RAPPORT STRANDSKYDD DJURLIV. Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn SLUTRAPPORT

Transkript

1 RAPPORT STRANDSKYDD DJURLIV Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn SLUTRAPPORT

2 Titel: Strandskydd djurliv, Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn Konsult: Tyréns AB Författare: Åsa Karlberg Datum: (9)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Tidigare utredningar Metodik Strandskydd Naturförutsättningar Djurliv Konsekvenser av utbyggnadsförslaget Slutsats Referenser (9)

4 1 Bakgrund Ett nytt bostadsområde planeras i Skuthamn vid sjön Väsman i nordvästra delen av Ludvika tätort. Åtta huskroppar med totalt 112 lägenheter planeras vilka ska utföras i två etapper med fyra hus vardera. Bygget av husen gör att en befintlig gång- och cykelväg måste flyttas. Planområdet omfattar cirka sex hektar. Då utbyggnaden ska ske inom område för strandskydd behöver detaljplanen beskriva hur utpekade strandskyddsvärden kommer att påverkas av bygget. I denna rapport redogörs för påverkan på djurlivet i området. Figur 1. Översiktskarta över Ludvikas placering i landskapet. 2 Tidigare utredningar En detaljplan togs fram under hösten 2013 men denna behövde kompletteras med bland annat bedömning av påverkan på djurlivet. I början av 90-talet gjordes en utredning om Skuthamnsområdet Skuthamn ett biologiskt rikt kulturhistoriskt rekreationsområde. I utredningen beskrevs de natur- och kulturvärden området har och att en eventuell exploatering kan komma att förstöra det kulturhistoriska värdet. Underlaget skulle också nyttjas för att ta fram en skötselplan för att ta tillvara de biologiska värdena. Uppdrag: , Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika

5 3 Metodik Denna utredning grundas på en skrivbordsinventering där befintligt material analyserats och bedömts. Inga ytterligare inventeringar har genomförts på grund av att det inte var säsong för fältinventeringar av insekter och fladdermöss. I kapitel 8 Referenser redogörs för vilka källor som använts. 4 Strandskydd Strandskydd gäller för 100 meter av land- och vattenområdet från strandlinjen vid havet, sjöar och vattendrag (Miljöbalken 7 kap ). Strandskyddet är utpekat för att ge möjlighet till vattennära friluftsliv och främja de biologiska värden som ofta är knutna till dessa miljöer. För djur fungerar stränder ofta som spridningskorridorer. I gränsen mellan öppen mark och skog bildas ofta brynmiljöer vilka är viktiga för flera artgrupper som fåglar, insekter och fladdermöss. Figur 2. Strandzonen mot Väsman. 5(9)

6 5 Naturförutsättningar Ludvika ligger placerat i ett sjösystem och tätorten bryter den skogliga kontinuiteten från framförallt norr till söder, men även mellan öst och väst (se Figur 1). Området består av en gammal trädbeklädd hagmark med framförallt tall men även en del gran och björk (se figur 3). Några vissa mycket gamla, grova tallar finns i området (ett tjugotal tallar har en stamdiameter över 80 cm). Ingen datering av de gamla träden är gjord men en uppskattning i den kulturhistoriska utredningen är att några kan vara kvar från 1700-talet. En trädrad med lärkar finns i södra delen av området (se figur 5). En stenmur finns i södra delen av utredningsområdet. Området har kontinuerligt städats och ingen död ved finns. Förutsättningarna är små för en rik flora på grund av den magra och sura jordmånen. Väsman (vattenförekomst SE ) har måttlig ekologisk status. Detta beror framförallt på att sjön är reglerad men nämns gör också att sjön skulle behöva ekologiskt funktionella strandzoner (VattenInformationsSystem Sverige). Figur 3. En del grövre tallar står i den i övrigt relativt unga skogen. 5.1 Djurliv Spridningsmöjligheterna för större däggdjur är små från både norr till söder samt väst till öst på grund av Ludvikas läge mellan sjöarna. Utredningsområdet ger idag djur en möjlighet att sprida sig längs stranden en bit söderut fram till Kolbäcksån. Söder om Kolbäcksån, mellan Väsman och Gårlången, breder dock det exploaterade området, med bostadsområden, banvallen och industriområdet vid Hällorna, ut sig vilket torde reducera möjligheten för, framförallt, större djurs spridning nästan helt. Om större djur ändå rör sig där gör de det troligast i östra delen av tätorten där ett något mer sammanhållande skogsområdet finns. 6(9)

7 I artportalen finns en tvåvinge (Villa modesta) observerad i direkt anslutning till utbredningsområdet (södra delen mot badplatsen). Arten trivs på sandiga öppna gräsmarker och finns inte upptagen på rödlistan. Arten bedöms vara knuten till området vid badplatsen och inte tallskogen och påverkas därför inte av utbyggnaden. I området direkt nordväst om bangården har tre arter fladdermöss observerats; nordisk fladdermus, långörad fladdermus och vattenfladdermus. Den långörade fladdermusen har observerats i så stort antal att det är troligt att en koloni bor i området. Jaktområdena för dessa arter är något olika men den långörade fladdermusen jagar främst vid stigar och smågläntor i relativt tät skog, vilket ju kan indikera att tallskogen vid Skuthamn nyttjas. Jaktmarkerna är dessutom få i närområdet vilket ytterligare gör det troligt. Vidare jagar vattenfladdermusen främst över vattnet men kan också ta sig upp mellan trädkronorna där insektslivet är rikt. Utredningsområdet bedöms attraktivt för dem då de gamla tallarna samt brynmiljöerna troligen har ett rikt insektsliv. Alla fladdermusarter i Sverige finns utpekade i artskyddsförordningen (2007:845). Det innebär att det är förbjudet att döda eller störa djuren och även att det är förbjudet att negativt påverka djurens livsmiljöer. Stenmuren i södra delen av skogen är delvis övertäckt av jordmassor. Stenmurar kan generellt sett vara av stort värde för naturlivet då de erbjuder spridningsmöjligheter, gömslen och goda livsförhållanden för både växt- och djurarter som exempelvis insekter, mindre däggdjur samt grod- och kräldjur. Stenmurar i jordbrukslandskapet (minst en sida ska gränsa till jordbruksmark) är skyddade enligt miljöbalken som generellt biotopskydd. Då denna stenmur ligger inom skogen bedöms inte biotopskyddsbestämmelserna gälla. Det är dock troligt att flera arter av ovan nämnda grupper använder stenmuren som livsmiljö både ovan och under jord. Andra troliga, men ej observerade/registrerade, förekomster i området är bland annat ekorre, grävling och andra vanliga mindre däggdjur. Figur 4-5. Stenmuren både blottad och delvis övertäckt av massor. Lärkraden syns i bilden till höger. 7(9)

8 6 Konsekvenser av utbyggnadsförslaget Bedömningen görs utifrån planbeskrivningens granskningshandling, daterad Anläggningen av bostadshus innebär att en stor del av skogen ska tas ner (se plankarta i bilaga 1). Tack vare anpassningen av exploateringen till omgivande mark kommer en stor del av de grova tallarna att bevaras. Vidare sparas också de stora lärkarna liksom brynmiljön mot väst och delvis i söder. Detta gör att en övervägande del av naturvärden kopplade till dessa livsmiljöer också bevaras i området. För att gynna den biologiska mångfalden kan grova tallar med fördel sparas inom området, liggande eller stående. Det gör att insekter och andra vedanknutna arter får en ny livsmiljö. Större däggdjur kommer att undvika området efter exploatering, men detta bedöms inte påverka deras totala spridningsmöjligheter i området då dessa redan idag är begränsade i området. Att insektsproducerande miljöer (bryn och grova tallar) blir kvar innebär också att fladdermössen kan fortsätta nyttja området för jakt och deras bevarandestatus bedöms inte påverkas negativt på grund av utbyggnaden i området. Fladdermusarter undviker i viss mån upplysta områden vilket gör att gång- och cykelvägens belysning kan innebära en negativ påverkan. För att minska påverkan föreslås nedåtriktade ljus som inte sprids uppåt eller åt sidorna. Stenmuren kommer att lyftas fram som entré till området (för att framhäva områdets kulturvärde) och behöver därför flyttas delvis. De delar av muren som är övertäckt av massor blottläggs. Detta gör att livsmiljön för insekter och kräldjur etcetera finns kvar efter åtgärd. Mindre däggdjur uppskattas fortsatt kunna uppehålla sig i området då dessa ofta anpassar sig till urbaniserade miljöer. Tack vare att kantzonen mot sjön bevaras bedöms inte vattenmiljön påverkas negativt av bostadsutbyggnaden. En skötselplan kan med fördel tas fram för kvarvarande naturmark för att främja den biologiska mångfalden. 7 Slutsats Den totala ytan livsmiljö, oberoende av artkrav, minskar på grund av ingreppet. Det bedöms inte leda till några stora konsekvenser tack vare att flertalet stora grova tallar och en bård med natur mot vattnet sparas. Planförslaget bedöms inte påtagligt försämra livsvillkoren för djurlivet i området. Intentionerna i strandskyddslagstiftningen, vad gäller djurlivet, motsätts därmed inte. 8 Referenser Skuthamn ett biologiskt rikt kulturhistoriskt rekreationsområde. Författare och år okänt. Ludvika kommun, Planbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Ludvika 6:1 Skuthamn, samrådshandling Artportalen, VattenInformationsSystem Sverige, viss.lst.se, Artskyddsförordningen (2007:845) Miljöbalken (1998:808) Sofia Gylje, muntligen angående fladdermusinventeringen. 8(9)

9 Tyréns AB Strandgatan Härnösand Besök: Strandgatan 4 Tel: Säte: Stockholm 9(9)