Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Babyskyddsuthyrningen på NÄL sid 2 Hepatit A sid 2 Nytt PM gällande järntillskott till nyfödda sid 3 Sammanfattning av fokusgrupp kring amning sid 4 Inbjudan till föräldrastöd 7,5 hp sid 5 Anmälningsblankett tillhörande föräldrastöd 7,5 hp sid 6 Information från enheten Asyl- och flyktingfrågor sid 7 Information om BB-/Amningsmott NÄL sommaren 2013 sid 8 Fortbildningsträffar psykolog och dietist sid 9 Akademisk avhandling kring depression hos svenska pappor sid 11 Komjölksallergi sid 11 Solråd för barn sid 12 Frågor och Svar sid 13 Sommarsemester Psykologenhten för mödra- och barnhälsovård sid 15 Sommarsemester Centrala Barnhälsovården Fyrbodal sid 16 Komjölksallergiträffar hösten 2013 sid 17 Trevlig som m ar önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!
1 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus, hus Q 451 80 Uddevalla 010-441 64 80 www.narhalsan.se/bhv-i-fyrbodal Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 010-441 64 82 verksamhetschef samt mobil 070-657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 010-441 64 84 verksamhetsutvecklare mobil 070-082 32 59 Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 010-441 64 83 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 010-441 64 85 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 010-441 64 80 teamassistent fax 010-435 73 12
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården Fyrbodal hösten 2013 Då vi i skrivandets stund inte har alla datum fastställda återkommer vi med detta via vår hemsida och mail. Babyskyddsuthyrningen på NÄL Gå igenom huvudentrén, Östra gatan 2, tag hiss D till Plan 1 (en våning ner från entréplan) Även denna sommar kommer öppettiderna för att hyra babyskydd i personalbutiken vara begränsade, här är öppettiderna för babyskyddsuthyrningen i sommar: Veckorna 29-32 är det öppet för att endast hyra babyskydd kl. 09.00-11.00 Hälsningar Kristina Kristina Jansson, informatör/projektledare Fabriksvägen 15 461 39 Trollhättan Tel: 0520-22 40 44, växeln 0520-22 40 40 kristina.jansson@ntf.se www.ntf.se/fyrbodal Hepatit A Hoppas alla fått informationsbroschyr samt affisch gällande kampanjen att våra yngre resenärer löper risken att ta med sig Hepatit A hem i samband med utlandsresor. Projektet är ett samarbete mellan regionens smittskyddsenhet och de centrala barnhälsovårdsenheterna. Har ni frågor så hör av er och glöm inte att förskolan är viktiga samarbetspartners även i den här frågan! Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare
3 Nytt PM gällande järntillskott till nyfödda Här presenteras det nya PM som NU-sjukvårdens Barn och Ungdomsklinik använder gällande substitution järn. Järntillskott ger bättre Hb värde samt har visat positiva kognitiva effekter men doseringen är mycket viktig då för höga doser kan vara skadliga. Handläggning, recept och eventuell provtagning sköts från Barnklinikens sida men värdefullt för oss inom barnhälsovården att känna till rutinerna när föräldrar frågar. Observera att välmående barn med profylaktiskt järntillskott inte behöver följas med provtagning avseende järnstatus. Rekommendation om järntillskott Vilka barn ska behandlas: Alla prematurfödda och fullgångna barn med födelsevikt under 2500g bör erbjudas järntillskott. Vem ansvarar för behandling: Ansvarig läkare vid inneliggande vård på neonatalavdelning, eller om barnet endast vårdats på BB, rondande barnläkare på BB. Preparatval: I Sverige finns idag endast ett preparat med oral flytande beredning: Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe). Läkemedlet kan köpas receptfritt men för korrekt dosering rekommenderas att recept utfärdas. Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor* 12 månader *Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på två doser bör eftersträvas. För att förenkla administrering och instruktioner rekommenderas följande stegvisa upptrappning, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar < 750 g: 1 dr (= 1.5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn 750-1500 g: 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4 2 mg/kg/dygn 1500-4000 g: 2+2 dr (= 6 mg/dygn) 4 1.5 mg/kg/dygn >4000 g: 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2.3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning av barn med födelsevikt > 1500 g: 2 droppar morgon och kväll fra n 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kva ll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 ma nader. Om barnet huvudsakligen äter ersättning halveras dosen. Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Om patienten har s-ferritin > 350 µg/l, bör man avvakta med järnprofylax och istället följa s-ferritin en gång i veckan. Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning, kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t.ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller: Välmående barn med profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus.
Sammanfattning av fokusgrupp kring amning. 4 Deltagare i gruppen: Paula Helde Munkedal BVC, Lotta Carlsson Silentzvägens BVC, Fredrika Bursell Henåns BVC, Eva Martinsson Balderkliniken BVC, Ida Källar Dalabergs BVC, Karin Zandén Vargöns BVC, Anna Magouli CBHV, Nina Knutsson CBHV. Vi har under hösten 2012 och våren 2013 träffats 5 ggr. Syftet med gruppens arbete var att höja kompetensen kring amning, inventera material och göra en handlingsplan för BVC-sjuksköterskans amningsarbete. Vi har under våra träffar läst och diskuterat artiklar, tittat på amningsfilmer, tittat igenom det material som finns idag om amning och auskulterat på amningsmottagningen. Under en träff bjöd vi in Elizabeth Franklin från amningsmottagningen. Vi har bl.a diskuterat vikten av att alla ska kunna göra amningsobservation på BVC, vi har också granskat WHO s råd kring amning och tillvänjning av mat, i detta diskuterade vi också vikten av att de råd som vi ger ska vara vetenskapligt underbyggda. Artikeln Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn. (Läkartidningen nr 8, 2013) kommer Nina att skicka till all BVC-ssk. Vi har också tänkt att det skall finnas en frågespalt i Barnavårdsvett för amning. Frågor ang. amning kan skickas till Anna eller Nina. Fokusgruppen kommer också att i en amningsruta i Barnavårdsvett rapportera och ge tips om de nyheter och länkar vi hittar. Inför hösten kommer vi göra en sammanställning av arbetet hittills och utarbeta en handlingsplan för BVC. Fokusgruppen Amning
5 Från tidigare utvärdering: Det är mycket viktigt med föräldraträffar både inom mödra- och barnhälsovård men också inom förskola och grundskola. Kursen gav trygghet att stå inför andra vuxna att få redskap att leda men också kunna stå tillbaka och låta gruppen utvecklas. Fördelen med blandade yrkeskategorier blev att diskussionerna i den praktiska delen blev väldigt varierande. Inbjudan till utbildningen: Föräldrastöd: hälsofrämjande möte med föräldrar i grupp 7,5hp Målgrupper: Alla yrkeskategorier som möter föräldrar i grupp till exempel på barnmorskemottagning, barnavårdscentral eller i förskola, grundskola. Utbildningens syfte: Att med barnkonventionen och det salutogena perspektivet som bas ge kunskap och förutsättningar för att skapa ett pedagogiskt och professionellt möte teorier om grupprocesser och ledarskap som kan vara användbara att leda samtal med föräldrar i grupp att kritiskt observera och värdera kommunikativa situationer Examination: sker dels genom individuell skriftlig sammanfattning av en, under kursen, förd loggbok, dels genom en individuell skriftlig analys av en kommunikativ situation. Kursdeltagarna ska också uppföra en fullständig planering över en föräldraträff (en eller flera) från inbjudan till utvärdering med grund från utbildningens delar. Omfattning: Kursen omfattar totalt sex halvdagar och två heldagar förlagda på Högskolan Väst med start vecka: 37. Kursdatum: 10/9, 18/9, 3/10, 15/10, 7/11, 26/11 halvdagar 9.00-12.30 samt 23/10 och 11/12 heldagar 9.00-16.00 (OBS! Preliminära datum ändringar kan ske) på Högskolan Väst i Trollhättan. Kursansvarig: Lenah Skärstrand. Högskolan Väst. Behörighet: Kursen ges som uppdragsutbildning och behörigheten är därför grundläggande. Uppdraget utgår från Centrala Barnhälsovårdsenheten i Fyrbodal och utförs av Högskolan Väst. Antal deltagare 30 till en kostnad av 5.300 kr exkl. moms (vid fullt antal deltagare)per deltagare. Litteratur ingår ej. Övrigt: Observera att ansökan är bindande men kan efter diskussion med kursutförare överföras till annan sökande (med behörighet) från samma vårdenhet. Senaste ansökningsdatum: 2013 08 19 Besked om antagning lämnas senast vecka:34 Ansökan görs i det bifogade worddokumentet!
6 Från tidigare utvärdering: Det är mycket viktigt med föräldraträffar både inom mödra- och barnhälsovård men också inom förskola och grundskola. Kursen gav trygghet att stå inför andra vuxna att få redskap att leda men också kunna stå tillbaka och låta gruppen utvecklas. Fördelen med blandade yrkeskategorier blev att diskussionerna i den praktiska delen blev väldigt varierande. Anmälningsblankett: Föräldrastöd: hälsofrämjande möte med föräldrar i grupp 7,5hp Namn: Arbetsplats: Adress arbetsplats: Postadress: Direkttelefon: Ev mobiltelefon: E-post: Yrke: Beställar-id/fack-id/kund-nr: Maila in ansökan till teamassistent Mikaela Johansson, mikaela.johansson@vgregion.se eller faxa på 010-435 73 12
7 2013-05-29 Information från Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården Ny lag Från och med 2013-07-01 införs en ny lag om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Lagen innebär att personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här, ska ha rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Barn - under 18 år Barn ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som folkbokförda barn. Vuxna - över 18 år Vuxna ska erbjudas omedelbar vård och vård som inte kan anstå inklusive specialistvård, rehabilitering och hjälpmedel efter remiss, tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort samt preventivmedelsrådgivning. Dessutom Receptförskrivna läkemedel i samband med vården, sjukresor, tolk, vård och åtgärder enligt Smittskyddslagen samt en hälsoundersökning ska även erbjudas. Hemsidan I samband med att den nya lagen träder i kraft kommer ett bildspel med information om lagen att finnas på vår hemsida: www.vgregion.se/asylenheten, samt informationen på hemsidan att uppdateras. För primärvårdens del kommer även hälsomallarna för barn och vuxna att revideras fakturaunderlagen att revideras och delas upp i två grupper, en för asylsökande och en för personer som vistas i Sverige utan tillstånd ett bildspel, som stöd till vårdgivarna med information om fakturahanteringen, att finns på vår hemsida i högerspalten under "Mer information" - Ersättningsfrågor, vård av asylsökande med flera. OBS! Tänk på att information, mallar, underlag med mera kontinuerligt uppdateras och aktuell information bör därför hämtas direkt från www.vgregion.se/asylenheten. Vid frågor, var god kontakta Annette Fogels - utvecklingsledare, vårdfrågor Sirpa Hindebo - utvecklingsledare, ekonomifrågor Tel: 010-441 24 18 Tel: 010-441 24 19 Mobil: 0702-01 66 17 Mobil: 0703-59 06 10 E-post: annette.fogels@vgregion.se E-post: sirpa.hindebo@vgregion.se
8 Information om BB-/ Amningsmottagningen på NÄL inför sommaren 2013. BB-/Amningsmottagningen kommer att ha begränsad verksamhet under sommaren. Viktig att alla familjer ombedds ringa BVC från BB Angående Tidig hemgång under perioden v 24-34: Omföderskor som åker hem före 48 timmar och är välmående och utan riskfaktor träffar inte BBmottagningens personal inför hemgång. Uppföljning; Återbesökstid (barnläkare us, PKU, OAE) ges ut av avdelningspersonal. Förstföderskor som åker hem före 48 timmar träffar som vanligt BB-mottagningens personal inför hemgång. Uppföljning; Telefonkontakt vid behov och ett återbesök inom några dagar. Förstföderskor som åker hem mellan 48-72 timmar träffar som vanligt BB-mottagningens personal inför hemgång. Uppföljning; Telefonkontakt nästföljande dag. Vid problem eller riskfaktorer bokas ett Barnmorska besök till BB-mottagningen. Vid välmående mor och barn fråga om familjen har fått tid på BVC. Angående Amningsmottagningen under perioden v 26-31: Vi kommer inte kunna ta emot tfn samtal för rådgivning eller besök för hjälp med vanligt förekommande amningsproblem. Akuta fall med misstänkt bröstinfektion/bröstabscess hänvisas till BB-/Amningsmottagningen tfn. 010 43 52430 knappval 3 alla dagar kl. 08-15.00 Jourtider kopplas telefonen till BB-enheten. Vid frågor hör gärna av er. Mvh Cathrin Åkerström Zab Franklin 130530
9 Fortbildningsträffar Psykolog och Dietist Under våren har samtlig personal på BVC i Fyrbodal erbjudits fortbildningsträffar med psykolog och dietist, med fokus på EPDS och Mat, Aktivitet och Viktutveckling. Träffarna har varit välbesökta och många frågor ifrån vardagen på BVC har kommit upp och diskuterats kollegor emellan. Vi har tagit med oss vissa frågor och återkommer till respektive grupp med svar på dessa samt minnesanteckningar ifrån träffen. Titta gärna även under frågor och svar i detta nummer av Barnavårdsvett, då vi valde att svara på några av frågorna där. Gemensamma programpunkter för alla träffar var seminarium kring EPDS samt Mat, Aktivitet och Viktutveckling med genomgång av ny forskning och relevanta artiklar gällande depression samt det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma. Seminariet avslutades med diskussion och personalen fick tid att ställa frågor relaterade till ämnesområdena samt utbyta erfarenheter med varandra. EPDS-sammanfattning Seminariet handlade om de tre olika stadierna av depression och hur de yttrar sig. Amning i relation till depression visade i en studie ingen skillnad i matningsmönster etc. mellan de mammor som var deprimerade kontra de som inte var deprimerade. Detta är intressant med tanke på behandling och bemötande på BVC. Den senaste forskningen visar att 50 % av de deprimerade mammorna på BVC hade upplevt symptom redan under graviditeten. Det är därför viktigt att ha ett välfungerande överrapporteringssystem mellan MVC och BVC. En ny riskfaktor för post partum depression är stress relaterat till barnomsorg, dvs 15-timmars regler och oro över att inte få behålla platsen för det äldre syskonet. Diskussionsfrågor EPDS: Amning och läkemedel vid depression? Tidigare har gravida och ammande kvinnor inte rekommenderats antidepressiva läkemedel eftersom de ansågs kunna skada barnet. Den rekommendationen har ändrats eftersom det nu för tiden finns läkemedel med färre biverkningar. Det finns läkemedel där det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken i så liten mängd att det är osannolikt att barnet påverkas om man följer doseringsanvisningarna. Dessutom anses riskerna med att man är deprimerad som mamma vara större än risken för eventuell påverkan på barnet. Många gravida och ammande kvinnor vill överhuvudtaget inte ta läkemedel eftersom de är oroliga för sina barn. Om läkaren har konstaterat att man är deprimerad och skulle kunna må bättre av antidepressiva läkemedel är det av omsorg om både mamman och barnet. Ofta får man läkemedel i kombination med stödjande samtal (uppgifterna är hämtade från 1177.se publicerad 2011-06-16). Det finns även två användbara länkar kring läkemedel och amning som är; www.janusinfo.se www.laktmed.se. EPDS och asylsökande? Här hamnar BVC ofta i svåra bedömningar, då man behöver väga in hur hela livssituationen påverkar de enskilda familjerna. Det blir oerhört viktigt med en god kunskap om familjernas situation och hur vi tillämpar våra etiska principer i vardagen. Det blir att värdera på vilket sätt det finns stöd och möjlighet att omhänderta familjerna på bästa möjliga sätt, vilket inte alltid är tillfället. Detta kan innebära att vi inte väljer att använda EPDS under dessa omständigheter.
Forts. 10 När ska MBHV-psykologen ta emot? MBHV-psykologen tar emot föräldrar som väntar barn eller föräldrar till barn från 0-6 år där frågeställningen handlar om föräldraskapet eller barnets utveckling. Det kan t ex vara efter en EPDS screening när det behövs ett utökat stöd eller när det finns behov av att samtala kring utvecklingsfrågor kring sitt barn och hur man som förälder förhåller sig till sitt barn. Ofta kan det vara olika vardagssituationer som blir synliga under BVC-besöken där förälder behöver få stöd och samtala kring t ex mat, sömn och tröst. Mat, Aktivitet och Viktutveckling sammanfattning Forskning får en friskare generation (Levnadsförhållanden, vanor och hälsosam vikt) En läsvärd artikelsamling skriven av forskare vid Göteborgs universitet. Varje kapitel avslutas med konkreta förslag och förebyggande insatser. Tar upp exempel ifrån Idefics studien etc. Ladda gärna ner hela boken: (https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30602/6/gupea_2077_30602_6.pdf Diskussion:Vi får stöd i att arbeta primärpreventivt och att det är viktigt att vi riktar oss till ALLA föräldrar. Vi kan inte sitta och vänta på den bästa metoden, när problemet är så stort, utan vi får börja där vi är och med de medel vi har till förfogande. Skapar synergieffekt om många olika aktörer arbetar med samma mål på olika sätt. Erfarenheter av att vara förälder till ett barn med övervikt ett föräldraperspektiv (Barnbladet 2013) Artikeln beskriver hur föräldrar till överviktiga barn upplever samtal kring barnens levnadsvanor, längd/vikt/bmi kurva, etc. Många beskriver att de inte tycker att kurvan är representativ för just deras barn utan är mer generell. Normalviktiga barns föräldrar har lättare att acceptera kurvan, då den just bekräftar att deras barn är normalt. Ändå är det just när föräldrarna till de överviktiga barnen sett kurvan som de förstått att barnet faktiskt är överviktigt. Diskussion: Det är inte ovanligt att föräldrar blir arga när man först tar upp detta ämne. De underskattar ibland barnets vikt eller ser likheter med hur de själva såg ut i den åldern etc. Även andra studier bekräftar att det är vanligt att föräldrar underskattar barnets BMI och de kan också vara obefogat rädda att barnet ska bli underviktigt. Detta är svåra samtal, -skriftlig och muntlig handledning i ämnet önskas. Diskussionen rörde sig allmänt kring vikten av att arbeta primärpreventivt, särskilt med tanke på att det är så svårt att åtgärda övervikt och fetma som är etablerad. Flera BVC-sjuksköterskor beskrev att BMI-kurvan upplevs som mer lättolkad av föräldrar till överviktiga barn och att det var lättare att nå fram efter att ha visat den. Personalen efterfrågade material att använda vid samtal om övervikt. Lätta Tips 4-6 år är ett riktat material. Handledning till materialet Lätta tips 4-6 år ska alltid följa med vid beställning, men vi har även en pdfversion på vår lokala hemsida. Matkrångel i samband med övervikt och föräldrars oro över att det överviktiga barnet inte äter togs också upp. Vissa överviktiga barn har ett mycket selektivt ätande och föräldrarna vågar inte utmana detta. Det vi kan göra för att förebygga dessa låsningar är återigen att använda oss av metoden Mat, aktivitet och viktutveckling med samtal om hälsosamma matvanor tidigt och vid upprepade tillfällen, under barnets uppväxt.
11 forts Personalen tipsade varandra om hur bra det är att skicka med Mat, Aktivitet och Viktutveckling-broschyren tillsammans med inbjudan till 18 mån, 2,5 och 4 års besöket. Då är föräldrarna inställda på samtal kring levnadsvanor och det medför att det känns naturligt att inleda detta samtal som också går snabbare eftersom föräldern ofta redan har läst igenom fokusfrågorna. Mona Bryggman, psykolog och Anna Magouli dietist Akademisk avhandling kring depression hos Svenska pappor Pamela Massoudi har disputerat genom att avlägga sin filosofie doktorsexamen i psykologi. Disputationen ägde rum fredagen 19 april, 2013, vid psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg. Fakultetsopponent var Professor Stephen Matthey, School of Psychology, University of Sydney, Australia. Avhandlingens titel är Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period. Disputationen föregicks under trevliga former med en intresserad publik. Pamela fick försvara sina arbeten och blev utfrågad med många sammansatta och kluriga frågor av sin opponent samt av experter i publiken. I den del som berör pappor i avhandlingen beskrivs att sex procent av papporna (12 procent av mammorna) hade tecken på oro, stress och depression. 1,3 procent av papporna uppfyllde kriterier för diagnosen egentlig depression. De vanligaste faktorerna bakom pappornas depression var problem i parrelationen, tidigare depressioner, stressfyllda livshändelser eller låg utbildning. Det som vi tidigare känner till är att depression hos nyblivna föräldrar kan försämra samspelet med barnet och senare påverka barnets känslomässiga och kognitiva utveckling negativt. Därmed är det viktigt att utforma ett fungerande omhändertagande även för papporna inom barnhälsovården. Forskningen ger oss ökad förståelse för hur vi inom barnhälsovården kan arbeta vidare med att utveckla stödet för papporna. Ett sätt kan vara att utforma metoder för att bättre kunna uppmärksamma depressionssymtom hos nyblivna pappor. Det fanns dock inga entydiga svar utan avhandlingen gav inspiration för framtida forskning kring pappornas psykiska hälsa. För intresserade finns avhandlingen att läsa i sin helhet vid Göteborgs universitets bibliotek. Mona Bryggman, psykolog Flödesschema gällande komjölksallergi Nu har NU-sjukvården enats om ett flödesschema gällande komjölksallergi. Detta schema inleds med att en remiss ifrån BVC inkommer pga misstänkt komjölksproteinallergi till barn- och ungdomsmottagningen. Barnet kommer att få en tid till läkare inom kortast möjliga tid. En barnläkarbedömning sker och om läkaren beslutar att elimination av komjölk ska ske får familjen snabb kontakt med dietist för förskrivning. Efter ca 1 månad utvärderas effekten av komjölkproteinfri kost och ev provsvar. Om läkaren beslutar om fortsatt komjölksfri kost fattas beslut kring nästa provokationstillfälle och information om nästa komjölksallergiträff ges. Detta innebär för BVC att föräldrarna även i fortsättningen skall köpa en provburk själva och testa hemma. BVC-läkaren kan vid misstanke om komjölksallergi snabbt skicka en remiss till barn och ungdomsmottagningen NU-sjukvården så tar de över utredningen. Om BVC ändå ger råd om att föräldrarna eliminerar komjölksprotein på egen hand är det bra att i första hand rekommendera Althéra eller Nutramigen som komjölksersättningspreparat. Annars finns risk att det preparat barnet precis accepterat kommer att ersättas av det rekommenderade preparatet på den fortsatta förskrivningen. Anna Magouli, dietist
12 Solråd för barn Barns hud är mycket känsligare än vuxnas och blir lättare bränd i solen. Man ska skydda barnen med luftiga kläder och solkräm. Spädbarn ska helst inte alls vara i direkt solljus. Solljus innehåller olika slags strålning. Den ultravioletta strålningen (UV-strålningen) delas upp i UVAstrålning, som gör att hudens pigment mörknar, och UVB-strålning, som gör att mängden pigment ökar och att överhuden blir tjockare. Båda typerna av ultraviolett strålning kan ge hudskador. Lite sol är nyttigt Efter en lång vinter är det ofta skönt för barn att vara ute och leka med lättare kläder. Solstrålarna är nyttiga för både barn och vuxna, men i måttliga mängder. Solen ger värme och ljus, och de ultravioletta strålarna gör att kroppen bildar D-vitamin som alla behöver. Men man behöver inte vara ute i solen länge för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin. Det räcker om händerna och ansiktet utsätts för solstrålar i ungefär 20 minuter varje dag. Huden kan skadas Men solstrålarna kan orsaka soleksem och brännskador. För mycket solljus kan göra att huden åldras snabbare. Barns hud är tunnare och har mindre pigment än vuxnas och blir därför lättare bränd av solen. Om man bränner sig flera gånger som barn ökar risken att få hudcancer senare i livet. Störst är risken för personer med ljus eller fräknig hy. Ju mörkare hy man har, desto bättre tål man solen och desto mindre är risken för att få hudcancer. Men risken för hudcancer ökar också ju mer tid man är i solen, oavsett om man bränner sig eller inte. Solråd för spädbarn Spädbarn, det vill säga barn under ett år, har nästan inget skydd alls mot solens strålar och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Ett barn under sex månader skyddar man mot solen genom att klä barnet i heltäckande tunna kläder och solhatt samt att alltid hålla barnet i skugga eller genom att vara inomhus när solen är som starkast mellan klockan 11 och 15. Det är viktigt att se till att det inte blir för varmt i vagnen. Ofta är det bättre att låta barnet ligga på en filt på marken, i skuggan av ett träd eller ett parasoll. Om ett barn som är över sex månader har skyddande kläder och solkräm är det ingen fara om det hamnar i solsken korta stunder under lek eller en tur i barnvagnen. Man behöver använda en hög solskyddsfaktor om man smörjer in barnet, det vill säga en solskyddsfaktor mellan 30 och 50. Läs mer via denna länk http://www.1177.se/tema/barn-och-foraldrar/mat-somn-och-praktiskarad/praktiska-rad/solrad-for-barn/
13 Frågor och Svar Fråga BVC läkare: Brödrapar som är 5,5 år repektive 3,5 år som i sitt hemland fått mässlingsvaccination vid 9 månader samt 18 månader men inget vaccin mot påssjuka eller röda hund. Hur gör vi? Svar: Båda bröderna bör få en en MPR vaccination nu och ytterligare en när de går i årsk 2 inom skolhälsovården. Det låter som mycket av mässlingsvaccin men det är ytterst sällan vi ser biverkningar av detta levande vaccin förutom första sprutan som inte så sällan ger både feber och utslag. Barnen behöver sitt skydd mot påssjuka och röda hund och det blir bäst att använda det kombinationsvaccin vi har. Fråga BVC ssk: Mamma berättar att hennes pojke fick sin MMR vacc vid 18m ålder och det finns dokumenterat. Hon berättar vid 2,5 års kontrollen att vid vaccineringen kom vaccinet utanför då spruta och spets släppte från varandra. Hur gör nu? Vad har du för åsikt? Mor orolig att pojken ej fått tillräckligt med vaccin. Svar: Detta borde ssk eller läkaren som gav det noterat i journalen och rekommenderat ny vaccination. Är modern övertygad att större delen av innehållet ej gavs så rekommenderar jag ny vaccination fulldos av MMR. Man får inte "extra" biverkningar om det blir lite mer medan däremot skyddet förutsätter i princip fulldos. Fråga BVC ssk: Har en fråga kring dels en felvaccinering samt riktlinjer kring TBE vaccinering. Jag hade semester för ett tag sedan och en kollega vikarierade för mig. Vid läkarkontroll 6 månader gav sköterskan Tetravac (trots att vacc Pentavac och Prevenar 13 getts som vanligt vid 3 och 5 månader) Även läkaren var ny och litade på sköterskan. Jag upptäckte detta nu när jag skulle boka in gossen på 12 månaders kontroll. Jag förstår att jag kan ge Prevenar men hur gör jag med övrigt vaccin?? Barnet mår bra och mamma är informerad. Barnet är i dag 11 månader. En liten fråga till. Vad är det sagt om TBEvaccin till barnen. TV går ut med att man kan vaccinera från 1 års ålder. Vi har ju som du säkert vet en del fall av TBE här i området (Dalsland) och föräldrarna är oroliga. Vad säger ni inom Barnhälsovården? Svar: Låter som du hanterat detta på bästa sätt dvs 1. informera föräldrar 2. Avvikelserapportering till chef 3. Se hur man kan undvika framöver liknande misstag. Om jag uppfattar dig rätt så har barnet fått 3 mån: Pentavac samt Prevenar, 5 mån : Pentavac samt Prevenar. 6 mån : Tetravac Rent kliniskt så är det inget allvarligt som hänt trots allt. Skillnaden mellan tetravac och pentavac är att tetra inte har ACT-HiB komponenten. Om du ger den tredje Pentavac dosen mellan 12-18 mån ålder och samtidigt Prevenar så blir allt bra. Många vaccinationsprogram utomlands har 4 dos förfarande med ungefär dessa intervall så det är väl beprövat.
Forts på svar 14 När det gäller TBE så skrev jag om detta i senaste barnavårdsvett som du sannolikt fått men annars hittar på vår hemsida. Efter publiceringen har smittskyddet ändrat riktlinjer till att barn över 1 år rekommenderas vaccin om de rör sig i riskområden. Riskområden finns med i min "artikel " samt finns på smittskyddets hemsida regionen som du lätt når. Just kring Vänerkusten Brålanda och uppåt har TBE förekommit liksom vid Svanskog, och in mot Mellerud. Anledningen till den sänkta åldersgränsen som rekommendation är att man i svenska studier sett att även små barn kan få TBE med resttillstånd och problem. Vaccinet har varit godkänt från ett års ålder längre tid men vår policy har varit den lite högre åldern som nivå men som nu således sänkts. Risken är fortfarande liten men sjukdomen alllvarlig så jag tycker att de familjer som har sommarstugor och vistas mycket i skog och mark, brukar få fästingar skall vaccinera sig medan däremot "stadsbor" som åker till köpcentra på helgerna knappast behöver vaccinera sig. Någon allmän rekommendation för vaccination finns inte utan måste diskuteras i fall till fall. Vårdcentralens och inte BVC uppgift genomföra vaccinationerna, även om den kan göras på BVC och av BVC personal men skall inte gå ut över ordinarie arbetet. Fråga BVC ssk: Nu kommer en vaccinations fråga igen. Pojke som är i USA med sin moder och kommer att missa vacc nr 3 (Har nu gått 13 månader sedan dos nr 2 och troligtvis kommer det gå en månad till innan de kommer till Sverige), om de nu kommer! Måste jag börja om från början med vaccinationerna? Svar: Ok att vänta upp till 2 år mellan dos 2 och 3 även om det inte är att rekommendera. Så passa på när de är tillbaka! Glöm inte att din BVC läkare skall ge en ordination då det ligger utanför ordinarie programmet avseende dosintervall. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Frågan från BVC: Är det ok att ge smakprover ifrån föräldrars mat som är salt? Dietisten svarar: Det är ok att ge ett kryddmått ifrån en potatis som är kokt i salt eller en köttfärssås. Det kan vara viktigt att få föräldrar att inse att det är den mat som de vill att barnet ska lära sig att tycka om som de bör börja med och inte söta livsmedel eller väldigt salta tex pommes frites etc. När smakproverna övergår till smakportioner/barnmat bör man dock tänka mer på salthalten i maten. Det är ju också lättare, för då kanske man gör några portioner särskilt till det lilla barnet, alternativt att man tar undan en portion innan man saltar etc. Fråga från BVC: Rödbeta, är det ok att ge barn under ett år? Dietisten svarar: Ja, nu har man förstått att det är bara blasten som är giftig, och den äter vi ju inte.
15 forts på frågor och svar Frågan från BVC: Frysta bär, måste de kokas för att undvika risk för hepatit A? Dietistens svar: Livsmedelsverket varnade under våren för frysta bär, då flera fall av hepatit A berodde på smitta ifrån frysta bär både i Sverige och i andra länder i Europa. Nu kvarstår endast varningen för frysta jordgubbar ifrån Marocko och Egypten. Det kan dock vara svårt att förstå om bären är svenska eller om de odlats någon annanstans men säljs av ett svenskt företag det blir till att läsa noga på förpackningen. Och ja, misstänkta jordgubbar måste kokas helt igenom om man vill undvika Hepatit A. Att besöka en jordgubbsodling och plocka jordgubbarna själv är kanske den säkraste metoden? Gällande rävens dvärgbandmask behöver man inte längre vara orolig över att plocka bär och svamp i skogen heller. Livsmedelsverket har gått igenom den kunskap som finns och kommit fram till att risken att som människa smittas genom bär och svamp är ytterst liten. Att endast tvätta bären tar inte bort risken men vid kokning dör alla eventuella parasiter, bakterier och virus på och i bär och svamp. Importerade bär och svamp har fått samma bedömning gällande risken för rävens dvärgbandmask. Fråga från BVC: Hur länge behöver barn som inte ammas få ersättning, går det inte att byta ut den mot välling istället som är ett billigare livsmedel? Dietisten svarar: Tanken är att bröstmjölkersättningen ska fasas ut långsamt på ungefär samma sätt som amningen. Välling/gröt innehåller gluten och en stor del protein. Små barn behöver inte så mycket protein och det är bra om glutenhalten i maten den första tiden är rel. låg. Rekommendationen ifrån Livsmedelsverket är 2-3 mål gröt/välling per dag. Resten (totalt 5-6 måltider/dag) bör täckas av bröstmjölk/ersättning och lunch/middagsmat. Amning innebär oftast fler, mindre måltider. När barnet äter sig mätt (eg. täcker sitt energibehov) på lunch och middagsmat samt 2-3 gröt/vällingmål kan man sluta med bröstmjölkersättningen. Anna Magouli, dietist Semesterledighet sommaren 2013 för Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Under sommaren är bemanningen något begränsad, om din ordinarie psykolog har semester finns dock alltid en MBHV-psykolog i Fyrbodal att nå enligt nedan: Vecka 26: Marina Cavenius 070-316 66 76 Vecka 27: Gunnel Bäck 070-514 99 79 Vecka 28: Marie Sandén 072-725 32 11 Vecka 29: Elisabeth Berger 073-595 25 34 Vecka 30: Jill Bengtsson 070-316 66 75 Vecka 31: Åsa Löfgren 076-788 46 60 Vecka 32: Åsa Löfgren 076-788 46 60 Vecka 33: Marina Cavenius 070-316 66 76 Ni kan även nå verksamhetschef Per Möllborg till och med vecka 28 på 010-441 64 82 eller 070-657 22 78 eller enhetschef Mona Bryggman till och med vecka 27 på 010-441 64 85 Vi önskar er alla en underbar sommar!
16 Semesterledighet sommaren 2013 för Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Namn Telefonnummer V 26 V 27 V 28 V 29 V 30 V 31 V 32 V 33 Per Möllborg, BHV-överläkare per.mollborg@vgregion.se 010-441 64 82 070-657 22 78 X X X X X Nina.knutsson, vårdutvecklare nina.knutsson@vgregion.se 010-441 64 84 X X X X X X Anna Magouli dietist anna.magouli@vgregion.se 010-441 64 83 X X X X X Mona Bryggman psykolog mona.bryggman@vgregion.se 010-441 64 85 X X X X X Mikaela Johansson, teamassistent mikaela.johansson@vgregion.se 010-441 64 80 X X X X X X = semester Vid behov av kontakt, vänd dig till den av oss som är i tjänst! Vecka 29 kan ni förutom Nina Knutsson även nå Thomas Arvidsson, bhöl/verksamhetschef för Centrala Barnhälsovården Göteborg/Södra Bohuslän på tel 070-688 83 09 Vecka 30: Thomas Arvidsson bhöl/v-chef Gbg/S Bohuslän 070-688 83 09 Vecka 31: Thomas Arvidsson bhöl/v-chef Gbg/S Bohuslän 070-688 83 09 Vecka 32: Tina Henningsson bhöl/v-chef Skaraborg 076-882 05 05 Vecka 33: Ann-Sofie Cavefors bhöl Gbg/S Bohuslän 076-836 55 02
17 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Hösten 2013 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 14 augusti Onsdag 11 september Onsdag 9 oktober Onsdag 6 november Onsdag 11 december Samma program alla dagar Klockan: 15.00 16.30 Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon 010 43 52 034 senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl 15.00. Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Frida Hoas leg dietist Turid Osland Johansson leg dietist