Löpkoordination och snabbhet 1,5. Styrketräning (skivstångsteknik) 2. Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5



Relevanta dokument
Hoppkoordinationsträningen grundar sig på ett antal övningar som ligger som bas och som sedan kan varieras och utvecklas.

Från Svenska Friidrottsförbundets sida rekommenderas följande utformning:

FRIIDROTT ÅR Utbildningshandledning

Träningsprogram för olika grenar

FRIIDROTT ÅR Utbildningshandledning

Handledning för 4 dagar (Används när kursdeltagarna går Grund utbildning för tränare som en integrerad del av Friidrott år.)

Utvecklingsplan från 7år- senior Den röda tråden

Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott)

Speciella övningar för inlärning av häcklöpning.

LÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way. fredag 6 december 13

Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet

Släggkastning år. Falun Okt 2015 Mattias Jons

Innehåll. Att vara ny 3. Vad är intropass? 3. Genomförande 3. Att leda träningarna 4. Viktiga egenskaper 4. Upplägg 4. Effektivisera träningen 5

Fakta om friidrott VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Friidrottsskola 2012 Sid 2

Kari Kiviniemi Spjuttränare Södertälje IF

Handledning för teoretiska teman

Träningsprogram må 19 okt. sö 15 nov.

Explosiv Fotbollsträning

TRÄNINGSFAKTORER - spjut

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016

Svensk friidrotts utbildningsstege 1: KULA

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

Stegvis teknikutveckling gren för gren för 7-12år

TRÄNARUTBILDNING. Coach academy

Träning motionär (första veckoprogrammet av 4)

Höjdhopp. ur ett floppande perspektiv. Bo-Gunnar Bogges. sammanställt av

UNGDOMSTRÄNING år. Handledning Ämnesdel

Den Röda Tråden en modell för träning och tävling i Tjalve friidrott

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Tidsprogram VSM Fredag ***************************** ( xx) = antal anmälda Ver. 10

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015

Policyn för elitstöd gäller tills vidare och kan endast förändras genom styrelsebeslut.

IFK Lidingö Friidrott Grenkompendier

Friidrott Deltagit i förekommande friidrottsgrenar med resultat i kula, längd, höjd, 100 m, 1000 m.

Passbeskrivning. Jympa och annan gruppträning

I K I V I N I E M L E G. S J U K G Y M N A S T K A R I K I V I N I E M I L E G. S J U K G Y M N A S T K A S T T R Ä N A R E I S Ö D E R T Ä L J E I F

FRIIDROTT 7-10 ÅR Utbildningshandledning

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

SOMMARTRÄNINGSPROGRAM 2019

SPELARUTBILDNINGSPLANEN SOM FÖLJER ÄR DET SOM VI ARBETAR MED I BARN- OCH UNGDOMSFOTBOLLEN GÄLLANDE TRÄNING/UTVECKLING

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Sidhopp med bålrotation

enkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.

FOOTBALLL ACADEMY

Tony Kumpula

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

UTBILDNINGSKATALOG. SKÅNES FRIIDROTTSFÖRBUND Våren 2012

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Träningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år

Analys av häcklöpning Sammanställt av Benke Blomkvist

Friidrottsskolan för äldre aktiva eller andra ledare i klubben

Välkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Välkomna till KM Tävlingskommittén

SSLK Sommarträning U14:1 19/20

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

FM-resultatgränser 2017

TRAMPETTHOPPETS FASER

Handledning för helgkurs

Friidrottsträningar och läger

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Sommarträningsprogram för BSK P

Träningsläger KFUM Arvika Friidrott. Viksvallen /07

Handledning för kursupplägg med två separata dagar + tid att arbeta med hemuppgifter

ÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Stockholmskampen i friidrott år Inbjudan/PM

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Grentekniker. Grundläggande principer för träningspasset: 1. Uppvärmning lekar, övningar mm

ONCIRI-Normkritisk innovation

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

Övningar skidteknik klassiskt

Heleneholms IF instruktionsguide vid friidrottstävlingar

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

Friidrottsträningar och läger

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Hisingens IK, J20 Sommarträning 2018

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

Dans och rörelse till musik

svensk friidrotts utbildningar Utbildningsutbud inom Svensk Friidrott

Följande underliggande mål ligger till grund för det övergripande målet:

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

Innan nicken. Nickteknik

ELITBIDRAG RUTINER I SAMBAND MED ELITBIDRAG

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Maxa. din simträning. NY BOK beställ idag

Skridskoteknik för BandyKul. Håkan Södergren UNIK BandyKul

KLUBBPAKETET Utbildning

De tävlingsformer som finns i häcklöpning är, kort häck m och lång häck m.

ÖVNINGSBANK Löpskolningsövningar: Vad tänker du på när du kör löpskolning? Tänk på grader i alla leder; höft, knä, fot- och armbågsled

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Studs. Gefle Gymnastikförening

Transkript:

Handledning för utbildning i de praktiska delarna F RIIDROTT F ÖR UNGDOM 1 4-17 ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma den praktiska delen av rubricerade utbildning. Timfördelning för gemensamma praktiska inslag Innehåll Timmar Löpkoordination och snabbhet 1,5 Styrketräning (skivstångsteknik) 2 Rörlighetsträning 1 Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5 Summa 6 Timfördelning för grengruppsutbildningen Grengrupp Timmar Sprint/häck Fördjupning i löpkoordination och snabbhet 1,5 Sprint 2 Stafett 1,5 Kort häck 3 Lång häck 1 Fördjupad träningslära, fysiologi och biomekaniska begrepp 1,5 Långsiktig utveckling för löpare (ev tillsammans med medel/långdistans) Summa 1 11,5 tim 1

Medel/lång Grenarnas karaktär, helheten och övergripande betoningar 15 min Fördjupning i löpkoordination och snabbhet 1 Levande träning 2 Teknikbeskrivning löpning 1,5 Teknikbeskrivning hinder 1 tim, 15 min Metodiska anvisningar och belastningsrekommendationer 1 Träningsformer 2 Fördjupad träningslära, fysiologi och biomekaniska begrepp 1,5 Långsiktig utveckling för löpare (ev. tillsammans med sprint/häck) 1 Summa 11,5 tim Hopp Fördjupning i hoppkoordination och hoppstyrka 1 Höjd 2,5 Stav 3,5 Längd 1,5 Tresteg 2 Fördjupad träningslära och biomekaniska begrepp 1 Summa 11,5 tim Kast Kastkoordination och kaststyrka 2 Kula 2 Diskus 1,5 Slägga 2,5 Spjut 2,5 Fördjupad träningslära och biomekaniska begrepp 1 Summa 11,5 tim 2

Löpkoordination och snabbhet Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av rubricerade träning. Genomgången ska vara tydlig och behandla de viktigaste momenten. Inspiratören/utbildaren ska vid denna genomgång utgöra en förebild för kursdeltagarnas LÖPKOORDINATION ( en timme och 15 minuter för alla grengrupper ) Löpkoordinationens karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Tekniska moment: Urval av metodiska anvisningar och stödövningar. Benens rörelsemönster Armarnas rörelse/armpendel Överkroppens läge tyngdpunkten Helhetsövningarna Accelerationslopp Stegringslopp Koordinationslopp SNABBHET ( 15 minuter för alla grengrupper ) Egenskapen snabbhet, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Starter Fullfartslöpning Överhastighetslöpning 3

Hoppkoordination och hoppstyrka Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av rubricerade träning. Genomgången ska vara tydlig och behandla de viktigaste momenten. Inspiratören/utbildaren ska vid denna genomgång utgöra en förebild för kursdeltagarnas HOPPKOORDINATION ( en timme och 15 minuter för alla grengrupper ) Hoppkoordinationens karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Hoppkoordinativa grundövningar: Vid genomgången förevisas de tekniska betoningarna (kroppshållning, förspänningar, fotisättning, markkontakt, upphoppet, armarbetet) som gäller vid all hoppkoordinativ träning. Hoppsasteg Löphopp Sträckhopp Vristhopp Jämfotahopp Mångstegshopp Om tid finns: Genomgång av variationer av grundövningarna HOPPSTYRKA ( 15 minuter för alla grengrupper ) Hoppstyrkans karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Hoppstyrkeövningar Horisontella Vertikala Skaderisken 4

Kastkoordination och hoppstyrka Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av rubricerade träning. Genomgången ska vara tydlig och behandla de viktigaste momenten. Inspiratören/utbildaren ska vid denna genomgång utgöra en förebild för kursdeltagarnas KASTKOORDINATION ( två timmar endast för grengruppen kast ) Kastkoordinationens karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Kastkoordinativa grundövningar: Genomgång av utgångsställningen och utförandet av de kastkoordinativa övningarna.. Vid genomgången behandlas de metodiska anvisningarna och de tekniska betoningarna som gäller samtliga kastkoordinativa övningar: Bakåtkast Framåtkast Inkast Slungkast Utstöt Tvåarmsstöt Om tid finns: Genomgång av variationer av grundövningarna KASTSTYRKA Kaststyrkans karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Kaststyrkeövningar med olika redskap och principerna för val av vikter. Belastningsrekommendationer 5

Sprint/häck Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas FÖRDJUPNING I LÖPKOORDINATION OCH SNABBHET ( 1,5 timme) ( ev. tillsammans med medel/lång ) Genomför en fördjupning utifrån kursplanen på tidigare sida. SPRINT ( två timmar ) Gå igenom grenarnas karaktär, helheten och övergripande betoningar. Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar och stödövningar. Startfas Accelerationsfas 1 Accelerationsfas 2 Maximala fasen Fartminskningsfasen Om tid finns: Snabbhetsuthållighet Styrketräning för sprint STAFETT ( 1,5 timme, betoning på kort stafett ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar och stödövningar. Starten Accelerationslöpningen Växlingsformer Växlingsförfarandet Överlämnandet 6

Sprint/häck (forts) KORT HÄCK ( tre timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, stödövningar och rörlighetsträning. Startställning Anlöpning Förberedelse för häckattack Häckattack Häckpassage/luftfas Stegens utformning och hastigheten under ett häcklopp LÅNG HÄCK ( en timme ) Teknikbeskrivning: Start och anlopp till första häcken Häcksteget och mellanstegslöpning samt mållöpning Rytmen (antal steg) till första häck Träning av lång häck FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA, FYSIOLOGI OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( 1,5 timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, d v s ett urval av begreppen på sid 56-59. LÅNGSIKTIG UTVECKLING FÖR LÖPARE ( en timme ) ( Ev. tillsammans med medel/långdistans. Möjligen kan ytterligare tid då behövas.) Genomför en diskussion i någon form med kursdeltagarna om hur man ska hantera ungdomar som börjar få en inriktning mot löpning. Hur ska vi se specialiseringsprocessen för dessa ungdomar. Ska vi stimulera alla att träna mycket snabbhet och löpkoordination? Ska vi stimulera alla att träna uthållighet? Kan vi se alla dessa ungdomar som en enda löpargrupp? När och hur kan vi som tränare eller ungdomarna själva bedöma vad de har talang inom? När ska ungdomarna inriktas sig mot sprinterhållet eller mot medeldistanshållet? Hur ska den fortlöpande specialiseringsprocessen se ut? Hur tar vi tillvara ungdomarnas egen vilja och önskemål? Hur ser vi till att alla ungdomar upplever träningen stimulerande och rolig? 7

Medel- och långdistans Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas FÖRDJUPNING I LÖPKOORDINATION OCH SNABBHET ( en timme ) ( ev. tillsammans med sprint/häck, som dock har 1,5 timme till denna del ) Genomför en fördjupning utifrån kursplanen på tidigare sida. GRENGRUPPENS GRENAR ( 15 minuter ) Grenarnas karaktär, helheten och övergripande betoningar. LEVANDE TRÄNING ( 2 timmar ) Gå igenom de olika delarna som finns upptagna under levande träning. Varierad träning Rolig träning och roligt på träningen Snabbhet Stafetter Behålla lekfullheten Kamratskap Den aktive i centrum TEKNIKBESKRIVNING LÖPNING ( 1,5 timme ) Gå igenom löpningens tekniska moment. Avspänd löpning Naturlighet Kroppshållning Rytm och löplinje TEKNIKBESKRIVNING HINDER ( en timme och 15 minuter ) Gå igenom hinderlöpningens tekniska moment. Vanliga hinder Vattenhinder 8

Medel- och långdistans (forts) METODISKA ANVISNINGAR OCH BELASTNINGSREKOMMENDATIONER ( en timme ) Gå igenom de metodiska anvisningarna och belastningsrekommendationerna. TRÄNINGSFORMER ( 2 timmar ) Gå igenom de olika träningsformerna teoretiskt. Pröva ett urval av dem praktiskt. Distansträning Intervallöpning Fartlek Sprint- och snabbhetsuthållighet Löpstyrka Kombipass Löppass med teknikinriktning Övningsformer för hinderlöpning Våtväst Andra idrotter, lekar och bollspel FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA, FYSIOLOGI OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( 1,5 timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, dvs. ett urval av begreppen på sid. 56-59. LÅNGSIKTIG UTVECKLING FÖR LÖPARE ( en timme ) ( Ev. tillsammans med sprint/häck. Möjligen kan ytterligare tid då behövas. ) Genomför en diskussion i någon form med kursdeltagarna om hur man ska hantera ungdomar som börjar få en inriktning mot löpning. Hur ska vi se specialiseringsprocessen för dessa ungdomar. Ska vi stimulera alla att träna mycket snabbhet och löpkoordination? Ska vi stimulera alla att träna uthållighet? Kan vi se alla dessa ungdomar som en enda löpargrupp? När och hur kan vi som tränare eller ungdomarna själva bedöma vad de har talang inom? När ska ungdomarna inrikta sig mot sprinterhållet eller mot medeldistanshållet? Hur ska den fortlöpande specialiseringsprocessen se ut? Hur tar vi tillvara ungdomarnas egen vilja och önskemål? Hur ser vi till att alla ungdomar upplever träningen stimulerande och rolig? 9

Hopp Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas FÖRDJUPNING I HOPPKOORDINATION OCH HOPPSTYRKA ( en timme ) Genomför en fördjupning utifrån kursplanen på tidigare sida. HÖJD ( 2,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, redskap och säkerhet samt stödövningar. Anlopp Upphopp Ribbpassagen Landning STAV ( 3,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, redskap och säkerhet samt stödövningar. Anlopp Isättning/upphopp Rotationsfas Kroppsuträtning, vändning och frånskjut Ribbpassage och landningen 10

Hopp (forts) LÄNGD ( 1,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, samt stödövningar. Anlopp Uthopp Ribbpassagen Landningen TRESTEG ( 2 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, redskap och säkerhet samt stödövningar. Anlopp Uthopp från plankan Andra och tredje steget Luftfärd i tredje steget och landning Rätlinjighet och undvik skruv Enkel eller dubbel armpendling Gå igenom coaching av anloppet vid träning och tävling. FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( en timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, dvs. ett urval av begreppen på sid 56-59. 11

Kast Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas KASTKOORDINATION OCH KASTSTYRKA ( 2 timmar ) Se kursplan kastkoordination och kaststyrka KULA ( 2 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, säkerhet och stödövningar. Fattning Ansats glidsteg Utstöt glidsteg Ansats rotationsteknik Utstöt rotationsteknik DISKUS ( 1,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, säkerhet och stödövningar. Ansats Utkast 12

Kast (forts) SLÄGGA ( 2,5 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, säkerhet, redskap och utrustning samt stödövningar. Fattning Försvängar Rotationer Utkast Om tid finns: Vinterträning Speciell rörlighet SPJUT ( 2,5 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, säkerhet samt stödövningar. Ansatslöpning Spjutnedtagning Impulssteg Utkast Andra viktiga detaljer Kastarens personliga stil Styrkeövningar i spjut Speciell rörlighet FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( en timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, dvs. ett urval av begreppen på sid. 56-59. 13