Utveckla Stockholm och Europa

Utveckla Stockholm och Europa

Utveckla verksamheten delta i Europasamarbetet Många inom Stockholms stad har redan utnyttjat möjligheterna att söka EU-medel för att utveckla sin verksamhet. I denna broschyr presenteras fyra pågående EU-finansierade projekt som bidrar till att skapa ett Stockholm i världsklass. Projektledarna berättar om berikande kontakter med kollegor som ofta kan tillföra andra perspektiv på liknande utmaningar. När stadens verksamheter deltar i det europeiska samarbetet kan vi utveckla verksamheten för våra invånare. Ett Stockholm i världsklass kräver att vi utvecklar nya arbetssätt och metoder för att säkerställa fortsatt välfärd för en växande befolkning. Det kräver också att staden är attraktiv för det svenska och utländska näringslivet, att vi får en fortsatt god ekonomisk utveckling. Stockholm har en hel del att lära ut men också mycket som vi kan lära av våra europeiska grannar. Inom ramen för EU-projekt får vi tillfälle att visa andra städer hur vi i Stockholms stad utvecklar samhällsservicen. Det stärker bilden av Stockholm internationellt i en hårdnande konkurrens. EU:s olika program ger möjligheter till verksamhetsutveckling. Det kan bidra till satsningar som annars inte ryms i budgeten och eller skapa ett ökat utrymme för annan verksamhet. Det finns möjligheter att söka EU-medel på nationell nivå, men de flesta medel som Stockholm kan söka är transnationella, d v s det krävs ett samarbete med fler länder i Europa. EU har fördelat medel till länderna för perioden 2007 2013 och nu finns utvidgade möjligheter för Stockholm att delta i samarbetet. De flesta EU-program har nu börjat godänna projekt för perioden och det är viktigt att ansökningar inkommer så tidigt som möjligt. Stadsledningskontorets internationella avdelning ger stadens verksamheter ett kvalificerat stöd genom processen att söka EU-medel. Verksamheterna kan få stöd med att hitta rätt EU-program för idén, hjälp med att hitta europeiska samarbetspartners, stöd för att ansöka och allt annat som kan verka krångligt i arbetet med EU-projekt. Stödet är kostnadsfritt om inte ansökan godkänns. G För mer information: Stadsledningskontorets internationella avdelning, infointernational@stadshuset.stockholm.se, tel 508 29 603

Stockholmselever lär sig bättre engelska Den bästa platsen att lära sig engelska är givetvis i England. Totalt 60 gymnasieelever utan godkänt grundskolebetyg i språket får nu möjlighet att under fyra veckor vistas i Brighton. Samtidigt får de ämnespraktik på lokala arbetsplatser inom sina yrkesområden. Eleverna går på gymnasiets yrkesutbildningar på individuellt program eftersom de inte har formell behörighet till de nationella programmen, berättar Agneta Melin, samordnare för projektet Students in Vocational Education Abroad (SVEA). Det kan finnas många anledningar. De kan ha kommit sent till Sverige eller vara infödda svenskar som inte har uppnått målen i engelska från grundskolans högstadium. Projektet, som stöds av EU:s yrkesutbildningsprogram Leonardo da Vinci, omfattar gymnasieskolorna Enskede Gård, Farsta, Hässelby, Kista samt Transport- och fordonstekniska gymnasiet. Projektpengarna räcker till större delen av kostnaderna för resor, inkvartering på bed & breakfast under fyra veckor och undervisning.

på jobbet Skolorna själva bidrar med viss del av kostnaden samt med lunchpengar och lokala transporter, precis som de gör vid den arbetsplatsförlagda undervisningen hemma. För att få möjlighet att resa har projektet satt som krav att ungdomarna ska vara skötsamma, kunna samarbeta och intresserade av de ämnen de studerar. Eleverna ska rekommenderas av sina lärare, berättar Agneta Melin som undervisar i engelska och svenska vid Hässelby gymnasium. Vi berättar vad vi förväntar oss av dem och vilka regler som gäller. De skriver under ett ömsesidigt kontrakt. De ska exempelvis inte vara ute efter klockan 22 på kvällar före de jobbar. Elevernas föräldrar måste också stödja att deras ungdomar åker. Språkundervisningen sker vid den svenska folkhögskolan The Loxdale Centre samtidigt som eleverna under vistelsen bor i brittiska värdfamiljer i Brighton. Det är folkhögskolan som letar upp praktikplatser. Hittills har eleverna bland annat arbetat på bilverkstad, fotostudio, bageri och byggarbetsplats. Vissa har undervisning en dag i veckan, andra på morgnar eller eftermiddagar, allt beroende på hur det passar in på praktikplatsen. Agneta Melin har sett att alla elever kommer tillbaka med bättre kunskaper i engelska. Även elever som bara varit i Sverige en kort tid och inte haft så mycket tidigare undervisning i engelska lär sig förstå språket och är mindre rädda för att tala. Språkspärrarna släpper och deras självförtroende växer. G För mer information: agneta.melin@utbildning.stockholm.se

Nio europeiska städer finner modeller Lika lite som man väljer sina grannar, väljer man vilka europeiska städer som man helst vill samarbeta med. Stockholms stad får inte alltid exakt de samarbetspartner som vi önskar, det får ingen stad. Men vi uppnår ett samarbete med städer som är intresserade av att lära av varandra, säger Christina Leifman, EU-samordnare på stadsbyggnadskontoret. De europeiska städernas samarbetsorganisation Eurocities samordnar projektet Urban Matrix där Stockholm deltar tillsammans med Amsterdam, Belfast, Helsingfors, Malmö, Palermo, San Sebastian, Sevilla och Sheffield. Med finansiering från EU:s 6:e ramprogram ska städerna kartlägga och utbyta erfarenheter kring hållbar stadsutveckling. Under åren 2006 2009 anordnas sex workshops kring olika teman med konkreta exempel på lyckade hållbara satsningar från städerna. Förutom de tematiska mötena skapar Urban Matrix ett e-bibliotek med goda och dåliga exempel på stadsutveckling. Det ska finnas något att hämta för de deltagande städerna och utgångspunkten är därför att städerna har en liknande situation, säger Christina Leifman. Det som skiljer oss åt är att vi har olika lagar och regler för planeringsprocessen. Vi i Stockholm har störst utbyte av samarbete med städer med liknande befolkningsantal och byggande vid vattnet, bland annat Amsterdam som vi tidigare har samarbetat med. Stockholm tillhör de mest aktiva i att föra fram storstadsdimensionen i det europeiska samarbetet. Urban Matrix ger Stockholm möjligheter att sprida information till andra europeiska städer men även att lära av andras exempel. Speciellt för Stockholm är att vi bygger staden inåt. Vi har inte samma strategi kring förtätning som många andra städer med utvidgning utåt. Medan andra hellre sprider ut sig tar vi helst redan exploaterad mark i anspråk. De europeiska städerna skiljer sig men Christina Leifman konstaterar ingen längre planerar för ett snabbt och kortsiktigt byggande. Vi känner att allt fler tar klimatutmaningen på allvar. Vid varje tematiskt möte görs grundliga presentationer av exemplen som sedan diskuteras bland deltagarna. Detta ger en fantastisk insikt. Eftersom det är experter som träffas som träffas får de tillfällen att dela erfarenheter och lära av varandra.

för hållbar utveckling Ett av de tematiska möten som planeras berör frågor hur städerna kan öka det folkliga deltagandet. Det är ett pedagogiskt problem att nå ut med tankarna kring nybyggnation. Det får inte bara bli en potemkimkuliss utan ett forum för reellt inflytande. År 2009 ska Urban Matrix lägga fram ett strategiskt dokument kring fortsatt stöd för hållbar stadsutveckling. Mot bakgrund av klimatförändringarna skulle det behövas ett finansiellt stöd för innovativa lösningar. Stadsbyggnad omfattar stora och komplexa frågor. Vi skulle behöva möjligheter att faktiskt pröva nya lösningar i bostäder genom att bygga testhus. G För mer information: christina.leifman@sbk.stockholm.se www.eukn.org/urbanmatrix

Samverkan för seniorsysselsättning Hur kan man öka utsikterna för äldre personer att finna nya jobb? Det blir en allt viktigare fråga runtom i Europa. I samverkan med Frankfurt och Paris söker Stockholm nya modeller för att underlätta för personer över 50 år att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. Det finns ett egenvärde i att samarbeta över gränserna och bidra med nya idéer till varandra, säger projektledaren Eva Chemnitz vid stadsledningskontoret. Det är väldigt spännande att möta människor från andra städer och ta del av deras erfarenheter. De tre städerna har valt att prova olika modeller som sedan ska kunna tillämpas inom Europa. Paris samverkar med fackliga organisationer för stöd till arbetslösa med erfarenhet från verkställande befattningar. I Frankfurt samverkar arbetsförmedlingen med andra privata organisationer som stödjer de arbetslösa. Ska vi satsa på människor som närmar sig pensionsåldern? Vad är alternativet? De går på Det finns ett egenvärde i att samarbeta över gränserna och bidra med nya idéer till varandra. Eva Chemnitz försörjningsstöd och självklart innebär varje person som kommer i reguljärt arbete en högvinst. Dessutom mår de bättre och vi minskar därmed sjukvårdskostnaderna. Stockholms stad har valt att inrikta insatserna för arbetslösa akademiker som står långt från arbetsmarknaden. Modellen kallas mobiliseringsmetoden med såväl individuell coachning som gruppcoachning.

Vi vill nå en självkännedom för att ta fram de starka sidorna hos de aktuella personerna, berättar Eva Chemnitz. Mobiliseringsmodellen ger motivation, ett ökat självförtroende och inspiration för att komma ur sin passivitet. Därutöver kommer man i form genom träning på gym. Vidare får de stöd för att skriva meritförteckningar, ansökningar och vi hjälper även till att öppna dörrar till arbetsgivare. Inom ramen för projektet har mobiliseringsmodellen omfattat två grupper med vardera 33 och 36 deltagare. I den första gruppen fick en tredjedel Arbetsgivaren uppfattar nog oss äldre som ett hot mot dem själva. Kanske blir de ifrågasatta av äldre som har många års erfarenhet. Jag blir alltid trevligt bemött men de säger att jag är för överkvalificerad för arbetsuppgiften. Deltagare i Senior Competence, 55 år jobb efter det sex månader långa programmet. Det är ett bra resultat efter många års arbetslöshet, särskilt med tanke på hur svårt det är för personer med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden. Eva Chemnitz framhåller att det krävs både tid och kvalitet för att stödja denna grupp arbetslösa. Det finns ingen quick-fix. Vi måste bygga upp styrkan från botten. Många har tidigare deltagit i arbetsmarknadsverksamheter men aktiviteterna har varit få och de har mest fått surfa på internet. Inte minst Stockholms satsning på fysisk träning har uppmärksammats av andra europeiska städer. Trots skillnaderna kan vi lära av varandra. Det är så utvecklingen går framåt, vi får och andra får. Man kan inte bara läsa sig till allt, det behövs också mer handfast learning-by-doing. G För mer information: eva.chemnitz@stadshuset.stockholm.se www.stockholm.se/seniorcompetence

Förföljda författare vidgar vårt kulturella perspektiv riheten inom oss är större än det fängelse Fsom omger oss. Så inleds den syriske författaren Faraj Bayrakdars senaste diktsamling. Efter mer än 13 år i syriskt fängelse, varav merparten utan ens brottsanklagelse, släpptes han år 2000. Genom fängelseåren hade han utsatts för fruktansvärd tortyr men fortsatte att skriva dikter som smugglades ut. Som förföljd författare har Faraj Bayrakdar inbjudits att bo och verka här. Stockholm är sedan 1998 en av Europas 18 fristäder som förbinder sig att svara för boende och försörjning i upp till två år. Tillsammans är städerna organiserade i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN) som fungerar som sambandscentral för utsatta författare. Inom ICORN-nätverket ville vi bygga vidare på idéerna, berättar Oskar Ekström vid kulturförvaltningen. Vi har tidigare inte haft någon utåtriktad verksamhet och vill nu arbeta för att fristadsförfattarna ska nå en ny publik. I Europa är vi i hög grad orienterade mot vår egen litteratur och många fantastiska berättelser når inte en publik. Fristäderna Barcelona, Bryssel, Frankfurt, Shahrazad vill visa hur det skrivna ordet och berättandet kan inspirera till dialog mellan individer, städer och länder. Oskar Ekström 10

Norwich, Stavanger och Stockholm har samlats i projektet Shahrazad för att genom olika uttryck verka för att dessa rösten hörs i Europa. Totalt omfattar projektet 3,9 miljoner euro 2007 2012, varav EU:s organ för utbildning, medier och kultur bidrar med ungefär hälften. Shahrazad vill visa hur det skrivna ordet och berättandet kan inspirera till dialog mellan individer, städer och länder, säger Oskar Ekström. Vi förändrar inte världen. Men förhoppningsvis kommer projektet att bidra till att fler i Väst bekantar sig med en annan litteratur och reflekterar kring yttrandefrihet, solidaritet och mänskliga rättigheter. Varje stad har en samordnare och ett profilprogram. Barcelona satsar på att presentera författarna i fristäderna i dokumentärfilmer och Frankfurt på bokprojekt. Stockholms stad kallar sitt program 1001 digitala berättelser med ambitionen att samla samma antal digitala berättelser. Varje deltagare skriver en personlig berättelse på ungefär en minut kring ett tema som hon eller han sedan läser in under en workshop. Med hjälp av MovieMaker eller imovie bildsätts sedan berättelsen. Det kan vara teckningar eller egna fotografier. Det inledande temat är yttrandefrihet. Vi vill jobba med nya teman varje år, exempelvis hemland, gränser eller det fria ordet. Stockholm, liksom övriga deltagande städer, kommer även att fortlöpande skapa möjligheter för fristadsförfattare från städerna att möta en ny publik, bland annat på bibliotek, i skolor, på festivaler och många andra sammanhang. Det är naturligtvis ett inbyggt problem att författare som löper de största riskerna har också kan ha svårt att framträda inför publik. Vi kan inte kräva att de framträder, det avgör de själva. G För mer information: oskar.ekstrom@kultur.stockholm.se www.icorn.org 11

STADSLEDNINGSKONTORET INTERNATIONELLA AVDELNINGEN Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 603, Fax 08-508 29 499 infointernational@stadshuset.stockholm.se