TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 eptember 2011 Rapporten ingår i ett utvärderingprojekt i amarbete med KSL Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Beökadre Hantverkargatan 2F www.tockholm.e
SID 2 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN... 4 Styrning, ledning och kvalitetarbete... 4 Kunkaper, utveckling och lärande... 4 Bedömning och betygättning... 4 BESKRIVNING AV ENHETEN... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 Styrning, ledning och kvalitetarbete... 8 Styrkor... 8 Svagheter... 9 Kunkaper, utveckling och lärande... 11 Styrkor... 11 Svagheter... 12 Bedömning och betygättning... 15 Styrkor... 15 Svagheter... 15 Områden att utveckla... 17 SAMMANFATTANDE ANALYS... 19
SID 3 (19) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Nedan bekriv den metod om uppföljningenheten i Stockholm tad aver att tillämpa vid utvärderinguppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i amarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Uppland Väby, Tyreö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Uppföljningenheten vid Stockholm tad utbildningförvaltning utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granka hur kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, peronal och kolledning. Vid ditanutbildning genomför intervjuerna i regel per telefon. obervera verkamheten och göra lektionbeök. Vid ditanutbildning granka även lärportalen i vi utträckning. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella tyrdokument. Förutom detta grankar vi kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.
SID 4 (19) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN Stockholm tad uppföljningenhet grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Utvärderingen fokuera ärkilt på nedantående områden, men även andra områden kan kommentera om det finn tarka käl till det. Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område granka utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån kollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning amt utifrån forkningreultat inom området. Beträffande ledarkap granka inom detta område främt kolledningen arbete medan övrig peronal, främt lärare, ledarkap granka under Kunkaper, utveckling och lärande. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Deutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forkningreultat med relevan för dea mål och riktlinjer. Bedömning och betygättning Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverket Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygättning och Handlingplan för rättäker och likvärdig betygättning. Grankningen av bedömning och betygättning ka ke på ett ådant ätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunkaper, utveckling och lärande. I detta aveende utgår grankningen ockå från via allmänt accepterade forkningreultat.
SID 5 (19) BESKRIVNING AV ENHETEN Företag /kola Planerat antal poäng innevarande halvår/antal tuderande 2 Utbildninginriktning Lokaler Peronal inom kolan/företaget Botkyrka Vuxenutbildning, Botkyrka kommun, 89 055 p / 334 tud Grundläggande vuxenutbildning Vita huet, Gröndalv 20, Tumba Ca 70, varav ca 50 lärare egen regi Företag/kola Botkyrka Vuxenutbildning bedriver i egen regi huvudakligen fi-utbildning för vuxna, men även en del grundläggande vuxenutbildning. Gymnaial vuxenutbildning i egen regi har minkat till att omfatta enbart några kärnämnen. Övriga gymnaiala kurer upphandla externt. Utbildning Utvärderingen omfattar endat den grundläggande vuxenutbildningen. Grundläggande vuxenutbildning erbjuder kurerna Svenka om andrapråk 200 p, matematik 120 p, engelka 50 p och amhällkunkap 50 p (p = poäng och aver poäng per termin). Samtliga kurer inom grundläggande vuxenutbildning erbjud och ibland finn elevunderlag å att man även kan bedriva grundläggande vuxenutbildning i hitoria, religion och naturvetenkapliga ämnen. Enligt CSN: regelverk ka tudierna omfatta 400 p/termin för att räkna om heltidtudier. Huvuddelen av utbildningen bedriv på dagtid. Studerande Volymuppgifterna inkom från Botkyrka kommun och är daterade 7 eptember 2011. Så gott om alla tuderande har invandrarbakgrund. Studierna för de 334 peronerna inom grundläggande vuxenutbildning fördelar ig på följande ätt: 2 Antal poäng aver planerat antal verkamhetpoäng innevarande halvår och antal tuderande aver antal peroner om tuderar den tiden från projektkommunerna, oavett i vilken omfattning dea peroner tuderar (deltid/heltid).
SID 6 (19) 200 peroner läer endat en kur 76 peroner läer två kurer 55 peroner läer tre kurer 3 peroner läer fyra kurer Peronal Antalet medarbetare är ca 70, huvudakligen lärare; åtta heltidtjänter på grundläggande vuxenutbildning. Två pecialpedagoger utgör ett å kallat pecialteam. Studievägledningen för vuxna är organierad i en annan avdelning, och har ina lokaler i en annan del av kommunen i Tumba gymnaium. Lokaler Grundläggande vuxenutbildning har ina lokaler i Vita huet, alldele i närheten av pendeltågtationen i Tumba. Komvux i egen regi har amlat in utbildningverkamhet i dea lokaler edan ett år tillbaka, och här återfinn ålede ockå fi och det fåtal gymnaiala kurer om bedriv av komvux i egen regi amt ärvux. Ledningorganiation Botkyrka kommun har edan årkiftet en ny nämnd och förvaltning där man amlat vuxenutbildning och inater för nyanlända invandrare, arbetmarknadinater amt eftergymnaial utbildning, media och kulturverkamhet. Förvaltningen led av en förvaltningchef, och den del om berör vuxenutbildningen led av en ärkild verkamhetchef om itter i kommunhuet tillamman med övriga i förvaltningledningen. Botkyrka Vuxenutbildning led av en rektor om har ett totalanvar för all utbildningverkamhet, innefattande åväl pedagogik om ekonomi. Rektor anvarar även för upphandlingen av externa anordnare inom gymnaial vuxenutbildning och är ockå rektor för den utbildning om bedriv av olika externa anordnare. Antagning och tudievägledning led ockå av rektor. Direktanvaret för grundläggande vuxenutbildning ligger på biträdande rektor, om även har anvar för gymnaial vuxenutbildning och ärvux. Sfi har en egen biträdande rektor. Biträdande rektor leder arbetet i in enhet och har anvaret för de tuderande och peronal- och budgetanvar för in enhet. Skolan har även en adminitrativ chef om anvarar för adminitrationen och en kvalitetanvarig om anvarar för kvalitetfrågorna.
SID 7 (19) Ledninggruppen led av rektor och träffa varje vecka. I ledninggruppen ingår de två biträdande rektorerna, kvalitetanvarig amt adminitrativ chef. Här behandla alla löpande verkamhetfrågor, planering, trategier och kompetenutveckling. Särkilda analymöten genomför varje månad då även verkamhetchefen från förvaltningen deltar. Vid dea möten följer man upp verkamheten reultat, åväl kvalitet om ekonomi. Peronalgrupperingar och mötetruktur Medarbetarna är organierade i arbetlag om led av biträdande rektor och träffa varje vecka. Arbetlagledarna träffa tillamman med rektor och adminitrativ chef en gång per vecka. APT ker en gång per månad. Varje ondag har man gemenamt ondagfika för all peronal i peronalrummet, vilket även kan fungera om informationkanal vid behov. Övrigt Betygättningen på grundläggande vuxenutbildning innehåller inte betygteget MVG enligt betämmeler i det nationella regelverket.
SID 8 (19) SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera enheten reultat. Med reultat menar vi enheten förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Sammantällningen av tyrkor, vagheter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt genom att jämföra ammantällningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör det. Jämföreler måte baera på noggrann läning av texten vid punkterna. Styrning, ledning och kvalitetarbete (Organiation, dokumentation, kolledningen pedagogika ledarkap etc) Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Enheten Botkyrka Vuxenutbildning, där grundläggande vuxenutbildning ingår, har en tydlig truktur för itt kvalitetarbete med ett århjul om är väl känt bland medarbetarna. Århjulet innehåller många komponenter och är mycket överkådligt. Enheten har en tydlig arbetplan kopplad till de kommunala målen där mål, mätmetod och åtaganden tydligt preentera i enlighet med den mall om gäller för all kommunal verkamhet. Enheten prioriterade områden för året är tydligt dokumenterade i arbetplanen. Arbetplanen fokuerar met på de 18 kommunala målen, men vuxenutbildningen har även lagt till ett ärkilt avnitt där prioriterade områden kopplade till läroplanmålen och där andra nationella tyrdokument kortfattat bekriv. Kvalitetarbetet följ upp på analymöten varje månad av ledningen och dikutera även med arbetlagledarna varje månad. I analymöten deltar ledninggruppen och verkamhetchefen och analyen dikutera även med arbetlagledarna. Varje arbetlag har formulerat en egen handlingplan. Arbetlagen har jut påbörjat arbetet med att kapa egna handlingplaner länkade till den kommunala arbetplanen, och även om handlingplanen mer liknar en allmän bekrivning
SID 9 (19) än en tydlig handlingplan å är det poitivt att arbetlagen har påbörjat ett utvecklingarbete inom detta område. En mindre kurutvärdering gör varje månad och en törre tuderandeenkät gör varje termin. Som komplement till enkäterna gör ockå intervjuer i fokugrupper med de tuderande. Enkäterna är webbaerade. Den mindre kurutvärderingen innehåller endat tre frågor amt ett kommentarfält. Fokugrupperna har om uppgift att komplettera uppgifterna i enkäten vilket inte mint är viktigt då huvuddelen av de tuderande är invandrare om inte har å goda pråkkunkaper. Riken för rent pråkliga miförtånd i kriftliga enkäter är alltid en faktor att ta i beaktande vid analy av enkätvar. Enheten har atat reurer på att ha en ärkild medarbetare på heltid med anvar för kvalitetfrågorna. Ledningen har en ny plan för itt pedagogika ledarkap med inplanerade lektionbeök varje vecka. Även verkamhetchefen gör lektionbeök ibland. Planen är ny och innebär att biträdande rektor ka göra mint ett lektionbeök per vecka. Även rektor och verkamhetchef gör lektionbeök ibland. Enligt flera medarbetare har vi-känlan och därmed amarbetet mellan de olika kolformerna ökat edan enheten flyttat till de nya lokalerna. Verkamheten inom egenregin har edan ett år tillbaka gemenamma lokaler i Vita huet med gemenamt peronalrum. Detta har lett till ett ökat amarbete över kolformgränerna; exempelvi har man planerat att kollegiebeök på lektioner ka genomföra över kolformgränerna. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Redovining av reultat kopplad till läroplanmålen är inte tydlig och finn inte dokumenterad på ett amlat ätt i någon form av kvalitetredovining för den kommunala vuxenutbildningen. I arbetplanen finn prioriterade områden bekrivna för vuxenutbildningen men bakgrund och analy till det prioriterade området akna likom redovining av vad om uppnått inom området fram till belutet att prioritera åtgärden. Redovining och analy av tudiereultat akna i arbetplanen, likom redovining och analy av andelen tudieavbrott inom grundläggande vuxenutbildning. Foku i arbetplanen ligger helt på de 18 kommunala målen och utbildningen huvuduppgift, att förmedla kunkaper, finn inte belyt i planen. Andelen tudieavbrott är relativt hög jämfört med riket vilket kulle behöva analyera ärkilt noga. Analyreultaten använd ällan om underlag för förlag till förbättringåtgärder.
SID 10 (19) Enheten nyttjar inte ytematikt allt det underlag om finn inamlat via enkäter och fokugrupper om grund för förlag till åtgärder. Man nyttjar inte heller den information om finn vad gäller olika typer av tudiereultat och avbrotttatitik Sytematik uppföljning och analy av kvaliteten på arbetlagnivå och ämnenivå inom grundläggande vuxenutbildning akna. Även på arbetlagnivå kulle ytematiken kunna förbättra gällande uppföljning och analy. Inte mint gäller det på ämnenivå inom grundläggande vuxenutbildning - efterom verkamheten är å tydligt kurutformad kulle den ämnevia uppföljningen vara till god hjälp för utvecklingen av det enkilda ämnet. Även om det är poitivt att det finn en handlingplan idag å är den i in nuvarande form mycket generell och bygger inte på ytematik analy av olika reultat. De tuderande är ällan involverade i kvalitetarbetet, och återkoppling av olika enkätreultat till dem kulle ockå kunna utveckla mera. Det är otydligt vilka mål de månadvia måenkäterna (tre frågor) mäter. Det finn många olika måenkäter på enheten. Förutom kolledningen månadvia enkäter gör även lärarna ibland egna enkäter om rör den egna underviningen. Vi menar att man kulle kunna utveckla de må månadenkäterna till att tydligare belya jälva underviningen för att de ka bli till ett bättre intrument för lärare och tuderande att tillamman utveckla upplägget av utbildningen. Rollfördelningen mellan biträdande rektor och rektor är inte tydlig för de tuderande. De tuderande känner inte riktigt till i vilka ammanhang de ka kontakta rektor eller biträdande rektor eller när det är bät att kontakta läraren eller tudievägledningen. Rektor uppgifter enligt både gamla och nya kollagen utöva vad vi kan förtå huvudakligen av biträdande rektor om är den om är väl förtrogen med den dagliga verkamheten och om har anvar för eleverna, utbildningen upplägg och även har budgetanvar inom itt område. Däremot är rektor anvarig för till exempel all antagning och de tuderande individuella tudieplan. Vi menar att det vore värdefullt att tydliggöra anvarfördelningen å att de tuderande vet vem de ka vända ig till i olika frågor. Alla lärare och tuderande har inte fått lektionbeök av biträdande rektor/rektor och biträdande rektor/rektor är inte heller kända av alla tuderande. Den nya målättningen att biträdande rektor och även i vi mån rektor ka göra lektionbeök varje vecka har ännu inte verktällt fullt ut, varför flera tuderande menar att de inte har ett in biträdande rektor/rektor och de vet inte heller vem det är. Samarbetformerna mellan kolledning och tudievägledning/ antagning är inte alltid heltäckande och innebär att kunkap om olika förhållanden inte alltid är kända för repektive part. Studievägledningen har en mycket god bemanning och träffar många vuxentuderande. Studievägledarna träffar både de om redan tuderar, de om avbryter tudier och de om tänker börja tudera och de har mycket kunkap om tudierna om kolledningen kulle kunna utnyttja ännu mera för att kunna organiera utbildningen optimalt. Omvänt kulle tudievägledarna kunna få ännu bättre vetkap om förhållandena på de olika kolorna för att kunna vägleda de tuderande ännu bättre och därmed hjälpa till att minka tudieavbrotten. ISP, individuella tudieplaner, upprätta av tudievägledarna och det är därför extra viktigt för de tuderande att kommunikationen mellan tudievägledning och kolledning fungerar optimalt.
SID 11 (19) Kunkaper, utveckling och lärande (Betygbaerade kunkapreultat, lärande, ditanundervining, information- och kommunikationteknik, tuderande i behov av ärkilt töd, validering, arbetplatförlagd utbildning etc) Andel tuderande om lutfört kur i grundläggande vuxenutbildning läåret 2010/11 Skola/företag Botkyrka Vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning Stockholm län, totalt Grundläggande vux 55% 3 69% 4 65% 5 Riket, totalt Botkyrka kommun har en väentligt lägre andel tuderande om lutfört kur i grundläggande vuxenutbildning än andra kommuner, vilket bör följa upp och analyera i de olika kvalitetdokument om kommunen gör. Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Botkyrka grundläggande vuxenutbildning har många kunniga, erfarna och engagerade lärare. De tuderande tycker att de lär ig mycket och att lärarna ofta erbjuder mycket töd och hjälp. Det finn tillgång till ett pecialteam med två pecialpedagoger. Specialteamet är helt nytartat edan i våra och har jut kommit igång med itt arbete. Det finn god tillgång till datorer med teknik aitent i tudiehallarna, vilket uppkatta mycket av de tuderande.lärarna är chemalagda med tödpa via tider i tudiehallarna. Flera extraaktiviteter erbjud om töd för venkträningen. Skolan erbjuder olika typer av aktiviteter om töd för pråkträning åom uttalträning, pråkcafé och krivträning, vilket vi tycker är bra. Vid några tillfällen under vårt beök är dock verkamheten intälld på grund av chemakolliion och det är viktigt att å inte ker 3 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Kommunuppgifter för Botkyrka, Tabell 1 4 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1 5 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1
SID 12 (19) för ofta för då kan det finna rik för att de tuderande tappar tilltron till att aktiviteten verkligen blir av. Många lärare har lagt ut tudiehandledningar och extra länkar i Fronter om töd för lärandet, vilket ger en bra truktur och uppkatta mycket av de tuderande. Användandet av Fronter tränar de tuderande i att använda dator över huvud taget, vilket vi menar är mycket bra träning även inför kommande yrkeliv och tudier. Många lärare nyttjar varierade underviningformer vilket är bra för de tuderande om behöver träna olika arbetätt. Modulupplägget i venka om andrapråk upplev om mycket tydligt av de tuderande och uppkatta därför. Modulupplägget innebär fyra veckor undervining och en femte vecka om är provvecka då de tuderande har ett prov om räcker cirka fyra timmar. Samarbete ker ibland mellan några ämnen, främt venka och amhällkunkap, vilket betyder bättre möjligheter att använda olika typer av vokabulär och även möjligheter att inkludera tudiebeök utanför kolan i underviningen vilket är viktigt enligt läroplanen. Det finn formellt en modell med en handlingplan om ka fylla i med angivande av åtgärdförlag och edan kicka till biträdande rektor för de tuderande om rikerar IG på en kur. Det är poitivt att modellen finn, men via lärare påpekar att modellen inte fungerar om den är tänkt vilket kolan bör tyra upp och arbeta vidare med. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Studiereultaten i form av andel kurdeltagare om under kalenderåret lutför kur är lägre i Botkyrka (55%) än i andra förortkommuner (64%) och även lägre jämfört med amtliga kommuner i riket (65%). Analy och åtgärdförlag för detta akna i kvalitetdokumenten. Även om andelen invandrare är ovanligt tor i kommunen å är avbrottproblemet ett faktum om förtjänar en noggrannare analy och åtgärdförlag för att föröka minka andelen avbrott. Den låga närvarofrekvenen är ibland ett problem på kolan och gemenam trategi för att motverka detta akna. Enheten har ingen gemenam trategi för hur man ka hantera frånvaro på kolan, utan varje lärare har in egen uppfattning om vilket anvar kolan har att föröka få de tuderande till lektionerna och därmed ockå en egen modell för hur frånvaron ka hantera.
SID 13 (19) Det finn inte alltid tillräcklig flexibilitet i organiationen; till exempel akna möjlighet att läa mer än 400 poäng per termin ifall en tuderande vill gå fortare fram. Det finn inte heller möjlighet att förlänga/förkorta tudietiden eller möjlighet att anta elev om glömt att göra en anökan för en period. Det är jälvfallet viktigt för en kommun att ha ordning och reda i in planering och ha god kontroll över beviljade poäng och ekonomi, men det är amtidigt viktigt att erbjuda de tuderande erforderlig flexibilitet i organiationen för att tillgodoe de tuderande önkemål och exempelvi underlätta för dem om vill tudera i nabbare takt. Detta betona även i de nationella tyrdokumenten för vuxenutbildningen. Alla tuderande har inte klart för ig vilka mål om gäller för kuren. Det är inte alla ämnen om tydligt och klart har informerat de tuderande om vilka mål om gäller för kuren eller vilka betygkriterier om gäller för de olika betygtegen. Det är viktigt att å ker aner vi efterom måltyrningen är den princip om gäller för all undervining idag och det är viktigt att även de tuderande på grundläggande vuxenutbildning omfatta av detta. Det finn rik att fokueringen på prov ibland tar överhanden och att de tuderande lär mer för att klara provet än för att uppnå målen. Den femte veckan i venka om andrapråk, provveckan, innehåller idag endat ett fyra timmar långt prov. Förutom prov den femte veckan var det från början meningen att andra aktiviteter kulle ke, till exempel filmvining och tudiebeök, men dea övriga aktiviteter har mer eller mindre helt runnit ut i anden allt efterom tiden har gått, vilket vi menar är beklagligt. De tuderande behöver all tid de kan få för in pråkträning. Fuk förekommer ibland enligt eleverna, men dikuion om åtgärder mot fuk akna i arbetplanen och på kolan. Enligt de tuderande fuka det ibland genom att de tuderande tittar på varandra under proven. Vi menar att en annan typ av prov om mer mäter olika kvaliteter på en uppgift kulle betyda att det inte går lika lätt att fuka om när prov innehåller uppgifter där en tuderande bara kan kriva av amma var om grannen. Betoningen av reultat på prov kan ockå bidra till att intreet för fuk är ganka tort bland de tuderande. Vi aner att fukproblematiken bör dikutera mera på kolan. Underviningen är ofta helt lärobokbaerad och individualiering mot till exempel valt yrke akna. I via ämnen, till exempel matematik, använd endat läroboken där prov ker varannan vecka efter varje kapitel. Yrkeanknytning mot valt yrke länkat till den individuella tudieplanen akna i ämnena inom grundläggande vuxenutbildning. Studerandegrupperna är ibland å tora att de tuderande inte tycker att de får tillräckligt med töd och hjälp av läraren. I via ämnen är tuderandegruppen å tor att läraren inte hinner gå runt och hjälpa de tuderande i klarummet, utan hela ytemet bygger på att de tuderande jälva går fram till läraren bord och köar för att få hjälp där. Träning i tudieteknik, lära ig lära, är inte tydlig i alla ämnen.
SID 14 (19) Ofta är inlärningmetoden väldigt lärartyrd och dikuioner om till exempel olika lärtilar är inte kända bland de tuderande om vi talat med. Specialpedagogerna erbjuder endat hjälp i pråk och har ännu inte hunnit utforma in verkamhet fullt ut. Specialteamet är nytartat edan i våra och har ännu inte funnit ina arbetformer. Möjligheter att ge töd till tuderande om behöver hjälp i annat ämne än venka akna. Bland annat efterlyte de tuderande mer töd i matematik. Alla lärare lägger inte ut uppgifter och planeringar i Fronter och via tuderande aknar information om hur man ka använda Fronter. Enligt kolledningen är det meningen att alla lärare ka använda Fronter men å ker inte i alla ämnen, vilket vi menar är en vaghet. De tuderande uppkattar den truktur om erbjud i Fronter och har nytta av att träna pråket lite extra genom att exempelvi kunna läa intruktioner flera gånger eller ta hjälp av någon där hemma om kan förklara. Några tuderande uppgav att de gärna kulle vilja ha lite mer information om hur de ka använda Fronter, exempelvi i form av en endagkur eller liknande. En långiktig löning av tödmöjligheterna i tudiehallen akna. Under flera år har kolan förlitat ig på en tillfällig löning för bemanning av tudiehallen med en teknik aitent om avlöna om en tillfällig arbetmarknadåtgärd om förläng periodvi. Underviningen erbjuder få inlag av kontakter med det omgivande amhället i form av till exempel tudiebeök. Kontakt med det omgivande amhället ker nätan enbart i ämnet amhällkunkap.
SID 15 (19) Bedömning och betygättning (Information och återkoppling till de tuderande, arbetet för likvärdighet i bedömning och betygättning etc) Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: På enheten arbetar man med ambedömning av nationella prov. De tuderande tycker att de får återkoppling på ina arbetinater av lärarna, oftat i amband med återlämnandet av prov. En del lärare dikuterar tudiereultat enkilt med varje elev i mitten på terminen. Lärarna är behöriga och har lång erfarenhet av att arbeta med denna kolform. Det är poitivt att lärarna är behöriga och har lång erfarenhet, men det kan ockå finna rik att nyare tyrytem om måltyrning har vårare att få genomlag i underviningen och i bedömningen. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Återkopplingen av tudiereultat och betyg är inte alltid tydlig för de tuderande och alla lärare vill inte ange betygteg för eleven på en uppgift. Vi aner att den tuderande alltid har rätt att veta vilka betygkriterier om gäller för de olika målen och hur olika typer av uppgifter är relaterade till mål och kriterier. Lärarna är inte alltid vana att dikutera mål och kvaliteter i de olika betygtegen med de tuderande och tort foku ligger ibland på poäng på olika kriftliga prov. Det är viktigt att de tuderande träna i att förtå bedömningen i ett målrelaterat tyrytem å att de förtår hur bedömningkriterierna korrelerar med målen för kuren. Det är ockå viktigt att lärarna dikuterar olika typer av provutformning där foku ligger på att bedöma kvaliteterna i de tuderande pretationer itället för att ha kriftliga prov där poäng ätt på lätt mätbara kunkaper. Formativ (framåtyftande) bedömning förekommer ällan. Formativ (framåtyftande) bedömning förekommer ibland men är inte något genomgående inlag i återkopplingen till de tuderande. Återkoppling ker nätan enbart i amband med kriftligt prov och vi menar att formativ bedömning bör höra amman även med andra typer av elevpretationer för att utveckla och höja de tuderande reultat. Sambedömning med lärare inom motvarande ämnen i andra kommuner är inte organierat. I amband med införandet av nya kurplaner och nytt betygytem höten 2012 menar vi att det är viktigt för lärarna på grundläggande vuxenutbildning att få mycket fortbildning
SID 16 (19) inom detta område och att det är väentligt att bygga upp ett nätverk för dikuion med lärare på amma nivå i andra kommuner. Sytematik uppföljning av betygättning i det enkilda ämnet och jämförele över åren förekommer inte. Eleven får komplettera under 4 månader om man fått IG och får lämna in kompletterande uppgifter under denna tid. Vi menar att tyrdokumenten tydligt anger att betyg ka ätta när en kur är lut, och det gäller oavett betygteg. Övrigt Andel tudieavbrott per den 15/10: Andel tudieavbrott Skola/företag Botkyrka Vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning Genomnitt Stockholm län 29 % 6 24% 7 24% 8 Genomnitt riket Kommentar: Studieavbrott Botkyrka grundläggande vuxenutbildning har en högre andel tudieavbrott än övriga förortkommuner, 29% jämfört med 25% enligt Skolverket tatitik för 2010. Riket avbrottnivå ligger ockå lägre, 24%. Vi menar att kolan bör följa upp detta ärkilt noga och analyera företeelen. Vi kan notera att lärarna metoder att följa upp frånvaron varierar från lärare till lärare, och att kolan aknar enhetligt ynätt på denna fråga. En del lärare verkar mena att det är den vuxne anvar helt och hållet att komma till kolan och att man avför ifall man inte varit på plat efter två veckor. Andra lärare ringer och kickar m och föröker få tillbaka eleven till kolan. 6 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Kommunuppgifter för Botkyrka, Tabell 1 7 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1 8 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1
SID 17 (19) Övrigt Vi noterar att Botkyrka kommun har goda reurer för tudievägledning och att tudievägledningen erbjuder flera olika verkamhetformer: bokade amtal, drop in-ytem via en help dek, telefon, e-mail och chat; en atning om vi tycker är mycket poitiv. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Måltyrning och betygkriterier Grundläggande vuxenutbildning bör utveckla arbetet med måltyrning och betygkriterier å att de tuderande alltid har god kännedom om vilka mål och bedömningkriterier om gäller för olika uppgifter och kan relatera ina pretationer till dea. Det är viktigt att dikutera olika kvaliteter på olika typer av provuppgifter och inte fokuera för mycket på poäng på kriftliga prov. Denna dikuion bör ke både bland lärarna och tillamman med de tuderande. Det nya kurytemet och betygytemet 2012 torde vara ett utmärkt tillfälle för att utveckla detta arbete. Formativ bedömning Utveckling av formativ (framåtyftande) bedömning i amband med det fördjupade arbetet med måltyrning och betygkriterier kulle ytterligare kunna bidra till att höja kunkapnivån för de tuderande. På å ätt kulle de tuderande får kontinuerlig återkoppling på olika typer av kunkapreultat och inte enbart i amband med återlämnande av prov. Uppföljning av mål i de nationella tyrdokumenten Foku i uppföljningarbetet idag ligger på de 18 kommunala målen och en amlad redovining av utbildningen kvalitet och uppföljning av mål i de nationella tyrdokumenten akna. Grundläggande vuxenutbildning behöver mer uppföljning av målen i de nationella tyrdokumenten. Idag akna exempelvi helt redovining
SID 18 (19) och analy av kunkapreultat och tudieavbrott inom olika ämnen inom repektive kolform. Sytematikt kvalitetarbete Kommunen har ett gott kvalitetarbete med tydligt århjul och användande av olika mätmetoder åom enkäter och fokugrupper. Dock använd inte reultat av olika mätningar ytematikt om utgångpunkt för förbättringförlag inom olika områden, till exempel tudiereultat och tudieavbrott. Det ytematika kvalitetarbetet kan med fördel utveckla till att även omfatta det ärkilda ämnet inom grundläggande vuxenutbildning i upprättandet av handlingplaner på arbetlagnivå. Ökad individualiering Grundläggande vuxenutbildning bör öka individualieringen av tudieupplägget i via kurer å att den tuderande får mer träning anpaad till in egen nivå i ampel med den individuella tudieplanen, till exempel med vi inriktning mot valt yrkeområde. Även individualiering bör utveckla i den meningen att det finn möjlighet att gå fortare fram eller att det finn möjlighet att på ett enkelt ätt förlänga tudietiden vid behov. Uppföljning av närvaro och tudieavbrott Inom vuxenutbildningen kommer det alltid att vara ett problem med närvarouppföljning och tudieavbrott efterom de tuderande i vuxen ålder har familj och förörjning att ta hänyn till på ett ärkilt ätt. Det är dock viktigt att enheten har en gemenam trategi för hur man ka hantera uppföljning av närvaron och att man föröker analyera den relativt höga andelen tudieavbrott för att edan lägga fat en plan för hur man ka föröka hantera ituationen. Organiation Rollfördelningen i kolledningen är inte helt tydlig för de tuderande. Vi menar att det vore önkvärt att tydliggöra rollfördelningen mellan biträdande rektor och rektor, gärna i en dikuion relaterad till den nya kollagen, och edan informera de tuderande om de olika anvarområdena om kolledningen har å att de tuderande vet vem de ka vända ig till i olika frågor. Det är ockå viktigt att de tuderande känner till vem om är dera anvarige rektor.
SID 19 (19) Sammanfattande analy Grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka är en utbildningform om bedriv av kunniga, rutinerade och mycket engagerade lärare. De tuderande tycker att de lär ig mycket. Enheten bedriver ett omfattande kvalitetarbete om kolledningen är involverad i, bland annat genom analymöten varje månad där även verkamhetchefen på förvaltningen deltar. Vi menar dock att ytematiken i kvalitetarbetet ytterligare kan tärka, bland annat genom att olika typer av inamlade reultat bör ligga till grund för analy och åtgärdförlag. De nationella tyrdokumenten roll i kvalitetarbetet, till exempel läroplanen, bör tärka å att även kunkapreultat redovia och analyera i amlad form för vuxenutbildningen. Måltyrning och bedömning enligt betygkriterier är ett utvecklingområde om vi bedömer behöver tärka i amband med införandet av nya kurplaner och nytt betygytem 2012 å att lärare och tuderande har klart för ig vilka mål och kunkapkvaliteter om ka uppnå i de olika ämnena. En pedagogik dikuion om olika typer av provutformning och bedömning kan gärna koppla till detta. Införandet av Fronter, om förekommer i via ämnen är mycket uppkattat av de tuderande, likom de tödmöjligheter om erbjud via den aitent om finn i tudiehallen och om hjälper de tuderande att hantera datorerna där. Endat ett fåtal tuderande tuderar heltid inom jut tudieformen grundläggande vuxenutbildning utan de fleta tuderar enbart en enda kur, venka om andra pråk, och kombinerar dea tudier med annan yelättning. Andelen tudieavbrott är högre jämfört med andra kommuner, vilket äkert kan förklara till vi del av kommunen truktur men om kulle behöva analyera närmare för att vuxenutbildningen ka kunna vidta lämpliga åtgärder i yfte att föröka minka andelen tudieavbrott. Stockholm 2011-10-26 Lena Kaev Utbildninginpektör Stockholm tad Erik Hamner Medbedömare Rektor Kommunal vuxenutbildning, Tyreö