Plan för barns och ungas välmående i Grankulla 2014

Plan för barns och ungas välmående i Grankulla 2014 SOCHV godkänt 3.6.2014 50 STS godkänt 11.6.2014 122 STF godkänt 15.9.2014 38

Innehåll VARFÖR BEHÖVS DET EN PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLMÅENDE?... 1 1. BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTFÖRHÅLLANDEN OCH VÄLFÄRD I GRANKULLA... 2 2. DE VIKTIGASTE BASTJÄNSTERNA FÖR BARN, UNGA OCH BARNFAMILJER... 6 2.1. Mödra- och barnrådgivning... 6 2.1.1. Mödrarådgivning... 6 2.1.2. Barnrådgivning... 8 2.2. Familjearbete... 9 2.3. Familjerådgivning... 10 2.4. Hemvård... 11 2.5. Annan hälsovård... 11 2.6. Bildningssektorn... 12 2.6.1. Småbarnsfostran... 12 2.6.2. Skolförvaltning... 14 2.6.3. Ungdomstjänster... 18 2.7. Församlingarnas barn-, ungdoms- och familjearbete... 20 3. KONSULTERINGS- OCH SAMARBETSPRAXIS OCH KONTAKTYTOR I ARBETET... 21 4. ARBETSFORMER I DET BARN- OCH FAMILJEINRIKTADE BARNSKYDDET... 23 4.1. Öppenvård... 24 4.2. Vård utom hemmet... 25 4.3. Eftervård... 27 5. BEKYMMER, UTVECKLINGSFÖRSLAG OCH KONKRETA ÅTGÄRDER INOM BARNSKYDDET... 27 5.1. Utvärdering av barnskyddsplanen 2008... 27 5.2. Särskilda orosmoment i Grankulla... 29 5.3. Utvecklingsmål, åtgärder, ansvariga aktörer och tidsschema... 29 ANDRA PLANER I GRANKULLA... 31

Varför behövs det en plan för barns och ungas välmående? Under de senaste åren har barns och ungas välbefinnande och hotbilderna mot detta väckt alltmer intresse och bekymmer. Globalt sätt är de finländska barnens välfärd på toppnivå (t.ex. Unicef 2013) och merparten av barnen i Finland mår för närvarande mycket bra. Uppskattningsvis 15 20 % av barnen lider av psykosociala och mentala problem och en liten minoritet (ca 5 % av barnen) mår mycket dåligt (Barnombudsmannen 2008, Stakes 2008, Jyväskylä universitet 2013). Ett växande bekymmer har varit att skillnaderna mellan denna minoritet och majoriteten har ökat och utsattheten har hopat sig: samtidigt som barnens välbefinnande allmänt sett ökat, har minoritetens utsatthet vuxit. Enligt Statens revisionsverks beräkningar (146/2007) är de ekonomiska följderna av utslagning betydande: varje varaktigt marginaliserad ung person vållar samhället direkta kostnader på cirka en miljon euro. De indirekta kostnaderna är betydligt större än detta. Centralförbundet för barnskydd och Institutet för hälsa och välfärd har utrett hur kostnaderna för barnskydd uppstår (2012). Den här utredningen och talrika andra utredningar från de senaste åren betonar den roll som kommunernas förebyggande arbete har ur både ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Det är viktigt att inom bassservicen skapa ett tillräckligt starkt arbetssätt inom det förebyggande barnskyddet, så att så många barn, unga och familjer som möjligt får hjälp så tidigt som möjligt. I det här arbetet är kommunens plan för barns och ungas välmående ett centralt arbetsredskap. Barnens rättigheter har tryggats i FN:s konvention om barnens rättigheter, Finlands grundlag och barnskyddslagen. Redan när servicesystemet utvecklas ska kommunen se till att barnens behov tillgodoses och barnens välfärd säkras. I Grankulla har barnens delaktighet realiserats väl i utarbetandet av barn- och ungdomspolitiska programmet 2011 2016. I arbetet deltog hundratals barn i olika åldrar. Enligt lagstiftningen ska barnens behov beaktas också i den service som riktar sig till vuxna. Varje beslut eller avgörande i förvaltningsorganen som gäller barn ska fattas så att det är motiverat ur barnets synvinkel och tar hänsyn till barnets bästa. Frågan om barnets bästa accentueras i de fall där föräldrarna av någon orsak inte kan bära sitt ansvar som fostrare eller inte kan erbjuda barnet tillräckligt bra uppväxtförhållanden. Om barnets och föräldrarnas intressen är motstridiga, ska frågan avgöras enligt barnets bästa. De viktigaste principerna för barnskyddet i Finland är man följer principen för barnets bästa, stöd till hela familjen och föräldrarna, att stärka och trygga barnets möjligheter att delta, dvs. barnets rätt att få information och rätt att framföra sin egen åsikt och delta i planeringen och bedömningen av tjänsterna jämlikhet, proportionalitetsprincipen (sättet att hjälpa ska vara i proportion till det problem som man försöker lösa), planmässighet, tjänsternas rättidighet. Dessa principer ska synas i allt barnskyddsarbete samt i all planering och allt beslutsfattande som hör till detta. 1

Enligt 12 i barnskyddslagen ska kommunen göra upp en plan över verksamheten för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen godkänns i fullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen gäller hela det omfattande barnskyddsfältet, dvs. både det förebyggande och det barn- och familjeinriktade barnskyddet och täcker kommunens olika förvaltningar. Planen ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. Planen och den däri ingående uppföljningen är ett redskap för styrning och ledning av det lagstadgade barnskyddet i kommunen och för utvecklande av verksamheten. Med hjälp av planen följer och utvärderar kommunen barns och unga personers välfärd och barnskyddet samt de utvecklingsbehov som hänför sig till dessa. I planen anges förvaltningarnas gemensamma syn på välfärdsarbetets mål och behövliga åtgärder. Målet är att utveckla barnskyddet så att det så bra som möjligt svarar mot barns, unga personers och familjers behov samt stödjer föräldrarna, vårdnadshavarna och andra fostrare i vården av barn och i fostringsarbetet. Planen ger läsarna också en helhetsbild av hurdana barns och unga personers uppväxtförhållanden i kommunen är och vilka tjänster som är tillgängliga för barn, unga och familjer. Barnskyddsplanen ska innehålla uppgifter om - barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, - åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, - behovet av barnskydd i kommunen, - resurser som ska reserveras för barnskyddet, - tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen, - ordnande av samarbete mellan olika myndigheterna samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om - genomförandet och uppföljningen av planen. Beredningen av planen i Grankulla Grankullas första plan för barns och ungas välmående utarbetades 2008, då under namnet barnskyddsplan. Nu har planen uppdaterats med uppgifter från hösten 2013 och namnet har ändrats till plan för barns och ungas välmående i enlighet med lagens nuvarande betoning. Vid uppdateringen har man utnyttjat Grankullas välfärdsberättelse 2012, barn- och ungdomspolitiska programmet 2011 2016 samt verksamhetsprogrammet 2013 för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården. I uppdateringen av barnskyddsplanen deltog social- och hälsovårdsdirektör Mari Ahlström, socialservicechef Jaana Myhrberg, representanter för olika förvaltningar till de delar som gällde dem samt projektchef Päivi Sinko från Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Olika förvaltningar har under året deltagit i utarbetandet av välfärdsrapporten och verksamhetsprogrammet för rådgivningsarbetet. 1. Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärd i Grankulla Grankulla är en av huvudstadsregionens fyra kommuner, och till sin areal är staden Finlands minsta kommun. Staden ligger mitt i sin grannstad Esbo 15 kilometer väster om Helsingfors. Stadsbilden karaktäriseras av småhusbebyggelse och närhet till naturen. I början av 2013 hade Grankulla 8 910 invånare. Grankulla är en tvåspråkig stad, av invånarna är ca 60 % finskspråkiga och ca 40 % svenskspråkiga. Andelen invånare med annat modersmål är 4,5 %. 2

Trots sin ringa storlek är Grankulla i hög grad självförsörjande och de tjänster som gäller hela befolkningen är heltäckande. Många saker i kommunen är bättre skötta än i landet i genomsnitt. Trots det kan olika sociala och hälsomässiga problem och en ökning av dessa klart skönjas inom vissa sektorer. För en liten kommun är det svårt att själv bygga upp ett vattentätt servicesystem och detta syns i synnerhet i de situationer då invånarna behöver hjälp och stöd vid oväntade krissituationer eller när en mycket liten klientgrupp behöver långt specialiserad service. Lösningen i dessa fall är i allmänhet köpta tjänster, och på många svåra frågor i servicesystemet försöker man finna en regional lösning. Det bor ca 2 392 familjer i Grankulla varav omkring tusen är barnfamiljer. År 2011 var andelen barnfamiljer, dvs. 44,7 %, högre än i övriga Finland (i övriga Nyland är andelen 42,8 % och i hela landet 39,7 %). Antalet enföräldersfamiljer har ökat något under de senaste åren, men det är fortfarande litet jämfört med andra kommuner. År 2011 var andelen enföräldersfamiljer 15,6 % av alla barnfamiljer i Grankulla (i Nyland 22,5 %). I Grankulla finns det mycket få barn som fått underhållsstöd, år 2011 bara 4,6 % (i Nyland 9,4 %). År 2011 hade Grankulla 1 655 invånare under 14 år och 1 362 invånare i åldern 14 24 år. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn under 14 år att sjunka något fram till år 2015, medan antalet invånare i åldern 14 24 år kommer att öka en aning. Med nästan alla indikatorer mätt är Grankulla en välmående kommun, och barn och unga i staden mår i regel bra. Utbildningsnivån är den högsta i landet och invånarna är de friskaste i Finland. Arbetslöshetsgraden är låg och inkomstnivån är den högsta i landet. Av alla hushåll är 6,1 procent låginkomsttagare (i Esbo 9,4 %, i Helsingfors 14,0 %). Bara 2,0 % av barnfamiljerna fick utkomststöd 2011, medan motsvarande siffra i Nyland var 9,2 %. Årligen får under 10 familjer i Grankulla förebyggande utkomststöd. Det finns också färre trångbodda barnfamiljer i staden än i genomsnitt (22 % av familjerna, i Nyland 29 %). Det finns många familjer med två föräldrar: 76 % av barnen i årskurs 7-9 bor med båda föräldrarna. I övriga kommuner i huvudstadsregionen är andelen 65 % och i landet i genomsnitt 68 %. Såsom det konstateras i Grankullas välfärdsberättelse, kan avigsidan med höga inkomster i familjerna vara föräldrarnas långa arbetsdagar, brådska och för litet gemensam tid. Barnfattigdomen är åtminstone inte i stor omfattning absolut i Grankulla, men upplevelser av relativ fattigdom kan begränsa barnens möjligheter att ha hobbyer eller delta i aktiviteter enligt egna önskemål. THL:s enkät Hälsa i skolan samlar information om ungdomar i årskurs 7-9 och gymnasiet, och den är ett bra redskap för att få fram de ungas röst och åsikter. Den senaste enkäten genomfördes i april 2013. De flesta studerandena i Grankullas gymnasier och en stor del av eleverna i årskurs 7-9 är Esbobor, vilket gör det svårare att dra kommunspecifika slutsatser. Nästan alla indikatorer i skolhälsoenkäten visar att de ungas situation i Grankulla är god och att flera omständigheter utvecklats till det bättre. Det är bara föräldrarnas arbetslöshet som ökat också i Grankulla: hos omkring en femtedel av ungdomarna har någondera av föräldrarna varit arbetslös under året. De ungas förhållande till skolgången var positivare än i genomsnitt: 66 % tycker mycket eller ganska mycket om att gå i skolan, trots att det är vanligare än på annat håll att arbetsmängden upplevs som stor. Av de unga upplever 59 % att lärarna är intresserade av hur de har det, vilket är en klart större andel än i genomsnitt i huvudstadsregionen (48 %) eller hela landet (44 %). 69 % upplever att lärarna uppmuntrar dem att framföra sina åsikter. Av eleverna i årskurs 7-9 vet 75 % hur de kan påverka olika skolfrågor. 3

När det gäller hälsotillståndet, så är elevernas i årskurs 7-9 hälsotillstånd ganska lika i hela landet. Flickorna i Grankulla har klart fler sjukfrånvarodagar än pojkarna, och skillnaden mellan könen är större än i övriga delar av landet eller i de andra kommunerna i huvudstadsregionen. I fråga om upplevda symtom finns det knappast några skillnader. I Grankulla, såsom också i andra kommuner, upplever flickor i årskurs 7-9 klart mer depression, nedstämdhet, hopplöshet och andra psykosociala symtom än pojkarna. Endast få har sökt professionell hjälp för dessa symtom. Vad gäller rökning så är skillnaden mellan flickor och pojkar stor och andelen flickor som inte röker (77 %) är stor också på nationell nivå. Grankullaunga, i synnerhet pojkar, använder fortfarande rikligt med alkohol: bara en dryg tredjedel, dvs. 39 %, av pojkarna i årskurs 7-9 använder ingen alkohol, medan motsvarande andel i huvudstadsregionen är 53 % och i övriga delar av landet 50 %. Likaså är andelen pojkar som dricker eller druckit sig ordentligt berusade fortfarande större i Grankulla än i landet i övrigt. I användningen av narkotika finns det inga skillnader. Omkring en tiondel av de unga (13 %) upplever att någon närstående persons användning av alkohol har skadat eller vållat problem för den unga. Föräldrarna känner bättre till var deras barn i årskurs 7-9 tillbringar sina veckoslut, trots att det finns fler föräldrar än i landet i genomsnitt som inte vet det. Barnen upplever att de bättre än tidigare kan tala med sina föräldrar. Bara 8 % av de unga i årskurs 7-9 och 7 % av gymnasieeleverna har svårt att tala med föräldrarna. 6 % av unga har ingen nära vän. En knapp femtedel, dvs. 17 % av de unga har upplevt fysiskt hot under året (i hela landet var motsvarande siffra 13 %). Pojkarna upplever mer fysiskt hot än flickorna. Kommittén för barnens rättigheter har i sin senaste landrapport som gäller Finland (2011) framfört sin oro över sexuella trakasserier som riktar sig mot flickor och uppmanat skolorna att ägna uppmärksamhet åt detta. I skolhälsoenkäten ingick nu för första gången en punkt med frågan om eleven någon gång eller upprepade gånger varit med om något av följande: intim beröring mot elevens vilja, eleven har blivit pressad eller tvingad till sex eller har blivit erbjuden pengar i utbyte mot sex (sexuellt våld). Av eleverna i årskurs 7-9 har 11 % och av gymnasieeleverna har 16 % upplevt sexuellt våld. Skillnaden mellan könen är betydande: av pojkarna har bara 4 % upplevt sexuellt våld, medan 29 % av flickorna, dvs. nästan var tredje, har gjort det. För elever i årskurs 7-9 är motsvarande siffror 7 och 14 %. Det finns således en skillnad redan då, men för flickorna blir situationen värre i gymnasieåldern. Flickorna får också mer störande sexuella förslag eller ofredas oftare per telefon eller på internet och kallas mer vid sexuellt kränkande namn. Situationen är likadan i hela landet. Siffrorna visar att en del unga i Grankulla upplever problem, hot eller har traumatiserande upplevelser i sitt liv trots den allmänna välfärden. Med avseende på mentala problem verkar situationen för barn och unga i Grankulla vara betydligt bättre än i genomsnitt utgående från de tillgängliga indikatorerna. År 2011 var antalet öppenvårdsbesök inom barnpsykiatrin bland barn under 13 år 132 besök per tusen invånare. I övriga Nyland var motsvarande siffra 233. På ungdomspsykiatrin sida, dvs. bland Grankullabor i åldern 13 17 år, har antalet öppenvårdsbesök varit på nästan samma nivå under 2000-talet och är mycket lågt jämfört med övriga kommuner, där antalet besök ökat avsevärt under de senaste åren. År 2011 hade Grankulla bara 309 besök inom ungdomspsykiatrin per tusen invånare, medan motsvarande siffra i övriga Nyland var 856. Antalet personer som fått ersättning för antidepressiva läkemedel har ökat i hela landet på 2000- talet. Det samma gäller Grankulla. Jämfört med andra kommuner är den andel som fått ersättning ändå fortfarande liten. Andelen till specialersättningsgilla läkemedel berättigade barn i åldern 0-15 4

år i Grankulla var år 2011 mindre än i genomsnitt, och andelen unga i åldern 16 24 år var lika stor som i genomsnitt i Nyland. Våld inom familjen och rusmedelsproblem är centrala och tydliga indikatorer på barns, ungas och familjers illamående. Antalet fall där polisen larmats till hem i Grankulla ökade från 34 i januariaugusti 2011 till 48 i januari-augusti 2012. Av dessa anknöt 9 till familjevåld 2012, dvs. 18 %. På riksnivå anknöt 28 % av fallen där polisen larmats till hem till familjevåld, dvs. enligt statistiken förekommer det mindre familjevåld i Grankulla än i övriga landet. Våldsstatistiken är likväl problematisk, eftersom undersökningar visar att en stor del av våldet inom familjen sker i det fördolda (t.ex. Centret för jämställdhetsinformation Minna 2013, Rättspolitiska forskningsinstitutet 2011). 1 Användningen av placering i skyddshem varierar i Grankulla årligen från några dagar till några veckor. Den allmänna uppfattningen är att det används rätt mycket alkohol i Grankulla och att det förekommer mer s.k. vardaglig användning än i landet i övrigt. Ändå har tjänsterna inom missbrukarvården använts litet. A-kliniken i Alberga i Esbo hade 37 Grankullabor som klienter 2012, och det totala antalet besök var 505. Det var ett exceptionellt år och antalet besök 2013 torde vara mycket mindre. Under de senaste nio åren har den rehabiliterande missbrukarvården på institution inte haft en enda barnfamilj från Grankulla som klient. En kvalitetsrevidering av Grankullas mentalvårdsoch missbrukartjänster utfördes vid THL 2011. Enligt revideringen är det möjligt att bristen på stadens egna tjänster för missbrukare kan minska beredskapen hos dem som arbetar inom basservicen att föra missbruksproblem på tal eller utvärdera situationen. Ett annat problem är den dåliga tillgången på missbrukarvård på svenska. Grankulla stads välfärdsberättelse 2012 innehåller mer detaljerade statistiska uppgifter och tabeller från olika delområden av välfärden. För att förebygga problem och stödja välfärden bland barn och unga har man i Grankulla startat ett utvecklingsprojekt där avsikten är att införa THL:s barn och familj i samspel -metoder och diskussionsmetoden föra barnen på tal samt rådslagsarbetet inom bas- och specialtjänsterna. Strukturen hos välfärdsledningen i Grankulla Det planmässiga och målinriktade sektorsövergripande samarbetet och koordineringen av verksamheten sker i ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa (Tejo-gruppen). Till gruppen hör social- och hälsovårdsdirektören, bildningsdirektören, socialservicechefen, undervisningscheferna, ledande läkaren, avdelningsskötaren vid mun- och tandvården och vid hälsocentralens mottagning, samt representanter för allmänna förvaltningen och samhällstekniska sektorn. Välbefinnandet hos barn och unga följs upp av en välfärdsgrupp för 0-6 åringar, med socialservicechefen som ordförande, och en välfärdsgrupp för barn och unga i åldern 7-22 år med den finska undervisningschefen som ordförande. 1 Antalet familjevåldsfall som kommit till polisens kännedom har ändå ökat på 2000-talet. En central orsak till detta är att anmälningsbenägenheten ökat och att polisen uppmärksammat fenomenet. (Rättspolitiska forskningsinstitutet 2009) 5

2. De viktigaste bastjänsterna för barn, unga och barnfamiljer Barnskyddet har tre grundläggande uppgifter: att inverka på barnens allmänna uppväxtförhållanden, stödja föräldrarna i deras fostringsuppgift och den egentliga barnskyddsuppgiften. Målet är att både förebygga problem så effektivt som möjligt och ingripa i problemen så tidigt som möjligt. Uppföljningen och utvecklingen av barns och unga personers välfärd sker i samarbete mellan kommunens olika myndigheter och sammanslutningar. När social- och hälsovården, undervisningsväsendet och annan för alla barn, unga och barnfamiljer avsedd service ordnas och planeras, ska kommunen se till att barnen och föräldrarna får stöd och deras välbefinnande främjas. Det här är förebyggande barnskydd. Alla som arbetar med barn och familjer har ansvar för deras välfärd. Förebyggande barnskydd är utöver det ovan nämnda också det särskilda stöd som ges inom kommunens basservice när barnet eller familjen inte är klient hos barnskyddet. Särskilt stöd är något annat än den normala verksamheten inom basservicen och den riktar sig till de klienter som i sitt liv möter större svårigheter än vanligt. Kommunen har i barnskyddslagen ålagts skyldigheten att med hjälp av de för barn, unga och barnfamiljer avsedda tjänsterna klarlägga behovet av särskilt stöd och att tillgodose detta behov. I Grankulla är situationen i fråga om tjänster för barn och familjer bättre än i genomsnitt. Inom flera sektorer uppfylls de nationella kvalitetsrekommendationerna och staden kan hålla fast vid olika tidsfrister. Det finns nästan inga köer till tjänsterna. I en liten kommun är serviceplatserna nära varandra, vilket främjar och underlättar samarbetet. 2.1. Mödra- och barnrådgivning Rådgivningsverksamheten hör till hörnstenarna i det förebyggande barnskyddet och det tidiga stödet i Finland, och är internationellt sett ett unikt servicesystem. Rådgivningarna utvecklas till platser som ännu mångsidigare än tidigare stödjer hela familjens hälsa och välbefinnande. En av verksamhetens centrala principer är tidigt ingripande. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) och statsrådets förordning om screening (1339/2006) och ändringen (2009) samt uppdateringen (2011) av den styr rådgivningsverksamheten. 2.1.1. Mödrarådgivning Målet för mödrarådgivningsverksamheten är att främja och stödja de blivande föräldrarnas fysiska och psykiska välbefinnande så att de kan glädja sig åt sitt kommande barn, uppleva en trygg och positiv förlossning och leva i en fungerande parrelation som stödjer barnets uppväxt och utveckling. Det har getts nya rekommendationer för mödrarådgivningen och de tas i bruk under 2014. Sjukvårdsdistriken har dessutom indikatorer som visar när blivande mödrar ska hänvisas till moderskapspolikliniken. Vid mödrarådgivningen i Grankulla finns en heltidsanställd hälsovårdare och en läkare 3-4 timmar i veckan. 6

Att vara kund hos mödrarådgivningen är frivilligt. För att få moderskapsunderstöd måste kvinnan ändå genomgå en hälsoundersökning före utgången av den fjärde månaden av havandeskapet. Det här kan ske inom antingen primärvården eller den privata sektorn. Enligt uppskattning använder merparten av de gravida kvinnorna i Grankulla mödrarådgivningens tjänster. Barnskyddslagen förpliktar till att vid behov ordna tjänster som är nödvändiga för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd. Syftet med bestämmelsen är att erbjuda tillräckligt tidigt stöd t.ex. för att åtgärda gravida kvinnors missbruksproblem och förebygga de skador detta vållar. Med tjänsterna strävar man efter att säkerställa att gravida kvinnor har socialt, hälsomässigt, fysiskt och psykiskt trygga förhållanden och att de får stöd i att sluta använda rusmedel och i att växa i föräldraskap. Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp gav 2.2.2009 ut en rapport för säkerställande av vård och behandling för kvinnor med missbruksproblem (STM:n selvityksiä 2009:4). I rapporten betonas vikten av att konsekvent kartlägga missbruksproblem, att föra användningen av rusmedel på tal under graviditeten, att snabbt erbjuda tillräcklig bedömning och vård samt idka effektivt samarbete inom social- och hälsovården. Omfattande hälsokontroller utgör en oavbruten kedja som börjar under graviditeten och fortsätter under hela rådgivnings- och skolhälsovårdstiden. För familjer som väntar barn ordnas minst en omfattande hälsokontroll där man strävar efter att träffa också pappan till det kommande barnet. Vid kontrollen kartläggs hela familjens välbefinnande systematiskt. Under diskussionerna behandlas det kommande barnets födsel, de förväntningar och rädslor som den ändrade familjesituationen väcker, familjens resurser, stödnätverk och andra sociala förhållanden. I genomsnitt besöker kvinnan rådgivningens hälsovårdare 13 gånger under havandeskapet och en gång efter nedkomsten. Efter nedkomsten gör hälsovårdaren ett hembesök. Kvinnan besöker en läkare tre gånger under graviditeten och en gång på efterkontroll. I och med de rekommendationer som tas i bruk 2014 kommer det att ske ändringar i praxisen. Om man hyser bekymmer för moderns och/eller familjens välmående eller hur de orkar, kan antalet rådgivningsbesök ökas. Om särskilda bekymmer inte förekommer, kan antalet besök minskas till nio besök. Räcker detta inte, kan den gravida kvinnan och/eller partnern hänvisas till t.ex. familjerådgivningen, hälsocentralspsykologen eller rådgivningens familjehandledare. För att trygga familjens välfärd bedrivs samarbete vid behov också med den psykiatriska polikliniken och medlemsföreningarna i Förbundet för mödra- och skyddshem. Mödrarna och barnen hänvisas aktivt att delta i grupper som rådgivningen och församlingarna ordnar för att på så sätt förebygga mödrarnas ensamhet och marginalisering. Med mödrar som väntar barn ensam utreds deras stödnätverk och eventuella stödbehov. Med hjälp av den s.k. Vavu-modellen stöds det kommande föräldraskapet och interaktionen med babyn. När föräldrarna deltar i familjeförberedelsen har de möjlighet att träffa också andra blivande föräldrar och diskutera med människor i samma livssituation. Hälsovårdarens hembesök före nedkomsten ger goda möjligheter att diskutera hurdant livet med den nya babyn blir, i synnerhet om en föreställning om barnet inte uppstått under graviditeten. Moderns sinnesstämning och ångestnivå kan undersökas redan under graviditeten med hjälp av EPDS-screening som kartlägger postnatal depression. EPDS-screening genomförs för alla mödrar senast i samband med efterkontrollen. 7

Från början av graviditeten utreds och följs också användningen av rusmedel, och mödrar med missbruksproblem hänvisas till förlossningssjukhusets HAL-poliklinik (HAL = huumeet, alkoholi, lääkkeet) enligt vårdpraxisen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Vid behov köper staden specialtjänster av Ensikoti Helmiina och öppenvårdsenheten Esmiina i Esbo, som specialiserat sig på behandling av missbruksproblem. Under graviditeten är det möjligt att göra en föregripande barnskyddsanmälan, om det finns rusmedelsmissbruk i familjen eller anledning till oro över familjens resurser och möjligheter att klara sig och det finns grundad anledning att misstänka att barnet omedelbart efter sin födelse behöver stödåtgärder inom barnskyddet. Det är inte möjligt att vidta tvångsåtgärder för att få gravida kvinnor i vård. Vid rådgivningen tillråds klienten att själv ta kontakt med en socialarbetare i exempelvis utkomststödsärenden. Vid rådgivningen ordnas familjeförberedelse fyra gånger före barnets födelse. Därefter fortsätter förberedelsen fyra gånger efter nedkomsten inom den öppna familjeverksamheten. Familjen blir klient hos barnrådgivningen när barnet är två veckor gammalt. 2.1.2. Barnrådgivning Målet för barnrådgivningen är att främja barnens, de ungas och familjernas hälsa och välfärd samt förebygga marginalisering och minska hälsoskillnaderna. Tyngdpunkten inom hälsovårdstjänsterna för barn och unga har i enlighet med de nationella riktlinjerna flyttats mer mot föregripande och förebyggande verksamhet samt ordnande av tidigt stöd. Det finns omkring 700 barn under skolåldern i Grankulla. Barnrådgivningen har rätt bra resurser och antalet anställda i förhållande till klientantalet följer de nationella rekommendationerna. Barnrådgivningen har en heltidsanställd och två deltidsanställda hälsovårdare och därtill besöker två läkare rådgivningen (den ena 3 h per vecka och den andra 3 h varannan vecka). Vid sidan av hälsoundersökningar och vaccinationer ligger tyngdpunkten i arbetet på att finna och stödja familjens starka sidor. Särskild uppmärksamhet ägnas åt familjernas välmående och familjemedlemmarnas interaktion. Arbetet och uppmärksamheten fokuseras särskilt på tidig interaktion, moderns tillstånd och sinnesstämning i synnerhet efter förlossningen, moderns intresse för sitt barn, parrelationen och hur familjens vardag löper. Man strävar efter att effektivt upptäcka och behandla postnatal depression. Vid barnrådgivningens omfattande hälsokontroll (fyraårskontroll) bedöms inte bara barnets hälsa utan också hela familjens välbefinnande. Hälsokontrollerna har beskrivits mer ingående i verksamhetsprogrammet för bl.a. rådgivningsverksamhet. Hembesök görs efter behov. Syftet är att göra hembesök hos förstföderskor när babyn är 4 månader. En mamma-barn-grupp (Nyytti/Knytet) samlas varannan vecka. Programmet planeras tillsammans med mammorna. Grankullas Foreign Mothers Group, som är en stödgrupp för mammor med invandrarbakgrund, samlas en gång i månaden. Diskussionsspråket är engelska och temat för träffarna varierar enligt deltagarnas önskemål. Familjerna har också möjlighet att delta i den öppna familjeverksamheten tre gånger i veckan. De frågor som särskilt uppmärksammas när det gäller barnets och familjens välfärd är: deltar båda föräldrarna i familjeförberedelsen, kommer familjen till barnets alla kontroller, hur fungerar amningen, hur sköts vaccineringarna, tillväxtkurvor, barnets resultat i neurologiska tester och hälsovårdarens egna observationer. Vid hälsoundersökningarna för barn används olika screeningar och 8

metoder med vilka de klienter som behöver stöd hittas lättare. Vid behov kan det ordnas extra besök på rådgivningen för familjen. Vid behov byggs det upp ett stödnätverk efter familjens behov. Om det finns anledning till större bekymmer för barnet eller familjen, kan man vara i kontakt med familjehandledaren, familjerådgivningen, hälsocentralens psykolog eller en socialarbetare. Samarbete bedrivs också med småbarnsfostran, skolhälsovården, hälsocentralens läkare, fysioterapeuterna och talterapeuten. Vid behov samarbetar man också med hemvården, Jorvs sjukhus, olika terapeuter och församlingarnas stödpersoner. Barnets ärenden kan med föräldrarnas samtycke och tillsammans med dem behandlas i multiprofessionella nätverksgrupper. LaKu-gruppen (lasten kuntoutus - rehabilitering för barn) består av barnrådgivningens hälsovårdare och läkare, talterapeut, familjerådgivningens arbetstagare, familjehandledare, fysioterapeut och skolhälsovårdare för årskurs 1-6 samt vid behov socialarbetare. PLHgruppen (Pienten Lasten Hyvinvointi) består av hälsovårdare från barnrådgivningen, familjehandledare, familjerådgivningens psykolog, specialbarnträdgårdslärare och socialarbetare. När barnet börjar sin skolgång överförs rådgivningens uppgifter direkt till lågstadiernas skolhälsovårdare. Då tas också eventuella bekymmer upp. Föräldrarna informeras om överföringen av uppgifterna vid barnets sista rådgivningsbesök vid 6 års ålder. 2.2. Familjearbete Familjearbetet i Grankulla inleddes 2007. Det är en service med låg tröskel som utgår från familjens behov och där fokus är på att stödja och stärka föräldraskapet och interaktionen mellan föräldrar och barn och på att handleda i fostringsfrågor. Familjerna blir klienter främst via mödra- och barnrådgivningens hälsovårdare, men också genom småbarnsfostran, familjerådgivningen, hälsocentralen, hemvården, den öppna familjeverksamheten och socialbyrån. Familjer kan också själv ta kontakt med familjehandledaren och be om hjälp och stöd i vardagen. Bakgrunden till behovet av familjearbete kan vara moderns depression, utbrändhet eller trötthet, annat stödbehov under graviditeten eller efter nedkomsten, problem med att hantera vardagen, osäkerhet i vården av barnet, andra frågor och bekymmer som gäller fostran och barnets uppväxt och utveckling, eller stödbehov som en ensamstående förälder eller styvfamilj har. Ensamhet, avsaknaden av närståendenätverk och olika kriser i familjerna, såsom skilsmässa eller sjukdom, medför också behov av familjearbete. Familjehandledaren kartlägger så övergripande som möjligt klienternas livssituation (belastande faktorer, bekymmer, närståendenätverk, resurser osv.) och sätter tillsammans med familjen upp mål för arbetet. Arbetsformerna är flexibla enligt familjernas behov. Som arbetsformer används multiprofessionellt samarbete och tidig handledning och stöd i form av nätverksarbete, servicehandledning och konsultering, hembesök och besök hos familjehandledarens mottagning. Tyngdpunkten är på hembesök och klienterna har varit nöjda med detta. Hembesök ger en möjlighet att komma närmare familjens vardag och ökar förståelsen för familjens situation. Atmosfären är också vanligtvis avstressad. En viktig del av familjehandledningen är att behovet av tilläggsstöd bedöms kontinuerligt och att familjerna hänvisas vid behov till andra former av stöd och vård, såsom till familjerådgivningen. 9

Familjehandledaren deltar regelbundet två gånger i veckan i den öppna familjeverksamheten (mer information om denna i anslutning till småbarnsfostran). Målet för den öppna familjeverksamheten är att stödja föräldraskapet och den tidiga interaktionen och ge en möjlighet till kamratstöd. Från början av 2010 omfattar familjearbetet också planering och utveckling av familjeförberedelsen i samråd med andra aktörer (församlingen, mödra- och barnrådgivningen, den öppna familjeverksamheten). Familjehandledaren leder tillsammans med den öppna familjeverksamhetens barnträdgårdslärare den familjeförberedelse som ordnas efter att barnet fötts. Grupperna har visat sig mycket viktiga för familjerna och har inneburit kamratstöd. Under 2012 deltog 54 vuxna och 28 barn i familjeförberedelsen. Varje grupp samlas fyra gånger efter nedkomsten. Den sista gången är när barnet är omkring ett år. 2.3. Familjerådgivning Familjerådgivningens primära uppgift är att främja barns, ungas, vuxnas och familjers psykiska välbefinnande och möjligheter att klara sig samt stödja klienterna i olika livssituationer. Familjerådgivningen erbjuder sakkunnighjälp i frågor som gäller barns och unga personers psykiska tillväxt och utveckling. Det finns inga åldersgränser för familjerådgivningen, men huvudvikten ligger på arbete med barnfamiljer. Till familjerådgivningens personal här en psykolog med 60 % arbetstid och en psykolog med 50 % arbetstid, en heltidsanställd familjerådgivare, en deltidsanställd byråsekreterare och en konsulterande läkare 30 timmar i månaden. Psykologerna, familjerådgivaren och läkaren har behörighet i psykoterapi på specialnivå. Familjerådgivningens arbetsmetoder är psykologiska undersökningar som gäller barns och unga personers utveckling, terapeutiskt individuellt arbete med barn, unga och föräldrar, familjeterapi, parterapi och s.k. Masu-arbete (förstföderskor och gravida som lider av depression). Som nya arbetsformer används bedömning av interaktionen mellan barn och föräldrar och behandling som stärker interaktionen (till stor del genom att tillämpa Theraplay-behandlingsmetoden). I sådana fall där barnet eller den unga har ett stort behov av vård och familjerådgivningens egna stödformer inte är tillräckliga, hänvisar familjerådgivningens läkare familjen till den specialiserade sjukvårdens tjänster för långvarigare stöd. Grankullas familjerådgivning kan betjäna klienterna snabbt. Familjerna får den första tidsbokningen inom 1-3 veckor, beroende på hur många arbetstagare som behövs och hur brådskande ärendet är. I krisfall kan klientrelationen inledas mycket snabbt. År 2012 hade familjerådgivningen 1116 besök eller prestationer (en prestation är 45 60 minuter) och klienter från 101 hushåll. Antalet finskspråkiga klienter var 103, svenskspråkiga 62 och klienter med annat modersmål 5. Familjerådgivningens största klientgrupp har varit familjer med skolelever i åldern 7-15 år där barnen haft olika anpassningssvårigheter hemma, i skolan och/eller bland kompisarna och olika rädslor. I samband med föräldrarnas skilsmässa kan familjerådgivningen erbjuda barnen eget stöd. Föräldern eller båda föräldrarna frågar ofta efter den här stödformen. Orsakerna till vuxnas klientskap har främst hänfört sig till parrelationsproblem eller föräldraskap. Samarbetet med mödra- och barnrådgivningen har traditionellt varit mycket tätt och fortsätter att vara det. Familjerådgivningen har mycket samarbete också med elevvården. Samarbetet med små- 10

barnsfostran och barnskyddet blir också alltmer omfattande. Samarbetsformer är bl.a. regelbundna träffar och deltagande i nätverksmöten. Familjerådgivningens psykolog deltar i barnrehabiliteringsarbetsgruppens (Laku) möten och babyoch småbarnsgruppens (Masu) konsultationer. Familjerådgivaren deltar i barnvälfärdsarbetsgruppens möten. Möten med församlingens familjerådgivare ordnas 3-4 gånger om året. 2.4. Hemvård Enligt socialvårdslagen ska hemservice erbjudas dem som behöver det. I 36 i barnskyddslagen har hemservice nämnts som stödåtgärd inom öppenvården som kommunen är skyldig att ordna vid behov. I Grankulla är serviceformen kommunal hemvård, som betyder kombinerad hemservice och hemsjukvård. Hemvården betjänar efter individuellt behov och fokuserar i barnfamiljer på att stödja föräldraskapet och säkerställa att vardagen löper. Orsaker till servicebehovet kan vara exempelvis förälderns nedsatta funktionsförmåga, plötslig krissituation i familjen, sjukdom, förlossning, moderns trötthet, förälderns depression, handikapp eller långvarig sjukdom hos barn. Hemvården kan samarbeta med familjearbetet så att hemvården sköter och stödjer familjen i praktiska frågor och familjearbetet i föräldraskapet. Behovet av hemvård i barnfamiljer varierar mycket från år till år, varför det är svårt att prognostisera. Under 2010 2011 hade hemvården inga barnfamiljer som klienter. År 2012 var antalet familjer tre och antalet besök totalt sju. Under januari-oktober 2013 var två familjer klienter hos hemvården, med sammanlagt tio besök. Alla familjer har haft något akut stödbehov för vilket hemvårdens hjälp erbjudits. Besöken hos en och samma familj har skett i genomsnitt inom en period på fem veckor. Under 2012 och 2013 har inga förfrågningar kommit om vård av akut insjuknat barn. Avsikten är att ordna hemvården i barnfamiljer främst i egen regi, men vid behov kan tjänster köpas också av Grani Närhjälp eller privata serviceproducenter. Anslag för ordnande av hemvård i barnfamiljer har reserverats i budgeten för 2014. 2.5. Annan hälsovård Barnskyddslagens 10 ålägger hälsovården två särskilda skyldigheter. För det första ska barnet beaktas i service som riktar sig till vuxna när den vuxnas förmåga att fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad exempelvis på grund av rusmedelsmissbruk eller mentala problem. Hälsovården ska alltså på eget initiativ utreda barnets situation och vid behov vara i kontakt med andra myndigheter för att säkra barnets välfärd. Om man misstänker att patienten inte kan sköta sitt barn på tillbörligt sätt, görs en barnskyddsanmälan. I Grankulla innebär det här att när man sköter klienter med missbruks- eller mentalvårdsproblem vid t.ex. hälsocentralen så ska man beakta att de kan ha barn som är i behov av vård och stöd. Ärendet utreds genom att fråga den vuxna klienten och vid behov med förälderns tillstånd från barnets journalhandlingar. I 15 i barnskyddslagen fastställs hälsovårdens, dvs. hälsocentralernas och sjukvårdsdistriktens, särskilda skyldigheter. Dessa är att ge dem som arbetar inom barnskyddet experthjälp och att ordna undersökning av barn samt vård- och terapitjänster för barn och unga som är barnskyddsklienter. Med undersökning avses exempelvis undersökning av barn mot vårdnadshavarens vilja enligt 28 i barnskyddslagen och den undersökning av barnets hälsotillstånd i samband med placering i vård 11

utom hemmet som avses i 51, men också andra undersökningar som hänför sig till barnskyddsåtgärder. Därtill förpliktar paragrafen till att tjänster som ansluter sig till utredandet av misstankar om sexuellt utnyttjande eller misshandel av barn ska ordnas i brådskande ordning. Det är svårt att dra slutsatser av hur förpliktelserna enligt 15 i barnskyddslagen uppfyllts, eftersom det finns så få barnskyddsfall i Grankulla. Några fall har förekommit och erfarenheterna av dem varierar. En noggrannare utvärdering kräver att fallen följs upp specificerat och under en längre tid. Vid behov kontaktar läkarna rådgivningens familjehandledare eller familjerådgivningen, om särskild oro för ett barn väckts. Det är också möjligt att kontakta skolhälsovårdaren. Fall med familjevåld kommer sällan fram på Grankulla hälsocentral. Det här beror sannolikt på att de som utsatts för familjevåld sökt vård utanför tjänstetiden vid jouren på Jorvs sjukhus. Då kommer de barnskyddsanmälningar som hänför sig till familjevåld via Esbo social- och krisjour på Jorvs sjukhus, och inte via hälsocentralen. 2.6. Bildningssektorn Småbarnsfostran och skolorna hör till bildningssektorn i Grankulla. Utöver fostringsuppgiften har de som gemensam uppgift att stödja föräldraskapet i familjerna. Även ungdomstjänsterna hör till bildningssektorn. 2.6.1. Småbarnsfostran Småbarnsfostran ska erbjuda barnen bestående, trygga och varma människorelationer, verksamhet som stödjer barnets utveckling på ett mångsidigt sätt samt omsorg, fostran och lärande utgående från barnets individuella behov. I enlighet med dagvårdslagen är målet att stödja hemmet i dess uppgift att fostra barnet. Barnets individuella och balanserade utveckling stöds genom principen om fostringsgemenskap, som betyder att föräldrarna engagerar sig mer i planen för småbarnsfostran. Småbarnsfostran lyder i Grankulla under bildningssektorn. Småbarnsfostran och specialsmåbarnsfostran verkställs via hemvården, de kommunala tjänsterna inom småbarnsfostran och privata vårdformer. Utöver genom kommuntillägget till hemvårdsstödet stödjer Grankulla hemvården av barn under 3 år genom den öppna familjeverksamheten. Den öppna familjeverksamheten erbjuder stimulans och verkar som stöd för familjer vars barn vårdas hemma. Den öppna familjeverksamheten är förebyggande verksamhet med låg tröskel. Familjerna får stöd i föräldraskapet och i den tidiga interaktionen samt en möjlighet till att bilda nätverk. Varje klient har möjlighet att diskutera konfidentiellt med den barnträdgårdslärare eller familjehandledare som arbetar inom den öppna familjeverksamheten. På detta sätt strävar man efter att tillsammans finna lösningar även på familjens tillsynes små bekymmer genom att stärka resurserna och stödja de starka sidorna. Vid behov tillråds familjen att anlita någon annan stödform. Den öppna familjeverksamheten samarbetar med stadens alla aktörer som arbetar med barnfamiljer och med församlingarna. Familjerna kan påverka planeringen av verksamhetens innehåll efter sina behov. Under 2012 deltog 96 familjer och 136 barn från Grankulla i verksamheten. Grankulla har för närvarande sex kommunala finskspråkiga daghem och två kommunala svenskspråkiga daghem. I anslutning till två finskspråkiga daghem erbjuds gruppfamiljedagvård och på ett finskspråkigt daghem erbjuds dagvård dygnet runt. Därtill omfattar serviceutbudet två privata svenskspråkiga daghem vars tjänster staden köper, en privat svenskspråkig lekskola och park samt 12

privata familjedagvårdare. I parkerna finns privat parktantsverksamhet. Från 2013 finns det i Grankulla också en integrerad smågrupp för barn som behöver särskilt stöd. För familjerna avgiftsfri förskoleundervisning ordnas på alla daghem till vilka minst sju barn i förskoleåldern söker. Rätten till avgiftsfri förskoleundervisning gäller året innan läroplikten börjar. Förskoleundervisningen följer skolornas verksamhetstider och den dagliga undervisningstiden är 4 timmar. I den kommunala och privata dagvården deltar omkring 460 i Grankulla boende barn i åldern 1 6 år. Detta är 81 % av alla barn i åldern 1-6 år, vilket är en mycket hög siffra. Enligt THLs statistik från 2011 var 63 % av barnen i hela landet i kommunal eller privat dagvård. Dagvården har därför goda möjligheter att erbjuda merparten av barnen under skolåldern och deras familjer förebyggande och tidigt stöd. Stöd för växande och lärande En god småbarnsfostran där barnet bemöts som individ och får det stöd han eller hon behöver främjar barnets uppväxt och inlärning. För att det stöd barnet behöver ska kunna införas så tidigt som möjligt är det bra att observera riskfaktorer i utvecklingen och växelverkan redan hos små barn. Personalen får stöd för att sörja för barnens och familjernas stödbehov av dagvårdsföreståndaren och den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. Inom småbarnsfostran ordnas stödet enligt samma trestegsmodell som i skolorna. Varje barn får allmänt, intensifierat eller särskilt stöd enligt sina egna behov. Småbarnsfostran för barn som behöver stöd ordnas i första hand tillsammans med de andra barnen samtidigt som man erbjuder särskild handledning och ändamålsenligt stöd samt rehabiliterande småbarnsfostran. För barnet utarbetas en individuell stödplan i samarbete med föräldrarna, personalen, specialläraren och andra behövliga aktörer. Vid behov reserveras också s.k. strukturella stödfunktioner för barnet för att stödja utvecklingen (gruppassistent, personlig assistent, speciallärare och definition av vårdnivån). Målet är att ordna det stöd som barnet behöver i barnets utvecklingsmiljö, dvs. daghemmet. I Grankulla finns också en integrerad smågrupp. Till sin hjälp i processerna har daghemmen två specialbarnträdgärdslärare och en resursspeciallärare, som är sakkunniga i specialpedagogik. Konsulterande specialbarnträdgårdsläraren/specialläraren konsulterar i frågor som gäller fostran, utveckling, specialundervisning (tidig identifiering av risker, planering och ledning av stödet till barnet och servicehandledning) och ledning av barngruppen. För föräldrarna kan man erbjuda effektiverat stöd för föräldraskapet, och s.k. psykoedukativt stöd i samband med t.ex. skilsmässa, när barnens situation begrundas. Speciallärarens uppgift är att föra fram de stödbehövande barnens och familjernas behov och verka som sakkunnig i småbarnsfostran och specialsmåbarnsfostran. Praxis för förebyggande arbete inom småbarnsfostran Förebryggande praxis, dvs. praxis som ökar barnens och familjernas välfärd, är i Grankulla den särskilda process som används när dagvården inleds. När barnet ska börja i dagvård, kontaktar daghemmet föräldrarna och kommer överens om en träff. Vid träffen diskuteras barnets vårdbehov, vårdtider, familjens önskemål och för vårdrelationen viktiga frågor samt mjuklandning när barnet börjar dagvården. I diskussionen tas också upp den stora förändring som sker i barnets liv när han eller hon ska börja vårdas i ny miljö. Samtidigt försöker man stödja också föräldrarna i förändringen. Dagvården inleds med en s.k. mjuklandning, dvs. en introduktionsperiod på 1-2 veckor, då föräldern kan vara med barnet på daghemmet. Egenvårdaren gör också ett hembesök innan dagvården börjar. Som stöd för diskussionen använder arbetstagarna enkäten Hembesök inom dagvården. 13

Som förebyggande verksamhet kan nämnas också tidigt uppmärksammande och intensivt arbete med föräldrarna i ett tidigt skede, gemensamma 4-årsgranskningar med rådgivningen samt elevvården. Att barnet bemöts och accepteras som individ inom dagvården kan ses som hälsofrämjande verksamhet. Den vuxnas viktiga uppgift är att vara närvarande som en människa som genom sin blotta existens skapar trygghet. När barnets grundläggande behov har tillgodosetts kan barnet rikta sitt intresse mot andra barn, till omgivningen och till olika aktiviteter. Barnet upplever uppskattning och förståelse och när andra visar sitt intresse för barnet upplever barnet sig som en källa till glädje och närhet. Ju yngre barn det är frågan om, desto tätare är samarbetet med föräldrarna inom småbarnsfostran. Till speciallärarens uppgifter hör också förebyggande arbete och arbete som ökar gruppernas välbefinnande. Om man märker plötsliga förändringar i barnets beteende eller behov av stöd, analyserar man tillsammans huruvida observationerna förutsätter särskilda åtgärder. Eventuella bekymmer tas upp med föräldrarna genast när de upptäcks och när de ännu är små. För att lösa problemen erbjuder man olika verksamhetssätt, såsom verksamhet i smågrupper (växelverkan, språk, theraplayverksamhet osv.) eller ändring av vissa verksamhetssätt tillsammans både inom dagvården och hemma. Dessutom kan olika uppföljningsmetoder och regelbundna träffar användas. I regel inbjuds de konsulterande specialbarnträdgårdslärarna att delta i dessa diskussioner. Personalen träffar föräldrarna nästan dagligen och längre diskussioner förs 1-2 gånger om året. Personalen lägger också ofta märke till förändringar i föräldrarnas situation, och vid behov kan man ställa frågor om hur föräldrarna mår och orkar samt om eventuella förändringar i levnadsmönstret. Med specialläraren kan man tala också om komplicerade situationer i familjerna. Med stöd av specialläraren hänvisas familjen vid behov till något annat stödforum, eller så begär man hjälp till daghemmet. I samarbete med andra tjänster kan kamratgrupper eller liknande verksamhet som stödjer föräldraskapet ordnas för föräldrarna. 2.6.2. Skolförvaltning Grankullas skolförvaltning svarar för den grundläggande undervisningen och gymnasieundervisningen i staden. Skolorna erbjuder undervisning på finska och svenska. Skolans mål ar att ge eleverna möjlighet till en mångsidig tillväxt, till lärande och till att utveckla en sund självkänsla. I synnerhet den grundläggande undervisningen har till uppgift att både fostra och utbilda. Skolan ska också stödja hemmets fostringsuppgift. Eleverna inom den grundläggande undervisningen ska erbjudas behövliga elevvårdstjänster som främjar elevernas lärande och det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet (Undervisningsstyrelsen, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010). För att uppnå målen för både lärande och tillväxt samarbetar skolorna med vårdnadshavarna. Lagstiftningen om grundläggande utbildning och normtexterna samt Grankulla stads riktlinjer beaktas när undervisningen ordnas. De elever som deltar i undervisningen har rätt att få rättidigt och tillräckligt stöd för växande och lärande. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och motsvara elevens behov. Skolans ledning ansvarar för de lösningar som hänför sig till organisering och genomförande av stöd samt för att dessa beaktas i alla årskurser och alla läroämnen. Lärarna ansvarar för att stödbehov upptäcks samt för planeringen och genomförandet av stödet. Vid behov planeras och genomförs stödet inom multiprofessionellt elevvårdsarbete (Grankullas kommunspecifika läroplan 2011). 14

En ny lag om elev- och studerandehälsovård träder i kraft 1.8.2014. Enligt lagen ska följande uppgifter tas med barnskyddsplanen - målsättningen för elevvården och de centrala principerna för det lokala arbetssättet - en uppskattning av det totala behovet av elevvård och de elevvårdstjänster, de assistenttjänster och den stöd- och specialundervisning som är tillgängliga - åtgärderna för en förstärkt generellt inriktad elevvård och för ett förstärkt tidigt stöd till de studerande - uppgifter om genomförandet och uppföljningen av planen och om utvärderingen av elevvårdens kvalitet. Ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa, Tejo, verkar som lagstadgad styrgrupp för elevvården. De tjänster som stödjer elevernas välfärd har ordnats bra i Grankulla och resurserna är tillräckliga. I alla skolcentrum arbetar en skolkurator, skolpsykolog och skolhälsovårdare. Klasserna är relativt små. Stödet för och handledningen av elever samt de tjänster som främjar välfärden har ordnats i skolan huvudsakligen genom elevvårdsgrupens verksamhet. Grupperna leds av skolans rektor eller biträdande rektor. Elevvårdsgruppens uppgift är att behandla teman som säkerställer och upprätthåller elevernas välfärd, att beakta dessa i skolans verksamhet och att förmedla information inom skolgemenskapen. Verksamheten är både förebyggande och korrigerande. Elevvården som helhet genomförs i första hand som förebyggande vård som stödjer hela skolgemenskapen. Utöver detta har eleverna rätt till individuell elevvård. Elevvården verkställs i form av sektorsövergripande planmässigt samarbete mellan skolförvaltningen och social-och hälsovårdssektorn i samråd med studerandena och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. Till elevvårdsgruppens grundläggande principer hör att höra vårdnadshavarana och elevens närmaste lärare i ärenden som gäller elever. När det gäller minderåriga barn strävar man alltid främst efter att samarbeta med hemmet. Mer information om elevvårdstjänsterna inom den grundläggande utbildningen finns på webbsidorna http:/elevvard.fi/ och http://oppilashuolto.fi/. Eleven har rätt att bli hörd i ärenden som gäller honom eller henne och att delta i planeringen av stödet i samarbete med elevvårdspersonalen, lärarna och vårdnadshavarna. Elevernas delaktighet stöds genom elevkårsverksamhet (elevparlament), klubbverksamhet (eftermiddagsklubbar, klubbverksamhet som finansieras av utbildningsstyrelsen) och fadder- och stödelevsverksamhet. För att underlätta informationen och samarbetet mellan hem och skola använder man Wilmasystemet i skolorna. Genom Wilma kan personalen underrätta vårdnadshavarna om elevens frånvaro, informera om skolans händelser och tillsammans med hemmet följa elevens skolframgång. Också det pedagogiska stöd som eleven får registreras i Wilma, där vårdnadshavaren kan följa hur stödet verkställts. I skolorna följs åtgärdsprogrammet KiVa Skola, vars mål är att utveckla interaktionsfärdigheterna och förebygga mobbning. KiVa Skola erbjuder också en arbetsmodell för utredning av mobbningsfall som visat sig effektiv. Med de svenskspråkiga skolornas metod StegVis strävar man efter att förbättra barnens sociala färdigheter, öka empatiförmågan och förbättra problemlösningsförmågan. Det stöd för lärande och skolgång som ges elever indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Alla stödformer ska ordnas planmässigt enligt elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Det 15

allmänna stödet innebär högklassig undervisning där elevernas olika inlärningssätt och arbetsrytm beaktas. Om det allmänna stödet är otillräckligt eller stödbehovet fortsätter under en längre tid, har eleven rätt till intensifierat stöd. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning som ges eleven eller av andra lagenliga stödformer. Elevvården arbetar med integrerade elever i utarbetandet av individuella planer (ansvaret ligger på lärarna) och i genomförandet av dem i skolans dagliga arbete samt vid nätverksmöten. 2 Samarbetspartner utanför skolan är bl.a. rådgivningen och den övriga hälsovården, förskolorna, familjerådgivningen, socialtjänsterna, Jorvs barnpsykiatriska enhet, olika verksamhetsställen inom ungdomspsykiatrin, neuropsykologer, neurologer, ungdomstjänsterna, församlingarna och handikappservicen. Elevens problem kan upptäckas och oro för eleven kan väckas i klassen, gruppverksamheten, av kuratorn, psykologen eller hälsovårdaren eller vid årliga hälsokontroller. Även eleverna själva eller elevernas föräldrar berättar om bekymmer. Arbetet sker i samråd mellan hem och skola och vid behov inkluderas andra aktörer. Finskspråkiga skolor Grankullas finskspråkiga skolor har ca 1170 elever. Det finns tre skolor: Mäntymäen koulu (årskurs 1-6), elevantal 384, Kasavuoren koulu (årskurs 7-9), elevantal 344, och Kauniaisten lukio med omkring 380 elever. Den finskspråkiga grundskolan betjänar också Esbobor enlig närskoleprincipen. År 2013 var 13 % av eleverna i årskurs 1-6 och 52 % av eleverna i årskurs 7-9 Esbobor. Av studerandena i Kauniaisten lukio kom 77 % från andra orter. Det att elev- och studerandeunderlaget är från olika kommuner innebär att skolans roll som säkerställare av barnens och ungdomarnas välfärd och genomförare av barnskyddet inte är lätt. Den finskspråkiga grundläggande utbildningens framtidsprogram finns här: http://kasavuori.fi/images/stories/kopiokauniaistensuomenkielisenperusopetuksentulevaisuusohjelm a2013-2017_7.pdf I de finskspråkiga skolorna för grundläggande undervisning samlas elevvårdsgruppen varje vecka och i gymnasiet varannan vecka. Gruppernas sammansättning är: Årskurs 1-6: rektorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, speciallärarna (3) och skolkuratorn Årskurs 7-9: biträdande rektorn, studiehandledaren, speciallärarna (3), skolkuratorn, skolpsykologen och skolhälsovårdaren Gymnasiet: biträdande rektorn, studiehandledarna (2), skolkuratorn, skolpsykologen och skolhälsovårdaren Teamarbete är viktigt inom elevvården, och i allmänhet träffar exempelvis föräldrarna två arbetstagare som arbetar i par. Elevvården samarbetar med representanter för social- och hälsovården och hänvisar vid behov elever till tjänster utanför skolan. 2 Man talar om integrerad undervisning när en elev som behöver specialundervisning eller specialarrangemang studerar i en vanlig skola och skolklass. 16

Den finskspråkiga skolförvaltningen har fr.o.m. början av 2014 två skolkuratorer. Skolkuratorerna är dagligen anträffbara. Till kuratorns uppgifter hör att arbeta med enskilda elever, stödja föräldraskapet, arbeta på gemenskapsnivå, ge undervisnings- och elevvårdspersonalen konsulthjälp och delta i planeringen och utvecklingen av skolans elevvård och i multiprofessionellt samarbete (ungdomsarbete, barnskydd m.m.). Arbetets tyngdpunkt ligger på att upptäcka svårigheter som uppstår i skolan och ingripa i dem. Man vänder sig till kuratorn exempelvis när elever mobbas i skolan, vid obefogad frånvaro eller problem med arbetsron. Det finns två skolpsykologer, en i årskurs 1-6 och en som arbetar i årskurs 7-9 och gymnasiet. Skolpsykologerna är i regel dagligen anträffbara. Skolpsykologen utför vid behov skolpsykologiska undersökningar för att bedöma inlärningssvårigheter. Psykologen står också till elevernas och vårdnadshavarnas förfogande för stöddiskussioner, och konsulterar lärarna. I tillämpliga delar svarar skolpsykologen för krishjälp som en del av krisgruppen. I årskurs 7-9 och gymnasiet är skolhälsovårdaren dagligen anträffbar i skolan, i årskurs 1-6 tar hälsovårdaren emot fyra dagar i veckan. Årskurs 1-6 har en egen hälsovårdare, årskurs 7-9 och gymnasiet en gemensam. Hälsovårdaren är ofta elevens första vårdkontakt. Hälsovårdaren ger också preventivrådgivning. Tid till skolläkarens mottagning bokas via skolhälsovårdaren. Inom skolhälsovården utför skolhälsovårdaren hälsokontroll av alla elever per årskurs och dessutom utför läkaren hälsokontroller i årskurs 1, 5 och 8. I gymnasiet utförs hälsokontroller, där också läkaren deltar och där elevens och hela familjens välbefinnande granskas, i årskurs 1 och 2, vid behov också i årskurs 3. I de finska skolorna har både årskurs 1-6 och årskurs 7-9 tre speciallärare. Specialläraren samarbetar med klassläraren och följer upp hur eleverna lär sig och utvecklas, sätter sig in i enskilda elevers inlärningssätt och individuella stödbehov samt undervisar elever med inlärningssvårigheter. Till speciallärarens uppgifter hör att undervisa elever som behöver särskilt stöd och undervisning samt att hålla kontakt med elevernas hem. De vanligaste orsakerna till specialundervisning är olika inlärnings- eller koncentrationssvårigheter. Specialundervisningen skräddarsys att svara mot elevens behov, och i den grundläggande undervisningen kan man med hjälp av en individuell undervisningsplan (IUP) följa elevens stödbehov och hur det särskilda stödet genomförs. Specialläraren är viktig också i det s.k. övergångsskedet, dvs. när eleven flyttar från en skola till en annan. Kauniaisten lukio har tillgång till en speciallärare 5h/vecka. Skolorna har därtill en lärare i finska som andra språk. I finskspråkiga årskurs 7-9 arbetar en elevhandledare, och gymnasiet har två studiehandledare. Deras uppgift är att stödja och handleda eleverna i frågor som gäller skolgång och yrkesval. Med handledningen strävar man efter att förebygga ungas marginalisering från samhällsstrukturen och arbetslivet. Med en individuell studieplan i gymnasiet syftar man till att stödja studiernas fortskridande, förebygga studiehinder och hjälpa den unga att orka. I fråga om unga som behöver särskilt stöd kan studiehandledaren ge individuell handledning i frågor som hänför sig till skolgången och fortsatta studier. Elevvårdens resurser, verksamhetsformer osv. beskrivs på webbplatsen: www.elevvard.fi Svenskspråkiga skolor Den svenskspråkiga skolförvaltningen har 666 elever i den grundläggande utbildningen och 257 i gymnasiet. Det finns tre skolor: Granhultsskolan (årskurs 1-6), Hagelstamska skolan (årskurs 7-9) 17

och Gymnasiet Grankulla samskola. Elevvårdsresurserna i de svenskspråkiga skolorna är tillräckliga och följer de nationella rekommendationerna. Elevvårdsgruppernas sammansättning är: Årskurs 1-6: psykologen, kuratorn, skolhälsovårdaren, fyra speciallärare och en specialklasslärare Årskurs 7-9: psykologen, kuratorn, hälsovårdaren och två speciallärare Gymnasiet: studiehandledaren, psykologen, kuratorn, hälsovårdaren och en deltidsanställd speciallärare (3-4 veckotimmar) Elevvårdsgrupperna samlas en gång i veckan. Teamarbete är viktigt inom elevvården, och i allmänhet träffar exempelvis föräldrarna två arbetstagare som arbetar i par. Hälsovårdaren träffar alla elever en gång om året. Vid hälsokontrollerna följs elevens uppväxt och utveckling. Dessutom ger hälsovårdaren individuell hälsorådgivning i enlighet med barnets utvecklingsnivå. För eleverna i årskurs 1 och 5 utförs tillsammans med läkaren en hälsokontroll där barnets och hela familjens välbefinnande utreds. För årskurserna 5, 6 och 8 har hälsovårdaren undervisning om de förändringar som puberteten medför. Syftet med skolkuratorns arbete är att stödja elevernas psykiska och sociala välbefinnande. Arbetet går ut på individuella stödsamtal samt grupp- och klassträffar. På träffarna diskuteras kamratskap, trivsel och mobbning. Kuratorn arbetar med skolans personal, hemmen och utomstående aktörer. Olika former av förebyggande verksamhet hör i väsentlig grad till kuratorns arbete, exempelvis användningen av StegVis-metoden, som stödjer barnets sociala färdigheter. Skolpsykologen stödjer och handleder eleverna i skolgången och vardagen och är specialiserad på barnens olika bekymmer. Psykologen undersöker inlärnings- och anpassningsproblem och ger lärarna och föräldrarna råd samt deltar i skolans utvecklingsverksamhet. Psykologen är varje dag anträffbar i årskurs 1-6 och arbetar också med förskolan. Barnens utveckling och behov följs i förskolan och vid behov samarbetar man med rådgivningen. Skolmognadstest görs som grupptest för alla barn och vid behov görs individuella test. Barn som lider av inlärningssvårigheter får specialundervisning, antingen kortvarigt eller under hela skoltiden. Specialläraren undersöker inlärningssvårigheterna och gör upp en individuell läroplan för eleven. Specialläraren samarbetar med lärarna, elevvården och vårdnadshavarna. I årskurs 1-6 finns fyra lärare som ger specialundervisning till barn i alla årskurser och en specialklasslärare för barn med förlängd läroplikt. Mer information på webbplatsen: www.elevvård.fi 2.6.3. Ungdomstjänster Det kommunala ungdomsarbetet styrs av ungdomslagen, som trädde i kraft 2006. Syftet med lagen är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Grankullas ungdomstjänster har fyra ungdomsarbetare, varav två är specialungdomsarbetare. På hösten 2013 hade ungdomstjänsterna dessutom en timanställd ungdomsarbetare som utförde flickarbete i smågrupper. Vid ungdomstjänsterna arbetade på hösten 2013 också en läroavtalsanställd 18