1
I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2
Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3
Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande en egen insulinproduktion kvar, men ofta inte i tillräcklig mängd. 4 4
Diabetes i skolan Barnets bästa Tar tid Kräver kunskap Förutsättningarna förändras 5
Barn kan mycket om sin sjukdom. men kan inte ta hela ansvaret Barn planerar inte vill vara som sina kompisar 6 6
Normalt blodsocker Mellan 3,5-6,5 mmol/l om man inte har diabetes. 7 7
Målvärde i blodsocker: 4-6 mmol/l före måltid 4-8 mmol/l övriga tider 8 8
Blodsocker Insulin sänker blodsockret Fysisk aktivitet sänker blodsockret Mat höjer blodsockret Stress och bekymmer höjer blodsockret 9 9
10
MOTION 5-7 i blodsocker vid start simning orientering 11
12
När ska man ta druvsocker? Om blodsockret är under 4 mmol/l och man HAR symtom på insulinkänning. Om blodsockret är under 3,5 mmol/l och man INTE har symtom på känning. 13 13
Hypoglykemi = känning Välj det som snabbast höjer blodsockret = DRUVSOCKER (½-1 tabl/10 kg)! Finns inte det, ta söt dryck eller glukosgel Drick gärna vatten till, för snabbare effekt. Vila 10-15 minuter. Ta ev. mer druvsocker om blodsockret inte stiger. 14 14
15
16
17
Vad händer om man glömmer en insulindos? 18
Höga värden Gör eleven törstigt Gör eleven trött och eventuellt på dåligt humör Sämre prestationer Tvingar ibland eleven att stanna hemma från skolan Åtgärdas med insulin 19 19
20
När ska man åtgärda höga blodsocker? Prata med föräldrarna Lista på extradoser ALLTID när eleven mår dåligt! T ex de som har insulinpump 21 21
22
Justeringskvot Sin justeringskvot kan man beräkna genom att dividera 100 med sin dygnsdos insulin (direkt- + långtids verkande insulin) Ex 100/50 enheter = 2 mmol/l Ex.100/20 enheter = 5 mmol/l 23 23
Kostrekommendationer I grunden samma kostrekommendationer som till friska Viktigt att välja långsamma kolhydrater och minska på snabba kolhydrater Undvika måltider med väldigt högt kolhydratinnehåll Välja omättade fetter i första hand 24
Vad är viktigt att tänka på? Det fungerar bäst med regelbundna måltider Mat som tar lång tid för magsäcken att bryta ner höjer blodsockret långsamt Måltider med mycket snabba kolhydrater ger ett svängigt blodsocker De flesta vill inte bli särbehandlade i onödan 25
Mål med kostbehandlingen Maten har betydelse både kort- och långsiktigt. Kortsiktigt: Lyckas man ta rätt mängd insulin till sina måltider och minimerar mängden snabba kolhydrater mår man bra och får ett jämnt socker och kan göra det man vill här och nu. 26
Långsiktigt: Genom att ligga jämnt och bra (inom målvärdena) i sitt blodsocker och äta mat med bra fettkvalité minskar riskerna för långtidskomplikationer till följd av diabetes 27
Insulindosering Förr Fasta doser enligt läkarordination Nu: Flexibla doser utifrån kolhydratinnehåll i maten samt aktuellt blodsockerläge
Kolhydrater Finns som: Fibrer Stärkelse Sockerarter 29
Exempel på snabb mat: Drycker med högt kolhydratinnehåll Bröd utan hela korn Mjölk, yoghurt och fil Flingor Kräm, nypon- och blåbärssoppa Potatismos 30
Exempel på långsam mat: Pasta Baljväxter (ärtor, bönor) Bröd med hela korn i Müsli med begränsad sockermängd och högt fiberinnehåll Färska grönsaker med högt fiberinnehåll 31
Här finns de flesta kolhydraterna! Och även i efterrätt och dryck 32
Var finns det INTE kolhydrater? Rent kött, fisk och ägg Rent fett som olja, margarin, smör Pålägg som ost, skinka, medvurst 33
Vad krävs för att kunna kolhydraträkna? Man måste veta sin kolhydratkvot Man måste veta hur mycket kolhydrater en måltid innehåller. 34
Kolhydratkvot Sin kolhydratkvot kan man antingen lära sig av erfarenhet t ex att man behöver två enheter till en smörgås (2 enh/15 g kh = 1 enhet/7,5 g kh) eller genom att dividera 500 med sin dygnsdos insulin. ( T ex 500/50 enh= 10) 35
Exempel: Albin, 9 år, behöver 41 enheter/dygn för att ligga bra i sitt blodsocker. 500 41 12 En enhet insulin tar hand om 12 gram kolhydrater för Albin. 36
37
Kolhydrater i maten För att få ett hum om mängden kolhydrater i maten finns broschyrer, appar och tabeller på nätet som säger hur mycket en portion innehåller. Det är viktigt att tänka på helheten i måltiden, dvs innehåll av fett och typen av kolhydrater man äter. 38
OBS! Till viss typ av mat kan man inte dosera insulin efter kolhydratinnehål l pga att kolhydraterna är för snabba. 39
Exempel på kolhydratinnehåll 75 g kolhydrater 27 g kolhydrater Här hade Albin behövt 6 enheter Här hade Albin behövt 2 enheter 40
Exempel på kolhydratinnehåll i måltider 10 g kh 20 g kh 35 g kh 41
55 g kh 60 g kh 65 g kh 75 g kh 82 g kh 42
3 dl= 45 g kh 52 g kh 62 g kh 65 g kh 75 g kh 43
2 dl = 10 g kh 20 g kh 40 g kh 44 45 g kh
Ibland behövs både måltids- och korrigeringsdos Ex: Albin ligger på 13 i blodsocker och ska äta 55 g kolhydrater. För måltiden behöver Albin ta: 55 12 4,5 enheter Albins kolhydratkvot (500/41) För sänkning från 13 till 6 behöver Albin ta: 7 3 2,5 Total dos: 4,5 + 3 = 7,5 enheter Albins sänknings /korrigerings-kvot (100/41) 45
Hjälpmedel 46
Appen kolhydratskollen 47
Nellie 140826 1
Sms-påminnelse 50
Insulinpennor 51
Insulinpumpar 52
53
Bra upplägg. Ta blodsockret inne i klassrummet ca 10 minuter innan lunch. Vid behov ta druvsocker. Gå till matsalen och ta sin portion mat. Ev. smaka på maten om man är osäker på smaken. Dosera insulin till den mat som ska ätas vid matbordet. 54 54
55
Bra mat för alla! 56
57
www.diabit.se 58
Goda och mindre goda exempel sagostund, lista, simning, stanna hemma pga bristande resurs, nyttig mat som ersättning 59
Egna exempel bra och dåliga 60
Vad kan en 6-7 åring 61
Sårbara situationer 62