depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depression och ångest i Stockholms län? Depression Prevalens Ångest Prevalens Barn 0-6 år 1-8% Barn 7-12 år Ungdomar 13-17 år 2-5% 3-6% 6-10% 10-20% älla: internationella prevalens studier å svenska studier på depression- och ångestförekomst
0-17 år får vård för Ätstörningsenheter depression och ångest i Exempel på sökvägar: BUP Primärvård Barnmedicin Maria ungdom Skolhälsovård Ungdomsmottagning Stockholms län?
etod; nga kohorten - samarbete mellan BUP ch avdelningen för olkhälsoepidemiologi, KI Individer 0-17 år som bott i tockholm år 2007 BUP:s vårdregister Pastill VAL / primär-, öppen-, slutenvård Läkemedelsregistret
under tonåren - särskilt hos flickor %
depression
depression % urval av diagnoser
... och vid ångest % källa: unga
depression, uppförandestörning eller ångestsyndrom % andel ungdomar av MU:s klienter med psykiatriska diagnoser
Vilka vårdåtgärder erbjuds för barn- och unga med depression och ångest? Vi har undersökt: Samtal: Individ - Familj - Socialt nätverk Behandlarkompetens Läkemedelsbehandling
individ, föräldrar, familj och nätverk - skola och socialtjänst %
psykolog eller kurator än läkare under en vårdkontakt % Fördelning av vårdgivare vid besök hos BUP med
313 kliniker med psykoterapeutisk kompetens - varav minoriteten har utbildning i KBT
med diagnos depression behandlas med antidepressiva läkemedel pojkar 13-17 år flickor 13-17 år
källa: socialstyrelsens diagnos depression tyder på hög samsjuklighet %
tyder på hög samsjuklighet % källa: socialstyrelsens diagnos ångest
Hur påverkas patienternas hälsotillstånd? Hur många blir bra eller bättre?
rapporterar en förbättring familjen /barnet behandlaren
CGAS och övervakning (21-30) Oförmög att fungera ino nästan alla omr... (31-40) Betydan nedsättning av funktionsförmåg inom flera områ... (41-50) Måttlig störning av funktionsförmåg inom de flesta sociala områden (51-60) Variera funktionsförmåg med sporadiska svårigheter/sym... (61-70) En del svårigheter ino ett enstaka omr men fungerar allmänt sett.. (71-80) Endast lindriga funktionssvårig r... (81-90) God funktionsförmåg inom alla områd... (91-100) Synnerl god
sammanfattning Minst 1/3 av tonåringar som får vård vid BUP har diagnos ångest eller depression hög samsjuklighet behandlingskompetens finns - men behöver förstärkas 3/4 av patienterna rapporterar en förbättring
GAP brist på läkare och sjuksköterskor brist på KBT-utbildade kliniker
Riktlinjerna beskriver mycket lite om BUP:s stora behandlingsinsats familjearbete
Viktiga förbättrings- och utvecklingsområden ökad förmåga hos kliniker till strukturerad diagnostik och utvärdering av behandlingseffekt. flera läkare och sjuksköterskor ökat antal kliniker med KBT-kompetens behandlingsforskning med inriktning på barn/unga/familj
enligt SKL: (1) Att barn och föräldrar ska ha möjlighet att söka både till första linjens vård och till specialistvården. Att så mycket som möjligt av vård och stöd ska ske i barnets närmiljö, i samarbete med föräldrar, skola, socialt nätverk. (2) Att problem ska ses i sitt sammanhang och att vård och stödinsatser ska eftersträva ett helhetsperspektiv. (3) Att barnets/ungdomens funktionsförmåga blir viktig i bedömning av behov av insatser liksom i utvärdering av resultat. Kan barnet leka, fungera i sociala sammanhang, klara skolan, känna glädje och tillfredställelse i livet? (4) Att medicinska insatser inte kan lösa alla problem och det är viktigt att inte sjukdomsförklara livsproblem, sociala omständigheter, missförhållanden i miljön. (5) Att specialistverksamheterna har fler uppdrag än att ta emot patienter för insatser på specialistnivå. De ska även vara konsulter till andra verksamheter och delta i diskussionen om utvecklingen av samhället i stort. (6) Att evidensbaserade metoder är viktiga men idag finns inte vetenskap som täcker hela området. Erfarenhetsbaserade metoder och praxis måste då användas. Systematisk uppföljning av allt som görs viktigt för att få så hög kvalitet som möjligt och en kontinuerlig utveckling. (7) Att det finns stort behov av forskning och utvärdering utifrån Svenska förhållanden. Wieselgren, I. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Sveriges kommuner och landsting. 2009.
Allmänna principer enligt SKL: (6) Att evidensbaserade metoder är viktiga men idag finns inte vetenskap som täcker hela området. Erfarenhetsbaserade metoder och praxis måste då användas. Systematisk uppföljning av allt som görs viktigt för att få så hög kvalitet som möjligt och en kontinuerlig utveckling. (7) Att det finns stort behov av forskning och utvärdering utifrån Svenska förhållanden. Wieselgren, I. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Sveriges kommuner och landsting. 2009.
Tack! Eija Airaksinen, Henrik Dal, Christina Dalman, Cecilia Magnusson Psykiatrisk epidemiologi inom avdelningen för Folkhälsoepidemiologi, KI Olle Lindevall BUP divisionens utvärderingsenhet