Att arbeta med suicidnära patienter

Relevanta dokument
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Handlingsplan vid suicidrisk

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Självmordsriskbedömning

Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

Att möta den som inte orkar leva

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid)

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Psykiskt status

Bemötande aspekter för nyanlända.

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Primärvårdsanpassad rutin för

Att möta och bemöta. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Syftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg.

Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Varför blir vi sjuka av det ojämställda samhället?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Vad är psykisk ohälsa?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person

Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog

SUICIDALITET SOM PROBLEMLÖSNING, OLYCKSHÄNDELSE OCH TRAUMA

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Akutpsykiatrisk vård. betala för 3! Gå 4

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Personpåkörningar på järnväg. -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Suicid, suicidrisk och prevention

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

Handbok - Våga fråga

Samverkan kring Suicidprevention

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Suicidriskprevention genom forskning

Vårdprogram för Suicidnära patienter

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

Samtal med den döende människan

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Publicerad av 1000 Möjligheter och Novahuset, november Materialet är finansierat med medel från Länsstyrelsen i Stockholm.

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Vårdprogram. Suicid. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Att möta den som inte orkar leva

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Underlag för psykiatrisk bedömning

När någon tar sitt liv. Om självmord och självmordsprevention

Transkript:

Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Take home message Våga prata!

Agenda Myter om självmord Vad är vi rädda för? Riskfaktorer och skyddsfaktorer Suicidprevention på BUV och unga vuxna Bemötande Vad kan jag göra? Kontaktinformation

Självmord - suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder Jan Beskow Suicidalitet

Myter om självmord Man ska inte väcka den björn som sover - om man sätter ord på det så blir det avdramatiserat! Man ska inte ingripa - farligare att inte ingripa, våga vara lite dum! Det är inte bra att leva för någon annans skull -helt ok att förstärka denna känsla Ullakarin Nyberg Konsten att rädda liv

Vad är vi rädda för? Förstärka självmordsbenägenheten Säga fel saker Möta jobbiga känslor Egen brist på kompetens

Riskfaktorer Tidigare suicidförsök Psykisk sjukdom Suicid i familjen Stress Reaktionssätt Fysisk sjukdom Social utsatthet Upplevelse av utanförskap Om flera riskfaktorer ökad risk

Riskfaktorer - tecken Har självmordstankar Har starka känslor av meningslöshet och hopplöshet Känner sig fångad, har en känsla av att det inte finns någon utväg Drar sig undan från familjen, kompisar och saker som ska hända Får plötsliga och ovanliga vredesutbrott Har stark ångest Sinnesstämningen förändras dramatiskt Pratar om självmord Är upptagen av döden Verkar plötsligt lyckligare och lugnare Är ointresserad av saker den brukar bry sig om Besöker eller ringer plötsligt till viktiga personer Ger bort saker som är viktiga för denne Förändrar eller ökar sitt drogmissbruk

Riskfaktorer -sjukdomar Depression Personlighetsstörningar Schizofreni Alkoholmissbruk (Harris & Barraclough, 1997)

Skyddsfaktorer Kognitiv stil och personlighet Familjesituation Kulturella och sociala faktorer Miljöfaktorer

Skyddsfaktorer Vänlighet, tröst, ömhet Delaktighet Respekterad, trodd, förstådd Behandlad som en hel människa Personal som lyssnar och bryr sig Maria Wikander, 1998 Skam efter självmordsförsök

Suicidprevention på BUV Strukturerad suicidriskbedömning i vårdprogram för suicidprevention reviderad 2015-09-17 MINI-intervju med suicidstegen

Unga vuxna mottagningen Hänvisning till jourmottagningen vid akut behov redan i egenanmälantelefonen och i receptionen Kartläggningsbesök med information om jourmottagningen MINI-besök med frågor utifrån suicidstegen Strukturerad suicidriskbedömning vid besök Skattningar (SIS, MADRS, BDI) Närteam Läkarkontakt vid förhöjd suicidrisk Stödkontakt inför behandling eller utredning KBT och PDT -behandling Drogscreening/ alkoholscreening på samtliga som är aktuella för utredning

Suicidriskbedömning Tidigare suicidförsök Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Aktuell suicidal kommunikation Aktuellt suicidförsök Patientens uppfattning om metodens farlighet Bedömarens uppskattning av metodens farlighet Bedömarens uppskattning av sannolikhet för upptäckt Bedömarens värdering av risk för upprepat försök Anhörigkontakt

Bemötande 1. Känslomässig bekräftelse Du verkar nedstämd 2. Fråga mer, be om berättelse, hjälpa att sätta ord på Kan du berätta mer om 3. Hänvisa till expertis Jag tror att jag kan hjälpa dig Ullakarin Nyberg Konsten att rädda liv

Bemötande forts. Fråga om tabun, berättelse kommer ej spontant Bra att ha riktlinjer, veta vad man ska säga, ökar chansen att vi gör det Om ständiga suicidhot, gå ej in i alla hot, men annars fråga alltid mer! Träna på att stå ut med tystnad, ofta kommer då det mest centrala Don t just do something, sit there!

Behandling/stöd Man behöver vara stabil för att bearbeta Om suicidförsök jobba omhändertagande, få symtom att gå ner, lugna

Hur fråga? Jag ser att du ser upprörd/ledsen/nedstämd ut, hur har du det just nu? Vad upplever du som jobbigast just nu? Vill du berätta lite mer om det du känner? Hur är det med livslusten? Har du tankar på att göra dig illa? Har du övervägt att ta ditt liv? Har du funderat på hur du skulle gå tillväga? Har du någon gång gjort ett självmordsförsök?

Egna känslor Frustration Irritation Ilska Oro Ångest Vanmakt Nedstämdhet

Vad göra med egna känslor? Ta hand om sig själv Sätta ord på dom Kollegor Närteam Handledning Egen vård

Vad kan jag göra? Våga prata Våga fråga om det som är svårt Påminna om att förändring är möjlig Kontakta läkare för bedömning Erbjuda sig att kontakta hjälp Följa med på vårdbesök Ge kontaktuppgifter till vården

Mer information https://suicidezero.se https://folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/ www.1177.se/orebrolan/fakta-ochrad/sjukdomar/sjalvmordstankar/ www.mind.se

Hjälplinjer Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60. Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111. Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80. Jourhavande präst nås via 112. Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.