte säkert klarlagd, men den troligaste förklaringen är att de som normalt når Gotland och Öland från nordost i år missat Öland och på grund av hårda vindar hamnat på svenska fastlandet norr om Öland. Vid Pape passerade arten vid normal tid och i normala antal. Uppgifter från Blekinge tyder på att ett onormalt stort antal sträckte vid sydkusten i år. Från Tyskland var rapporterna varierande från att de anlände sent till att de uppträdde normalt. Att arten i stort uteblev i Kalmarsund i år innebar att möjligheterna att observera flygbeteenden och jakt vid vindkraftverken var något reducerad på grund av det minskade antalet individer bland migranterna. Det förekom i alla fall så många som tio olika arter ute till havs och vid några tillfällen var det ett formidabelt vimmel av fladdermöss, särskilt utanför Eckelsudde, som passerade eller som flög omkring för att jaga insekter. 2

3 Kan riskbedömningen omprövas? Risken för att fladdermöss skall dödas av vindkraftverk till havs diskuterades i ansökan för En förutsättning för mortalitet av betydelse är att fladdermöss regelbundet förekommer i de aktuella områdena. Undersökningarna under 2005 i Kalmarsund har bekräftat vad vi tidigare observerat från land, nämligen att det finns koncentrerade stråk av flyttande fladdermöss som sträcker ut från Eckelsudde och Ottenby. Därtill har vi observationer som tyder på att utsträck av ännu helt okänd omfattning även sker från några andra platser, t.ex. Degerhamn. Att de befintliga vindkraftverken vid Utgrunden samt hela den planerade vindkraftsparken ligger inom migrationsstråket från Eckelsudde (med omgivningar) har vi kunnat bekräfta. Därtill har vi kunnat påvisa att flera arter söker föda inom området under nätter med riklig insekttillgång. Eftersom vår nya upptäckt att även några arter, som man betraktat som mycket stationära, söker föda i dessa områden innebär att vi inte kan avskriva riskerna ens för sådana arter. Det kan göra det nödvändigt att undersöka riskerna i havsområden utan flygvägar för migrerande arter, d.v.s. längre ut till havs än vi tidigare antagit och att vi i Kalmarsund inte bara studerar migrationsperioden utan även kontrollerar aktiviteten på sommaren. I ansökan för 2005 pekade jag på tre tänkbara faktorer som kan förklara varför fladdermöss skulle kunna dödas av havsbaserade vindkraftverk. De återges här: 1. Fladdermössen stannar till för att jaga insekter där dessa har attraherats till vindkraftverk. Det är dock inte känt i vilken utsträckning detta sker till havs. Massvärmning av insekter, bl. a. fjädermyggor, sker i Östersjön, men närmare uppgifter om när och var finns inte. Många insekter ansamlas också vid vindkraftverkens övre delar på grund av s.k. hilltopping (se Ahlén 2003a), ett fenomen som ännu inte observerats till havs. 2. Migrerande fladdermöss kan, speciellt när de är uttröttade och flyger över havet, tänkas söka viloplatser när tillfälle bjuds, t.ex. fartyg, broar, fyrar och vindkraftverk. 3. Utan att attraheras av vindkraftverk kan man tänka sig att passerande fladdermöss helt enkelt råkar bli träffade av rotorbladen. För att det skall bli märkbart på populationsnivå krävs att flygstråket är koncentrerat och används regelbundet. Man kan anta att riskerna ökar med antalet vindkraftverk som skall passeras. Följande kommentarer till dessa förklaringar kan göras idag: 1. Ansamling av insekter som lockar fladdermöss att jaga i närheten av rotorbladen kan mycket väl tänkas ske vid speciella vädersituationer. Vad vi kunde konstatera förekom det vissa nätter stora mängder av insekter och spindlar som sannolikt förts med luftmassor från avlägsna landområden. Därtill såg vi också aktivt flygande fjärilar som höll annan kurs än vinden. Att insekter ansamlas kring de havsbaserade vindkraftverken precis som ofta sker på land fick vi inte möjlighet att studera, men flera av varandra oberoende personer som arbetar på båtar till havs kunde berätta om detta fenomen, naturligtvis utan att de fått ledande frågor. Vi måste därför utgå från att detta kan ske och i så fall förhöja risken för fladdermöss för den händelse att de då lockas att jaga där. Radarstudierna antyder också att turbulensen i relativt stora områden kring vindkraftverken är furageringsområden som vissa fladdermöss söker upp. 2. För ett par år sedan inträffade det att man inne i ett vindkraftverk vid Yttre Stengrund i sydligaste Kalmarsund fann levande fladdermöss som dagtid satt inne i generatorhuset på nyuppförda vindkraftverk. Fladdermössen plockades ner i plastbehållare och fördes i land där de kommande natt kunde flyga iväg. I området hade man då vid flertal tillfällen sett fladdermöss flyga av och an. Hur ofta sådant sker kan man ännu bara spekulera om, men det visar att förklaring nr 2 inte kan avfärdas som en möjlighet. 3. Detta gäller fladdermöss som bara sträcker rakt fram och råkar passera vindkraftverk utan att beteendet påverkas och då har oturen att kollidera med rotorbladen. I dag är det svårt att säga något mer än det i texten ovan under punkt 3. Mer kunskaper om flyghöjd för olika arter under flygning över havet är viktiga kunskaper som skulle kunna bidra till riskbedömningen. 3

4 Teknik, metoder och undersökningsområden De metoder som beskrevs i ansökan för 2005, nämligen ultraljudsdetektorer, boxar för automatisk registrering av ultraljud, strålkastare med synligt ljus, värmekamera och bildförstärkare har testats för användning till havs och på kustpartier med ansamling och utsträck av fladdermöss. Den nykonstruerade detektorn D1000x, som under årets fältarbete blev tillgänglig som en nästan färdig prototyp, visade sig vara mycket känslig och bra. Den kräver att man övat in alla knapptryckningar för att inte göra några misstag i mörkret. Alla erfarenheter har rapporterats till konstruktören Lars Pettersson som sannolikt gör några små förbättringar till den färdiga apparaten. Räckvidd, dynamik och ljudkvalitet är överlägsna alla tidigare modeller. Under 2005 har vi också kunnat vidareutveckla boxarna för automatisk registrering så att de nu blivit ännu effektivare. Till skillnad från de vanligaste modellerna hittills kan våra nya boxar registrera ultraljud i alla arters frekvensområden och möjliggöra artbestämning av alla förekommande arter. Varje box kan varje natt spara upp till 1000 ljudfiler från passerande eller jagande fladdermöss. Boxarna kommer att bli mycket användbara i alla slags inventeringar och studier av flygande fladdermöss och bör kunna användas på ett antal platser på kusten och ute till havs, bl.a. på vindkraftverk, prickar och bojar, där man kan få automatisk registrering av vilka arter som passerar, om det sker jakt m.m. De automatiska boxarna kan fungera under en natt men måste sedan förses med nyladdat batteri och få filerna överförda till dator. Analysarbetet kan bli mycket tidsödande om registrering skett där aktiviteten är hög. Om inga fladdermöss passerat tar det maximalt en timma för att kontrollera filerna från en box. Fältassistenter med grundläggande kunskaper om ljudanalyser och fladdermusljud kan klara de flesta artbestämningarna men det blir alltid ett antal svårare fall, såsom svaga signaler eller mycket ovanliga arter, som kräver expertkunskaper. Värmekamera är svår att använda till havs men under goda betingelser, d.v.s. om båten ligger stabilt och vädret är stilla utan stora vågor eller dyning, måste den kunna användas för studier av beteenden vid vindkraftverk. Vid observationer med detektor använder vi starka strålkastare som lätt kan riktas för att följa flygande fladdermöss men även för att bedöma mängden insekter. Det är också viktigt att båten är utrustad med en stark strålkastare som kan lysa vinkelrätt mot sträckriktningen. Man kan då se passager på stort avstånd såväl av fladdermöss som av insekter. Man får räkna med att observationerna till största delen utförs med detektor, synligt ljus och automatiska boxar. Det skall understrykas att såväl direktobservationer med ljud (detektor) och bild (strålkastare, bildförstärkare, värmekamera) som automatisk registrering är nödvändiga metoder för att få en uppfattning om aktiviteten och hur områdena används av olika arter. Direktobservationerna ger information om beteenden som automatiken aldrig kan ge. Den automatiska registreringen ger en oavbruten bevakning natten igenom på flera utvalda platser, något som en eller två observatörer (en eller två båtar) aldrig kan åstadkomma. För att undersöka sammansättningen av insekt- och spindelfaunan i luften över havet behöver vi vidareutveckla några fångstmetoder och metoder för mängduppskattning. Detta är viktigt för att närmare förstå varifrån djuren kommer, vilka vädersituationer som kan förklara massförekomst m.m. Flygvägar och rörelsemönster studerades med den nya radarn på Utgrundens fyr i samarbete med Jan Pettersson. Med bättre resurser för dokumentation av radarekon bör man kunna få en säkrare bild av rörelser, hur de kan påverkas av vindkraftverken, kringliggande luftturbulens m.m. För att kunna få data om flyghöjder är det nödvändigt att radarn kan kompletteras med en vertikal antenn. 4

5 Havsbaserade vindkraftverk och Utgrundens fyr. Observationsplatser i Kalmarsund och på Öland augusti - oktober 2005 Svenskt namn Vetenskapligt namn Förkortn. Havet Land S:a Dammfladdermus Myotis dasycneme Mdas Vattenfladdermus Myotis daubentonii Mdau Fransfladdermus Myotis nattereri Mnat 1 1 Brandts/mustaschfladdermus Myotis brandti/mystacinus Mm/b Myotis-art Myotis sp Msp Trollfladdermus Pipistrellus nathusii. Pnat Pipistrell Pipistrellus pipistrellus Ppip Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus Ppyg Leislers fladdermus Nyctalus leisleri Nlei Stor fladdermus Nyctalus noctula Nnoc Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii Enil Sydfladdermus Eptesicus serotinus Eser Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus Vmur Obeständ fladdermus Chiroptera Chir Summa

6 Kommentarer om de observerade arterna Tabellen ovan visar antalet observationer av varje art fördelat på hav och land under fältarbetsperioden 15 augusti - 10 oktober Siffrorna är preliminära eftersom slutgranskning av alla boxinspelningar ännu inte gjorts. Totalt har 18 fladdermusarter påvisats i Sverige. Under fältarbetet 2005 gjordes sammanlagt 1732 observationer av 12 arter. Därav observerades 154 fladdermöss av 10 arter ute över havet. För landobservationerna ingår även fladdermöss som registrerats av de automatiska boxarna. Där dessa varit placerade på kustlokaler kan samma fladdermus ha passerat flera gånger varför antalet individer där kan vara något mindre än antal observationer. Dammfladdermus Myotis dasycneme. Sågs och spelades in sträckande och jagande över vattenytan i Kalmarsund utanför Eckelsudde, Degerhamn, Grönhögen och Ottenby när det var stilla väder med blankvatten. Vid ett tillfälle jagade några exemplar länge i närheten av båten. Arten är mycket sällsynt i Sverige. Vattenfladdermus Myotis daubentonii. Sågs och hördes relativt ofta jagande över havsytan vid stilla väder. Fransfladdermus Myotis nattereri. En observation på land. En art som troligen inte migrerar eller jagar över havet men kommer på hösten ut till kustbiotoper. Brandts/mustaschfladdermus Myotis brandti/mystacinus. Endast observationer på land. Två arter som under normala inventeringsförhållanden inte kan skiljas och måste då slås samman. Kommer på hösten ut till kustbiotoper men flyger troligen aldrig ut över öppet hav. Trollfladdermus Pipistrellus nathusii. Observerades flerstädes över Kalmarsund och på Ottenby och Eckelsudde men endast i små antal. Den art som under normala år dominerar numerärt under några veckor tidigt på hösten. Som nämnts ovan uteblev den stora toppen 2005, möjligen genom att de som migrerade över Östersjön missade Öland. Pipistrell Pipistrellus pipistrellus. En ytterst sällsynt art i Sydsverige hittills påvisad i Blekinge, Småland, Öland och Gotland. Den uppträder regelbundet som migrant på södra Öland. Observerades under 2005 vid Ottenby och vid vindkraftverken Utgrunden I (inspelning i automatisk box). Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus. Den art som 2005 uppträdde i störst antal på kustlokalerna och blev också observerad på de flesta ställena till havs med koncentration till stråken SV - V om Eckelsudde och Ottenby. Intrycken från flera år är att dvärgfladdermusen ökar i antal bland migranter vid Kalmarsund. Ansågs tidigare vara stationär. Leislers fladdermus Nyctalus leisleri. En mycket sällsynt art som hittills är funnen i Skåne, Småland, Öland och Gotland. Under fältarbetet 2005 observerades ett exemplar vid Yttre Stengrund. Inspelning gjordes såväl via detektor manuellt som genom automatisk box. Detta var landets åttonde fynd och nytt landskapsfynd för Blekinge. Stor fladdermus Nyctalus noctula. Arten uppträdde regelbundet över hela Kalmarsund och vid kusterna. Sträckande individer höll oftast SV kurs. Åtskilliga som observerades var dock födosökande och enligt radarstudierna rörde de sig i 6

7 stora områden, speciellt i närheten av vindkraftverken. I havet utanför Eckelsudde observerades en stor ansamling på över 20 individer som jagade när det var stilla, varmt och mängder av insekter. Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii. Den vanligaste arten i Sverige med utbredning över hela landet. Anses inte flytta men företar lokala rörelser till och från höst- och vinterlokaler. Eftersom vi under tidigare år aldrig sett tecken på att arten sträcker ut från kustlokaler blev det en överraskning att ett flertal födosökande individer av arten påträffades ute över Kalmarsund. Sydfladdermus Eptesicus serotinus. Sydfladdermusen är en större släkting till nordisk fladdermus med huvudsaklig förekomst i sydligaste Sverige, där den hittills mest visat sig som kringströvande djur. Vid Eckelsudde och över havet utanför gjordes flera observationer av arten. Den är förut flera gånger anträffad på Öland. Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus. Observerades passerande och födosökande vid vindkraftverken Utgrunden I och vid Ottenby och Eckelsudde. Vid ett tillfälle observerades arten vid Eckelsudde och noterades sedan passera Degerhamn varifrån utsträck åt SV över havet sedan kunde ses som radarekon från Utgrundens fyr. Medverkande Ingemar Ahlén, Professor, zoolog. Uppsala. Projektledare Lothar Bach, Dipl.-Biol, Zoolog. Bremen. Biträdande projektledare. Tommy Gustafsson, Biolog, Länsstyrelsen i Kalmar län. Fältassistent. Alexander Eriksson, Biolog, Länsstyrelsen i Kalmar län. Fältassistent. Jan Pettersson, Ornitologisk forskare. Färjestaden. Samarbete om radarstudier. Uppsala den 12 december 2005 Ingemar Ahlén Professor Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU Box 7002, SE Uppsala Tel e-post: ingemar.ahlen@nvb.slu.se 7