Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se
Hälsoeffekterna av luftföroreningar är stora i Sverige i Europa i Världen Cirka 5000 förtida dödsfall/år pga små partiklar (PM) Forsberg et al 2005 Cirka 400.000 förtida dödsfall/år pga PM CAFÉ - Clean Air for Europe Ett par miljoner förtida dödsfall/år pga PM Smith 2005 Indoor smoke from solid fuels 1.6 m Loss in average statistical life expectancy (months) year 2000 due to identified anthropogenic PM 2.5
Vedrök i världen Omkring hälften av alla hushåll använder fasta bränslen för att laga mat och för uppvärmning A: rural Yunyan B: urban Liwang. (Liu S et al. Thorax 2007)
Bidrag till PM2.5-emissioner (Amann 2005) En viktig källa till PM är vedeldning Vedrök Rök från vedeldning lika farlig som trafikavgaser 2009-02-09 www.dn.se Avgaser farligare än vedrök 2009-02-23 www.dn.se Nu: ca 30 % av utsläppen av PM i Europa och omkring 75 % av PAH emissioner i Sverige Vedrök
Exponering för vedrök Vedeldning för uppvärmning och matlagning i utvecklingsländer - ofta långvarig exponering för PM 2.5 i nivåer 10-100 gånger högre (100 1000 µg/m 3 ) än utomhus i nordiska städer (t ex Göteborg, typisk halt av PM 2.5 omkring 10 µg/m 3 ). I sådana miljöer är halterna av CO, bensen och PAHer vanligtvis förhöjda. Vedeldning för uppvärmning och myseldning (kaminer, öppna spisar) i nordiska länder kan bidra med några µg/m 3 PM 2.5 utomhus och ibland mer inomhus. Omkring en fördubbling kan ses inomhus av bensen, 1,3- butadien and PAHs hos vedeldare i Sverige
Kunskap om hälsoeffekter från: Hög-dos-exponering vid eldning med ved inomhus (ofta utan skorsten) i utvecklingsländer eller vid skogsbränder Låg-dos-exponering vid vedeldning i utvecklade länder Experimentella studie (Inhal Toxicol 2007)
Vedrök globalt- vilka hälsoeffekter har visats? (Naeher, Inhal Toxicol 2007)
(2010) female never-smokers ATS statement: There is sufficient evidence burning of biomass fuel and development of COPD in women
Respiratory disease associated with solid biomass fuel exposure in rural women and children : systematic review and meta-analysis Po JY, FizGerald M, Carlsten C Thorax2011;66:232-239 Figure 2 Forest plot of biomass fuel compared with other fuel type exposure and respiratory illnesses in children and women.
Cancerrisk? (Lancet Oncology 2006)
Vedrök i Sverige-lika miljöer Korttidsstudier av daglig dödlighet eller sjukhusinläggningar har gjorts i områden där vedeldning är en huvudkälla till utomhus luftföroreningar. (Naeher, Inhal Toxicol 2007)
(Review 2003) Korttidsstudier i sådana områden visade (minst) lika höga risker som i områden där trafik var huvudkällan.
Besvär av vedrök är relativt vanligt! % Vedeldning inom 200 m 6 Ingen vedeldning inom 200 m 5 4 3 2 1 0 Sverige VG Göteborg Hisingen Kungsbacka Rapporterade besvär i den nationella Miljöhälsoenkäten 2007. Miljö- och hälsa i Västra Götaland. VMC 2010 www.amm.se Figur 4.10. Besvär av vedeldningsrök minst 1 gång/ vecka de senaste 3 månaderna uppdelat på om bostaden är belägen med vedeldande grannar inom 200 meters avstånd eller ej.
Även kammarstudier har gjorts (och flera pågår) Göteborg (Barregard 2006, 2008, Sallsten 2006, Danielsen 2008, Stockfelt 2012) Aarhus (Riddervold 2011, 2012a, 2012b) Umeå (pellets) (Sehlstedt 2010) North Carolina, US (Ghio 2012) Exponeringsnivåer av PM 2-500 µg/m 3 i 2-4 tim Tecken till luftvägsinflammation i Göteborg och USA, men knappast i Umeå eller Aarhus
Två Göteborgs-studier: 1): PM 250 µg/m3 i 4 tim inkl cykling: effekter på luftvägsinflammation (CC16 och FENO) och systemisk inflammation/koagulation 2) SCARP-studien med samma nivå i 3 tim utan cykling: endast luftvägseffekter (CC16 och FENO) (Sallsten 2006, Barregard 2006, 2008, Danielsen 2008, Kocbach 2009, Stockfelt 2012)
Filtrering (HEPA) av luft i 25 bostäder under en vecka reducerade PM2.5 med 6.6 µg/m3 och förbättrade endoelfunktion (blodkärlen) hos 45 boende Figur: Ryan Allen, Simon Fraser University. (Allen RW et al. AJRCCM 2001)
Evaluation of interventions to reduce air pollution from biomass smoke on mortality in Launceston, Australia: retrospective analysis of daily mortality, 1994-2007 (Johnston FH et al BMJ 2013 in press)
Intervention i Libby, Montana utbyte av äldre vedpannor 1100 äldre vedpannor byttes mot nya PM 2.5 utomhus reducerades med 28 % (från 28 till 20 µg/m 3 ). Upprepade frågeformulär till föräldrar om barnens symtom (före/efter) (Noonan CW et al., OEM 2012)
Sammanfattning Höga halter vedrök inomhus i utvecklingsländer ökar risken för lunginflammation, KOL och lungcancer. Epidemiologiska studier i Sverigelika miljöer med låga halter PM från vedrök tycks ha liknande effekter som trafikgenererade partiklar. Intervention har positiva effekter Kammarstudier med kortvarig hög exponering för vedrök visar också effekter Besvär av grannars vedrök är inte ovanligt Personer med astma eller KOL är mera känsliga än andra
Inomhus vedrök i Europa Fall-kontrollstudie av KOL bland kvinnor i Spanien 60 fall av KOL och 60 kontroller OR 4.5 (dvs fyr-femfaldig riskökning; justerat för ålder och rökning) för användning av ved och kol för matlagning (15-20 år), särskilt inomhus på vintern. Dessa kvinnor hade exponerats som barn och tonåringar under 1930-talet. (Orozco-Levi ERJ 2006)
COPD and chronic bronchitis risk of indoor air pollution from solid fuel: a systematic review and meta-analysis. (Kurmi OP et al., Thorax 2010). Forest plot showing the effect size of chronic obstructive pulmonary disease due to exposure to fuel types (for studies based on lung function diagnosis)