Kommunalrådens kansli

Kommunalrådens kansli 1(3) Rädda Landskrona sista chansen Under det senaste året har en rad rapporter publicerats om utvecklingen och situationen i Landskrona. Oberoende forskare och andra har kartlagt, analyserat och beskrivit utvecklingen och i princip kommit fram till samma slutsats: Landskrona har konsekvent gått kräftgång under de senaste 20-25 åren. Staden har tappat ett par tusen arbetstillfällen och bidragsberoendet, såväl bland medborgarna som hos kommunen själv, har ökat. Skattekraften har minskat och möjligheterna till egenförsörjning genom arbete har minskat. Till detta kan läggas att befolkningsutvecklingen medfört stora sociala obalanser, som visar sig i form av hög brottslighet, oreda i skolorna och allmän olust för att nämna några. Detta kom inte som någon överraskning för oss, och förmodligen inte heller för de flesta Landskronabor. De frågor som emellertid måste ställa är: Varför har det blivit så här? Varför har ingenting gjorts för att vända utvecklingen? I de analyser som gjorts om varför det blivit så illa framträder två faktorer som huvudsakliga förklaringar: 1. Landskronas bostadspolitik resulterade på 1980-talet till en överrepresentation av hyreslägenheter. Med över ettusen outhyrda lägenheter i början/mitten av åttiotalet lades grunden för det in- och utflyttningsmönster som sedan dess präglar Landskrona. Denna företeelse är den främsta orsaken till de befolkningsmässiga och sociala obalanser som staden präglas av idag. 2. Näringslivet i Landskrona präglades i början av 1980-talet av tillverkningsindustri med Öresundsvarvet som största enskilda företag i början av 1980-talet. Tyvärr förstod man inte fullt ut dynamiken i näringslivet, och missade att vidta åtgärder för att attrahera tjänsteproduktion och annan framtidsinriktad näringsverksamhet. Näringslivsarbetet blev alltmer aktivitetsorienterat och improduktivt och staden har sedan det tidiga 90-talet tappat ett par tusen arbetstillfällen, utan att nya etableringar kunnat kompensera bortfallet. Kombinationen av en snedvriden bostadsmarknad och ett stagnerande näringsliv har varit förödande för Landskrona. Detta har i grunden varit känt och analyserat i bl.a. La-90 projektet, från slutet av 1980-talet. Varför har då ingenting gjorts som vänt utvecklingen? Tyvärr måste vi konstatera att handlingskraften inte räckt till. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 48 33 www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(3) Många goda samhällskrafter har haft djup insikt i problemen och en uttalad vilja att vända utvecklingen. Men förmågan att ta helhetsgrepp om de strukturella orsakerna till den negativa utvecklingen har saknats liksom de ledningsmässiga resurserna för att genomföra konkreta och strukturella åtgärdsprogram. Fem i tolv för möjligheternas stad Det är förmodligen en av Sveriges största paradoxer att Landskrona, vars utveckling varit negativ under så många år, samtidigt är en stad med fantastiska utvecklingsmöjligheter. Landskrona som är beläget mitt i den expansiva Öresundsregionen, med goda kommunikationer, vacker stadskärna, utmärkta utbildningsmöjligheter inom räckhåll och markresurser för attraktivt, sundsnära boende, för att bara nämna några av de faktorer som gör Landskrona förtjänt av epitetet möjligheternas stad. Men det gör sig inte själv! Vi måste fatta resoluta beslut med konkreta resultat för att dra nytta av de givna möjligheterna. Vårt handlingsprogram kring dessa strukturella faktorer kan i i korthet sammanfattas med: 1. Vi ska bygga sundsnära! Vi ska ta tillvara Landskronas unika möjligheter att bygga attraktiva bostäder nära sundet. Detta kommer att skapa inflyttning av familjer och människor med stabila förhållanden, vilket positivt kommer att påverka arbetsmarknad, näringsliv, skattekraft, underlag för detaljhandel och det allmänna sociala klimatet. Borstahusen/Campingplatsen ska bli startmotorn i detta arbete, med målet att minst 1500 sundsnära bostäder ska byggas under en femårsperiod. De arkitektförslag som tagits fram visar på en utomordentlig möjlighet att kombinera bebyggelse med ett nytt camping- och fritidscentra, som också det stärker Landskrona. När det gäller attraktiva bostäder har Landskrona här en stor potential, som sedan kan vidareutvecklas mot Säbyholm. 2. Vi ska utveckla! Öster och vissa delar av centrala Landskrona är starkt segregerade. Kriminalitet, bidragsberoende och etnisk segregation uppvisar här oacceptabla förhållanden. Vi vill omvandla AB Landskronahem från ett traditionellt förvaltningsbolag till ett offensivt stadsutvecklingsbolag med uppgift att bygga om Öster, skapa möjligheter för nya verksamheter, t.ex. idén att flytta Landskronas Stadshus till Dammhagsskolan, bygga om lägenheter till bostadsrätter och kanske till och med riva vissa hus för att göra stadsdelen mera attraktiv med nya torg, lekplatser och parker.

3(3) 3. Företagen ska hit! Allt tyder på att Landskronas näringsliv kommer att fortsätta stagnera om ingenting görs. Vi vill skapa ett effektivt och resultatorienterat näringslivsarbete som baseras på kompetens och handlingskraft. med en progressiv markpolitik och tillgång till attraktiva bostäder har Landskrona stora möjligheter. Som ett bra exempel kan logistikföretaget DSV:s beslut att välja Landskrona nämnas. Här spelade vår möjlighet att kunna erbjuda attraktiva bostäder en stor roll och är också förutsättningen för att Landskrona ska få full effekt av de nära 1000-talet arbetsplatser som kommer att skapas här. Vi kan vända utvecklingen i Landskrona med dessa åtgärder i botten. Parallellt måste även andra åtgärder vidtas, men i botten måste finnas ett strukturellt åtgärdsprogram som kan rätta till stadens sociala och ekonomiska obalanser. Detta går att åstadkomma med att bygga attraktivt och sundsnära för att åstadkomma en positiv inflyttning, utveckla och sanera Öster och skapa förutsättningar framtidsinriktat näringsliv. Klockan är fem i tolv! Klockan är fem i tolv för Landskrona. Nu vilar ett stort och historiskt ansvar på Landskronas politiker. Om vi inte lyckas samla oss denna gång heller- då går Landskrona en dyster framtid till mötes. Då kommer kräftgången att fortsätta och Landskrona kommer, lite tillspetsat, att bli en grå, kraftlös stad utan framtidshopp. Det är i detta läge som våra barn kommer att fråga oss: Varför gjorde ni ingenting? Vi vill att den frågan aldrig ska behöva ställas. Och den kommer inte att behöva ställas om vi bygger, sanerar och skapar förutsättningar för ett modernt näringsliv. Detta är grundbultarna i vårt förslag. Landskrona den 13 januari 2010 Torkild Strandberg Cecilia Brorsson

Stadsdirektören 2010-03-02 Landskronas vägval antingen eller Sidan 1 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 1. Bakgrund och uppdrag... 4 2. Inledning... 6 Landskrona då till nu... 6 Industristaden... 6 Näringslivets utveckling... 7 Obalans mellan branscher... 7 Landskrona har missat strukturomvandlingen... 7 Befolkningsstorlek väsentlig... 8 Flyttmönster... 9 Befolkningsstruktur... 10 Åldersstruktur... 10 Arbetspendling... 11 Utrikes födda... 12 Utbildningsnivå... 13 Inkomstnivå... 14 Förvärvsgrad, arbetslöshet... 14 Kommunala kostnader... 16 Sammantaget... 17 3. Attraktiva bostäder... 18 Startmotorn... 18 1500-projektet... 19 Utbyggnadsordning... 20 Borstahusen/Campingplatsen... 20 Nytt, modernt fritidscenter... 23 Besöksnäringen en framtidsbransch... 24 Erikstorps framtida potential... 25 Säbyholm... 26 Husarspetsen... 28 Skeppsbron... 30 Förslag till beslut... 32 4. Strukturella boendeåtgärder Öster... 33 Östers utveckling... 33 Bostäderna... 34 Sysselsättningen... 35 Inkomstnivån... 35 Skolprestationerna... 35 Segregationen... 35 I vilken riktning går utvecklingen... 35 Sammanfattning av den iakttagna utvecklingen... 36 Utveckling av Öster... 36 Behov av strukturella åtgärder... 37 Förslag till beslut... 38 Sidan 2 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 5. Organisatoriska konsekvenser... 39 Kommunen som myndighet... 39 Plan- och bygglagen (PBL)... 40 Bostadsförvaltningslagen... 41 Skydds- och ordningsregler... 41 Miljölagstiftningen... 41 Hyreslagstiftningen... 41 Sammanfattning av förslag om kommunen i myndighetsrollen... 41 Förslag till beslut... 42 Kommunen som fastighetsägare... 43 Fastighetsstrategi... 43 Genomgång av fasighetsbeståndet... 44 Landskronahems roll... 44 Hyresgäster i åtgärdsfastigheter... 45 Förslag till beslut... 45 Kommunen som aktör på fastighetsmarknaden... 46 Idéskiss... 46 Gemensamt Utvecklingsbolag... 46 Utvecklingsavtal med Kommunen... 46 Utvecklingsprojekt... 46 Projektbolag... 47 Fastighetsförvaltning... 47 Idéförslag avseende alternativt utnyttjande av verksamhetslokaler... 48 Dammhagskolan / Stadshuset... 48 Guldängen 1 / Stadshuset... 49 Stadsbyggnadsorganisation... 51 Förslag till beslut... 52 Resultatorienterat näringslivsarbete... 53 Landskronas näringsliv... 53 Förutsättningar för resultat... 54 Mål och grundläggande strategi... 54 Näringslivsorganisation... 55 Förslag till beslut... 56 6. Sammanfattning... 57 7. Förslag till beslut... 59 Bilageförteckning... 61 1. Statistik Öster... 2. Martin Anderssons rapport... 3. Martin Anderssons presentation... 4. Charlotta Mellanders rapport... 5. Charlotta Mellanders presentation... 6. Åke E Anderssons rapport... 7. Åke E Anderssons presentation... 8. Borstahusen/Erikstorp en framtida attraktiv året runt destination för besökare... 9. Rättsutredning Hellgren Linander... 10. Fasticon-rapporter... Sidan 3 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 1. Bakgrund och uppdrag I juni 2008 antog Kommunstyrelsen i Landskrona ett utvecklingsprogram med rubriken Rädda Landskrona. I detta dokument står att läsa: Hur kan det komma sig att vår kommun, som vi under alla år tillskrivit stora utvecklingsmöjligheter, under snart 20 år, på ett stort antal relevanta områden, konsekvent gått baklänges? Varför har Landskrona, med sin belägenhet mitt i den expansiva Öresundsregionen, utvecklats så mycket sämre än både sina förutsättningar och grannkommuner? Vi har alltsedan det tidiga 1990-talet fått vidkännas en smått oroande och negativ utveckling. Landskrona har sedan 1990 tappat mellan två- och tretusen arbetstillfällen, bidragsberoendet, såväl bland medborgarna som kommunen självt, har ökat och till detta kan läggas våra sociala obalanser, som visar sig i form av utvecklingen av brottsligheten, resultaten och arbetsförhållandena i vissa av våra skolor och möjligheten till egenförsörjning genom arbete. Den fråga som vi alla måste ställa oss är varför? Vad är det som blivit fel och hur kan det rättas till? Mot denna bakgrund erhöll Stadsdirektören en uppgift av kommunstyrelsen formulerad som: - Skapa attraktiva boendemiljöer där kommunens närhet till Öresund tages tillvara på ett sådant sätt att synergieffekter uppkommer avseende näringsliv, kommersiell service och befolkningssammansättning. Målet har angetts till; - möjliggöra att fatta beslut om att planlägga minst 1 500 sundsnära och attraktiva bostäder. I mars 2009 antog Kommunstyrelsen ett dokument benämnt Strukturella Boendeåtgärder, i vilket anges som bakgrundsbeskrivning att Landskrona har djupa obalansproblem inom bostadssektorn avseende fördelning av upplåtelseformer, segregation mm. Vidare konstateras att detta leder till oönskade effekter för barns uppväxtmiljöer, kriminalitet, inflyttningsmönster, bidragsberoende mm. Kommunstyrelsen beslöt med anledning av detta att ge Stadsdirektören i uppgift att; - föreslå åtgärder för att systematiskt rätta till obalansen på bostadsmarknaden så att andelen bostäder med bostadsrättsformen och äganderätt ökar, samt, - föreslå långsiktiga, strukturella åtgärder, område för område för att nå önskad utveckling och i samband härmed ange Landskronahems roll i detta sammanhang. Sidan 4 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Ovannämnda uppgifter har ett inbördes samband då de bakomliggande problemstrukturerna hänger samman och påverkar varandra. Stadens näringslivsstruktur ger färre arbetstillfällen som ger lägre sysselsättning som ger ökat bidragsberoende och lägre skatteintäkter etc., etc. Förmågan att producera attraktiva och sundsnära bostäder är avgörande för att åstadkomma en positiv inflyttning vilket är förutsättningen för tillväxt av stadens näringsliv, vilket bestämmer antalet arbetstillfällen och därmed skattekraft mm, mm. I denna rapport redovisas utredningsuppdragen inkluderande - underlag för planläggning av 1500 sundsnära och attraktiva bostäder - långsiktiga och strukturella åtgärder för omstrukturering av vissa stadsdelar i Landskrona, samt - organisatoriska konsekvenser. Landskrona den 2 mars, 2010 Peter Billquist Stadsdirektör Sidan 5 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 2. Inledning Landskrona då till nu Under de senaste decennierna har utvecklingen i Örestadsregionen tagit fart. Längs den skånska västkusten byggs det och utvecklas. Bostäder i nya områden, hela stadsdelar och lokaler för industri och handel växer fram. Experter och forskare hyllar regionen och pekar ut den som Skandinaviens, ja ibland norra Europas, främsta tillväxtregion. Problemet är att man inte ser detta i Landskrona - trots det ypperliga läget med bästa tänkbara förutsättningar. Vad är det som gjort att Landskrona, möjligheternas stad, har blivit Örestadsregionens förlorare? En stad med sociala problem, stagnerat närings- och handelsliv och kriminalitet. En stad som allt mer kommit att uppfattas som en ekonomisk och social belastning för regionen. Industristaden Landskrona har varit utsatt för många svängningar och förändringar över tiden. Alla förändringar har inte varit av positivt slag vilket har medfört stora påfrestningar på staden och dess invånare. Efter andra världskrigets slut expanderade Landskronas industri kraftigt. De huvudsakliga branscherna var varvs-, verkstads- och textilindustri. I takt med industriernas expansion växte även staden, främst på grund av arbetskraftstillströmningen. I slutet av 1950-talet hade Landskrona en befolkning på knappa 30 000 invånare, mot dagens dryga 40 000 invånare. Industrin fortsatte att expandera under 1960-talet. Varvet var en dominerande arbetsgivare tillsammans med fosfat- och kvävefabriken och konfektionsindustrier som Schlasbergs. Ända sedan slutet av andra världskriget hade Landskrona haft en stark tradition av att ta emot invandrare, såväl flyktingar som arbetskraftsinvandrare. När flyktinglägret på Citadellet stängdes 1953, 8 år efter att dess portar öppnats, så hade över 22 000 flyktingar vistats i uppsamlingslägret där. Många ungrare kom till Sverige under Ungern-krisen 1956 och i samband med industrins expansion skedde arbetskraftsinvandring främst från Danmark, Finland, Grekland och Jugoslavien. Industrin ropade efter arbetskraft och i princip alla kunde erbjudas arbete direkt, såväl männen som kvinnorna. Staden expanderar kraftigt och under 1960- och början av 1970-talet i det närmaste fördubblas den bebyggda ytan. Man hade ett skriande behov av bostäder och sådana projekteras och byggs i rask takt. Men konjunkturen hade redan börjat mattas av. Flytt till låglöneländer hade påbörjats så smått och Landskrona går en bister framtid till mötes. Krisen inom näringslivet gick också att avläsa på bostadsmarknaden. Redan 1972 kunde Landskronahem konstatera att ett helt nytt hus med 18 trerumslägenheter stod utan hyresgäster i Kopparängen. Hyresrättsmarknaden var mättad, men området byggdes klart. Detta fick förödande konsekvenser. Ute i Kopparängen stod 1975 Sidan 6 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 flera färdigbyggda hus helt öde. Och värre skulle det bli. 1981, året då beslutet om varvets nedläggning fattas vilket innebär att hälften av stadens yrkesverksamma befolkning blir arbetslösa, hade enbart Norrestad 551 tomma lägenheter. En inte tillräckligt lyhörd bostadspolitik kombinerad med industrikrisen gav staden en mycket tung barlast för framtiden. I Landskrona fanns till sist totalt, i näringslivskrisens och bostadspolitikens spår, ett överskott på mellan 1 000 till 1 200 hyreslägenheter. Där finns själva roten till den negativa process som Landskrona lidit av sedan dess. Näringslivets utveckling Docent Martin Andersson vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har studerat näringslivet i Landskrona och han konstaterar i sin rapport Landskrona - Näringslivet att mycket små, faktiskt i det närmaste obefintliga förändringar har skett i Landskronas näringslivsstruktur de senaste årtiondena. En relativ uppgång har setts inom branschgrupperna Forskning och Utveckling och utbildning men en nedgång har noterats inom Hälsovård. I övrigt visar Martin Anderssons studie att näringslivet i termer av sysselsättningen fördelning över sektorer inte förändrats på något påtagligt sätt. Fjorton sektorer, med en sysselsättningsandel på minst 2 procent vardera, står för 75 procent av sysselsättningen i Landskrona. De största sektorerna är kopplade till traditionell kommunal verksamhet, dvs. utbildning och vård. Totalt är närmare hälften av alla sektorerna kopplade till den offentliga sektorn. De sektorer som domineras av privata aktörer är i huvudsak inom tillverkningsindustri och enklare företags- och konsumenttjänster som till exempel parti- och agenturhandel och detaljhandel. Obalans mellan branscher Vidare konstaterar Martin Andersson att Landskrona avviker på ett markant sätt från såväl Sverige som helhet, som Malmö-regionen när det gäller balansen mellan tjänste- och tillverkningsbranscher. I Landskrona finns 30 procent av sysselsättningen i tillverkningssektorer medan motsvarande siffra för Sverige och Malmö-regionen är 18 procent respektive 16 procent. Trots att Landskrona har en stor marknadspotential med sitt geografiska läge konstateras att, framförallt den låga andelen av företagstjänster, gör att det är en underrepresentation av det växande segmentet inom ekonomin, nämligen kunskapsintensiva tjänster. Landskrona har missat strukturomvandlingen Den samlade sysselsättningstillväxten under 1990-talet har utgjorts av tjänstebranscher och sedan 1985 har kunskapsintensiva företagstjänster, Forskning och Utveckling och utbildning vuxit med omkring 70 90 procent medan övriga branscher har stagnerat eller ökat i intervallet 5 10 procent. Vad det gäller tillverkningsindustrin, som är en väsentlig del av arbetsmarknaden i Landskrona, så har den kontinuerligt tappa sysselsättning under de senaste 20 åren. Sidan 7 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Det konstateras alltså att Landskrona inte har följt med i den generella strukturomvandlingen av näringslivet. Detta är allvarligt då tjänstesektorer är betydelsefulla för attraktivitet, både för hushåll och företag, men också för långsiktig sysselsättning. Befolkningsstorlek väsentlig Charlotta Mellander, Ek. Dr. vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har i sin rapport Landskrona en attraktiv plats att vara och bo på? visat på vikten av en kommuns storlek, dess invånarantal, för att få en positiv utveckling. Storleken, och den tillväxtkraft som följer med den är helt livsnödvändig för kommunernas utveckling och attraktivitet. Med större befolkning kommer en större mångfald och variation i utbud, vilket fungerar som en attraktor i sig självt. Men Charlotta Mellander pekar även på vikten av att inte bara analysera Landskrona som kommun för att förstå utvecklingen, utan också sätta situationen och utvecklingen i relation till Öresundsregionen som helhet. Överhuvudtaget är det viktigt för mindre kommuner att ingå i en större regional kontext, eftersom en liten kommun i sig själv varken kan erbjuda ett stort antal arbetstillfällen och eller ett diversifierat utbud av konsumenttjänster inom kommunen. Men om den lilla kommunen ligger nära en stor kommun kan attraktiviteten byggas upp av en god tillgänglighet till ett större regioncentrum med ett bredare utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen. Samtidigt kan regioncentrat dra nytta av ett antal omgivande förortskommuner, eftersom det totala arbetskraftsutbudet och marknadsunderlaget som en kommun kan erbjuda är större än den interna arbetskraften och det interna marknadsunderlaget. Detta medför att antalet arbetsplatser och konsumenttjänster kan växa, varvid också de omkringliggande kommunerna blir mer attraktiva som bostadsorter. Med storlek kommer mångfald och variation, både vad gäller arbete och konsumtion, vilket i sin tur lockar till sig ytterligare individer. Med växande storlek kommer också ökade skatteintäkter, vilket innebär att ytterligare investeringar kan göras för att förbättra kommunen och göra den ännu mer attraktiv. Å andra sidan visar samma relationer vad som händer när en kommun kommer in i en negativ spiral. Kommuner som framstår som oattraktiva minskar i storlek och tappar skatteintäkter, vilket gör det än svårare att ändra situationen för lokala beslutsfattare. Sidan 8 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Flyttmönster I Charlotta Mellanders rapport kan man se hur flyttmönstret har sett ut i Landskrona över tid. Diagrammet visar tydligt hur man har kompenserat ett negativt flyttningsöverskott med immigration från utlandet för att staden inte ska minska i storlek. Som tidigare nämnts visar forskning att förmågan att bibehålla, och öka, en stads storlek är väsentligt för dess utveckling och dess välmående. Men resultatet av mönstret ovan har blivit att Landskrona på sitt sätt byter ut stadens befolkning. Etniska svenskar lämnar staden, vilka istället ersätts med inflyttning från utlandet. Omflyttningen är så stor att man kan tala om en flyttningskarusell och Landskrona, med sina idag drygt 40 000 invånare, har sedan 1990 haft närmare 70 000 invånare, enligt professor Tapio Salonen vid Linnéuniversitet som studerar bl.a. befolkningsströmmar och bosättningsmönster i Landskrona. Hans forskning visar att endast drygt hälften av befolkningen sedan 1990 blivit Landskrona trogen och han visar även att endast en fjärdedel av befolkningen från 1990 bor kvar i samma bostadsområde 16 år senare. Till Landskrona kommer under mitten av 1990-talet tusentals flyktingar från det krigsdrabbade Bosnien. Studier av bosättningsmönster visar att val av ort i Sverige beror på att det antingen finns arbetstillfälle, lediga lägenheter eller landsmän på orten. De två senare fanns i Landskrona men inte det förra. Detta resulterar i att lägenheter fylls men sysselsättningsgraden är väldigt låg och ett redan hårt drabbat Landskrona förmår inte att erbjuda rimliga möjligheter till integration av dessa nyanlända Landskronabor, vilket också till stor del gäller även de flyktingar som anlänt under senare år. Sidan 9 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Befolkningsstruktur Som tidigare nämnts är en stads viktigaste resurs, dess invånare, en avgörande faktor för dess utveckling. Faktorer som befolkningens åldersammansättning, utbildningsnivå, inkomstförhållanden etc. är avgörande. Dessa faktorer har utvecklats synnerligen negativt för Landskrona under de senaste decennierna. I Charlotta Mellanders studie visas detta med all önskvärd tydlighet. På område efter område fastslås det hur Landskrona halkat efter utvecklingen både i riket som helhet, i länet, men också jämfört med jämförelsekommuner. Bland annat konstateras att Landskrona ingår i Malmös FA-region, vilket innebär att kommunen befinner sig på en plats som i allra högsta grad har vuxit relativt andra regioner i Sverige. En attraktiv region som också har stor positiv draghjälp av andra kommuner som Helsingborg och Lund, och som drivits både av storleks- och universitetseffekter. Sedan Öresundsbron byggdes har också Köpenhamnsregionen, en av Skandinaviens största arbets- och konsumtionsplatser, integrerats i betydligt högre grad än tidigare. Trots detta har Landskrona inte visat samma positiva utveckling som de flesta närliggande kommunerna i Skåne län. Den onda spiral som Landskrona varit inne i under en längre tid har gett utslag på många områden. En stads befolkningsstruktur är viktig för hur bra såväl staden, som regionen klarar sig. Man har i studier visat att en högutbildad befolkning bidrar mer till den regionalekonomiska utvecklingen än en lågutbildad befolkning. Man vet också att en stor relativ andel barn och gamla innebär en ekonomisk påfrestning på den sysselsatta befolkningen och en hög procentuell befolkningsandel av arbetslösa flyktingar ger samma ekonomiska konsekvenser. Åldersstruktur Ålderstrukturen hos invånarna i Landskrona präglas av att det finns färre unga och fler äldre än riksgenomsnittet. Åldersstruktur är också en följd av flyttningsströmmar. Dessa varierar i takt med konjunkturcyklerna och Statistiska Centralbyrån har i en rapport visat att det är främst storleken, inte riktningen, på flyttnettona som varierar med dem. Vidare visar rapporten att i åldrarna 19-23 år flyttar en stor andel av ungdomarna till en något större kommun. Antingen för att studera eller för att arbeta. I de fallen är det universitets- och högskolekommunerna som är vinnarna. I åldrarna mellan 24 och 28 år går flyttströmmarna från universitets- och högskolekommunerna till storstadsregionerna. Det gör att universitets- och högskolekommunerna tappar en stor del av sitt tillfälliga befolkningstillskott, men de har samtidigt blivit något av regionala storstäder. När man är strax under 30 år flyttar barnfamiljer från storstadsregionernas centra till mindre kommuner av förortskaraktär, dvs. inom pendlingsavstånd till den största kommunen. I övriga åldrar har det visat sig att flyttströmmarna är så pass små att de inte i någon större utsträckning påverkar befolkningsutvecklingen för kommunen. För Landskronas del skulle detta flyttningsmönster innebära att man kan förvänta sig att ungdomar flyttar från kommunen i relativt hög grad, eftersom man inte kan erbjuda universitets- eller högskolestudier i någon signifikant omfattning. En motkraft skulle dock kunna vara att de stannar kvar, men pendlar till Lund, Malmö eller Helsingborg för att studera. Studien visar att Landskrona i ganska hög grad har karaktären av en förortskommun Sidan 10 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 till Malmö, Helsingborg och även Lund, och att man därför kunde förvänta sig en överrepresentation av åldersgruppen 20-44 år. Så är inte fallet, vilket anses vara negativt eftersom det vore en kommunalekonomisk fördel. Diagrammet nedan utvisar inrikes flyttningsnetto för åldersgrupperna 20-24 år, 25-44 år respektive 45-64 år årligen från 1995 till och med 2009. Av diagrammet kan man utläsa att man flyttar från Landskrona när man närmar sig familjebildande ålder. En ålder då man i stor utsträckning får behov av en större bostad och söker ett eget boende som bostadsrätt eller villa vilket inte Landskrona förmår att erbjuda i tillräcklig omfattning. Under perioden är flyttningsnettot -652 personer i åldersgruppen 20-24 år, -426 personer för åldersgruppen 25-44 år och +538 personer för åldersgruppen 45-64 år. Inrikes flyttning i tre åldersgrupper 200 150 100 50 0-50 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 20-24 år 25-44 år 45-64 -100-150 -200 Arbetspendling Eftersom Landskrona erbjuder en stor och tät arbetsmarknad inom dagligt räckhåll borde staden vara attraktiva för att kunna attrahera arbetspendlare i högre grad än hittills. Man ser redan att alltfler av dem som bor i Landskrona arbetar i en annan kommun. Nettopendlingen, skillnaden mellan inpendling och utpendling, visar en tydlig neråtgående trend. Även om Landskrona hade en nedgång vid slutet av 1980-talet så återhämtade man sig under början av 1990-talet. Dock är trenden entydig sedan slutet av 1990-talet. Diagrammet nedan visar in-, ut- och nettopendling uttryckt som ett index med startår 1985. Sidan 11 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Utrikes födda Ser man till Landskronas befolkningsstruktur i relation till utrikes födda kan man konstatera att totalt 23,8 procent av stadens invånare är utrikes födda, vilket är 72,5 procent över det nationella genomsnittet som ligger på 13,8 procent. Landskrona ligger alltså på en nivå som är betydligt över det nationella genomsnittet vad gäller utrikes födda. Samtidigt är strukturen inte markant skild från kommuner som t ex Helsingborg vilket Charlotta Mellander visar i sin rapport. Är det då nödvändigtvis ett problem att ha en överrepresentation av utrikes födda från ett attraktivitetsperspektiv? Forskning visar att en överrepresentation av utrikes födda kan fungera som en attraktivitetsfaktor, då dessa grupper kan påverka den ekonomiska mångfalden i en region, till exempel genom att erbjuda ett mer diversifierat matutbud, annan typ av kulturell underhållning etc. En förutsättning för att detta skall ske är givetvis att grupperna integreras i samhället på ett effektivare sätt än i Sverige, och att de är med och bidrar till den ekonomiska tillväxten på orten. En hög grad av utrikes födda som ställs utanför ekonomisk aktivitet och samhället som helhet har inte den positiva påverkan. Integrationen är viktig för att Landskrona skall uppfattas som en attraktiv kommun. Det finns en lång tradition av forskning som belyst vikten av social interaktion för en stads integration av alla grupper. Möjligheten till social interaktion inom de närmsta kvarteren påverkar människornas mentala hälsa och det sociala deltagandet utgör en grund för att man skall identifiera sig med sin plats och stad. Det finns en tydlig relation mellan människornas civila engagemang och hur nöjda de är med sin stad. Forskning visar vidare att civilt engagemang har ett samband med livstillfredsställelsen, samt att det civila engagemanget är kopplat till platsens kvaliteter i fråga om skolor, lokaltrafik, sjukvård, men också kulturutbud, nattliv och utomhusaktiviteter. Att integrera alla delar av stadens befolkning är alltså väsentligt för att Landskrona skall uppfattas som en attraktiv plats att befinna sig på. Den överrepresentation av utrikes födda som finns i Landskrona måste få sysselsättning på stadens eller regionens arbetsmarknad och komma in i stadens sociala och kulturella liv för att kunna få en positiv påverkan på Sidan 12 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Landskronas attraktivitet. Om det inte sker kommer denna grupp, liksom Landskrona som stad, att allt mera uppfattas som en ekonomisk och social belastning för regionen. Utbildningsnivå Befolkningen i Landskrona har en utbildningsnivå som är betydligt kortare än riksgenomsnittet vilket ger en överrepresentation av lågutbildade. Mer än halva arbetskraften i Landskrona (51,3 procent) har avslutat sina studier med gymnasiet, vilket är en högre procentsats jämfört med länets 45,5 procent, eller rikets 48 procent. Alltså har betydligt fler personer i både riket som länet valt att fortsätta med eftergymnasiala studier och därigenom uppnått en högre utbildningsnivå. Diagrammet nedan utvisar Landskronas position avseende delen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning om minst tre år i förhållande till rikets samtliga 290 kommuner.. Den låga utbildningsnivån antyder att högutbildade valt att flytta från Landskrona. Det visar också att yngre individer som vill studera vidare och gå mot en högre utbildning flyttar ifrån kommunen för att sedan inte komma tillbaka. Forskning visar på vikten av högutbildad arbetskraft för produktivitet och tillväxt. Högutbildad arbetskraft är framförallt attraktiv för kunskapsbaserade och kunskapsproducerande företag, som numera i spelar en ledande roll i den ekonomiska tillväxten och i löneutvecklingen. För att attrahera den här typen av företag krävs det att kommunen och den omgivande regionen har tillgång och tillgänglighet till en stor arbetskraftspool av högutbildade. En god tillgänglighet till högutbildad arbetskraft är också en förutsättning för snabb omställning vid kriser, som den vi nu går igenom. Det är viktigt att komma ihåg att en kommun med en hög andel högutbildad arbetskraft är mer attraktiv för kunskapsföretag och spridningen av högutbildade påverkar lokaliseringmönstren av kunskapsintensiva företag. Man skall också ha i minne att företagsetableringar skapar inte bara arbetstillfällen för den mest högutbildade delen av befolkningen, utan rent generellt Sidan 13 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 skapas även arbetstillfällen för den delen av stadens invånare som har en lägre utbildningsnivå. Inkomstnivå Utbildningsnivå hänger starkt samman med lönenivåer vilka avgör stadens inkomststruktur. En hög medelinkomst innebär ett bättre skatteunderlag och ger därmed bättre möjligheter att ge en god offentlig service, möjlighet att finansiera underhåll och upprustning av det offentliga rummet, kulturlivet och allt annat som avgör hur attraktiv kommunen uppfattas av de boende och av potentiella inflyttare. När det gäller den totala medelinkomsten så ligger Landskrona på en 15 procent lägre nivå än Sveriges kommunala genomsnitt. Medelinkomsten för personer i arbetsför ålder (20-64 år) är i Landskrona drygt 213 000 kronor. Detta är nästan 40 000 kronor lägre än medelinkomsten i Sverige. Givetvis är denna faktor ytterst väsentlig då en låg inkomst negativt påverkar faktorer som skatteunderlag, köpkraft, handel etc. Diagrammet nedan utvisar Landskronas position i förhållande till rikets samtliga 290 kommuner. Att Landskrona ligger så pass långt under det nationella genomsnittet visar enligt Charlotta Mellander att Landskrona har strukturella ekonomiska problem i tre avseenden, nämligen industrins struktur och produktivitet, de sysselsattas utbildningsnivå och befolkningens förvärvsgrad. Förvärvsgrad, arbetslöshet I Landskrona är det en lägre andel av arbetskraften som arbetar jämfört med såväl riket som länet. Den andel som är förvärvsarbetande i Landskrona är drygt 9 procent lägre än det nationella genomsnittet på 76,1 procent. Det är också drygt 5 procent lägre än i länet. Sidan 14 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Diagrammet nedan illustrerar detta. En slutsats av detta är att Landskronas största ekonomiska problem är dess undersysselsatta befolkning. 0,9 0,8 0,7 0,6 1985 1990 1995 2000 2005 Landskrona (20 64) Riket (20 64) Malmöregionen (20 64) En annan aspekt av arbetskraften är den andel som skulle kunna vara i sysselsättning, men i dagsläget inte är det. Det senast registrerade värdet, på regional nivå, av andelen öppet arbetslösa i relation till arbetskraften var för kvartal 1 år 2009. Då hade Landskrona en arbetslöshet som låg på 3,6 procent, vilket var 0,7 procentenheter över nivån för länet, och 0,8 procentenheter över det nationella genomsnittet. Dock var 2007 och 2008 års nivåer de lägsta som uppvisats sedan slutet av 1990-talet, då Landskrona hade en arbetslöshet som låg runt 7 till 8 procent. Dessa värden avser öppet arbetslösa, dvs. inte individer som ingår i olika åtgärdsprogram. Diagrammet nedan ger en överblick av arbetslöshetsläget sedan 1997. Landskrona har under hela tidsperioden legat på en nivå som har varit relativt långt över riksgenomsnittet. Skillnaden var som störst år 1999, då kommunen låg två procentenheter Sidan 15 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 över det nationella genomsnittet, en skillnad som hängde kvar fram till år 2003. År 2004 och 2005 minskade dock skillnaden, för att sedan sjunka ytterligare år 2006 och 2007, då till 0,6 procentenheter. För det senast registrerade kvartalet år 2008 hade skillnaden dock ökat till 0,8 procentenheter igen. Inkluderar man andelen individer som ingår i någon form av åtgärdsprogram för arbetslösa så ökar förstås siffrorna. När det gäller individer i arbetslöshetsåtgärder ligger Landskrona även där betydligt över genomsnittet både i länet och i riket, med cirka 1,8 1,9 procent, att jämföra med 1,2 procent. Slår man ihop båda grupperna ligger Landskrona totalt på 5,4 procent öppet arbetslösa och i arbetslöshetsåtgärder, jämfört med länets 4,1 procent och rikets 4 procent. För ungdomar ligger nivån i Landskrona på hela 6,7 procent, jämfört med 5,4 procent i länet respektive 5,8 procent i riket. Kommunala kostnader Landskrona stad har år 2009 en total kommunal skattesats om 30,63 procent, vilket är under det nationella genomsnittet om 31,52 procent. Av dessa 30,63 procent är 20,24 procent den kommunala skattesatsen, medan 10,39 är landstingsskatt. Med andra ord är både kommunalskatten och landstingsskatten något under det nationella genomsnittet. En liknande struktur ser man också för länet som helhet. Nedan redovisas kommunens mest signifikanta kostnadsposter per capita. Vid genomgång av de kommunala kostnaderna i Landskrona kan det konstateras att den största utgiftsposten är kostnaden för äldreomsorgen, vilket också är fallet för kommuner generellt sett. I Landskronas är kostnaden cirka 2 000 kronor högre än länsgenomsnittet. En annan relativt stor utgiftspost är grundskolan, där Landskrona ligger över det nationella genomsnittet med drygt 9 500 kronor och det är också över länsgenomsnittet. Den tredje största utgiftsposten är barnomsorgen. I Landskrona ligger den 2 100 kronor över det nationella genomsnittet och drygt 1 900 kronor över länsgenomsnittet. Gymnasieskolan står också för en relativt hög kostnad för Landskrona stad, cirka 1 100 kronor mer än det nationella genomsnittet och cirka 1 500 kronor mer än i länet som helhet. När det gäller individomsorgen ligger Landskrona också högre än både riksgenomsnittet och länsgenomsnittet. Kostnaderna för kultur och fritid ligger i Landskrona relativt långt över både länets och rikets genomsnitt. Det är dock något under det som satsas i Helsingborg, men över nivåerna i jämförelsekommunerna Södertälje, Botkyrka, Trollhättan och Eskilstuna. Detta är intressant, då mycket forskning på senare år visat på att kultur och fritid är en viktig aspekt för att utgöra en attraktiv kommun. Sidan 16 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Om samtliga poster för kommunala kostnader slås ihop får Landskrona en total kommunal kostnad per invånare om 53 474 kronor. Detta ligger drygt 10 000 kronor över det nationella genomsnittet. Länets genomsnitt ligger på 42 652 kronor, vilket också är betydligt under Landskronas nivå. Om man kombinerar detta med informationen om den kommunala skattesatsen så innebär det att Landskronas invånare betalar ungefär lika mycket i kommunalskatt men samtidigt får tillbaka betydligt mer i spenderade kronor per aktivitet, än vad invånare i länet som helhet får. Dessa förhållanden har lett till att Landskrona stads bidragsberoende har ökat och nått oacceptabla nivåer. Mellanskillnaden betalas av skatteutjämningssystemet, vilket innebär att Landskrona är beroende av satliga bidrag för sin överlevnad. En annan faktor som redovisas i Charlotta Mellanders rapport är andelen av befolkningen som får ekonomiskt bistånd. Med ekonomiskt bistånd menas någon form av försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt utbetald introduktionsersättning för flyktingar. Man kan notera att andelen individer i åldern 17 år eller yngre som fick ekonomiskt bistånd i Landskrona var 14,6 procent och detta är ett värde som ligger betydligt över genomsnittet både för länet och för riket som helhet. Det är också ett värde som ligger på ungefär samma nivå som exempelvis Södertälje (14,5 procent) och Helsingborg (14,3 procent). Även för åldersgruppen 18 år och äldre ligger Landskrona på en nivå (6,1 procent) som är relativt högt över riksgenomsnittet (3,7 procent). Det är också betydligt högre än länsgenomsnittet (3,8 procent). Av jämförelsekommunerna är det Södertälje som ligger högst med en andel om 9,2 procent Totalt sett har Landskrona en andel av befolkningen med ekonomiskt bidrag om 7,7 procent. Detta är högre än både länsgenomsnittet (4,7 procent) och riksgenomsnittet (4,3 procent), vilket är som förväntat, givet exempelvis den högre arbetslösheten. Sammantaget Läget i Landskrona är så allvarligt att om inget radikalt görs kommer utvecklingsspiralen med allra störta sannolikhet att fortsätta spinna nedåt i allt snabbare takt. Som denna rapport, med tillhörande bilagor, visar, bedömer utomstående forskare all statistik och data på samma sätt, - det har gått nedåt i 30 år och det accelererar jämfört med riket som helhet, men också jämfört med jämförelsekommuner som har t.ex. liknande storlek, historik, befolkningsstruktur och regionsbelägenhet. Sidan 17 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 3. Attraktiva bostäder Startmotorn Som konstaterats tidigare i denna rapport har Landskrona en rad djupgående sociala och ekonomiska obalanser. Orsaken till detta står i huvudsak att finna i det faktum att även bostadsbeståndets fördelning på olika upplåtelseformer är i obalans. Hyresrätter, speciellt äldre och mindre lägenheter, är överrepresenterade medan bostadsrätter och äganderätter ligger, procentuellt sett, långt under riksgenomsnittet. Detta har styrt både in- och utflyttningsmönstret såväl som befolkningssammansättningen. Överrepresentationen av hyresrätter, i synnerhet omoderna och med låg attraktionskraft, har medfört en inflyttning som ökat bidragsberoendet, segregationen, kriminalitet och en hel rad ytterliggare negativa företeelser. Att bryta denna trend är huvuduppgiften för Landskrona. Staden måste få en positiv inflyttning som kan väga upp tidigare obalanser. Det innebär konkret att Landskrona måste få en inflyttning av familjer med ordnade sociala och ekonomiska förhållanden för att Landskronas befolkningssammansättning skall motsvara riksgenomsnittet. Det bedöms att om Landskrona skulle ha en befolkning om drygt 50 000 invånare så skulle det vara en storlek som bättre än den nuvarande storleken svarar mot stadens rimliga roll i Öresundsregionen. Som nämnts tidigare, visar bilagda forskningsrapporter hur starkt sammankopplad stadens storlek är med dess attraktivitet. Ju större stad, desto större variation i utbudet av varor och tjänster. Och det är en attraktor i sig självt. Om man lyckas höja inkomsterna och köpunderlaget så kan man också förvänta sig en ökad diversitet och mer levande stadskärna. Om man höjer utbildningsnivån kan man också förvänta sig ett mer omfattande nyföretagande och en höjd andel kunskapsföretag, vilka är branscher som växer. Lyckas man med detta så innebär det att alla i Landskrona kan få det bättre, inte minst de som redan bor i staden. Lyckas man inte kommer utvecklingen gå i precis motsatt håll. Att få till stånd en sådan inflyttning kräver givetvis produktion av bostäder som är attraktiva. Då måste det betänkas att attraktiviteten skall vara konkurrenskraftig jämfört med vad övriga kommuner i Skåne kan erbjuda. Landskrona har härvidlag goda förutsättningar genom sitt förfogande av mark med utsikt över Öresund. Attraktivitet avseende boende inrymmer många faktorer men den helt avgörande faktorn är läget. Mot denna bakgrund har förslag till byggnation av minst 1 500 sådana bostäder tagits fram som en första etapp. Planen är att dessa skall byggas under en femårsperiod med början 2012. En sådan byggnation, med påföljande inflytning, kommer att bli en kraftfull injektion och positivt påverka befolkningssammansättning, skattekraft, köpkraft för detaljhandeln, incitament för näringslivsetableringar och med påföljande positiva effekter för trygghetskänsla, elevsammansättning i skolorna etc. En väsentlig faktor är att den kommunala planeringen för just de kommande behoven av barnomsorgsplatser, skolor, äldreomsorgsbehov etc. nogsamt beaktas när utbyggnadsplanerna realiseras. Sidan 18 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 1500-projektet Urvalet av utbyggnadsområden har främst styrts av platsernas attraktivitet och av att tillräckliga volymer skall möjliggöras. Borstahusen/Campingplatsen, Säbyholm, Husarspetsen och Exercisfältet utsågs först som lämpliga områden. Vid en samlad bedömning, och avvägning mellan olika intressen, utgick Exercisfältet som ersatts med Skeppsbron. Exercisfältet bedömdes ha stora rekreations- och naturvärden som inte vägdes upp av det intrång en exploatering skulle medföra, samtidigt som antalet bostäder som kunde inrymmas var relativt få. Skeppsbron ersätter Exercisfältet då boendekvaliteterna på Skeppsbron bedöms som mycket goda samtidigt som platsen är av en mer urban karaktär och därför på ett bra sätt kompletterar de övriga tre. Inom projekten Borstahusen/Campingplatsen, Säbyholm och Husarspetsen inryms de flesta bostadstyper. Friliggande villor som kan förmedlas via stadens tomtkö och/eller byggas som grupphus. Radhus- och parhustomter som kan förmedlas via tomtkön och därmed byggas i egen regi eller som grupphus. Flerfamiljshus som kan passa mindre hushåll och som s.k. seniorbostäder. Skeppsbron utgör det urbana alternativet som kan jämföras med Nyhamn i attraktivitet och läge. Fyra utbyggnadsområden Sidan 19 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Utbyggnadsordning Landskronas bostadsmarknad får anses som mindre attraktiv i jämförelse med andra orter i västra Skåne. Många bostadsprojekt når aldrig ett genomförande eller tillkommer under en ansträngd budget, vilket medför risk för sämre kvalitet i projekten. Därför är det viktigt att vitalisera bostadsmarknaden och visa bra projekt med hög attraktivitet och stora boendekvaliteter. För att stimulera marknaden och Landskronas attraktivitet som bostadsort bör man därför börja med det mest attraktiva läget. Borstahusen/Campingplatsen Campingplatsen omedelbart norr om Borstahusen får anses som ett mycket attraktivt läge i både ett lokalt som regionalt perspektiv och utgör därför etapp 1 i utbyggnadsordningen. Läget ger utsikt över Öresund och Ven, närhet till strand, hamn, golfbana och rekreationsområde. Borstahusen/Campingplatsen Etapp 1 Detta förslag inrymmer möjlighet till 800 bostäder och kännetecknas av en lägre bebyggelse närmast Öresund som utgör en förlängning norrut av bebyggelsekaraktären och stadsbyggnadsprinciperna i gamla Borstahusen. Tomterna i denna täta och låga bebyggelse Sidan 20 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 kan, åtminstone delvis, förmedlas via tomtkön och bebyggas i egen regi vilket skulle vara till glädje för många Landskronabor, samtidigt som en naturlig variation i bebyggelsen, som kännetecknar Borstahusen, uppnås. Omedelbart bakom den lägre bebyggelsen - öster om Erikstorpsvägen - föreslås lite högre flerfamiljshus som ger utblickar mot Öresund, Ven och Danmark. Vy över Borstahusen/Campingplatsen efter ny byggnation Etappen 1 av Borstahusen/Campingplatsen innefattar en flyttning av campingen norrut samtidigt som den moderniseras och görs attraktivare. Stranden rustas upp, breddas med sand och förses med nya badbryggor med bastu. Detta ger möjlighet till ny sommarrestaurang och en mindre konferensanläggning med övernattningsmöjligheter etc. Vandrings- och cykelleder byggs ut mot norr och öster med trevliga rastplatser vilket ökar rekreationsvärdet för ett av Skånes vackraste strandområden. Angöringsförhållanden och parkeringsmöjligheter förbättras och samlas i ett läge omedelbart väster om Erikstorp och golfklubben där ett trädäck vid stranden erbjuder även rörelsehindrade att nå Öresund. Kollektivtrafikens stråk förlängs till Erikstorp och de nya bostadsområdena. Sidan 21 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Illustration över den nya strandlinjen Illustration över den nya bebyggelsen på den nuvarande campingen och mötet med stranden Sidan 22 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Perspektiv genom en gränd i den nya bebyggelsen mot väster och Öresund Nytt, modernt fritidscenter Samlas camping, stugby och golfklubb kan samordningsvinster i drift och underhåll göras, men ännu viktigare blir konkurrensfördelarna. Ett nytt attraktivt fritidscenter kan skapas med förutsättningar till en tätposition i konkurrensen med andra anläggningar i Sverige och Danmark. Resultatet skall kunna mätas i ett mer attraktivt varumärke för staden med direkta effekter på etablering, rekrytering och inflyttning. En arbetsgrupp med representanter för Landskrona Golfklubb, Borstahusens camping, kommunala företrädare, inklusive Landskrona stugby och camping AB, har tillsammans med stadsarkitekten och en extern konsult, Ulf Åberg, Continuum AB, utrett hur en flyttning av golfhål och camping till dessa nya platser får påverkan på camping, golfklubb, semesterbyn och stränderna. En sådan förändring skulle kunna ske samtidigt som området utvecklas som besöksmål och som rekreationsområde för både Borstahusen/Erikstorpborna såväl som övriga Landskronabor. Sidan 23 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 Översiktsbild över Landskronas nya, moderna fritidscenter Besöksnäringen en framtidsbransch Det råder inget tvivel om att såväl Sverige som Landskrona har enastående möjligheter att stärka positionerna som attraktiva semestermål såväl bland svenska som utländska besökare. Trenderna är också mycket tydliga där man ser nya resandemönster där det traditionella resandet får stå åt sidan och där nya målgrupper, marknader och reseupplägg hela tiden dyker upp. Borstahusen/Erikstorp har potential att öka sitt besöksantal, men det kräver också att det finns attraktiva, konkurrenskraftiga, hållbara, bokningsbara produkter/upplevelseutbud. Förutsättningar för en framgångsrik turism är bra tillgänglighet till och från orten, attraktivt boende och bra serviceutbud som restauranger, butiker etc. En annan positiv effekt är det lokala entreprenörskapet. Många framgångsrika turistorter i Sverige idag har fått igång en positiv spiral vad avser nyföretagandet tack vare Sidan 24 av 61

Stadsdirektören 2010-03-02 besöksnäringen, inte minst eftersom det oftast inte krävs stora och tunga investeringar för att komma igång med sin verksamhet. Landskronas nya, moderna fritidscenter med ett rikt och varierat aktivitetsutbud Erikstorps framtida potential Besöksnäringen skapar gynnsamma förutsättningar även för lokalbefolkningen i takt med att den utvecklas. Det serviceutbud och de aktiviteter som finns på en plats kan ju användas av såväl besökare som lokalbefolkning. Att det finns framtidstro och en stor potential att vidareutveckla Borstahusen/Erikstorp råder det inget tvivel om. Under hösten/vintern 2009/10 har företagare och föreningar träffats för att diskutera idéer och tankar för att stärka varumärket Borstahusen som en året-runt-destination och attrahera nya målgrupper, men också få befintliga att stanna längre tid och därmed spendera mer pengar, vilket naturligtvis gynnar landskronaborna. Att kunna mixa områdets historia och kultur med ett attraherande upplevelseutbud som t.ex. golf, bad, stränder, evenemang, museer, konsthall, restauranger, camping, semesterby, fiske och segling mm. ger Sidan 25 av 61