Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en avtagande marginalnyttaà det vill inte köpa en enhet till om inte priset sänks eftersom nyttan överstiger inte kostnaden p s Pris, kostnad Monopolvinst k Monopolets vinstmaximering Marginalkostnad Marginalintäkt Styckkostnad Efterfrågan Kvantitet Fallande efterfrågekurva. Producerar där MI=MK. Monpolvinsten är k* (p-s )(pris-styckkostnad)
TILLVÄXT, MILJÖ OCH FÖRDELNING (S.136-149)
TILLVÄXT BNP kan även definieras från efterfrågesidan: BNP= privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + (export-import) Försörjningsbalans: visar hur landets produktion används Om konsumtionen skall öka för någon del av samhället måste den skäras ner någon annanstans, låna från utlandet eller så måste nationalprodukten öka
TILLVÄXT Ekonomisk tillväxt= en ökning av BNP God tillväxt är målet inte ökningen av BNPà vill uppnå högre materiell standard Ökat BNP per capita à ökad materiell levnadsstandardà ökad tillväxt Produktionsnivå-Tillväxt Om BNP beskrivs med 500 miljoner dollar anger detta produktionsnivån I landet Medan den procentuella ökningen av BNP som kan vara t.ex. 2% anger tillväxtà ökad tillväxt om det går från 2 % till 3 %
BNP OCH TILLVÄXT I FINLAND
BNP OCH TILLVÄXT I FINLAND
Tillväxt Miljö
TAR RESURSERNA SLUT? Priset spelar roll, prissystemets anpassningsförmåga Teknisk utveckling Nya fyndigheter och resurser De efterfrågade naturresurserna förändras Befolkningsökningen i tredje världen Sätta pris på miljön Hållbar utveckling
Tillväxt på kort sikt Ekonomisk politik Tillväxt på lång sikt
LÅNGSIKTIG TILLVÄXT Potentiell tillväxt: den tillväxt som ekonomin klarar av utan att att överansträngas. Tillväxt som landet har när alla tillgängliga resurserna används effektivt Ökade insatser av produktionsfaktorerna(mer arbete, mer kapital) Ökad produktivitet (arbeta bättre, bättre resurs och kapitalanvändning) Demografi- befolkningsökning mer människor i arbetskraften Migration, lagar, religion, kultur osv. Investeringarnas betydelse för tillväxt Investering i realkapital- ökad satsning på maskiner, transportmedel etc. (nyinvesteringar eller ersättningsinvesteringar) Investeringar i humankapital- ökad satsning på Ökad arbetsproduktivitet= produktionen per arbe Konsumtion vs. Sparande
GODA INSTITUTIONER Både människor och företag behöver incitament (morötter, piskor) för att satsa och investera i lönsamma projekt Utbildning är också en investering i framtiden och en tillväxtbefrämjande faktor Arbetsorganisation, skall se till att rätt person kommer på rätt plats så att nyttan är som störst. Diskriminering p.g.a. kön, religion eller etnicitet är tillväxthämmande. Företagarklimat, entreprenörer, skall vara lockande och möjligt att satsa kapital, kunnande och energi på att starta och driva företag. Omvandlingstryck, skall finnas piskor som gör att alla inblandade vill göra så bra ifrån sig som möjligt tex. konkurrens så att företagen ständigt måste förbättra sig
GODA INSTITUTIONER Incitament genom marknadsmekanismer och konkurrens Institutioner som arbetar effektivt och tillväxtbefrämjande med lagstiftning, religion, kultur och skattesystem Socialt kapital: kallas det sammanhållande kittet I samhället. Rättssäkerhet, tillit och frånvaro från korruption är några exempel Land skall ha start attraktionskraft: locka till sig och behålla duktigt folk och kapital
INKOMSTFÖRDELNING OCH FAKTORMARKNADERNA Incitamentsstrukturen: ekonomins belöningssystem (lön, vinst) Monetära incitament och moraliska incitament Fördelningen av nationalinkomsten i en marknadsekonomi bestäms på faktormarknaderna Den funktionella inkomstfördelningen: relationen mellan lönerna och vinsternas andel av nationalinkomsten Vertikala inkomstfördelningen: hur inkomsterna fördelas mellan hushåll och individer Disponibel inkomst Inkomstfördelningen påverkas av: Fackföreningar(lönenivå) och offentliga sektorn(bidrag, skatter)
TILLVÄXT OCH FÖRDELNING Skadar utjämningspolitik tillväxtmöjlighetern? Finns en tradeoff mellan hög tillväxt och låga inkomstskillnader Utbildningspremien minskar genom marginalskatter och mindre inkomstskillnader