LANDSKAPSÖVERSIKT 2035+ LANDSKAPSPROGRAM 2014-2017. varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI LANDSKAPSÖVERSIKT 2035+ LANDSKAPSPROGRAM 2014-2017 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

Egentliga Finlands landskapsstrategi landskapöversikt 2035+ landskapsprogram 2014-2017 2014 ISBN 978-952-5599-94-7 Egentliga Finlands förbund PL 273 (Bangårdsgatan 36) 20101 Åbo (02) 2100 900 www.varsinais-suomi.fi

EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI LANDSKAPSÖVERSIKT 2035+ LANDSKAPSPROGRAM 2014-2017

Innehållsförteckning DEL I EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI 1. Egentliga Finlands landskapsstrategi är en partnerskapsstrategi 8 2. Landskapsöversikten Egentliga Finlands vision 2035+ 10 2.1 Översiktens spetsar och värderingar 10 2.1.1 Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu 11 2.1.2 Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser 11 2.1.3 Tillgänglighet - lättillgänglig Östersjöns port 12 2.1.4 Resurssmarthet innovativt föregångarskap 12 2.2 Målet för Egentliga Finlands regionstruktur 2035+ 13 3. Landskapsprogrammet 2014 2017 tyngdpunkter och åtgärder 21 3.1 Partnerskapsforum landskapsprogrammets huvudåtgärd 21 3.2 Landskapsprogrammets åtgärder gällande spetstemana 27 3.2.1 Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu 28 3.2.2 Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser 32 3.2.3 Tillgänglighet lättillgänglig Östersjöns port 34 3.2.4 Resurssmarthet innovativt föregångarskap 37 4. Samarbetsområdets projekt och uppföljning av programmet 40 4.1 Egentliga Finlands och Satakuntas gemensamma planer och projekt 40 4.2 Uppföljning 40 DEL II UTGÅNGSPUNKTER 5. Egentliga Finlands landskap 42 5.1 Finlands första landskap 42 5.2 Egentliga Finland i dag 42 5.3 Utsikterna för befolknings- och sysselsättningsutvecklingen 44 5.4 Särdragen i landskapets olika delar 47 5.5 SWOT 48 4 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

6. Internationella, nationella program och regionala specialprogram 49 6.1 EU-program 49 6.2 Smart specialisering 50 6.3 Nationella separatprogram 52 6.3.1 Stora stadsregioners tillväxtavtal 52 6.3.2 Innovativa städer-programmet 54 6.4 Landskapets andra centrala program och strategier 55 DEL III BILAGOR Bilaga 1. Genomförande och effekt av de tidigare programmen 58 1.1 Utvärdering av landskapsprogrammet 2011 2014 58 1.2 Genomförandet av landskapsprogrammet 58 Bilaga 2. Miljöbeskrivning 60 Bilaga 3. Målsättningssiffror 65 Bilaga 4. Landskapsstrategins partnerskapsprocess 66 Bilaga 5: Termer och förkortningar som används i landskapsstrategin 68 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 5

DEL I EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI

1. Egentliga Finlands landskapsstrategi är en partnerskapsstrategi I EGENTLIGA FINLAND ÄR LIVSKVALITETEN DEN BÄSTA. ETT FRAMGÅNGSRIKT OCH VÄLMÅENDE LANDSKAP BYGGS MED SAMARBETE OCH PARTNERSKAP. Visionen för Egentliga Finlands landskapsstrategi innehåller en stark syn på nyckelfaktorerna för framgång och välmående öppenhet, samarbete och partnerskap. I den globala världen poängteras samarbetets betydelse. Snabba datakommunikationsförbindelser förminskar världen och gör avlägsna platser snabbt tillgängliga. Detta ändrar på samhället och utmanar invånarna i Egentliga Finland att anpassa sig till förändringen. I den allt mer nätverksbaserade världen är det viktigt att finna nya och flexibla metoder för framgång. Framför allt behövs partnerskap. Att förstärka nuvarande nätverk och hitta nya partnerskap är centrala metoder för att bygga ett framgångsrikt och välmående landskap. Samarbete avspeglar sig vidare på regionens attraktion och mentala tillgänglighet. Utvecklandet av välfärdssamhället är lika delar förändring av livsstil som teknologisk utveckling. Den tekniska utvecklingen möjliggör mycket, men verklig produktivitet, kompetens och iver skapas slutligen av sättet att verka i den nya miljön, i nätverkssamhället. Det är färdigheter och mod som inhämtar framgång för Egentliga Finlands framtid från denna förändring, det är oundvikligt och kräver en förnybar ledarskaps- och arbetskultur för att verkställas. Att upprätthålla välfärden i tider av begränsade offentliga resurser är en allvarlig utmaning för alla landskapets aktörer. Samhörighet och en känsla av ansvar för den egna livsmiljön byggs redan i barndomen. Det bör finnas en möjlighet till samhörighet vid alla skeden av en människas livscykel. Alla bör också ha möjlighet till deltagande i gemensamma ärenden och påverkningsmöjligheter. Välfärden för invånarna i Egentliga Finland är andligt kapital, uppmuntrande stämning samt vårdande och ökning av dessa. Regionstrukturellt knyts Egentliga Finland ihop med Europa som en del av södra Finland och Ös-tersjöområdet. Inom dessa områden finns också de centrala samarbetspartnerna. Goda kommuni-kationer och växande samarbetsnätverk erbjuder Egentliga Finland möjligheten till en roll som Östersjöns ledande aktör. För att uppnå detta är det viktigt att finna relevant information och rätta partner i den globala världens informationsöverflöd. Att synliggöra samarbetsnätverk underlättar hittandet av nya partnerskap och kontroll över helheten. Landskapsstrategin förverkligas i Egentliga Finland genom partnerskap där målsättningarna för framtiden görs upp tillsammans, där man förbinder sig till gemensamt arbete och tillsammans hittar metoder för att nå uppställda målsättningar. Landskapsstrategin vill ha med Egentliga Finlands invånare, företag och organisationer alla landskapets aktörer. I landskapsstrategin betonas deltagande, utveckling av servicekulturen och gott ledarskap. Dessa verkställs med nya verksamhets- och ledarskapsmetoder samt genom skapandet av människoin-riktad service. Att utveckla verksamhetskulturen till en mer diskuterande sådan berör alla. Det förutsätter också förmåga att ta emot respons och stöd från medborgare. Lokal påverkan ska uppmuntras och göras lätt. Service och verksamhet utvecklas ur helhetens och kundens perspektiv. Det invånarinriktade medborgarsamhällets aktivitet och kreativitet som sker inom föreningar och organisationer stöds och främjas. Det behövs ett uppmuntrande klimat där man får göra misstag och misslyckas utan att förlora ansiktet. 8 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

Partnerskap är ett tänkesätt där det gemensamma målet anses vara viktigare än individuell nytta. Varje område och aktör i Egentliga Finland har en egen identitet och en betydelsefull roll som en del av helheten. I slutändan är det utvecklandet av styrkor och särdrag som har betydelse, inte mentala eller geografiska gränser. Bild 1: Landskapets planering. Landskapets planering innehåller landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet. Markanvändnings- och bygglagen (132/1991) samt lag om utveckling av regionerna (190/2013) definierar landskapsplaneringens allmänna utgångspunkter och målsättningar. Landskapsöversikten och -programmet bildar tillsammans landskapsstrategin med vars hjälp landskapets utvecklas och byggs. Landskapsstrategin görs inte påtvingad av lagen, utan som en mångsidig process som utgår från egna förutsättningar och som är gemensam för Egent-liga Finland. Åbo den 16 juni 2014 egentliga finlands förbund PETTERI ORPO landskapsstyrelsens ordf. JUHO SAVO landskapsdirektör varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 9

2. Landskapsöversikten Egentliga Finlands vision 2035+ LIVSKVALITETEN I EGENTLIGA FINLAND ÄR DEN BÄSTA. ETT FRAMGÅNGSRIKT OCH VÄLMÅENDE LANDSKAP BYGGS MED SAMARBETE OCH PARTNERSKAP. 2.1 Översiktens spetsar och värderingar Landskapsöversikten har genom en värdediskussions ur olika perspektiv formats till en heltäckande beskrivning av landskapets framgångsfaktorer. Värdediskussionens centrala syfte har varit en jämbördig observation av samhället. Landskapsöversiktens fyra spetsteman skapar en uppfattning om hur ansvarsfullhet, samarbetsfärdigheter, tillgänglighet och resurssmarthet förverkligas och syns i Egentliga Finland år 2035. Som ett genomgående tema är regionens aktörers partnerskap och samarbete. Spetstemana representerar partnerskaps-samarbetstänket på ett brett sätt. De fyra spetstemana är: Ansvarsfullhet Samarbetsfärdigheter Tillgänglighet Resurssmarthet Framtiden formas av valen nu Tillsammans överskrids gränser Lättillgänglig Östersjöns port Innovativt föregångarskap Ansvarsfullhet Samarbetsfärdigheter Tillgänglighet Resurssmarthet Bild 2. Spetsteman i partnerskapsstrategihelheten. 10 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

2.1.1 Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu Egentliga Finlands framgång bygger på förnybart näringsliv, arbete och välmående, som skapas genom ansvarsfulla, hållbara val. Valen som vi gör i dag är viktiga. Vi bygger aktivt vår framtid, och även misslyckanden kan vara en väg till att finna de rätta lösningarna. Därför är det viktigt att ibland stanna och iaktta gjorda val och deras konsekvenser på helheten samt vid behov modigt ändra riktning. Det är bra att vara medveten om den gångna utvecklingen, men den får inte låsa tänkandet. Förändringar ska inte endast förutses, man ska också påverka dem på eget initiativ, inte på grund av rädsla eller, till sist, tvång. Egentliga Finland nöjer sig inte med att betrakta från sidan, utan besluten grundar sig på en helhetlig bedömning av situationen där framtidens sannolika utveckling beaktats. Konkurrensfördel uppnås av samarbete med andra aktörer och regioner. Att göra saker och företagande är uppskattade och införlivade verksamhetssätt i Egentliga Finland. Valen för arbetets, företagsamhetens och en ren miljös del skapar växande välfärd på lång sikt. I landskapet skapas på ett tidigt stadium konkreta vägar till arbetslivet och företagsamhet. Genom en växande företagsamhet förstärks regionens konkurrenskraft och genom en tidig arbetslivsin-tegration förstärks också den samhälleliga balansen. Ett rent hav och en vacker miljö är attraktiva och skapar välmående för människor på olika sätt. Unikheten kan vårdas med varje beslut och lösning. De förändringar som sker i miljön påverkar människors välmående varje beslut har betydelse. Utvecklingen av region- och samhällsstrukturen är långsiktigt och förutsätter igenkännande av gjorda vals konsekvenser. Gjorda planeringslösningar och byggbeslut påverkar i årtionden, till och med i århundraden. De närmaste årens beslut gällande regionens markanvändning, trafiksystem, produktionsstruktur, drivkraft, förnybarhet och hållbarhet påverkar all verksamhet från invånarens vardag till affärslivets konkurrenskraft och landskapets attraktionskraft. Energi är ett betydande ansvarsfullhetsval i framtiden. Lika betydande är beslut om energibesparing eller dess märkbart effektivare användning. 2.1.2 Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser Med ett allt mer förankrat samarbete och partnerskap uppnås en ny sorts iver och handlingskultur i Egentliga Finland. Ett gott samarbete måste omvandlas till en äkta och utmärkt verksamhet som startar nytt och görs tillsammans. Syftet är att ändra och fördjupa en kultur där saker görs tillsammans och att ta tag i handlandet på ett övergripande sätt. När man ser hur samarbetet skapar fruktbara resultat som gynnar alla, är det också lättare att vid behov avstå från någon målsättning som för stunden ger större egennytta. Partnerskap är ett verksamhetssätt som gynnar alla parter. Samarbetsförmåga ökar kunskapen. Genom nya slags fördomsfria produktkombinationer som ut-går från ett behov skapas förutsättningar för förnybar kunskap och förnybara produkter i framtiden. Överskridningen av olika kunskapsgränser möjliggör innovationer och utvecklade produkter samt ökar regionens inkomstbildning. Funktionellt enhetliga samarbetsstrukturer skapar attrakt-ionskraft för alla enskilt och gemensamt. Ett högklassigt slutresultat blir till av kreativ samordning av branschövergripande kunskap. varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 11

I landskapet undviks fastnande i befintliga strukturer samt möjliggörs skapande av hållbar tillväxt. Det är relevant att stärka grunden för livskraftigt skapandet. Varje region har sina egna styrkefak-torer och sin roll som en del av helheten. Dessa regionala särdrag förstärks genom nyskapande innovativ planering som förenar invånarnas och näringslivets synpunkter. Trots strukturella grän-ser (t.ex. kommungränser) skapas fungerande service och konkurrensfördelar uppnås. Medborgarsamhällets aktivitet och kreativitet grundar sig på viljan att göra saker tillsammans. Denna verksamhet främjas bland annat genom försök och nya verksamhetsmodeller. 2.1.3 Tillgänglighet - lättillgänglig Östersjöns port Egentliga Finland har en fungerande infrastruktur en hållbar samhällsstruktur och ett smart trafiksystem. Egentliga Finland är en central aktör i den nordliga tillväxtzonen. Det är lätt att närma sig det internationaliserade landskapet och det är en bra plats att bo och verka på. Den mentala och fysiska tillgängligheten är ett livsvillkor och en resurs för Egentliga Finland och för att uppnå det krävs mycket mer förändringskraft och mod än vad det nuvarande verksamhetssättet möjliggör. Det behövs mer öppenhet, entusiasm/inspiration och diskussion. Genom att öka möjligheterna att mötas på samhällets och näringsverksamhetens olika nivåer möj-liggörs skapandet av växande mervärde. Aktörernas flexibla tillgänglighet ökar arbetets värde. Som en viktig del av möten som skapar mervärde är utbildningstjänsternas tillräckliga tillgänglig-het nära både invånaren och företaget, som å sin sida försäkrar bevarandet och utvecklandet av livskraftiga områden. Besluten måste förändra och fördjupa en gemensam handlingskultur och övergripande ta tag i handlingar som påverkar bl.a. Skärgårdshavets tillstånd samt i skapandet av en attraktiv miljö. Utan en region som kännetecknas av ett rent Östersjön och en attraktiv miljö samt lättillgänglighet och samarbetskunnighet kan landskapet inte verka som en central partner eller samarbetsplattform. Av den nordliga tillväxtzonen måste skapas en grön och smart zon som lockar internationella aktö-rer och som bildar en av de mest betydande kopplingarna mellan EU och Ryssland. Det hållbara utnyttjandet av tillväxtzonens potential förutsätter bl.a. förverkligandet av Esbo-Lojo- Salo-omfartsbanan som en del av det europeiska TEN-T-kärnnätet. 2.1.4 Resurssmarthet innovativt föregångarskap Egentliga Finland är till sina verksamhetssätt ett övergripande resurssmart och kolneutralt landskap där man hållbart utnyttjar natur- och kulturmiljön, regionstrukturen samt människornas och organisationers resurser tillsammans med sikte på framtiden. I Egentliga Finland kan öppen information användas och utnyttjas av alla aktörer och invånare. Egentliga Finland blir den cirkulära ekonomins och resurssmarthetens föregångare samt modellområde. Resurssmarthet bör ses mångdimensionellt. Resurssmarthet föder hållbar tillväxt och välfärd. Genom förutseende, innovativa och toleranta tillväxtsökande lösningar som utnyttjar internationellt kunnande främjas näringsgrenarnas tillväxt och utveckling. Risktagningsförmågan stöds av ett klimat där även misslyckanden tolereras och godkänns. 12 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

De minskande ekonomiska resurserna utmanar till att söka och lägga märke till den väldiga resurspotential som omger oss och som speciellt består av människor, kunskap och befintliga strukturer. Att rikta resurserna till åtgärder vars resultat kan vidareförmedlas till andra aktörers användning är effektivt. Livscykeltänket förstärks speciellt med innovativ återanvändning av gamla miljöer och byggnader. Att dela informationsresurser hjälper indirekt aktörerna framåt i deras egen verksamhet och främjar hela landskapet välfärd. Att dela information och verkande för gemensamma resursers väl är ett sätt att tänka och förmåga att se den stora nytta som verksamhetssättet ger alla parter. 2.2 Målet för Egentliga Finlands regionstruktur 2035+ Målet om en hållbar ekonomisk tillväxt och global konkurrens förutsätter Egentliga Finlands mångsidiga tillgänglighet såväl inom internationella samarbetsnätverk, nationellt i Finlands regionstruktur som i den lokala samhällsstrukturen. Förutom fysisk tillgänglighet måste regionen vara attraktiv och lättillgänglig. Stockholm-Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg-förbindelsen förenar Egentliga Finland med de nordiska huvudstäderna samt vidare med Centraleuropas och Rysslands marknader. Åbo stadsregion, som ligger i tillväxtzonen, fungerar som en port till Skandinavien samt västra Europa. Fungerande, för-utseende och hållbara nationella och internationella rese- och transportkedjor tjänar landskapets näringslivs som stöder sig på olika regionala styrkor. Kommunikationsförbindelserna som beaktar regionens särdrag tjänar på ett pålitligt sätt landskapets näringslivs behov. Egentliga Finlands ställning är erkänd som en del av den nordliga tillväxtzonen vars förgreningar binder samman regionkommunerna, som förenas av fungerande trafikförbindelser, samt Åbo stadsområde till en del av Södra Finlands stadsnät. Egentliga Finland kopplas ihop med Finlands regionstruktur framför allt genom huvudlederna som riktar sig mot huvudstadsregionen, Tammer-fors och Björneborg. Dessa leders trafikservicenivå är högklassig med sina olika trafikformer och möjliggör ett fungerande arbetsresande, men stöder också behoven för den dagliga pendeltrafiken till huvudstadsregionen. varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 13

ÅBO TAMMERFORS ÅBO TAVASTEHUS LANDSKAPSCENTRUM NYSTAD LETALA LOIMAA REGIONSKOMMUNSCENTRUM/-PAR KOMMUNCENTRUM KOMMUN-/SUBCENTRUM ÅBO SALO ÅBO HELSINGFORS PARGAS Regionkommunernas täta dagliga växelverkande zon: under 40 min restid Lokaltåg: 30 min restid Skärgårdens täta dagliga växelverkande zon Landskapscentrets arbets- och bostadsmarknadsområde: under 60 min restid Lokaltåg: 45-50 min restid Landskapscentrets långväga pendlingszon: under 1,5 h restid Landskapscentrets långväga pendlingszon: under 1,5 h restid med tåg Varsinais-Suomen liitto 2014 Bild 3: Egentliga Finlands zoner för växelverkan. Egentliga Finlands trafikstrategiutkast 2014. Egentliga Finlands regionstrukturella helhet stöder skapandet av en balanserad och växelverkande regionstruktur med många centrum. Den ekonomiska verksamhetens globalisering, utmaningarna i tillgången på kompetent arbetskraft samt arbetslivets föränderliga behov främjar arbetsmark-nadsområdena fortsatta utvidgning. I Egentliga Finland betyder det här en delvis tvåfacetterad struktur. För det första bildar Egentliga Finland ett enhetligt arbetsmarknadsområde där invånar-nas fungerande vardag, beaktandet av miljökonsekvenser samt regionutvecklingsperspektivet krä-ver utveckling av fungerande dagliga trafikförbindelser som produceras på ett hållbart sätt. Å andra sidan stöder Egentliga Finlands attraktiva livsmiljöer dagliga pendlingsområden som grundar sig på regionkommuner och regionala särdrag, styrkor och specialiseringar vars interna trafikförbindelser tjänar invånarnas och näringslivets funktionella behov samt offentliga tjänsters tillgänglighet. För att främja en fungerande verksamhetsnivå har man omfattat ett planerings- och utvecklings-perspektiv som förenar markanvändning, boendebehov, serviceutbud, trafiksystem och näringsliv. Målet för olika aktörers samarbete är förutom att skapa förutsättningar för en hållbar urban samhällsstruktur också att säkra det rurala boendets gemenskap. Ur ett hållbart tillväxtperspektiv är samhällsstrukturens utveckling genom att utnyttja befintliga resurser och hållbara transportsätt betydande. Planering som bygger på partnerskapstänket stöder för sin del också att man lyckas gå i land med samhällets socioekonomiska utmaningar. 14 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 15

ANSVARSFULLHET ÅBO RAUMO < 75 MIN ÅBO BJÖRNEBORG < 2 H VASA SAMARBETSFÄRDIGHETER TILLGÄNGLIGHET RESURSSMARTHET HÅLLBAR ANVÄNDNING ÅBO TAMMERFORS < 1,5 H ÅBO TAVASTEHUS < 1,5 H S:T PETERSBURG NORDLIG TILLV XTZON (TEN-T) KUSTENS OCH INLANDETS UTVECKLINGSZONER NÄRENERGI REGIONKOMMUNSCENTRETS INFLYTTNINGSOMRÅDE 1 NÄRSERVICE SKÄRGÅRDSTURISMZON KÄRNSTADSOMRÅDET NÄRDEMOKRATI ÅBO HELSINGFORS < 1,5 H ÅBO S:T PETERSBURG < 5 H HAMNAR NÄRMAT FLYGPLATS 2 VÄG JÄRNVÄG STOCKHOLM EUROPA SKÄRGÅRDSSAMARBETE LANDSKAPSCENTRUM RENT ÖSTERSJÖN REGIONSKOMMUNSCENTRUM/-PAR KOMMUNCENTRUM KOMMUN-/SUBCENTRUM 1) Regionkommunscentrets täta dagliga växelverkande zon: under 40 min restid 2) Direkta ßyg frœn Åbo till Helsingfors, Stockholm, Kšpenhamn, Riga, Tallinn och Mariehamn. FrŒn Åbos viktigaste destinationer (Stockholm, Kšpenhamn, Helsingfors, Riga) anslutningar till Europas center, restid inkl. terminaltider under 5 h. Varsinais-Suomen liitto 2014 Bild 4: Landskapsöversiktens spetsteman i Egentliga Finlands regionstruktur 2035+. 16 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

Ansvarsfullhet Ansvarsfullhet i regionstrukturen syns bl.a. i valen med vilka man förbinder sig till att utveckla Åbo stadsregions kärnområde i enlighet med arbetet med strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035. Ansvarsfullheten syns i värnandet om miljön, vattenskyddet och utnyttjandet av naturresurser på ett hållbart sätt. Utnyttjandet av närenergi och närmat är ansvarsfullhet. De närmaste årens val gällande regionanvändning, trafiksystem, produktionsstruktur, drivkraft, förnybarhet och hållbar-het påverkar all verksamhet från invånarens vardag och affärslivets konkurrenskraft till landskapets attraktionskraft. Energi är ett betydande ansvarsfullhetsval i framtiden. Lika betydande är be-slut om energibesparing och dess märkbart effektivare användning. Samarbetsfärdigheter Egentliga Finlands regionstruktur bygger på regionkommunernas dagliga växelverkan med delvis överlappande zoner. En region- och servicestruktur med många centrum förutsätter fungerande samarbetsförhållanden och -praxis både inom landskapet och som en utbredd del av centrala Ös-tersjöområdet. Landskapets styrka och framgång grundar sig på en gemensam uppgiftsfördelning, samarbete och frisk konkurrens mellan regioner av olika natur. Förutsättningen för en attraktiv verksamhetsmiljö är en fördomsfri planering som överskrider sektorsgränser. Tillgänglighet Egentliga Finland är en port till Europa med alla transportformers direkta förbindelser. Den nord-liga tillväxtzonen, snabba motor- och spårförbindelser för person- och godstrafik mellan Åbo, Helsingfors och S:t Petersburg (inkl. förverkligad Esbo-Lojo-Salo-omfartsbana) samt förbindelserna mot kusten och inlandet tillsammans med en attraktiv miljö skapar unika verksamhetsförutsätt-ningar för näringslivet. Landskapet bildar bl.a. ett enhetligt arbets- och bostadsmarknadsområde som stöder sig på lokaltågstrafiken. Resurssmarthet I Egentliga Finland kan man på ett hållbart sätt utnyttja landskapets unika natur och kulturarv. Ett balanserat centrum- och servicenät skapar förutsättningar för hela landskapets livskraft. De håll-bara val som görs i landskapscentret främjar hela landskapets utveckling. Att effektivt utnyttja befintliga strukturer är resurssmarthet. varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 17

18 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

I EGENTLIGA FINLAND ÄR LIVSKVALITETEN DEN BÄSTA Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap Visionen förverkligas genom partnerskap, där vi tillsammans sätter upp ett målläge för att bygga upp landskapets framtid. Det betyder att man binder sig till ett gemensamt arbete och gemensamma metoder för att uppnå målsättningarna. Landskapsstrategin vill ha med Egentliga Finlands invånare, företag, utbildningsproducenter, organisationer - alla aktörer i landskapet. FRAMTIDEN FORMAS AV VALEN NU ANSVARSFULLHET Valen som vi gör i dag är viktiga. Vi bygger aktivt vår framtid. Förändringar ska inte endast förutses, man ska också aktivt påverka dem. Att göra saker och företagande är uppskattade och införlivade verksamhetssätt i Egentliga Finland. Unikheten av vår miljö ska vårdas med varje beslut och lösning. Egentliga Finlands framgång bygger sig på ett innovativt näringsliv, arbete och välfärd som skapas med ansvarsfulla, hållbara val. TILLSAMMANS ÖVERSKRIDS GRÄNSERNA SAMARBETSFÄRDIGHETER PARTNERSKAP LÄTTILLGÄNGLIG ÖSTERSJÖNS PORT TILLGÄNGLIGHET INNOVATIVT FÖREGÅNGARSKAP RESURSSMARTHET PARTNERSKAPSFORUM ÄR STRATEGINS HUVUDÅTGÄRD Partnerskapsforum är en idé, mall, ideologi. Det är en ny synvinkel på lanskapsmässigt samarbete, verksamhetsformer och samarbetsstrukturer. Människor och information utgör grunden för partnerskapsforumet. Forumet samlar ihop den öppna informationen och förverkligarna vars mål är att tillsammans och med att dela information få mera resultat. Landskapsförbundet ordnar partnerskapsmöten där landskapsstrategins förverkligande främjas och de idéer som kommit fram förmedlas till rätta instanser. Sydvästra Finlands regioninformationstjänst möjliggör framställandet av informationen, dess lättare förmedling och utnyttjande samt skapar en ny mall för regionalt samarbete. Partnerskapsforumets temahelheter avspeglar strategins funktionella innehåll och målsättningar vilka förverkligas med åtgärderna. Partnerskapsteamen utvecklar innehållet i olika temana, samlar ihop partnerskapsaktörer och hjälper dem med att bilda nätverk. Partnerskapsforumet ändras och utvecklas kontinuerligt. ÅG A1. Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka det är möjligt att visa kraften av att använda konsumentval för att ändra på vår livsmiljö, till exempel minska vattendragens närings-belastning, och därmed förbättra vår omgivnings attraktionskraft och internationella synlighet. ÅG A2. Vi skapar näraktörsgrupper som förmedlar god praxis och information. Som exempel på närideologi är närmat, närenergi och närturism samt utveckling av byar och stadsdelar. ÅG A3. Vi ökar innovativitet och gemensamt ansvar i markanvändningsplaneringen genom att möjliggöra en tidig interaktion ur invånarnas och näringslivets perspektiv för att bygga upp en attraktiv miljö. ÅG A4. Vi tar bättre med ungdomar och studerande i landskapets utveckling och beslutsfat-tande. ÅG A5. Vi utvecklar en landskapsmässig arbets- och praktikmodell för ungdomar: alla sommar-jobbar för att tillämpas både på grund- och på andra stadiet genom att bl.a. utnyttja fadderföretagsverksamhet samt befintliga praktikmodeller. ÅG A6. Vi utvecklar studerandes arbetslivsfärdigheter samt företagar- och innovationsfärdig-heter i samarbete med de åtgärder som strävar efter en tätare kontakt mellan arbete och studier. Vi utvecklar karriärhandledningen för unga och andra specialgrupper. ÅG A7. Vi utvecklar läskunnighet av miljön genom att bredda miljöfostrans innehåll till att om-fatta den byggda miljöns betydelse inom den egna livscykeln som en del av landskapets attraktionskraft. ÅG A8. Vi främjar Egentliga Finlands invånares nytto- och vardagsmotion samt hållbara trafik-lösningar. Visionen kan uppnås i ett innovativt klimat där det är möjligt att pröva och verka på nya sätt, men där man också får göra misstag och misslyckas utan att förlora ansiktet. Landskapet koncentrerar man sig speciellt på åtgärder som förbättrar delaktighet, öppenhet, möten, växelverkan och gemenskap. Med ett allt mer förankrat samarbete och partnerskap uppnås en ny sorts iver och handlingskultur i Egentliga Finland. Partnerskap är ett verksamhetssätt som gynnar alla parter. Samarbetsförmåga ökar kunskapen. Ett högklassigt slutresultat blir till av kreativ samordning av branschövergripande kunskap. I landskapet fastnar man inte i befintliga strukturer utan stärker grunden för att skapa nytt. ÅG S1. Vi tar i bruk nya inspirerande samarbetsmetoder och metoder för växelverkan samt pilotprojekt inom olika branscher med vilka de egna sektorernas intressebevakningsgränser som begränsar landskapets allmänna utveckling överskrids. ÅG S2. Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invånare kan använda både för intern kommunikation och för informationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster. ÅG S3. Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi ge-nomför utbildning i en högre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom att utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer. ÅG S4. Vi försäkrar förutsättningarna för livslångt lärande och konkurrenskraften för vuxenut-bildningar genom att utveckla studiemetoder- och miljöer bl.a. med olika pilotförsök. ÅG S5. Vi främjar företagsamhet, ägarbyte och verksamhet som strävar efter tillväxtföretag-samhet samt utveckling av innovationsfärdigheter och kvaliteten på arbetslivet. Vi stärker företagsfostrans roll i läroverken. ÅG S6. Vi skapar en fungerande landskapsmässig företagsserviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompetens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i reg-ionkommunerna. I Egentliga Finland satsar man på att öka deltagandet, utveckla en kundinriktad servicekultur, ett gott förnybart ledarskap samt på att förbättra personalens kompetens. Närpåverkande görs lätt och inspirerande. Den invånarriktade medborgarsamhälleliga aktivitet som sker inom föreningar och organisationer stöds och främjas. Den mentala och fysiska tillgängligheten är ett livsvillkor och en resurs för vårt område. Det internationaliserade Egentliga Finland är en central aktör i den nordliga tillväxtzonen. Egentliga Finland har en fungerande infrastruktur en hållbar samhällsstruktur och ett smart trafiksystem. Det öppna, uppmuntrande och diskuterande Egentliga Finland är en bra plats att bo och verka på. Ett rent Östersjön och en attraktiv miljö samt en region som kännetecknas av lättillgänglighet och samarbetskunnighet möjliggör verkandet som en central partner och samarbetsplattform. ÅG T1. Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region- och samhälls-struktur förutsätter gränsöverskridande planerings- och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, stu-derande, intressentgruppers representanter och andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen. ÅG T2. Vi utvecklar Egentliga Finland till ett center för internationella kontakter och internat-ionell verksamhet på Östersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga till-växtzonen (Stockholm-Åbo-S:t Petersburg) samt främjar kustens och inlandets trafikför-bindelser. Vi försäkrar att planeringen för Esbo-Salo-Lojo omfartsbanan framskrider. ÅG T3. Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher. ÅG T4. Vi produktifierar utbildningskompetens och utvecklar en gemensam utvecklingskommu-nikation genom att utnyttja landskapsmässiga och nationella sammanslutningar. ÅG T5. Vi främjar utvecklingen av den yrkesinriktade utbildningen och arbetslivsutgångspunkten samt studiernas flexibilitet och modulering till exempel genom att förverkliga ett öppet yrkesinstitut. ÅG T6. Vi bygger ett hållbart och synligt fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård, attraktiva nationalparker samt landskapets rika kulturmiljö erbjuder upplevelser året om. Partnerskap är ett tänkesätt där det gemensamma målet anses vara viktigare än individuell nytta. Varje område har sin egen identitet och betydande roll i helheten där utvecklingen av styrkor är särdrag är betydelsefulla, inte de mentala och geografiska gränserna Egentliga Finland är till sina verksamhetssätt ett övergripande resurssmart och kolneutralt landskap där öppen information står till allas förfogande. I landskapet utnyttjas på ett hållbart sätt natur- och kulturmiljön, regionstrukturen samt människornas och organisationers resurser tillsammans med sikte på framtiden. Resurser riktas till åtgärder med hjälp av vilka Egentliga Finland blir den cirkulära ekonomins och resurssmarthetens föregångare samt modellområde. Verkande för gemensamma resursers väl är ett sätt att tänka och förmåga att se den stora nytta som verksamhetssättet ger alla parter. ÅG R1. Vi stöder material-, energi-, närings- och resurseffektiva samt koldioxidsnåla lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga branscher. ÅG R2. Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa anskaffningar för att utveckla nya affärs-verksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland. ÅG R3. Vi aktiverar invandrarnas befintliga know-how till samhällets och näringslivets användning och stöder utvecklingen av invandrarnas kunnande. ÅG R4. Vi stöder användning av öppen information och informationsutbyte mellan experter. Vi förbättrar planeringens kvalitet och bedömningen av beslutens heltäckande konsekvenser. ÅG R5 Vi utvecklar Egentliga Finlands attraktionskraft speciellt genom innovativ ny användning av gamla byggnader och miljöer. LANDSKAPSPROGRAMMET ÖVERSIKTEN FÖRVERKLIGAS GEMOM LANDSKAPSPROGRAMMET Bild 5: Partnerskapsstrategin i ett nötskal.

PARTNERSKAPSFORUMET FÖRÄNDRAS OCH UTVECKLAS KONTINU- ERLIGT OCH DET BASERAR SIG PÅ MÄNNISKOR OCH ÖPPEN INFOR- MATION Denna mall beskriver utvecklande nätverk bestående av aktörer och projekt samt landskapsstrategins och programmets temavisa befrämjande. TEMAHELHETER gestaltar strategins funktionella innehåll och målsättningar, vilka förverkligas med åtgärder. PARTNERSKAPSTEAMEN bildas utav koordinatorerna och samarbetsutvecklarna. Teamen följer med den verksamhet som är förknippad med resp. temahelhet, fungerar som idésprutor, utvecklar och planerar innehåll i temahelheterna samt förmedlar information till rätta instanser. Samarbetsteamen samlar ihop partnerskapsaktörer och bistår med nätverksbildningen. PARTNERSKAPSAKTÖRERNA ANSIKTEN Partnerskapsaktörerna är organisationer, företag, invånare, föreningar eller andra samarbetsgrupper eller deras projekt som med eget exempel ger ett ansikte åt befrämjande av landskapets framgång KOORDINATORERNA EGFF + samarbetsgrupper NTM + TEKES + TSEK + Regionkommuner... SAMARBETSUTVECKLARNA Valonia Turku Science park Åbo Yrkeshögskola Livia Novia ÅA ÅU ÅU Brahea ÅUTulevaisuuden tutkimuskeskus UBC, Union of the Baltic cities Centrum Balticum Team Finland Womento Lounaispaikka Landskapsmuseum Forststyrelsen FPA Bryggmaninstitutet Turku Touring Utvecklingscentrum... AKTÖRER PÅ SAMFUNDSNIVÅ Kommuner 3. sektorn, organisationer och föreningar... AKTÖRER PÅ INDIVIDNIVÅ Företag Privata personer... förening företag L&T förening Science Park HINKU tekes företag EFF RESU Livia företag Science Park ÅA YH Easy Led MALPE innovativa metoder för samverkan NTM företag UUMA2 företag EETU Valonia företag MH EFF Främjandet av närmat företag företag Smart Chemistry Park företag företag ÅSIKTEÄ HELHETER SEMINARIA Science Park Örö hållbar turism NTM ÅU Brahea företag NTM NÄTTJÄNSTER NTM Turku Touring FÖRVERKLIGARE Levande skärgård företag PARTNERS GEMENSAM OMRÅDES- OCH SAMHÄLLS STRUKTUR ENERGIEFFEKTIV OCH RESURSSMART företag IDÉER TRC Från forskning och idéer till affärsverksamhet ÅUCS Sapa Stadsparkerna Kommun Håll skärgården ren ÅU Framgångsrikt samarbete Bryggman institut TPARTNERSKAPSFORUM MÅNGSIDIGT RESURSSMART Science Park Projektnät Partnerskapsbarometer MÖTESPLATSEA AURIA Biobank hälsofrämjandet NTM SYNERGI MELLAN KULTURMILJÖ OCH TURISM AHJO Utvecklingsmiljö Startup ÅU Brahea EFF Man bygger upp kunskap för tolkning av miljön ARBETSSMIDJOR BIOvakka Naturresursforum Utvecklingscentraler Åbo SAFA SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONINFORMATIONSTJÄNST MIP Medborgarportal Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Lounaispaikka Materialbank Horisont företag SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONINFORMATIONSTJÄNST företag Miljö NU Karta Skolor Daghem SMART OCH INNOVATIV EXPANDERANDE NÄTVERK Smart specialisering Science Park ÅU Brahea LEDANDE ÖSTESJÖAKTION ÅU TTK IVRIGA MÄNNISKOÄ YH ÅU Brahea Baltic Flows företag företag Konsultit Kommun Kongresslandskap FÖRNYBAR UTBILDNING OCH NÄRINGSLIV företag Turku Touring ÖPPEN INFORMATION Arbetsmetoder för innovativa arbetssätt i framtiden Östersjön AKTÖRER ÅU Cloetta ÅA Science Park Novia Tutuver YH YH Digita Centrum Balticum UBC Oppilaitokset Meriauralogistikenergieffektivitet Sybimar Kansainvälinen koulu Novia ÅA Science Park Raisio Group EFF Nätverk för internationellt kunnande Womento ÅU Team Finland Åbo företag ÅU yhtiö Läroanstalter Utbildningsexport ÅU St Petersburg Green KH Turku Östersjöforum Åboprocess Hamburg EFF AMK ÅU Brahea FWL ÅA företag Produktifiering av kunnandet företag UBC ITK FPA Förutseende nätverk NTM Välfärd på Östersjöområdet företag EFF företag LANDSKAPETS AKTÖRER FÖRVERLIGAR LANDSKAPSSTRATEGIN HITTA DIN PLATS OCH KOMPLETTERA NÄTVERKET FRAMTIDEN FORMAS AV VALEN NU ANSVARSFULLHET TILLSAMMANS ÖVERSKRIDS GRÄNSERNA LÄTTILLGÄNGLIG ÖSTERSJÖNS PORT TILLGÄNGLIGHET INNOVATIVT FÖREGÅNGARSKAP RESURSSMARTHET Bild 6: Exempel på nätverk och aktörer som partnerskapsforumet möjliggör.

3. Landskapsprogrammet 2014 2017 tyngdpunkter och åtgärder Landskapsprogrammet fungerar som ett verktyg för skapandet av möjligheter. Programmets upp-gift är inte att erbjuda färdiga lösningar för aktörerna aktörerna väljer själva sin riktning och sitt verksamhetssätt. Verksamhetsmiljön bör tillsammans göras sådant att företagen snabbt och effek-tivt kan fatta beslut som leder till tillväxt, eftersom nya arbetstillfällen huvudsakligen skapas inom små- och medelstora företag. Landskapsprogrammets förverkligande främjas bl.a. med projektfinansiering. Aktörsgruppers och partnerskapets betydelse syns också i beviljandet av finansiering. På första plats står projekt som redan i ansökningsskedet kan visa på gemensamt handlande och flera aktörers engagemang. 3.1 Partnerskapsforum landskapsprogrammets huvudåtgärd KPARTNERSKAPSFORUM regioninformationstjänst, teambildning och möten Egentliga Finland verkar utgående från öppen information och verksamhet. Man lyssnar till alla röster för att förbättra människors välmående och landskapets framgång. Människor och information är partnerskapsforumets grund. Forumet samlar ihop öppen information och dess upphovsmän vars mål är att tillsammans och genom att dela information uppnå mer. Detta öppnar oändliga möjligheter för landskapets utveckling. Partnerskapsforumet fungerar som en innovationsplattform för nya verksamhetssätt och samarbetsstrukturer. Landskapsförbundet fungerar som sparringpartner och leder landskapets utveckling. Landskapets samarbetsgrupp och dess organ är en del av partnerskapsforumet. Regioninformationstjänsten fungerar på webben, som innehåller den centrala regionala informationen. Tjänsten ger alla möjligheten att delta och hitta en partner från redan verksamma nätverk, organisationer och ivriga människor. Tjänsten möjliggör framförande, lättare förmedling och utnyttjande av information samt skapar en ny sorts regional samarbetsmodell. Partnerskapsforum innehåller workshops, webbtjänster, växande nätverk och utvecklingsteam, informat-ion, aktörer och ivriga människor. erbjuder metoder för att samla och förvalta splittrad information. erbjuder en mötesplats för projektens upphovsmän som letar efter partners eller verkställare. hjälper till att integrera den stora resurs som består av landskapets studerande och erbjuda dem möjligheten att övergå till arbetslivet mer flexibelt och effektivt än förut. hjälper till att koordinera, gestalta helheter och skapa uppfattningar. Bild 7: För att förverkliga landskapsstrategins vision skapas ett partnerskapsforum, vilket är strate-gins huvudsakliga åtgärd. varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 21

Landskapsstrategins beredningsarbete har påvisat att gemensamt handlande och nätverkande samtidigt på olika instanser ses som ett villkor för framgång. Regionens aktörer kan utan att veta om varandra ha innovativa utvecklingsprojekt på gång som strävar efter samma mål och vars finansierings- och framgångsmöjligheter kunde mångdubblas ifall uppfattningarna och kompeten-sen förenades. Offentliga aktörer kan å sin sida komplettera och effektivera sin verksamhet genom att dela kompetensresurser sinsemellan. Partnerskap och möjliggörande av partnerskap är enligt landskapsstrategin nyckeln till framgång och välfärd. Nya partnerskap och finnande av samarbetsnätverk förutsätter att man gör sig själv och sina idéer synliga. Partnerskapsforumet erbjuder en metod för att koordinera denna helhet och möjliggöra möten. Landskapsstrategin verkställs av ivriga aktörer som tror på sin sak Partnerskapsforummodellen (bild 6) åskådliggör hur landskapsstrategin förverkligas tillsammans med olika intressenter och aktörer. Det finns rikligt med aktiva och ivriga aktörer i landskapet som på eget håll redan förverkligar landskapsstrategin. Dem vill vi synliggöra! Partnerskapsaktörer är företag, invånare, organisationer eller andra grupper och deras projekt som med sitt exempel ger ett ansikte för främjandet av landskapets framgång. I beredningen av strategin har de teman och verksamhetsmodeller som behövs för att öka välfär-den klarnat, men de ännu måste utvecklas och förstärkas. Utvecklingen av dessa stöds genom landskapsprogrammets åtgärder samt genom att leta efter verkställighetsmodeller till exempel genom nya eller befintliga projekt. Partnerskapsforumet och som ett av dess arbetssätt fungerar partnerskapsmöten som möjliggör ett effektivt igenkännande av behoven, skapar nya partnerskapsmiljöer och förstärker samarbetsnätverk. Partnerskapsforumet formas på aktörernas villkor. Landskapsförbundet kan fungera som en stark plats för möten mellan aktörer och idéer samt som en framförare av partnerskapsmöjligheter genom att utveckla partnerskapsforumet. Förbundet fungerar på ett naturligt sätt som limmet mellan olika samarbetsinstanser med hjälp av sina breda intressentkontakter. Med hjälp av partnerskapsforumet kan man också följa upp och mäta de nyuppkomna samarbetsnätverkens utveckling och därmed förverkligandet av landskapsstrategin. Uppföljningen kommer att förverkligas med partnerskapsbarometer-redskapet. Förverkligandet av partnerskapsforumet Partnerskapsforumet är en idé, modell, ideologi. Det är ett nytt synsätt på befintliga verksamhetsmodeller och på samarbete i landskapet. Förutom att nå nya verksamhetssätt utnyttjar och utvecklar partnerskapsforumet även befintliga verksamhetssätt. Med dessa främjar man land-skapsstrategins verkställande. Partnerskapsforumets viktigaste del är landskapets aktörer, med vars hjälp partnerskapsforumet utvecklas. Under landskapsprogramperioden 2014-2017 utvecklas partnerskapsforumet, det skapas fortlöpande nytt innehåll till det och dess verkställande följs upp med hjälp av partnerskapsbarometern. Partnerskapsforumet är i ständig förändring, men den strukturerar samtidigt helheten. Strategins verkställande sätts igång genom att bilda de första temahelheterna som samlar ihop partnerskapsforumets olika tematiska dimensioner enligt strategins innehåll. Dessa hjälper till att gestalta de funktionella innehållen och målsättningarna som verkställs genom åtgärderna. Genom dem är det också lättare att lägga märke till flaskhalsar, problem och utmaningar som kräver bättre lösningar samt utveckla nya verksamhetssätt och interaktionssätt. Genom temahelheterna synliggör man effektivt de fördelar som kan uppnås. 22 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

För att koordinera partnerskapsforumets temahelheter bildas partnerskapsteam som består av entusiastiska koordinerare och samarbetsutvecklare som tror på sin sak (se partnerskapsforum-modellen, bild 6). Teamens uppgift är att fundera på idéer, följa med verksamhet i landskapet som har att göra med temahelheten, utveckla och planera verksamhetens innehåll samt förmedla framkomna idéer till rätta instanser. Partnerskapsteamen för samman partnerskapsaktörer och hjälper dem att bilda nätverk. Utvecklandet av Regioninformationstjänsten och inledandet av verksamheten Regioninformationstjänsten är ett dagligt redskap för aktörerna i sydvästra Finland för att produ-cera, utveckla och hämta information. Regioninformationstjänsten ger ett hem för regionens nät-verk och information samt marknadsför regionens kunnande. Regioninformationstjänsten innehåller olika nätverks informationssidor, redskap för att behärska och visualisera information (kart-tjänster, enkäter, sökverktyg, gränssnitt) samt möjligheten att öppna upp informationen och göra den tillgänglig för alla. Regioninformationstjänstens helhetsarkitektur verkställs under programperiodens gång. I sam-band med regioninformationstjänsten kan man utgående från olika nätverk bygga tillläggsredskap och särskilda tjänster för dem. De medverkande nätverken sköter självständigt om utvecklandet och verkställandet av dessa tjänster, men följer de krav som fastställts i Regioninformationstjänsten helhetsarkitekturarbete. Informationen som alla nätverk skapar sparas i Regioninformationstjänstens databank och genom den kan informationen öppet användas av alla. Analyserings-, harmoniserings- och bearbetningsarbete som har att göra med administrationen av informationen görs både inom nätverken och av landskapsförbundet. Partnerskapsforumets temahelheter Ledande Östersjöverksamhet Ledande Östersjöverksamhet är ett synsätt och ansvar för att verka som en aktiv igångsättare och ett lok för samarbete. Det betyder att vår egen verksamhet och region är ett synligt exempel för andra. Som ett exempelområde måste vi vara tillgängliga även mentalt och genom nätverkssam-fund. Egentliga Finland är redan nu ett viktigt ställe för att ordna seminarier och kongresser och i den frågan kan vi ännu utvecklas och öka på verksamheten. Universitet, högskolor och andra aktörer bör samarbeta för att regionens utmärkta rykte som kongresslandskap bibehålls. Vi tävlar inte med övriga Finland utan på internationella arenor, även utanför Östersjöområdet. Åboprocessen är ett i Östersjökretsar känt internationellt initiativ vars roll blir allt mer utmanande i den föränderliga världen. Processens betydelse är speciellt att verka som ett diskussionsforum mellan EU och Ryssland och föra deras synpunkter närmare varandra. Förnybar utbildning och näringsliv Temahelhetens utgångspunkt är att förverkliga ett tätt strategiskt partnerskap mellan företag och utbildningsproducenter, med vilket man strävar efter att producera internationellt och nationellt konkurrenskraftigt kunnande. Detta sker genom att fortsätta på och vidareutveckla processen där utbildningsproducenterna, företagen och andra centrala aktörer fungerar som täta förbund och skapar gynnsamma omständigheter både för att utbildningen ska utgå från varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland 23

arbetslivet och för fö-retagens tillväxt och utveckling. Som lok för målinriktat partnerskap fungerar bland annat den offentliga sektorns och de centrala företagens nätverk på chefsnivå samt det kommunala beslutsfattarmaskineriet. Intelligent och innovativ Partnerskapsforumets verksamhetsidé innehåller principen om smart specialisering. Egentliga Finland vill göra denna verksamhet till en del av vår vardag. Innovativitet och smart specialisering är inte nödvändigtvis spetsvetenskap eller nanoteknologi men det kan givetvis även vara det. Innovativitet kan till exempel vara ett nytt mer effektivt sätt att hantera aska eller processa näringsämnen från åar till ny användning. Det kan skapa kvalitativa vårdtjänster förmånligt eller exportera vår utbildning till Brasilien. Eller så kan det vara något helt annat som vi inte ännu kan förutse, fastän lösningens delar skulle finnas till och endast den innovativa sammansättningen fattas. Ivern och glädjen för att göra smarta lösningar finns bland redan aktiva aktörer som partnerskapsforumet kompletterar med nya entusiastiska aktörer. För innovativ och smart specialisering är det viktigt att föra samman aktörerna och genom det bygga oförutsägbara partnerskapskombinationer. Förutom inom de traditionella havs- och bioklustren bör nya öppningar göras till exempel inom sensor-, observations- och förståelseteknologier, där regionens experter redan har erkänd konkur-renskraft. Därutöver kan vi rikta in oss på till exempel på metoder och system för att utveckla situ-ationsmedvetenhet och på att i molntjänster hantera och analysera den data som föds av sen-sornätverk. Mångsidigt resurssmart Resurssmarthet är smarthet att använda både förnybara och ändliga naturresurser effektivt och hållbart, men det är också byggnader och utrymmen, immateriella värden och kunnande. Resurs-smarthet är en väg till bättre tjänster och till kvalitativt dagligt liv och till att säkra miljön. En del av resurssmartheten är mätbart, kilogram och euro, men en del är nytta som konkretiseras först på lång sikt. Till exempel kommer de berg och grusresurser som används av samhället säkert att ta slut i södra Finland, kanske inte i den närmaste framtiden, men det är smart att leta efter ersät-tande metoder redan nu. Mångsidighet ger ett perspektiv på hur man genom att arbeta tillsammans kan finna lösningar på problem. Resurssmarthet är även att tillåta ungdomar, invandrare eller till exempel åldringar att ta ansvar i byggandet av vårt samhälle. Mycket viktiga samarbetspartners i detta sammanhang är kommuner och kommunernas flertaliga experter. Kommunen köper, verkställer, skaffar och gör. Om våra kommuner handlar resurssmart i fråga om såväl tjänster, kunnande som material, har Egentliga Finland inga problem med att erbjuda sina invånare den bästa livskvaliteten och näringslivet möjligheter att utvecklas och växa. Energieffektiv och naturresurssmart I det naturresurssmarta Egentliga Finland anser man att naturresurser kan vara orörda råvaror, råvaror som fås förnybara från naturen, råvaror som redan är i användning och råvaror som åter-vinns. Att känna igen olika råvarors flöden är en förutsättning för hållbar, smart och ekonomisk användning i och med att även små mängder och kombinerandet av olika sorter möjliggör genomgående hållbar användning av naturresurser. En central utmaning är att minska på användningen och behovet av resurser samt att styra processer och verksamheter så att slutproduktens egenskaper antingen minskar på användningen av naturresurser eller främjar deras nyttoanvändning i återvinning och som råmaterial i en cirkulär ekonomi. 24 varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland