Trafikverkets verksamhetsplan 2017-2019 TRV 2016/33412 0
Dokumenttitel: Trafikverkets verksamhetsplan 2017-2019 Dokumenttyp: Verksamhetsplan Skapat av: Ece Dokumentdatum: 2016-12-12 DokumentID: [DokumentID] Ärendenummer: TRV 2016/33412 Version: 1.0 Publiceringsdatum: [Publiceringsdatum] Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Catarina Bredbo Distributör: Trafikverket, telefon: 0771-921 921 1
Innehåll 1 Inledning... 4 2 Styrning av verksamhetens inriktning... 4 3 Strategikartan; förbättrad förmåga genom interna förändringar... 6 4 Trafikverkets verksamhet... 7 4.1 Verksamhetens intäkter och kostnader... 7 4.2 Planera åtgärder... 8 4.3 Planera trafik... 8 4.4 Underhållsverksamhet... 9 4.5 Investeringsverksamhet... 9 4.6 Trafikledning, trafikinformation och övrig drift... 10 4.7 Leda, styra och stödja... 10 4.8 Forskning och innovation... 10 4.9 Internationell verksamhet... 11 4.10 Uppdragsverksamhet.... 11 4.11 Produktivitets- och effektiviseringsarbete... 12 5 Effekter i transportsystemet... 13 6 Intern styrning och kontroll... 15 7 Finansiering och budget... 16 Bilagor: 1. Kontoslagsbudget för verksamhetsområden och centrala funktioner 2. Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice 3. Finansiering, delen anslag och lån 4. Om- och nybyggnadsåtgärder 2017-2020 5. Trafikverkets strategikort 2
Förord Utgångspunkterna för årets verksamhetsplanering har varit vår nya strategiska karta, nationella och regionala långsiktiga planer för transportsystemet för åren 2014-2025 samt nuvarande överenskommelser mellan generaldirektören och cheferna för verksamhetsområden, centrala funktioner och resultatenheter. Verksamhetsplanen innebär bland annat: En successivt större verksamhetsvolym till historiskt mycket höga nivåer, främst beroende på ökade investeringsvolymer. Den ökade verksamhetsvolymen ställer stora krav på anpassning av organisationen. Befintlig anslagsstruktur och en fast nivå på basunderhållet innebär en lägre reinvesteringstakt i järnvägen de första åren. Detta leder till fortsatt nedbrytning av anläggningen och sämre robusthet. Ökade anslag 2019 och 2020 kommer bidra till förbättring av tillståndet. Att upprätthålla kvaliteten på det statliga vägnätet med särskilt fokus på högtrafikerade vägar och bärigheten på vägar som är viktiga för näringslivets transporter kommer att innebära minskade åtgärder på det övriga lågtrafikerade vägnätet. Fortsatta åtgärder för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på väg- och järnvägsnätet i enlighet med uppsatta mål. Att minska transportsystemets negativa påverkan på miljön samt bidra till minskade koldioxidutsläpp genom Trafikverkets åtgärder. Ett fortsatt arbete med att utveckla en modern och effektiv trafikledning, inklusive förbättringar av trafikinformationen. Att genomföra investeringsverksamheten på ett fortsatt effektivt sätt med de begränsningar som följer av årliga anslag och anslagskrediter. Att utarbeta ett förslag till nationell transportplan för åren 2018-2029, med beaktande av Sverigeförhandlingen, som på bästa sätt bidrar till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Ett fortsatt arbete med att utveckla beställarrollen och förbättra förutsättningarna för marknaden att åstadkomma ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen. Att utveckla vår interna förmåga att fullgöra vårt uppdrag på bästa sätt utifrån den nya strategiska kartan. Verksamhetsplanens mål och inriktningar ligger väl i linje med de transportpolitiska målen och Trafikverkets vision om ett tillgängligt Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Lena Erixon Generaldirektör 3
1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver förutsättningar för samt inriktning och prioritering av Trafikverkets verksamhet under åren 2017-2019. För investerings- och underhållsverksamheten sträcker sig planen till 2020 för att skapa ett underlag till Trafikverkets budgetunderlag och förslag till byggstart inför regeringens beslut. Verksamhetsplanen är fastställd av Trafikverkets styrelse. 2 Styrning av verksamhetens inriktning Uppdragsgivarens mål och krav Trafikverkets uppgifter och ansvarsområden framgår av instruktionen (SFS 2010:185) och årsvisa förutsättningar i regleringsbrevet. Regleringsbrevet innehåller återrapporteringskrav, särskilda uppdrag, anslag och ekonomiska villkor för Trafikverkets verksamhet. De transportpolitiska målen är utgångspunkten för statens åtgärder inom transportområdet och Trafikverket ska bidra till att dessa uppnås. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. I april 2014 fastställde regeringen den nationella transportplanen för åren 2014-2025. Planen är trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Grunden för prioriteringarna har varit att i första hand vårda den infrastruktur som vi har och att använda den mer effektivt. Trafikverkets vision Visionen - Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt - är en ledstjärna i planeringen av verksamheten och innebär att Trafikverket ska skapa förutsättningar för ett robust och effektivt transportsystem som är energieffektivt och säkert. Samtidigt ska resenärer och transportörer ha goda möjligheter att genomföra sina resor och transporter. Viktiga utgångspunkter I Trafikverkets underlag till infrastrukturpropositionen lyftes fyra utmaningar i transportsystemet som behöver hanteras de kommande åren. Dessa utmaningar har varit viktiga utgångspunkter i planeringen. Den pågående urbaniseringen riskerar att leda till obalanser mellan olika delar av landet, inte minst mellan stad och glesbygd. En utmaning är att bättre kunna hantera skilda förutsättningar i stad och på landsbygd där olika förutsättningar ställer krav på olika lösningar. I större städer med omnejd behöver förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik förbättras. I mindre orter och på landsbygd där vägen är det enda alternativet är det viktigt att tillgänglighet och robusthet kan säkerställas. Järnvägen har stor betydelse för medellånga avstånd och inrikes flygtrafik kan säkerställa tillgänglighet över långa avstånd. Begränsade anslag kommer att innebära tuffa prioriteringar, och det kan drabba olika delar av landet på olika sätt. 4
En annan utmaning är att nyttja de möjligheter som ny teknik skapar. Digitalisering, automatisering och elektrifiering innebär nya möjligheter och utmaningar för transportsystemet. Ny teknik förändrar resmönster och varutransporter. Ny teknik kräver flexibilitet i planering, styrning och användning kraven på och behovet av infrastruktur kan ändras snabbt. Nya lösningar behöver testas genom utvecklingsinsatser och demoprojekt. En ytterligare utmaning är att åstadkomma ett robustare system. Transportsystemet är mycket omfattande och den dagliga driften av systemet kräver alltmer resurser till följd av ökad trafik och utveckling av nya anläggningar och tjänster. Utvecklingen av ett energieffektivt transportsystem för att minska transporternas negativa klimat- och miljöpåverkan är en av de största utmaningarna för världens transportsystem. Det krävs styrmedel för att driva på utvecklingen mot energieffektivare fordon och transportsätt, en mer transporteffektiv samhällsplanering samt en övergång till förnybar energi. Däremot är det svårt att identifiera infrastrukturåtgärder som har betydande effekter på utsläppen av växthusgaser. Utmaningarna har varit en viktig utgångspunkt för att identifiera och prioritera de förmågor som vi behöver utveckla, och som beskrivs i vår strategikarta. Styrningen av verksamhetens inriktning perioden 2017-2019 Verksamhetsplanen synliggör inriktningen och prioriteringar i var och en av delarna i nedanstående förädlingskedja. Den nya strategikartan, som beslutades av Trafikverkets styrelse i juni 2016, visar inom vilka områden det är särskilt viktigt att åstadkomma en förbättrad förmåga. Detta för att i sin tur förbättra genomförandet av verksamheten. Den strategiska kartan har under hösten legat till grund för ett arbete med att, så långt möjligt i detta första skede av förbättringsarbetet, ta fram förbättringsinitiativ och indikatorer. Verksamhetens inriktning styrs främst av de prioriteringar som framgår av den nationella planen för transportsystemet jämte de regionala planerna för transportsystemet. I syfte att förbättra koordineringen av genomförandet av åtgärder har det påbörjats ett arbete med att ta fram en genomförandeplan, som innefattar investeringar, underhåll och trafikering. I vilken takt planerna kan genomföras avgörs av de ekonomiska förutsättningarna som framgår av regleringsbrevet. De leveranser som verksamheten åstadkommer ska ge effekter i transportsystemet och samhället. Effekterna uttrycks i termer av leveranskvaliteter. 5
3 Strategikartan; förbättrad förmåga genom interna förändringar Den strategiska kartan visar fem teman som tillsammans omfattar 21 strategiska målsättningar. Inom temat planera ska förmågan förbättras för att planera för ett effektivt transportsystem som stödjer en hållbar utveckling av samhället. Arbetet med temat vidmakthålla ska ge en bättre förmåga att säkerställa robusta vägar och järnvägar. Inom temat möjliggöra ska förbättringsinitiativ leda till en ökad förmåga att skapa förutsättningar för väl fungerande och säkra resor och transporter varje dag. Temat bygga syftar till att förmågan ska bli bättre vad gäller att utforma och bygga vägar och järnvägar med fokus på tid, kostnad och funktion. Temat effektivt och modernt Trafikverk, slutligen, ska leda till ett stärkt fokus på omvärlden, ökad användning av ny teknik, stärkt säkerhetsarbete, säkerställd tillgång till rätt kompetens samt att utveckla både en värderingsbaserad kultur och ledar- och medarbetarskapet. Det pågår ett arbete med att knyta lämpliga indikatorer till de strategiska målsättningarna för mätning av måluppfyllelse. Indikatorerna kommer också i relevanta fall att målsättas. Det handlar om ett successivt införande där inriktningen är att påbörja en uppföljning av indikatorerna under nästa år. Nedanstående sammanställning visar ett urval av prioriterade förbättringsinitiativ. Tema Planera Identifiera mål för Trafikverket med utgångspunkt från Agenda 2030. Ta fram en första version av en Trafikverksgemensam genomförandeplan. Genomförande av en marknadsundersökning av kommunala och regionala externa partners nöjdhet med samverkansformerna i samhällsutvecklingsprocesser. Tema Vidmakthålla Ta fram funktionella krav för väg- och järnvägssystemet.. Underhållsplanen ska bli en del av den trafikverksgemensamma genomförandeplanen. Genomföra verksamhetsutvecklingsprojektet ANDA (AnläggningsData). Tema Möjliggöra Genomföra projektet Bättre kapacitet. Implementering av reglering om återlämning av kapacitet för bättre nyttjande. Etablering av servicenivåer avseende väg. Informationsåtgärder för att tydliggöra kravnivåer vid förarprov. Tema Bygga Förbättringar av IT-stöd för styrning av investeringsprojekt.. Utveckling av arbetssätt för teknikområden och byggdelar som medför att kostnadsdrivare identifieras och konsekvensbeskrivs ur ett LCC perspektiv. Framtagande av gemensam metod för att öka hänsyn till miljö och klimat i byggprocessen inom ramen för hållbar utveckling. Tema Effektivt och modernt Trafikverk Genomförande av digitaliseringsstrategin handlingsplan, enligt ledningsgruppens prioritering samt definiera det offentliga åtagandet för ägande/tillhandahållande av data och ny teknik Inrättande av ny säkerhetsorganisation i Trafikverket. Samverkansuppdrag inom trafiksäkerhet väg (regeringsuppdrag Nollvisionen). Utveckla ledar- och medarbetarskapet och chefsförsörjningen, kopplat till styrningen. 6
4 Trafikverkets verksamhet Beskrivningen av verksamheten följer Trafikverkets verksamhetsindelning. Den utgår från huvudverksamheterna och specificerar därutöver ett antal större poster för särskild uppföljning. 4.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Tabell 3. Verksamhetens intäkter och kostnader Mnkr Avgifter, medfinansiering och övriga intäkter Utfall 201511-201610 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 7 961 5 285 5 990 6 001 Finansiering genom anslag och lån 44 282 52 474 53 371 58 119 Summa 52 243 57 759 59 361 64 120 Verksamhet Planera åtgärder och trafik 1 271 1 280 1 183 1 206 Underhållsverksamhet 17 244 17 801 17 866 20 067 Investeringsverksamhet 23 054 27 258 28 983 31 574 Trafikledning, -information och övrig drift 3 075 3 207 3 153 3 124 Leda, styra och stödja 1 411 1 532 1 458 1 340 Summa 46 056 51 078 52 642 57 311 Övrig uppföljning och kontroll Enskilda vägar och övriga driftbidrag 3 729 4 271 4 312 4 378 Finansiella poster 759 633 649 683 Externa uppdrag 1 186 1 256 1 245 1 222 Forskning och innovation 513 521 513 526 Delsumma 6 187 6 681 6 719 6 809 Summa totalt 52 243 57 759 59 361 64 120 Investeringar i anläggningstillgångar 343 543 494 330 Planperioden kännetecknas av en kraftig volymökning, främst inom investerings- och underhållsverksamheten. Ökningen inom investeringsverksamheten avser främst namnsatta väg- och järnvägsprojekt. Mot slutet av planperioden syns en förskjutning från projekteringsfas till produktionsfas på flera stora projekt, bland annat Förbifart Stockholm, vilket ökar upparbetningstakten. Underhållsverksamheten ökar mot slutet av planperioden, 2019 och 2020, som ett resultat av höjda anslag för vidmakthållande av järnväg. Detta kommer att öka reinvesteringarna. En stor utmaning är att anslagen för administration samt planering och stöd inte följer ökningen i investerings- och underhållsanslagen varför Trafikverket omprioriterar den stödjande verksamheten för att på bästa sätt möta volymökningarna. 7
4.2 Planera åtgärder Verksamheten innefattar den externa dialogen i samhällsplaneringen, analyser av behov och önskvärt läge i transportsystemet samt framtagande av förslag till och uppföljning mot planer för transportsystemet. I planeringen tillämpas fyrstegsprincipen för att prioritera åtgärder inom transportsystemet. Syftet är att använda infrastrukturen mer effektivt och att steg för steg analysera hur ett transportbehov kan lösas på bästa sätt. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden är: Arbete med kommande Nationell plan för transportsystemet för perioden 2018 2029. Trafikverket lämnade in ett inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen i november 2015 och har under 2016 arbetat med förberedelser inför kommande planperiod. Infrastrukturpropositionen presenterades under hösten 2016 och Trafikverket kommer under 2017 att påbörja åtgärdsplaneringen utifrån regeringens direktiv. Koordinering mellan åtgärdsplanering och Sverigeförhandlingen utifrån arbetet med höghastighetsjärnväg och storstad. Vidare utveckling av verktyg för samhällsekonomiska bedömningar. Fortsatt fokus på att koordinera fysiska åtgärder med inriktning att minimera störningarna för trafikanterna. Detta genomförs i samverkan med branschen (med tonvikt på järnväg). Fortsatt arbete med att åskådliggöra planerade åtgärder för externa parter, med stort fokus på järnvägsåtgärder. Åtgärder inom ramen för näringslivets transporter. Trafikverket har lämnat ett förslag på ett utpekat 74 tons vägnät och väntar på ett uppdrag för att effektuera det under 2017. Det pågår även ett fortsatt arbete för möjligheten att trafikera med tyngre och längre fordon i järnvägssystemet. 4.3 Planera trafik Verksamheten inom Planera trafik innefattar att samla in transportbehov, skapa förutsättningar för trafik samt tilldela spårkapacitet på järnväg och reglera trafik på det statliga vägnätet. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: En strategisk dialog med järnvägsoperatörer kommer att införas kring kommande behov och kapacitetsförutsättningar i tågplaner med fokus 4-5 år längre fram i tiden. De tidiga dialogerna med järnvägsoperatörer kring kapacitetsförutsättningar och behov i kommande tågplan kommer att fortsätta och komplettera den strategiska dialogen. (löpande för varje tågplan) Ett fortsatt starkt fokus på att säkerställa en tågplan som skapar förutsättningar för hög punktlighet (löpande för varje ny tågplan) En fortsatt utveckling av den europeiska godstrafikkorridoren Scan Med RFC3 för gods på järnväg mellan Norge/Sverige genom Europa till Italien. Ett särskilt fokus kommer även att adderas kring förutsättningarna för godstrafik på järnväg mellan Sverige och Norge i det övriga järnvägssystemet (2017-2020). En säkerställd effektiv ärendehantering med hög kundnöjdhet och ökad digitaliseringsgrad för alla ärendetyper inom planering av trafik på järnväg och reglering av trafik på väg (2017-2020). Affärsregler och avtalsvillkor för järnvägstrafik ska fortsätta att utvecklas tillsammans med järnvägsbranschen. Redan i idé- och utformandefas ska kunder och samarbetspartners delta i utveckling av innehåll i Järnvägsnätsbeskrivningen och dess tjänster (2017-2020). Regler inom turistvägvisningsområdet ska ses över och utvecklas utifrån 15 års erfarenhet av turistvägvisning (2017). 8
4.4 Underhållsverksamhet Verksamheten innefattar att förvalta infrastrukturanläggningen och att leda och styra underhållsprojekt. Medelstilldelningen innebär att reinvesteringsnivåerna är i princip oförändrade 2017 och 2018 vilket innebär att anläggningen fortsätter att brytas ned under dessa år. Med högre anslag för åren 2019 0ch 2020 följer en förbättring. Prioriteringen av underhållet utgår från nationell plan för transportsystemet 2014-2025. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Inriktningen är att successivt minska kostnaden för basunderhåll och därmed skapa större utrymme för förebyggande underhåll och reinvesteringar. Merparten av de större reinvesteringar på järnväg som är planerade under 2017 och 2018 sker på Västra och Södra stambanan. Den enskilt största åtgärden under perioden är Getingmidjan. Det prioriteras insatser för att uppnå en ökad transparens i underhållsplaneringen. Trafikverket ska bland annat arbeta för att de funktionella krav som tagits fram för järnväg är en grundsten i underhållsplaneringen, samt att dessa krav vidareutvecklas och att motsvarande krav tas fram även för väg. Vi ska även bli bättre på att beskriva hur underhållsplanen prioriteras och vilka konsekvenser som planen förväntas resultera i. Att upprätthålla kvaliteten på det statliga vägnätet med särskilt fokus på högtrafikerade vägar och bärigheten på vägar som är viktiga för näringslivets transporter kommer att innebära minskade åtgärder på det övriga lågtrafikerade vägnät. 4.5 Investeringsverksamhet Verksamheten omfattar att ta fram fysiska planer för infrastrukturen, hantera tillstånd och avtal samt leda och styra investeringsprojekt till rätt funktion, kostnad och tidpunkt för färdigställande. Bedömda totalkostnader på namngivna åtgärder i den nationella transportplanen där byggnation pågår ligger totalt i nivå med plankostnaden. För namngivna åtgärder som är i planeringsfasen och som inte byggstartat ligger de bedömda totalkostnaderna över plankostnaderna. Särskilt inom järnvägssidan finns flera projekt som har bedömda stora kostnadsökningar. Det är främst innehållsförändringar i projekten som driver kostnadsökningarna. Nationell plan för transportsystemet och regionala planer för 2014-2025 jämte regeringens byggstartsbeslut utgör utgångspunkter för planeringen. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Särskilda satsningar sker för att anpassa hållplatser och stationer för funktionshindrade och säkerhet. Särskilt fokus på projektering och miljöåtgärder inom både väg och järnväg, för bättre framförhållning och mer miljöinsatser, enligt den nationella planen för transportsystemet. Skapa en god koordinering av all trafikpåverkande verksamhet för ett bra genomförande med minimal trafikpåverkan. Ökat fokus på säkerhet genom bland annat det branschgemensamma arbetet Mot 0 allvarliga olyckor i anläggningsbranschen och genom att stärka den interna säkerhetskulturen. Ett effektivt genomförande av ERTMS i samverkan med operatörer och med så få störningar som möjligt Större objekt som planeras och/eller byggs under perioden 2017-2020 framgår av bilaga 4. 9
4.6 Trafikledning, trafikinformation och övrig drift Verksamheten ansvarar för att övervaka och leda trafiken på de statliga väg och järnvägarna på ett säkert och effektivt sätt. Trafiklednings verksamhet levererar trafikinformation, styr trafiken samt avropar avhjälpande underhåll för akuta åtgärder i anläggningen. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Trafikledningen moderniseras och digitaliseras, vilket bl a innefattar utveckling av ett nationellt och modernt tågledningssystem (NTL) och motsvarande systemstöd för vägtrafikledningen (MTLIV) samt fortsatt övergång från lokalbevakning till fjärrstyrning i enlighet med beslutad fjärrstyrningsplan. Utvecklad operativ samverkan internt och externt för att skapa bättre leveransförutsättningar framför allt inom storstadsregionerna. Trafikinformation till medborgare och näringsliv är prioriterat. Förbättrad trafikinformationen till medborgare och näringsliv. Effektiv anläggningsövervakning med fokus på säkerhet. Viktiga förändringar är säkerhetsklassning av befattningarna eldriftingenjörer och drifttekniker järnväg samt utökning av anläggningsövervakningen med nya anläggningar, bland annat Citybanan. 4.7 Leda, styra och stödja Verksamheten innefattar styrning, uppföljning och utvärdering av verksamheten, korrigerande åtgärder samt stöd. Utifrån bland annat utvärderingar av styrningen har det påbörjats ett arbete med att förtydliga och förenkla styrningen i Trafikverket för ökad effektivitet. Förändringsarbetet präglas av ett successivt införande och hålls ihop i ett införandeprojekt. Därutöver har under hösten 2016 genomförts en översyn av de centrala funktionerna som resulterat i ett antal förbättringsförslag som nu ska omhändertas. En central säkerhetsenhet har skapats för att styra och koordinera säkerhetsarbetet. 4.8 Forskning och innovation Forskning och innovation (FoI) är ett viktigt verktyg för att kunna skapa ett framtida hållbart samhälle där resor och transporter fungerar för alla. Forsknings- och innovationsarbetet formas efter den verksamhet som följer av uppgiften. Dessutom har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att bedriva forskning och innovation för minst 55 miljoner kronor inom sjöfartsområdet och minst 50 miljoner kronor inom luftfartsområdet. Fokus ska vara en stabil FoI-verksamhet som ger användbara resultat. En översyn av FoI-verksamheten har genomförts 2016 som resulterat i en förändring av verksamheten och en tydligare koppling till Strategikartan. Förändringen medför också ett ökat ansvar och engagemang från alla verksamheter samt bättre förutsättningar för strategisk och mer långsiktig forskning med inriktning på förnyelse av transportsystemet i ett hållbart samhälle. Innehållet för FoI-verksamheten presenteras i den årliga FoI-inriktningen. Utgångspunkten för nya initiativ inom FoI-verksamheten är dels Trafikverkets strategiska karta, dels de utmaningar som identifierades i Trafikverkets inriktningsunderlag. Exempel på FoI-områden är: Ökad satsning på samverkansprogram för systeminnovation. Ökad satsning på demonstration, pilotprojekt och innovationsupphandling. Ökat fokus på styrmedelsforskning, regelverksforskning och forskning som stödjer funktionella krav och upphandlingar. Ökad satsning på högkvalitativa institut samtidigt som samverkan med högskolorna behålls och utvecklas. 10
4.9 Internationell verksamhet Under perioden ska Trafikverket löpande bistå och stödja regeringens EU-arbete. Regeringen har också aviserat fortsatt ökat internationellt samarbete globalt under perioden, med stöd av sina myndigheter. Kritiska områden och viktiga aktiviteter är också: Regeringsuppdraget om att stödja genomförandet av Sveriges exportstrategi. Under 2017 vidareutvecklas metoderna för prioriterade åtgärder. Förstärka Trafikverkets engagemang i tidiga skeden inför kommande EU-lagstiftning, i samarbete med övriga berörda myndigheter. Under 2017 utveckla den taktiska och operativa samordningen och styrningen inom Trafikverket. Säkerställa att Trafikverket har en effektiv tillämpning av EU-beslut och andra internationella överenskommelser på regeringsnivå. Revidering av Trafikverkets Internationella strategi och Strategin för verkets medverkan i Sveriges EU-arbete, med anledning av Trafikverkets nya strategiska karta. Säkerställa en effektiv koppling mellan regeringskansliets behov och Trafikverkets reviderade internationella strategi. Årsplan och bevakningslista ska vidareutvecklas. Arbeta aktivt med marknadsföring och minska inträdesbarriärer för att få utländska leverantörer att vilja etablera sig och investera i Sverige och i detta sammanhang medverka till att den sociala dimensionen lyfts fram internationellt. Säkerställa effektivt kunskapsutbyte och samarbete inom internationella medlemsorganisationer; i synnerhet CEDR, EIM och NVF där Trafikverkets GD är invald i respektive styrelse. Trafikverket är fram till 2020 ordförande i NVF. 4.10 Uppdragsverksamhet Trafikverkets resultatenheter ansvarar för att genomföra utpekade delar av Trafikverkets verksamhet på affärsmässiga villkor. Samspel mellan resultatenheter och övriga organisationen ska ske på konkurrensneutrala villkor. Resultatenheterna leds av interna rådgivande styrelser och under 2017 tar Överdirektören över ansvaret som styrelseordförande för samtliga interna styrelser. Färjerederiet ska på uppdrag av Trafikverket trafikera vägfärjeleder i det allmänna vägnätet samt sköta drift och underhåll av isvägar. En ny 80-bilsfärja är beställd och det finns en option på ytterligare en. Nya funktionella krav har utarbetats inom Trafikverket och kommer att ligga till grund för ett nytt färjeavtal från 1 jan 2017. Förarprov levererar prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet i enlighet med det nya servicelöftet. Dessutom hyrs Trafikverksbilar ut vid körprov och det utförs fotografering inför genomförande av prov. Förarprov utvecklar ett nytt kunskapsprovsystem, KPS, för att ersätta dagens tre system och med driftsättning 2018. Trafikverksskolan ska leverera av marknaden efterfrågad väg- och järnvägsspecifik utbildning. Skolans roll som leverantör av utbildningstjänster för Trafikverkets egna behov ska stärkas och även inkludera upphandlade icke väg- och järnvägsspecifika utbildningstjänster. Stort fokus kommer att ligga på att implementera det nya konceptet, som är starkt kopplat till Trafikverket HR: s arbete med att identifiera Trafikverkets behov av kompetensutveckling. Trafikverksskolan ska parallellt fortsatt utveckla den externa marknaden. 11
Trafikverket Fordonsresurser omfattar från 2016 de tidigare resultatenheterna Trafikverkets museer och Trafikverkets förvaltning av järnvägsfordon. Fordonsresurser ska svara för kunskapsuppbyggnad om kulturarvet för väg och järnväg samt visa museets samlingar. Fordonsresurser hyr ut lok och vagnar till i första hand nattågstrafiken till och från övre Norrland. Enligt Kulturarvspropositionen ska det under 2017 bildas en organisationskommitté, som ska överväga inrättandet av en ny myndighet 2018 för de transporthistoriska samlingar som Trafikverket idag förvaltar, dvs den museala delen av Fordonsresurser. I aktiebolagsform drivs konsultverksamhet genom dotterbolaget Sweroad, (Swedish National Road Consulting AB). Konsultverksamheten bedrivs i flera länder. Konsulter anlitas i första hand från Trafikverkets personal. 4.11 Produktivitets- och effektiviseringsarbete Produktivitetsarbetet kommer fortsatt att fokusera på framförhållning i planeringen av åtgärder. Likaså kommer det att vara fokus på utvecklingsfrämjande upphandlingar, att främja ny teknik genom upphandling av innovation och användandet av BIM, (byggnadsinformationsmodell). Vidare kommer Trafikverkets beställarroll att stärkas för att ta vara på erfarenheter av tidigare projekt men också för att ha möjligheten att agera som aktiva beställare i genomförandet av projekten. LCC i relation till produktivitetsarbetet kommer också att vara ett viktigt område. Forskningsinsatser kommer att fortsätta för att ytterligare fördjupa kunskapen om vad som händer i genomförandet. Under hösten 2016 genomfördes en översyn av de centrala funktionerna. Utifrån denna har initierats ett arbete med hur centrala funktioner än bättre kan stödja Trafikverkets huvudleveranser. Det handlar bland annat om att verksamhetsanpassa styrningen och stödet i högre grad, åstadkomma förenklingar och stärka förmågan till Trafikverksövergripande analyser. Det finns ett behov av att ompröva ambitionsnivåer och omprioritera resurser för att möta de ökade volymerna i verksamheten de kommande åren. 12
5 Effekter i transportsystemet Av tabellen nedan framgår bedömd förändring av tillståndet per leveranskvalitet olika delar av väg- respektive järnvägsnätet, till följd av Trafikverkets åtgärder under planeringsperioden. Tabell 2: Sammanfattande bedömd förändring av leveranskvaliteterna Järnväg 2016 2017 2018 2019 Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Väg 2016 2017 2018 2019 Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Punktlighet Punktlighet uttrycker transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera planerade resoch transporttider samt förmåga att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar. Punktligheten inom järnväg bedöms förbättras under planperioden medan punktlighet väg bibehålls på oförändrad nivå. Trafikverket kommer tillsammans med övriga aktörer inom branschen att fortsätta det systematiska arbetet med målsättningen att medborgare och näringsliv i de allra flesta fall ska kunna resa och transportera gods utan störningar. I en störningssituation ska trafikinformation erbjudas som möjliggör för våra kunder att fatta egna beslut om sin fortsatta resa eller transport. För punktligheten på järnväg finns idag två branschmål. Punktligheten ska öka till minst 95 procent på utvalda stationer till 2020 och 80 procent av resenärerna ska tycka att trafikinformationen är bra eller acceptabel vid en störning. Det är möjligt att nå dessa mål men det kommer att krävas stora ansträngningar inte minst från Trafikverket. För punktlighet på väg är målet att restidsvariationen för återkommande resor ska vara rimligt förutsägbar och att trafikinformationen ska vara snabb, korrekt och användbar. De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på punktlighet är förutom genomförda investerings- och underhållsåtgärder, insatser för bättre kvalitet i vår egen planering av trafik och underhåll, utvecklad underhållsmetodik och samarbete och övning med externa parter. 13
Kapacitet Kapacitet handlar om transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter. Bedömningen är att Kapaciteten förbättras för både väg och järnväg under 2017 och att den sen bibehålls på den nivån under resten av perioden. Ökad kapacitet uppnås främst vid byggande av nya vägar- och järnvägar. Viktiga inkopplingar under perioden är: Citybanan i Stockholm öppnas för trafik 2017. Gamla Uppsala (Svartbäcken - Samnan) och Ställdalen - Kil klara 2017. 2018 färdigställs sträckan Söderhamn-Kilafors. 2019 färdigställs sträckan Hallsberg Degerön. E4 Norrtull Kista (klar 2017). E4/E20 Tomteboda Haga Södra (klar 2017). E6 Trafikplats Flädie (Lund-Flädie) (klar 2017). E18 Tpl Roslags Näsby (klar 2018). E22 Hurva-Vä etapp Linderöd Vä, Sätaröd-Vä och förbi Linderöd (klar 2018). E6.20 Söder/Västerleden, Sisjömotet (klar 2019). Tillfällig försämring av kapaciteten förväntas på grund av omfattande ombyggnader i Stockholm och Göteborg. Robusthet Robusthet uttrycker transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar. Bedömningen är att robustheten för järnväg försämras under 2017 2018. Robusthet för väg bedöms kunna bibehållas på oförändrad nivå. För att stärka robustheten och därmed lägga grunden för en förbättrad punktlighet så planerar Trafikverket för reinvesteringar och upprustningar i väg- och järnvägsnätet. Satsningar görs bland annat i nya spår, växlar och kontaktledningar på Västra och Södra stambanan samt Getingmidjan i Stockholm. Satsningar görs också på belagda vägar, installationer och byggnadsverk i storstad, stamvägar och vägar för arbetspendling. Särskilda satsningar görs på öppningsbara broar för att säkerställa funktionen och därmed ge en hög tillgänglighet. Andra satsningar är mer långsiktiga och syftar till att ge bättre beslutsunderlag för framtiden. Exempel på detta är ANDA (Anläggningsdata), inventering av äldre motorvägar och vägtrummor samt pilotprojekt för spårledningsåtgärder på utvalda problemområden. Användbarhet Användbarhet handlar om transportsystemets förmåga att hantera olika gruppers behov av resor och transporter hos såväl medborgare som näringsliv. Bedömningen är att användbarheten för väg och järnväg förbättras. De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på användbarhet är anpassning av bytespunkter i kollektivtrafiken (buss och järnväg) som ökar användbarheten för personer med funktionsnedsättning. Målet är att till och med år 2021 åtgärda 150 stationer och cirka 2000 busshållplatser. Förbättrad kollektivtrafik mellan regioner åstadkoms genom avtal för cirka 800 miljoner kronor per år för kompletterande trafik mellan kommuner. Detta säkerställer tillfredsställande tillgänglighet i 60-talet kommuner. Det ska också byggas 10-18 mil nya cykelvägar per år längs det statliga vägnätet som idag innefattar drygt 250 mil cykelväg. 14
Säkerhet Säkerhet handlar om transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade. Bedömningen är att effekterna av Trafikverkets åtgärder förbättrar säkerheten inom väg och järnväg. De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på säkerhet järnväg är stängsling av cirka 75 mil järnväg, uppsättning av övervakningskameror, utvecklade rutiner vid spårspring med trafikstopp eller hastighetsnedsättning som följd och utveckling av säkerhetsstyrningen. De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på säkerhet väg är, mittseparering av cirka 40 mil väg, uppsättning av cirka 200 fartkameror per år, sänkning av hastigheten på cirka 220 mil väg och mindre åtgärder för säkrare sidoområden och korsningar. Miljö och hälsa Miljö och hälsa handlar om transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa. De åtgärder som Trafikverket genomför har liten påverkan på klimatutsläppen och begränsad påverkan på övriga miljömål i förhållande till transportsektorns totala påverkan. Bedömningen är att effekten av Trafikverkets åtgärder gör att leveranskvalitén miljö och hälsa bibehålls på oförändrad nivå. De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på miljö och hälsa är satsningar på miljöåtgärder i befintlig infrastruktur till exempel bulleråtgärder och faunapassager. Användande av klimatkrav och klimatkalkyler görs för att minimera negativa effekter av Trafikverkets åtgärder i byggandet. Detta innebär t.ex. att anbud premieras där hänsyn tas till minskad energianvändning i transporter av material och byggande samt minskad användning av energikrävande material. Trafikverket kommer också att arbeta mer konsekvent med att återställa natur- och kulturvärden i landskapet från tidigare byggnationer. Ett första steg är fastställande av en riktlinje om landskapsanpassning. 6 Intern styrning och kontroll Arbetet med att identifiera och övervaka risker, besluta om och följa upp åtgärder samt hantera inträffade händelser (incidenter, tillbud, olyckor, avvikelser, kris) är grundläggande för Trafikverkets resultat och för den interna styrningen och kontrollen. Riskhanteringen utgår från styrelsens direktiv med principer, förhållningssätt och kriterier för värdering av risker och inträffade händelser. Därutöver finns generaldirektörens interna föreskrift som tydliggör riskhanteringsprocessen och ansvar för tillämpning. Fortsatt införande av och kompetenshöjning om Trafikverkets ramverk för integrerad riskhantering kommer ske. Inom ramen för detta ska bland annat övervakningen av verksövergripande ständiga risker och planeringen av åtgärder vid avbrott för kritiska leveranser (kontinuitetshantering) förbättras. I utformning och införande av Trafikverkets nya processer ska processägarna upprätta/uppdatera riktlinjer för integrerad riskhantering. Trafikverkets risk- och sårbarhetsanalys (RSA) ska utvecklas etappvis med utökat innehåll samt förbättrad process för framtagandet och beslut. Olika analyser kommer att sammankopplas i större utsträckning med RSA som det övergripande dokumentet. Risker som finns dokumenterade i Trafikverkets och respektive enhets verksamhetsanalys har utgjort en grund i verksamhetsplaneringen. Riskanalyser har genomförts för de strategiska temana i strategikartan för att tidigt i planeringen få fram prioriterade riskreducerande åtgärder. 15
Analys har gjorts för att identifiera risker som kan ha stor konsekvens för genomförandet av verksamhetsplanen. Exempel på höga risker för genomförandet är: Kraftigt ökande volymer kräver bemanning och ny kompetens. Den samlade förändringstakten internt i Trafikverket i förhållande till pågående verksamhet och bristande harmonisering. Bristande dialog internt, t ex vid överlämningar mellan verksamhetsdelar och processer i samarbetsytor. Bristande koordinering i den samlade genomförandeplanen påverkar framdrift och kvalitet negativt. Omhändertagande av de stora utvecklingsprojektens implementerings- och ökade förvaltningskostnader. Som en del i den interna styrningen och kontrollen genomförs även interna revisioner. Revisionerna kategoriseras i två grupperingar: Revision av verksövergripande aktiviteter t.ex. tillämpning av riskramverket och om kompetensutvecklingen är ändamålsenlig. Revision av operativ verksamhet t.ex. skydd av vattentäkter och arbetsplatskontroller på väg och järnväg. Se vidare Internrevisionens revisionsplan 2017. För revisionsobservationer med hög risknivå behövs fortsatt uppmärksamhet på att beslutade tider för genomförande av åtgärder ska hållas. 7 Finansiering och budget Trafikverkets verksamhet är till största delen anslagsfinansierad. För investeringsverksamheten förekommer även finansiering med lån hos Riksgälden, kommunal och regional medfinansiering samt förskottering. Några investeringsprojekt kommer under de närmaste åren att delfinansieras via brukaravgifter och trängselskatt. Trafikverket bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet, dels genom offentligrättsliga avgifter, dels genom att sälja frivilligt efterfrågade tjänster. De finansiella förutsättningarna åren 2017 till 2019 utgår från anslagsnivåer enligt budgetproposition 2016/17:1. Samtliga belopp är uttryckta i löpande pris. Det aktuella läget för anslagstilldelningen sammanfattas enligt följande: För anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva investeringsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. Anslagsposten Räntor och återbetalning av lån under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur visar ett stort ackumulerat sparande med anledning av att den genomsnittliga räntan (1,15 %) för räntekostnader är betydligt lägre än räntan (4,00 %) som används vid beräkning för tilldelning av anslagsmedel. För anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva underhållsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. För år 2019 innehåller redovisade nivåer en utökning med 3 700 miljoner kronor enligt budgetproposition 2016/17:1. Trängselskattefinansierade projekt i Stockholm visar ett stort ackumulerat sparande vid ingången av 2017. Huvuddelen av sparandet kommer att förbrukas under 2017, då produktionen i projektet Förbifart Stockholm ökar. Av bilaga 3 framgår finansieringen, delen anslag och lån. 16
Bilaga 1 Kontoslagsbudget Mnkr Utfall 201511-201610 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 7 961 5 285 5 990 6 001 Finansiering genom anslag och lån 44 282 52 474 53 371 58 119 Totala intäkter 52 243 57 759 59 361 64 120 Varor, material och entreprenader 30 607 31 830 34 796 40 733 Projektering 3 310 2 939 2 719 2 025 Personalkostnader 4 551 5 148 5 213 5 466 Konsulter 1 869 1 871 1 834 1 888 IT och telefoni 473 742 570 551 El 1 451 1 507 1 507 1 509 Lämnade bidrag 6 093 9 603 8 144 7 489 Övriga kostnader 3 010 2 816 2 878 3 168 Avskrivningar och räntor 851 786 901 941 Övrig uppföljning och kontroll (FOI, Externa uppdrag och Finansiella poster) 28 517 799 350 Totala kostnader 52 243 57 759 59 361 64 120 Investeringar i anläggningstillgångar 343 543 494 330 Fakturerade intäkter för 2017 minskar jämfört med 2016. Citybanan står för den största avvikelsen och det beror periodiseringseffekt av intäkter eftersom att projektet tidigarelagts. Varor, material och entreprenader ökar under perioden som en konsekvens av främst ökade medel inom investeringsverksamheten men även att underhållsmedlen ökar från 2019. Projekteringen minskar under perioden jämfört med 2016 som en effekt av att andelen projekt i projekteringsfas minskar. Personalkostnader ökar de kommande åren vilket är kopplat till de kommande volymökningarna och fortsatta konsultväxlingar. I förhållande till den totala volymen 2019 ökar inte personal och konsultkostnaderna. Lämnade bidrag ökar och det beror dels på Sjöfartsstöd som tillkommit men även statsbidragen till Storstockholms lokaltrafik, Södertälje Sluss och Sälens flygplats. 17
Bilaga 2 Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice Mnkr Färjerederiet Förarprov Förvaltning av järnvägsfordon Trafikverkskolan Museumverksamhet Materialservice Totalt Prognos 2016 (2016-08-31) Intäkter 804 514 88 83 6 1 988 3 483 Anslag 0 4 0 0 44 0 48 Kostnader 769 456 53 84 51 1 962 3 375 Resultat efter finansnetto 32 61 35 0 0 26 154 -varav extern försäljning 2 61 35 0 6 15 113 Budget 2017 Intäkter 822 541 76 92 6 1 800 3 337 Anslag 0 4 0 0 45 0 49 Kostnader 792 475 55 92 51 1 794 3 259 Resultat efter finansnetto 29 69 21 1 0 6 126 -varav extern försäljning 2 69 21 0 6 3 95 Budget 2018 Intäkter 846 546 75 105 3 1 810 3 385 Anslag 0 4 0 0 45 0 49 Kostnader 816 498 46 101 48 1 800 3 309 Resultat efter finansnetto 28 53 29 4 0 10 124 -varav extern försäljning 3 53 29 0 3 5 90 Budget 2019 Intäkter 867 550 71 112 6 2 200 3 806 Anslag 0 4 0 0 45 0 49 Kostnader 836 510 50 108 51 2 175 3 730 Resultat efter finansnetto 28 44 21 4 0 25 122 -varav extern försäljning 3 44 21 0 6 13 81 Från 2017 budgeterar alla verksamheter ett positivt resultat. 18
Bilaga 3 Finansiering, delen anslag och lån Miljoner kronor Prognos 2016 1) UB Budget 2017 UB Budget 2018 UB Budget 2019 UB Administration 1 301 0 1 305 0 1 330 0 1 357 0 Utveckling av statens infrastruktur 21 283 3 470 24 312 3 263 24 403 3 612 24 895 3 988 Större investeringar i nationell plan 11 441 220 13 184 60 14 054 0 15 586 0 Väginvesteringar 3 595 0 4 250 0 5 619 0 6 335 0 Järnvägsinvesteringar 7 657 0 8 319 0 7 985 0 8 792 0 Sjöfartsinvesteringar 189 119 464 60 401 0 409 0 Luftfartsinvesteringar 0 101 151 0 49 0 50 0 Övriga investeringar 2 951 560 3 445 277 3 471 139 2 303 0 Investeringar i regional plan 3 416 418 3 599 0 2 821 0 2 857 0 Övrig verksamhet 1 871-37 1 906-41 1 829-48 1 857-55 Räntor och återbetalning av lån 1 604 2 309 2 178 2 967 2 228 3 521 2 292 4 043 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 21 085 100 21 656 0 21 025 0 23 308 0 Vidmakthållande väg 12 926-300 12 376 0 12 762 0 13 869 0 Vidmakthållande järnväg 7 978 400 9 103 0 8 086 0 9 259 0 Forskning och innovation 181 0 177 0 177 0 180 0 Överskott från Trängselskatt Stockholm 1 348 1 463 2 712 64 1 594 0 1 529 0 Överskott från Trängselskatt Göteborg 987 7 870 0 895 0 910 0 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 540 337 80 407 71 486 34 602 Driftbidrag till icke statliga flygplatser 82 0 83 0 83 0 83 0 Trafikavtal 831 0 900 0 900 0 900 0 Sjöfartsstöd 2) 1 476 128 1 632 0 1 682 0 1 733 0 SUMMA 48 933 5 505 53 550 3 734 51 983 4 098 54 749 4 590 1) Prognos per oktober 2016 2) Utgående anslagssparande disponeras inte till 2017 Planerad verksamhet beräknas inte generera några kreditutnyttjanden med undantag av ett smärre kreditutnyttjande under Övrig verksamhet, som uppstod till följd av valutakursförändring primärt under 2014 avseende bidrag till Öresundsbrokonsortiet. Miljoner kronor Prognos 2016 1) 2017 2018 2019 Skuld vid årets början 42 145 41 454 40 128 41 773 Planerad upplåning 577 313 3 308 5 522 Planerad amortering 1268 1 639 1 663 1 675 Utgående skuld 41 454 40 128 41 773 45 620 1) Prognos per oktober 2016 Upplåningen åren 2018 och 2019 ökar främst genom lån till projektet Förbifart Stockholm 19
Bilaga 4 Om- och nybyggnadsåtgärder 2017-2020 Järnväg och Sjöfart Pågår och klart under 2017 Svartbäcken-Samnan, dubbelspår genom gamla Uppsala Ludvika Frövi, åtgärder för malmtransporter mm Citybanan Ställdalen-Kil, fjärrblockering, mötesstationer, hastighetsanpassning, kraftförsörjning, spårbyte, STAX 25 Åstorp-Hässleholm, 160 km/tim Malmö-Ystad, mötesstationer Pågår och klart under 2018 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25 och lastprofil C Strängnäs Härad Kil - Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder Flemingsberg, ytterligare plattformsspår Kil-Laxå, mötesstationer Skruv, mötesstation Pågår och klart under 2019 Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet etapp 1 Hallsberg Degerön dubbelspår Händelö, kombiterminal exkl. partiellt dubbelspår Stockholm C-Sörentorp, ökad kapacitet Södertälje sluss, Mälaren Pågår och klart under 2020 Fjärrstyrning av järnväg Nationellt tågledningssystem Kilafors-Holmsveden, kapacitetsåtgärder Gävle hamn, järnvägsanslutning Falköping-Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/tim och ökad kapacitet Åstorp-Teckomatorp, etapp 2 och 3 och Marieholmsbanan Pågår och fortsätter efter 2020 Kraftförsörjning ERTMS Korridor B Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. Dingersjö, Mötesstationer och kapacitetsförstärkning Tomteboda-Kallhäll, ökad kapacitet Hagalund, bangårdsombyggnad Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv Göteborg-Skövde, ökad kapacitet inkl ombyggd infart Sävenäs Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Kapacitetsåtgärder i Skåne 20
Startar 2017 och fortsätter efter 2020 Bergsåker, triangelspår Godsstråket Storvik-Frövi, kapacitetspaket 1+2 samt Sandviken-Kungsgården mötesstation Flackarp-Arlöv, utbyggnad till flerspår Startar 2018 och fortsätter efter 2020 Olskroken, Planskildhet Startar 2019 och fortsätter efter 2020 Luleå-Riksgränsen-(Narvik), införande av ERTMS Ostlänken nytt dubbelspår Järna-Linköping Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår Startar 2020 och fortsätter efter 2020 Sundsvall C Dingersjö, dubbelspårsutbyggnad Sundsvalls hamn, Tunadalsspåret, Malandstriangeln m.m. Godsstråket Dunsjö-Jakobshyttan Degerön, dubbelspår Godsstråket Hallsberg Åsbro, dubbelspår Göteborg-Borås, nytt dubbelspår via Landvetter flygplats (deletapp Mölnlycke-Bollebygd) Laxå Arvika, ökad kapacitet Ängelholm-Maria, dubbelspårsutbyggnad (inkl. Romaresväg) Väg Pågår och klart under 2017 E4 Norrtull Kista E4/E20 Tomteboda Haga Södra E6 Trafikplats Flädie (Lund-Flädie) E4 Töre Kalix Pågår eller ska starta och klart under 2018 E18 Tpl Roslags Näsby E18 Norrtälje Kapellskär Väg 70 Enköping Simtuna E22 Hurva-Vä etapp Linderöd Vä, Sätaröd-Vä och förbi Linderöd E22 Rinkabyholm E18 väster Karlstad (Björkåsmotet - trafikplats Skutberget) E20 Förbi Hova E4 Ullånger Docksta Rv 50 Askersund-Åsbro Pågår eller ska starta och klart under 2019 Rv 26 Månseryd-Mullsjö E6.20 Söder/Västerleden, Sisjömotet E20 Tollered-Alingsås Väg 70 Trafikplats Smedjebacksvägen Väg 70 Smedjebacksvägen Gyllehemsvägen E4 Sikeå-Gumboda E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats 21
Startar under perioden och klart under 2020 E16 Dala-Järna-Vansbro E4/E20 Essingeleden-Södra Länken E6.20 Hisingsleden, Södra delen Pågår och fortsätter efter 2020 E4 Förbifart Stockholm Västsvenska paketet väg E6.21 Göteborgs hamn/lundbyleden E45 Falutorget-Marieholm Startar under perioden och fortsätter efter 2020 E4 Djäkneboda-Bygdeå E4/E12 Umeå E10, Morjärv Svartbyn E4 Salmis Haparanda E10, Avakko Lappeasuando Rv 50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen Sundsvall, E14 Sundsvall Blåberget Rv 56 Valsjön-Trafikplats Mackmyra E45 Förbifart Sveg E 14 Lockne - Optand/Förbi Brunflo E45/Rv70 genom Mora steg 1-2 E18 Danderyd-Arninge E18 Frescati - Bergshamra-Stocksundsbron, förbättrat kapacitet och säkerhet E4/Lv 259 Tvärförbindelsen Södertörn Rv 50 Medevi-Brattebro (inkl Nykyrka) Rv 56 Kvicksund-Västjädra Rv 70 Simtuna-Kumla Rv 56 Bie-Stora Sundby, Räta linjen E22 Förbi Söderköping E20 Alingsås - Vårgårda E20 Vårgårda - Vara E20 Götene - Mariestad E20 Förbi Skara E20 Förbi Vårgårda E20 Förbi Mariestad Superbussar i Skåne, åtgärder i statlig infrastruktur E22 Trafikplats Lund S E22 Trafikplats Ideon E65 Svedala-Börringe E4 Ljungby- Toftanäs E22 Lösen -Jämjö Rv 25 Österleden i Växjö Rv 40 Nässjö-Eksjö E22 Fjälkinge Gualöv (ytterligare satsning i Skåne) 22
Väg och järnväg Västsvenska paketet (pågår), där bland annat Västlänken och Marieholmsbron ingår. Medel för smärre åtgärder används inom två grupper: miljöinvesteringar, bland annat vattenskydd och bullerdämpande åtgärder trimning och effektivisering, bland annat trafiksäkerhets-, cykel- och kollektivtrafikåtgärder, samt projekt som ger förstärkt kraftförsörjning i järnvägssystemet. Satsningar för ökad bärighet: Det sker investeringar i vägar för att öka bärigheten på det vägnät som är högt prioriterat av näringslivet. Det kan gälla vindkraftparker, gruvindustri och specialtransporter till eller från industrier och hamnar. Reinvesteringar järnväg Åtgärdsnamn Åtgärdskategori 2017 2018 2019 2020 Gbg hamnbana, ökad kapacitet och dubbelspår Utbyggnad spårkapacitet x x x x Nya plf Herrljunga Stationsåtgärder x Laxå-Falköping, ktl-upprustning och AT Kontaktledningsarbeten x Hallsberg - Degerön, dubbelspårsfunktion för godsstråket gm Hallsberg Utbyggnad spårkapacitet x x x Flen, spårväxelbyte 131a, 131b, 133a, 133b Växelbyten x Flemingsberg, ytterligare plattformar spår 0 Stationsåtgärder x Getingmidjan Övriga åtgärder x x x x Sävenäs godsbangård, integrering i G stlv 95 Trafikstyrning x x x x Floda, spårväxelbyte 21a och 21b Växelbyten x Alingsås, stlv 95 konvertering Trafikstyrning x x Vändspår Alingsås Utbyggnad spårkapacitet x x Förbigångsspår Herrljunga Utbyggnad spårkapacitet x Skövde - Falköping, nsp, rälsbyte Spår-/rälsbyten x Pålsboda, ny vägbro Övriga åtgärder x Västlänken Utbyggnad spårkapacitet x x x Sävedalen, spårväxelbyte 301, 302, 305a Växelbyten x Floby - Alingsås, nsp, Herrljunga - Alingsås, usp, spårbyte Spår-/rälsbyten x Förbigångsspår Falköping Utbyggnad spårkapacitet x x Tomteboda-Kalhäll, ökad kapacitet Utbyggnad spårkapacitet x x x x Sandhem-Nässjö, sth-höjning 160/200 km/h Övriga åtgärder x x Kil-Öxnered, AT-system Kontaktledningsarbeten x x Tegnérgatan, brobyte, 3500-2942-1 och 3500-2942-2 Övriga åtgärder x Strängnäs - Härad (bana) Utbyggnad spårkapacitet x x Västra stambanan Trimningsåtgärder Övriga åtgärder x x x Tranås-Flisby, uppspår rälsbyte Spår-/rälsbyten x x Mötesstationer Kil-Laxå Utbyggnad spårkapacitet x x Borås bangård, kontaktledningsupprustning Kontaktledningsarbeten x x Herrljunga-Borås, fjärrstyrning Övriga åtgärder x x x Hagalund - kontaktledningsbyte Kontaktledningsarbeten x x x Kristinehamn-Kil, förstärkningslina Kontaktledningsarbeten x x 23