Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)



Relevanta dokument
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Bedömningsunderlag (SAM)

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Statestik över index brott RPV-sektionen

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage

Självmordsriskbedömning

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

PATRIARK Henrik Belfrage

Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

Uppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Behandlingsplanering

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Underlag för psykiatrisk bedömning

Kriminologi AV, Tillämpad kriminologi, 30 hp

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Domestic Violence, Family Law and School

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Uppföljning vid psykossjukdom

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Bilaga A Traumaintervju

Selektiv mutism och dess behandling

HCR-20 Version 3 Interbedömarreliabilitet i riskbedömning av våld

Definition fysisk begränsningsåtgärd

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Nollvisionen. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Lars Sonde Projektledare.

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Riktlinje för riskanalys

Psykologi 25 yh poäng

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige

Samtal med den döende människan

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Sammanställning över aktuella och nyligen avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)

Hälsa enligt WHO (1945)

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Att möta den som inte orkar leva

Screening och utredning av drogproblem

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Nytt skattningsinstrument ger samstämmiga riskbedömningar

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.

Transkript:

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Namn: P-nr: Bedömare: Datum: Informationskällor: 2012 by the Mental Health, Law, and Policy Institute, Simon Fraser University. The authors assert their moral rights with respect to this work. Any unauthorized use, reproduction, or retransmission is strictly prohibited. This work is based on the Scenario Planning Worksheet for the HCR-20: Assessing Risk for Violence, Version 2, 2010 by Stephen D. Hart, all rights reserved, with permission of the author. Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena, FoU-enheten. www.lio.se/rpr

Sammanfattande psykosocial historik Familj/uppväxt Utbildning Anställningar Relationer Medicinska problem Psykiska problem Alkohol/droger Brottslighet Övrigt

Tidigare våldsbeteende (Bakgrund och aktuell situation) Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till offer), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster) Tidigare våldstankar (Bakgrund och aktuell situation) Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till offer), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster)

Sammanfattande framtidsplanering In (Institution) Ut (Samhället) Boende Relationer Utbildning/anställning Somatisk hälsovård Psykiatrisk vård Alkohol/droger Övervakning Strategier för att undvika tidigare problem Övrigt

Steg 2 & 3: Bedöm om riskfaktorerna föreligger och är relevanta Historiska riskfaktorer: Tidigare problem med Kodning H1. Våld a. Som barn (12 år och under) b. Som ungdom (13-17 år) c. Som vuxen (18 år och över) H2. Annat antisocialt beteende a. Som barn (12 år och under) b. Som ungdom (13-17 år) c. Som vuxen (18 år och över) H3. Relationer a. Intima b. Andra H4. Arbete/sysselsättning H5. Alkohol/droger

H6. Allvarlig psykisk störning Definitiv Presumerad a. Psykos b. Allvarligt förstämningssyndrom c. Annan allvarlig psykisk störning H7. Personlighetsstörning Definitiv Presumerad a. Antisocial eller psykopatisk b. Annan Relevance H8. Traumatiska upplevelser a. Viktimisering/Trauma b. Bristfällig uppväxtmiljö H9. Attityder eller tankar som stöder eller ursäktar våld H10. Acceptans eller mottaglighet för behandling Övriga överväganden beträffande historiska riskfaktorer

Kliniska riskfaktorer: Problem den senaste tiden med Tidsperiod: C1. Insikt a. Psykisk störning b. Våldsbenägenhet c. Vårdbehov Kodning C2. Tankar eller planer på våld C3. Symptom på allvarlig psykisk störning Definitiv Presumerad a. Psykos b. Allvarligt förstämningssyndrom c. Annan allvarlig psykisk störning C4. Instabilitet a. Affektiv b. Beteendemässig c. Kognitiv C5. Acceptans eller mottaglighet för behandling a. Acceptans b. Mottaglighet Övriga överväganden beträffande kliniska riskfaktorer

Riskhantering: Framtida problem med Tidsperiod: Specificera kontext: In (Institution) Ut (Samhället) R1. Myndigheter eller andra vårdgivare Kodning R2. Boendemiljö R3. Personligt stöd R4. Acceptans eller mottaglighet för behandling a. Acceptans b. Mottaglighet R5. Stress och stresshantering Övriga överväganden beträffande riskhantering

Steg 4: Riskformulering Identifiera primära riskfaktorer och beskriv deras relevans. Gör följande överväganden utifrån kapitel 3 i HCR-V3: Finns det kluster av riskfaktorer som är kopplade till varandra, eller går det att göra en hierarkisk ordning av relevanta riskfaktorer? Finns det grundläggande riskfaktorer som i sin tur skapar andra riskfaktorer? Finns det riskfaktorer som har en direkt avgörande eller kausal roll för våld, såsom motivatorer, avhämmare och destabiliserande faktorer? Finns det övergripande teoretiska förklaringsmodeller till våld som kan underlätta riskformuleringen? Finns det predisponerande, utlösande, vidmakthållande och skyddande faktorer? Vilket syfte tjänar våldet?

Steg 5: Beskriv sannolika framtida scenarier Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Typ av våld Vilken slags våld kommer personen sannolikt att göra sig skyldig till? Vem eller vilka är sannolika offer? Vad är den sannolika motivationen, dvs vad vill personen uppnå? Svårighetsgrad Vilken fysisk eller psykisk skada kommer våldet att resultera i? Kan våldet eskalera och bli livsfarligt? Tidsaspekten Hur snart kommer ett eventuellt återfall? Finns det några varningssignaler som tyder på att denna risk är hög eller ökande? Frekvens Hur ofta kan ett framtida våld inträffa en gång, flera gånger, frekvent? Är risken att betrakta som kronisk eller akut? Sannolikhet Hur vanlig är den typ av våld som det är risk för generellt? Utifrån denna persons bakgrund, hur sannolikt är det att personen kommer att bruka framtida våld?

Steg 6: Riskhantering Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Tillsyn Vilket är det bästa sättet att upptäcka ev förändringar avseende risken? Vilka händelser eller omständigheter bör medföra en omvärdering av risken? Behandling Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig? Vilka brister i gärningsmannens psykosociala anpassning bör bli föremål för åtgärder? Övervakning/restriktioner Vilka restriktioner kan implementeras för att hantera risken från gärningsmannens sida? Vilka restriktioner när det gäller kommunikation, resor, vistelser, etc, är mest lämpliga? Brottsofferskydd Vilka åtgärder bör vidtas för att öka offrets säkerhet? Vilka åtgärder kan öka den fysiska säkerheten och offrets egen förmåga att skydda sig? Övriga överväganden Vilka händelser eller omständigheter kan öka eller minska risken? Kan någonting annat göras för att hantera risken?

Steg 7: Sammanfattande riskbedömning Bedömning Kodning Kommentar Fallets prioritet Hur mycket åtgärder krävs för att förhindra framtida våld? Är tillgänglig info oklar eller saknas? Låg Medel Hög Risk för allvarligt våld Vilken är risken för framtida allvarligt våld? Är tillgänglig info oklar eller saknas? Låg Medel Hög Krävs omedelbara åtgärder? Är risken för våld akut? Vilka åtgärder bör vidtas omedelbart? Nej Möjligen Ja Omprövning av fallet När bör en omprövning av fallet ske? Vilka omständigheter bör föranleda en omprövning? Datum för omprövning: Andra risker Föreligger risk för annat än fysiskt våld mot andra, ex vis sexualbrott, suicid eller självskadebeteende? Bör personen bli föremål för annan typ av riskbedömning? Nej Möjligen Ja