Visionen för e-hälsan 2025

Relevanta dokument
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

NI 2015:1 Kort introduktion

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Klassifikationer och hkodverk

Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder. Anna Aldehag Sara Meunier

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Tillämpningsanvisningar

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Strategisk färdplan Kortversion

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Årsrapport en gemensam karta för e-hälsosektorn! Erik Frisk och Erika Ericsson

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Process för terminologiarbete

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

Gemensam reserapport från studiebesök hos Australian Digital Health Agency. Med inriktning på Snomed CT oktober 2016

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Workshop och dialog kring strategi för ehälsa

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Individens behov i centrum

Remissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Metod för mappning till Snomed CT

Handlingsplan för samverkan vid genomförande av. Vision e-hälsa 2025

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Bilaga till regeringsbeslut nr III:2. Vision e-hälsa 2025

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 2025

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Strategisk färdplan Reviderad 2018

Vision e-hälsa gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Strukturering av fritext

ehälsodagen Anne Gustavsson Rubrik förstasida NN Plats och datum

Stöd för utveckling och förvaltning av gemensamma, nationella specifikationer

Strategisk informatik Informationsmöte

Transkript:

Varmt välkomna!

Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Tre insatsområden i visionen 1. Regelverk för att kombinera kvalitet, säkerhet, effektivitet, sekretess och integritet 2. Enhetligare begreppsanvändning för informationsutbyte säkerställer kvalitet och säkerhet i vård och omsorg 3. Standarder för säker behörighet och säkra processer

Bäst i världen på strukturerad och entydig dokumentation! Socialstyrelsen 7 december 2016

Gomorron! Så bidrar Socialstyrelsen till strukturerad och entydig dokumentation Anna Aldehag, enhetschef Strategier för att nå målet Lotta Holm Sjögren och Erika Ericsson, utredare Utblick Australien! Erika Ericsson 5

Vision e-hälsa 2025 Informationsstruktur och fackspråk en del av e-hälsa! 6

Instruktion för Socialstyrelsen Förordning (2015:284) skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde 7

Utgångspunkter Verksamhetens och individens behov styr vilken information som ska hållas i systemen Information ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse Information ska kunna tillgängliggöras i relevant kontext, till rätt person, vid rätt tillfälle För att utnyttja digitaliseringens potential, krävs gemensamma standarder för semantiken 8

Socialstyrelsen skapar förutsättningar för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg Grundläggande byggstenar för utveckling av struktur och fackspråkligt innehåll i elektronisk dokumentation kopplad till patienten/brukaren: Nationell informationsstruktur (process-, begrepps- och informationsmodeller) Nationellt fackspråk (termbank, klassifikationer, begreppssystemet Snomed CT) 9

Strategier för att nå målet Regeringsuppdrag 2016 Lotta Holm Sjögren Erika Ericsson

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! = semantisk interoperabilitet Information ska dokumenteras på ett sätt så att mottagaren kan tolka informationens innebörd och sammanhang 11

Regeringsuppdrag 2016 Socialstyrelsen ska se över formerna för de insatser som myndigheten gör inom ramen för arbetet med den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket analysera ändamålsenlighet och användbarhet hos de produkter och tjänster som vi tillhandahåller, utifrån behoven för att regeringen ska kunna se över det ansvar som staten ska ha långsiktigt 12

Gemensam informationsstruktur Nationell informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk Snomed CT Klassifikationer Termbanken 13

Återanvändning av information 14

Tillämpning av gemensam informationsstruktur ger förädlade produkter Exempel: Levnadsvanor (SoS) Uppmärksamhetsinformation (SoS) IBIC (SoS) 15

Dialog med intressenter

Workshops och intervjuer med användare och intressenter Referensgrupp för gemensam informationsstruktur, med landstingsföreträdare Referenspersoner från socialtjänstområdet Sveriges Kommuner och Landsting Inera ehälsomyndighetens samverkansgrupp Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur It-leverantörer i kommuner och landsting 17

Nästa fas i utvecklingen GI Utveckling Strategi? - samordning - kunskapsöverföring - utveckling 18

Olika angreppssätt för att nå målet om en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Olika angreppssätt Påverkan Dokumentation Kunskapsunderlag Uppföljningsunderlag Påverkan 20

Vad görs? Inom hälso- och sjukvården används (vissa av) grundprodukterna i olika utvecklingsarbeten, men antalet tillämpningar är ännu begränsat. Inom socialtjänsten har Socialstyrelsen utvecklat tillämpningar inom vissa områden: Individens behov i centrum (äldre & funktionshindrade) Barns behov i centrum Klassifikation för socialtjänstens insatser (KSI) 21

Strategier för långsiktig utveckling

Strategier för Samordning Kunskapsöverföring Utveckling Nationell samordning Gemensam målbild Tydlig ansvarsfördelning (främst mellan stat och huvudmän) Gemensamma prioriteringar Långsiktig plan Små möjligheter att lokalt bygga den kompetens som behövs Krävs en specialiserad målgrupp för Socialstyrelsens användarstöd Regionala kompetenscentra för informatik Det är huvudmännens ansvar att utveckla en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Socialstyrelsen ska ge användarstöd i tillämpningen av den gemensamma informationsstrukturen Någon ska förvalta 23

Process för utveckling av strukturerad dokumentation

Process Förvaltning Gemensam informationsstruktur Användarstöd Vidareutveckling Behoven Överblick Politiken Omvärlden Styrning Förädling Utvecklade produkter/ tillämpningar 25

Analys: Användbarhet och ändamålsenlighet

Vad visar analysen? Användarna har kännedom om gemensam informationsstruktur Användarna har förståelse för ändamålet med gemensam informationsstruktur Användarna har kunskap om användning av gemensam informationsstruktur 27

Återkommande åsikter Användarstöd Mer! Målgruppsanpassat till experter och beslutsfattare Andra former än idag webb och workshop Tillgänglighet Bättre sökbarhet i produkterna Format som är anpassade till mottagaren Bättre verktyg för bl.a. distribution Samordning Bättre samordning mellan aktörer Tydligare styrning Ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet 28

Reflektioner och planerade åtgärder Användarstöd Mer! Målgruppsanpassat till experter och beslutsfattare Andra former än idag webb och workshop Tillgänglighet Bättre sökbarhet i produkterna Format som är anpassade till mottagaren Bättre verktyg för bl.a. distribution Samordning Bättre samordning mellan aktörer Tydligare styrning Ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet 29

Reflektioner och planerade åtgärder Prioritera användarstöd Användarstöd Mer! Målgruppsanpassat till experter och dels beslutsfattare Andra former än idag webb och workshop Förbättra distributionssätt Tillgänglighet Bättre sökbarhet i produkterna Format som är anpassade till mottagaren Bättre verktyg för bl.a. distribution Detta är nödvändigt men måste lösas gemensamt! Samordning Bättre samordning mellan aktörer Tydligare styrning Ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet Utveckling av webbaserat stöd pågår Utbildningar i workshopformat till specialiserade mottagare planeras Verktyg för bl.a. urval ur Snomed CT planeras En översyn av format och distributionssätt för NI pågår Strategier för samordning och utveckling föreslås 30

Studiebesök hos Australian Digital Health Agency 17 20 oktober 2016

Bakgrund Socialstyrelsen arbetar för att Snomed CT ska komma i användning i Sverige Australien är ett av de mest framgångsrika länderna när det gäller användning och utveckling av Snomed CT Studiebesöket sammanföll med IHTSDOmöte i Nya Zeeland

Syfte och mål med resan Syfte: kunskapsbyggnad och en möjlighet att diskutera hur man tagit sig an arbetet med Snomed CT i Australien Mål: få igång en diskussion om hur olika aktörer i Sverige kan arbeta gemensamt för att öka användningen av Snomed CT

Deltagare

Hälso- och sjukvård i Australien Hälso- och sjukvården bedrivs både i offentlig och privat regi och finansieras till 70 % av skattemedel. Den offentliga hälso- och sjukvården bedrivs på lokal och regional nivå av delstater och territorier. Den privata hälso- och sjukvården omfattar både sjukhusvård, primärvård och apotek.

http://www.aihw.gov.au/australias-health/2014/health-system/

Den statliga myndighet som håller i de nationella e-hälsofrågorna för hälso- och sjukvården i Australien Myndighetens uppdrag motsvarar en blandning av Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten, Inera AB och till viss del SKL Ansvarar för Snomed CT, LOINC och den nationella läkemedelsterminologin men inte för hälsorelaterade klassifikationer Ansvarar även för andra delar av informatikområdet Har ett nära samarbete med forskningsvärlden (CSIRO) och tillsammans med dem har det nationella releasecentret för Snomed CT en mycket hög teknisk och terminologisk kompetens

Snomed CT i sjukvårdens grunddokumentation Snomed CT har valts som nationell referensterminologi och det har kommunicerats att det är Snomed CT som bör användas i grunddokumentationen Den högre graden av struktur i dokumentationen har bl.a. bidragit till en kvalitetshöjning i de statistiska underlagen För kvalitetssäkring av innehållet i terminologin samarbetar man med specialistföreningar och professionella organisationer

Informatik och tekniska standarder Ansvarar för e-hälsostandarder i Australien och tar fram nationella specifikationer för olika områden Har testat openehr och arketyper men övergett den ansatsen Står nu i ett vägskäl att välja mellan HL7 CDA och HL7 FHIR lutar åt FHIR De använder inte Contsys eller CIMI

Mål: förenkla användningen av kliniska terminologier och kodverk One stop shop för alla de kliniska terminologier och kodverk som myndigheten ansvarar för. Med hjälp av tekniska lösningar göms komplexiteten i t.ex. Snomed CT för användare och utvecklare: nationella tjänster som förenklar distribution, versionshantering, konsekvent användning tjänsterna kan dupliceras regionalt och lokalt Lösningarna har tagits fram genom ett nära samarbete med forskningsorganisationen CSIRO.

Terminologiserver

Gemensam portal för kliniska terminologier

Mappningar Utför inga mappningar mellan lokala kodverk och Snomed CT Tillhandahåller regelverk och råd för mappning Anser att mappningar försvårar incitamentet att gå över till Snomed CT Vill undvika förvaltning av mappningsfiler Utför inte heller några mappningar mellan klassifikationer och Snomed CT

Connectathons för att väcka intresse och bygga kunskap Ordnad testmiljö med anslutning till terminologiservern, för leverantörer som vill utveckla verktyg utifrån de produkter och tjänster som NCTS tillhandahåller Bidrar till kunskapshöjning hos parterna samt till utveckling av produkterna och standarderna Ett connectahon (med fokus på teknik) skulle kunna inledas med ett codeathon med fokus på innehåll i syfte att ta fram urval ur Snomed CT som sedan används i den tekniska utvecklingen

Studiebesök på Princess Alexandra Hospital där Snomed CT används i (vissa) it-system Hela sjukhuset digitaliserades på tre veckor Massiv utbildningsinsats och tydlig styrning från ledningen https://www.researchgate.net/publication/309728638_pioneering_digital_disruption _Australia%27s_first_integrated_digital_tertiary_hospital

Nästa steg Publicera en gemensam reserapport Internt diskutera vilka delar varje deltagarorganisation själv bör ta till sig av Externt diskutera vad deltagarorganisationerna bör göra tillsammans

Tack! Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-8-25 Anna Aldehag: anna.aldehag@socialstyrelsen.se Lotta Holm Sjögren: lotta.holm-sjogren@socialstyrelsen.se Erika Ericsson: erika.ericsson@socialstyrelsen.se

Tack