Internbudget. Stadsområdesnämnd Söder

Internbudget Stadsområdesnämnd Söder 2014

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 2.1 Nämndens ansvarsområden... 3 3 Förutsättningar och strategier för planeringen... 4 3.1 Omvärldsbevakning... 4 3.2 Resurser... 8 3.3 Utveckling... 10 4 Mål och åtaganden... 15 5 Ekonomi... 19 5.1 Individ- och familjeomsorg... 21 5.2 Vård och omsorg... 23 5.3 Fritid och kultur... 28 5.4 Övrig och gemensam verksamhet... 29 5.5 Investeringsram... 30

1 Sammanfattning Stadsområdesnämnden har brutit ned kommunfullmäktigemålen i egna nämndsmål. Bland målen kan nämnas en ökad satsning på insatserna till försörjningsstödstagare, en ökning av brukarnas delaktighet och inflytande över vården och omsorgen och en ökning av trygga anställningar inom vård- och omsorgsverksamheten. Nämndsmålen beskriver det resultat som förvaltningen ska uppnå under 2014 och visar vilket bidrag som Stadsområdesnämnd Söder tänker göra till uppfyllelsen av kommunfullmäktigemålen. Nämndsmålen är satta i relation till de ekonomiska ramarna och beskriver vad som är möjligt att utföra med de medel som nämnden tilldelats för året. Budgeten för år 2014 innehåller 719 209 tkr för resursfördelad verksamhet och 24 688 tkr för anslagsfinansierad verksamhet. Det totala kommunbidraget för Stadsområdesnämnd Söder är 743 897 tkr. För den resursfördelade verksamheten ökar kommunbidraget med 24 946 tkr eller 3,6 procent i förhållandet till 2013. Ökningen beror till största delen på kompensation för prisoch löneökningar samt befolkningsökning. Under 2013 har Malmö stad anslutit sig till Kommunförbundets avtal för korttid och särskilda boendeplatser utanför Malmö stad. Dessutom har en ny upphandling gjorts för ramavtalet som avser externa platser inom Malmö stad. Dessa upphandlingar har medfört prisökningar som överstiger kommunbidragskompensationen för stadsområdesförvaltningen med cirka 8 800 tkr. Detta har medfört en väsentlig kostnadsanpassning av budgeten. De volym- och vårdtyngdsökningar som den förväntade ökade andelen äldre inom stadsområdet medför har inte kunnat beaktas budgetmässigt. En översyn kring beslutade insatser pågår inom enheten för bistånd och stöd. Stadsområdesnämnd Söder har fått minskad investeringsram från 4 139 tkr till 1 000 tkr jämfört med 2013. Detta innebär att det blir mycket svårt att göra reinvesteringar i lokaler, IT-utrustning och övriga inventarier utifrån nuvarande behov i verksamheten. Detta påverkar speciellt vårdoch omsorgsverksamheten. I stadsområdesförvaltning Söder arbetar cirka 990 anställda. Av dem är 89 procent kvinnor och 11 procent män. De vanligaste yrkesgrupperna är undersköterskor och socialsekreterare. Antal chefer i förvaltningen är 57 varav 45 är första linjens chefer. Dessa har i genomsnitt 20 medarbetare. Under de kommande åren förväntas stadsområdets befolkning att öka, från cirka 56 000 år 2012 till cirka 62 000 år 2018. Åldersgruppen 0 12 antas öka medan åldersgruppen 16 19 antas minska. För individ- och familjeomsorgen innebär det att antalet barn och barnfamiljer som är i behov av insatser och stöd kan komma att öka. Samtidigt kan antalet ungdomar som blir aktuella för utredningar och insatser komma att minska. Andelen 65 79 år förväntas öka med en procentenhet, medan andelen 80 89 år förväntas minska med en procentenhet. Bland de allra äldsta 90 år och äldre ökar andelen män från 24 procent till 27 procent av alla invånare i åldersgruppen. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 2(30)

2 Inledning Kommunfullmäktige fastslår varje år budgeten för Malmö stad och lägger fast övergripande mål för kommunen. Därefter tar stadsområdesnämnden fram Internbudget Verksamhet och ekonomi, som innehåller nämndsmål och resursfördelning för stadsområdesförvaltningens verksamheter. Som ett svar på internbudgeten tar förvaltningens avdelningar fram verksamhetsplaner som berättar hur man kommer att arbeta för att uppnå målen vilka åtaganden som avdelningarna gör. 2.1 NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDEN Stadsområdesnämndens ansvarsområden styrs av dess reglemente, som beslutats av kommunfullmäktige. Nämnden har ansvar för: kommunens skyldigheter enligt socialtjänstlagen, ett ansvar som i Malmö stad organiseras i individ- och familjeomsorg samt vård- och omsorgsverksamhet lokal kultur- och fritidsverksamhet att tillgodose brukar- och medborgarmedverkan för en väl fungerande demokrati, i en nära dialog mellan stadsområdets invånare, förvaltningsorganisationen och stadsområdets förtroendevalda. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 3(30)

3 Förutsättningar och strategier för planeringen I det här kapitlet kan du läsa om de förutsättningar som stadsområdesförvaltningen står inför vid planeringen av år 2014, exempelvis befolkningsutvecklingen, kompetensförsörjningen och lokalförsörjningen. Du kan också läsa om stadsområdesförvaltningens övergripande strategier och utvecklingsområden under året. 3.1 OMVÄRLDSBEVAKNING Stadsområdesförvaltningens verksamhet är mycket beroende av vad som händer i omvärlden, hos regering och riksdag, i Malmöregionen i stort och inom den egna organisationen. Förändringar i exempelvis befolkningsstrukturen eller i kvinnors och mäns förutsättningar att hitta ett jobb påverkar stadsområdesförvaltningen direkt och kan få följder för resursbehov och utvecklingssatsningar. Stadsområdesförvaltningens avdelningar har kontinuerlig bevakning av förändringar som kan komma att påverka verksamheten under kommande år. Nedan kan du läsa en sammanfattning av denna omvärldsbevakning. 3.1.1 Befolkningsutveckling Under de kommande åren förväntas stadsområdets befolkning att öka, från cirka 56 000 år 2012 till cirka 62 000 år 2018. Antalet unga 10 12 år förväntas öka med 35 procent, från cirka 1 600 till cirka 2 200. Detta kan påverka stadsområdesförvaltningens verksamheter för unga, som fritidsgårdarna, allaktivitetshusen och även biblioteken. Åldersgruppen 0 12 antas öka fram till 2018 medan åldersgruppen 16 19 antas minska. För individ- och familjeomsorgen innebär det att antalet barn och barnfamiljer som är i behov av insatser och stöd kan komma att öka. Samtidigt kan antalet ungdomar som blir aktuella för utredningar och insatser komma att minska. Andelen 65 79 år förväntas öka med en procentenhet 2012 2018, medan andelen 80 89 år förväntas minska med en procentenhet. Bland de allra äldsta 90 år och äldre ökar andelen män från 24 procent till 27 procent av alla invånare i åldersgruppen. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 4(30)

Antal och andel invånare i stadsområde Söder 2012 och 2018 fördelat på ålder Åldersgrupp Antal invånare 2012-12-31 Antal invånare enligt prognos 2018 Procentuell ökning eller minskning 2012-2018 Andel i procent av totalen 2012 Andel i procent av totalen 2018 0-5 år 5 344 5 871 10% 9% 9% 6-9 år 2 596 3 355 29% 5% 5% 10-12 år 1 633 2 203 35% 3% 4% 13-15 år 1 721 1 892 10% 3% 3% 16-19 år 2 735 2 454-10% 5% 4% 20-64 år 33 621 36 351 8% 60% 59% 65-79 år 6 350 7 132 12% 11% 12% 80-89 år 1 999 2 145 7% 4% 3% 90- år 343 444 29% 1% 1% Totalt 56 342 61 847 10% 100% 100% Andelen kvinnor och män i stadsområde Söder 2012 och 2018 fördelat på ålder Åldersgrupp Andel kvinnor 2012 Andel kvinnor 2018 Andel män 2012 Andel män 2018 0-5 år 48% 49% 52% 51% 6-9 år 49% 48% 51% 52% 10-12 år 50% 48% 50% 52% 13-15 år 47% 49% 53% 51% 16-19 år 50% 50% 50% 50% 20-64 år 49% 49% 51% 51% 65-79 år 53% 53% 47% 47% 80-89 år 62% 62% 38% 38% 90- år 76% 73% 24% 27% Totalt 50% 50% 50% 50% 3.1.2 Förändringar i omvärlden, närvärlden och den egna organisationen I detta avsnitt anges trender och förändringar som kan ha inverkan på verksamheten under året, som exempelvis: övergripande trender som kan påverka verksamheten förändringar i lagstiftning och förordningar beslut och nya policys eller program på kommunövergripande nivå. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 5(30)

Fler äldre i samhället På lite längre sikt kommer andelen och antalet äldre i befolkningen att öka. Detta beror på att stora generationer födda på fyrtiotalet blir äldre. (Befolkningsprognos för Malmö 2013 2018. Stadskontoret). På sikt kommer detta att ställa krav på vård- och omsorgsverksamheten, både för att den nya generationen äldre blir fler, men också för att de kan tänkas ha andra behov och önskemål på servicens och vårdens utformning. Ökade samhällsklyftor Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat på hur inkomstklyftorna, hälsoklyftorna och boendesegregationen i Malmö ökar. Alla nämnder och förvaltningar har ett ansvar för att arbeta med folkhälsofrågan och med att hitta åtgärder utifrån kommissionens slutsatser. Kommunstyrelsen kommer under 2014 att fastställa slutsatser kring kommissionens arbete och hur det ska föras vidare. När kommunstyrelsens strategi ligger fast får stadsområdesnämnden och stadsområdesförvaltningen lägga upp sitt eget arbete för kommande år. Ökad statlig kontroll Inom socialtjänstens verksamheter ökar statens detaljstyrning genom lagstiftning och andra föreskrifter och genom fler kontroller av att verksamheterna följer lagstiftning och andra direktiv. Detta kan naturligtvis vara en bra utveckling som leder till en bättre kvalitet för brukare och klienter. Det ställer dock höga krav på verksamheterna att ta fram och befästa nya rutiner eller regler. Det krävs också resurser för att ta tillvara på den information som kontrollorganen ger om möjliga förbättringsområden. Krav på ökad genomskinlighet I takt med teknikutvecklingen ökar kraven från medborgarna på att kommunens information ska vara öppen, tillgänglig och tillräcklig. Detta kan både innebära nya möjligheter för kommunen att kommunicera med medborgarna och nya arbetsuppgifter, allteftersom efterfrågan ökar. Kraven på snabba besked är heller inte alltid förenligt med det politiska systemets gång. Krav på demokrati och delaktighet ökar Både på lokal och nationell nivå ställs ökade krav på brukardelaktighet och medborgardialog. Bland annat har kommunstyrelsen tillsatt en demokratiberedning med uppdrag att ta fram en handlingsplan för utvecklad medborgarservice och medborgardialog. Stadsområdesnämnden har tagit beslut om att inrätta två grupper inriktade på medborgardialog och på brukar- och klientdialog. Svårigheter att rekrytera inom vissa yrkesgrupper Både på nationell och europeisk nivå finns svårigheter med att rekrytera och behålla erfarna socialsekreterare inom barn- och ungdomsvård. Detta innebär svårigheter för barn och familjer i utsatta situationer och för de enskilda socialarbetarna. Det är också ett slöseri med resurser för staten, kommunerna, socialtjänsten och utbildningarna. Konjunkturen Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att en svag omvärld men goda villkor för svenska hushåll innebär en medioker svensk konjunktur de kommande åren. BNP förväntas växa med 1,5 procent under 2013 för att sedan accelerera till 2,5 procent år 2014. Den relativt svaga BNP-tillväxten under 2013 innebär att sysselsättningen bara ökar marginellt i år för att ta lite mer Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 6(30)

fart 2014. Svag sysselsättningsökning i kombination med fortsatt växande arbetsutbud innebär även att arbetslösheten håller sig kring 8 procent under 2013 för att börja falla först under 2014. (Enligt Malmö stads budget för 2014.) Valet 2014 Under 2014 är det EU-val den 25 maj och val till riksdag, region och kommun den 14 september. I stadsområde Söder kommer förtidsröstning att finnas tillgänglig i de tre lokaler som i dagsläget erbjuder medborgarservice. Valresultatet i kommunvalet kan också komma att påverka kommunens styrning och politiska inriktning, något som kan kräva förändringar i stadsområdesförvaltningens verksamhet. Ny bibliotekslag Den 1 januari 2014 träder en ny bibliotekslag i kraft. Den nya bibliotekslagen skärper skrivningarna om folkbibliotekens uppgift för litteratur och läsfrämjande samt slår fast att folkbibliotekens utbud av litteratur och medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Alla landets kommuner ska enligt bibliotekslagen anta en plan för sin biblioteksverksamhet. Malmö stad biblioteksplan 2011 2014 kommer att utvärderas under 2014. Kulturnämnden svarar för utvärderingsarbetet. Nytt bedömningsinstrument för insatser för äldre En nationell implementering av ett nytt bedömningsinstrument där äldres behov är i centrum (ÄBIC) pågår. Bedömningsinstrumentet börjar implementeras under 2014, inför det nya verksamhetssystemet för vård och omsorg 2015. Nya riktlinjer för bemanning på demensboenden Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om kommunernas ansvar för bemanningen i alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. Föreskrifterna kommer att träda i kraft under 2015 och förberedelser för detta kommer att påbörjas under 2014. Nya riktlinjer vid handläggning av ekonomisk hjälp Under 2014 kommer individ- och familjeomsorgen att börja tillämpa nya riktlinjer vid handläggning av ekonomisk hjälp. Dessa riktlinjer innebär förtydliganden av vissa bedömningsgrunder och krav på en tätare uppföljningsfrekvens än i dagsläget. För 2014 finns det avsatt särskilda medel som är riktade till åtgärder för att minska antalet försörjningsstödstagare i Malmö. Planeringen i stadsområde Söder är att dessa medel ska användas bland annat till att minska ärendemängden hos flera av socialsekreterarna som arbetar med ekonomiskt bistånd och därigenom frigöra tid till uppföljningar och möten med klienterna. Nya riktlinjer för barn- och ungdomsvård Under 2014 slutförs arbetet med att implementera de nya riktlinjerna för barn- och ungdomsvård. Arbetet påbörjades redan under andra halvåret 2013 men beräknas inte vara helt klart förrän i slutet av 2014. Syftet med riktlinjerna är att öka kvaliteten i ärenden som rör barn, ungdomar och deras familjer. Riktlinjerna syftar också till att betona vikten av noggrann planering och uppföljning av såväl utredningar som insatser. Kommunövergripande satsning på arbete mot diskriminering Under 2014 förväntas en övergripande strategisk utvecklingsplan för diskriminering antas och Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 7(30)

gälla för samtliga Malmö stads verksamheter. Detta kan medföra att arbetet med diskrimineringsfrågor blir mycket omfattande för verksamheten. 3.2 RESURSER Stadsområdesförvaltning Söder är en verksamhet där resurserna i mycket hög grad utgörs av förvaltningens medarbetare. Det är deras kompetens och engagemang som avgör hur bra verksamheten blir. Förutom medarbetarnas bidrag är det viktigt att ha tillgång till rätt lokaler i form av bland annat särskilda boenden, bibliotek och fritidsgårdar. Resurstilldelningen och resursfördelningen i ekonomisk mening redovisas under avsnitten Ekonomi och Verksamheten Ekonomiska konsekvenser. 3.2.1 Lokaler Individ- och familjeomsorgen i stadsområdesförvaltningen har tillgång till cirka 170 lägenheter. Behovet av ytterligare lägenheter kommer förmodligen att öka i takt med en stadig befolkningsökning i stadsområdet. För närvarande planeras ytterligare ett socialt boende. Stadsområdesförvaltningen har för flera år sedan lagt in en beställning hos LIMA som gäller lokal för socialt boende för missbrukare. Denna har ännu inte förverkligats. Områdesutvecklingsavdelningen har lokaler för bland annat fritidsgårdarna, biblioteken och allaktivitetshusen. Biblioteken har länge signalerat ett behov av större lokaler. Eventuellt finns behov av att se över hela stadsområdsförvaltningens utbud i Oxie. Lokalutrymmena på allaktivitetshuset i Hermodsdal är alldeles för små jämfört med behoven. Diskussion kommer därför att föras angående en tom lokal på skolområdet. Vård- och omsorgsverksamheten står inför en generationsväxling med främst 30- och 40- talister som målgrupp. Dessa generationer kommer troligtvis att ha andra krav på både boende och insatser än dagens brukare. Sett till befolkningsprognosen kommer antalet äldre att öka. Dock görs bedömningen att det i nuläget inte är av den omfattningen att fler boendeplatser skulle behövas, då utveckling av insatser inom hemtjänst och hemsjukvård fortsätter att utvecklas för att kunna möta de äldres behov i det egna boendet. Bostadssituationen i stadsområdet är ansträngd vilket innebär svårigheter att erhålla en lägenhet. Utbudet av handikappsanpassade lägenheter är mycket begränsat. Vård- och omsorgsverksamheten ser ett behov av ett utökat antal seniorlägenheter och SoL-boendeplatser för personer med psykiska diagnoser Vård- och omsorgsverksamheten önskar att lämna den lokal som används som mötesplats för äldre på Lindgården. Anledningen är att den inte används på det sätt som var tänkt och att antalet besökare är alltför få. Istället vill verksamheten testa nya alternativ såsom att pröva mobila mötesplatser för äldre. 3.2.2 Personal och kompetens Stadsområdesförvaltning Söder har cirka 990 anställda. Av dem är 89 procent kvinnor och 11 procent män. De vanligaste yrkesgrupperna är undersköterskor och socialsekreterare. Antal chefer i förvaltningen är 57 varav 45 är första linjens chefer och dessa har i genomsnitt 20 medarbetare. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 8(30)

Den största verksamheten är vård- och omsorgsverksamheten, som består av två avdelningar. Inom avdelningen för vård och omsorg arbetar cirka 640 personer varav 93 procent är kvinnor och 7 procent är män. Verksamhetens första linjens chef har i genomsnitt 25,5 medarbetare. Inom avdelningen för bistånd inom vård och omsorg arbetar cirka 40 personer. Cirka 8 procent dessa är män och cirka 92 procent kvinnor. Verksamhetens första linjens chef har i genomsnitt 28 medarbetare. Individ- och familjeomsorgen i stadsområde Söder består av ca 180 medarbetare och är indelad i två enheter med fokus på barn och familj respektive vuxna. I avdelningen är 87 procent kvinnor och 13 procent män. Verksamhetens första linjens chefer har i genomsnitt 16,5 medarbetare. Inom avdelningen för områdesutveckling arbetar cirka 70 personer, varav 66 procent kvinnor och 34 procent män. Avdelningen är indelad i två enheter, en för fritid och förebyggande och en för kultur och medborgarmöten. Verksamhetens första linjens chefer har i genomsnitt 9 medarbetare. Staben består av tre avdelningar: kommunikationsavdelningen, HR-avdelningen och ekonomiavdelningen. Där arbetar 31 personer, varav 65 procent kvinnor och 35 procent män. Stabens första linjens chefer har i genomsnitt 7,5 medarbetare. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 9(30)

Personalfakta Befattning Totalt antal Antal kvinnor Antal män Medelålder total Medelålder kvinnor Medelålder män Arbetsterapeut 16 14 4 41 42 36,5 Biståndshandläggare 22 21 1 40 40 40 Distriktssköterska 9 9 0 52 52 - Fritidsledare 20 11 9 41 43 40 Sektionschef 46 42 4 48,5 49 47 Sjuksköterska 43 41 2 44 44 41,5 Socialsekreterare 149 133 16 38 38 38 Undersköterska dag 409 384 25 45 45 49 Undersköterska natt 71 67 4 49 49 45 En målsättning för alla verksamheter är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Majoriteten av tjänsterna inom individ- och familjeomsorgen innebär myndighetsutövning vilket innebär höga krav på rätt kompetens. Det är idag svårt att rekrytera erfaren personal till myndighetsarbetet inom utredning inom barn och familj. Svårigheterna finns dock såväl på lokal nivå som på regional. En utmaning är att verksamheten kan säkerställa att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Inom vård- och omsorgsverksamheten pågår en generationsväxling bland de kvinnor och män som berörs av vården vilket kommer att innebär ändrade krav på de insatser och boendeformer som tillhandahålls. Detta kan få konsekvensen att kompetenskraven på de medarbetare som möter brukarna förändras. Förvaltningens förväntade pensionsavgångar 2014 2020 är 78 medarbetare (beräkningsålder 67 år) fördelat enligt: Avdelning för vård och omsorg: 54 medarbetare Avdelning för bistånd inom vård och omsorg: 1 medarbetare Avdelning för individ- och familjeomsorg: 14 medarbetare Avdelning för områdesutveckling: 4 medarbetare Stab: 3 medarbetare 3.3 UTVECKLING Stadsområdesförvaltningens övergripande strategier för verksamhetsutveckling är: Medborgaren i centrum Stadsområdesförvaltningens arbete ska alltid utgå från behoven hos dem vi är till för brukare, klienter, närstående, medborgare och uppdragsgivare. Det är det som är syftet med förvaltningens arbete. De lösningar som tas fram ska vara anpassade efter individen, med hänsyn till att alla kvinnor och män oavsett bakgrund och tillhörighet har rätt till ett rättssäkert, effektivt och jämlikt bemötande. Stadsområdesförvaltningen ska också utveckla medborgardialog där förtroendevalda och medborgare kan mötas för samråd och diskussioner. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 10(30)

Samarbete En helhetssyn på medborgarnas behov kräver fortsatt samarbete mellan stadsområdesorganisationens olika verksamheter. Ett strukturerat samarbete mellan stadsområdena och nämnderna för förskola, grundskola samt gymnasie- och vuxenutbildning måste också finnas. Dessutom måste stadsområdesförvaltningen fortsätta att upprätthålla bra samarbetsformer med sociala resursförvaltningen och övriga förvaltningar, med regionen och staten samt med näringslivet och ideella organisationer. Hela organisationen måste arbeta efter gemensamma mål och ta ett gemensamt ansvar för det som ska göras. Tänka nytt Stadsområdesförvaltningen ska hela tiden arbeta för att hitta nya lösningar. Det kräver både nyfikenhet, mod och god kompetens hos medarbetarna och ett tydligt och stödjande ledarskap. För att kunna tänka nytt krävs det att alla som arbetar i förvaltningen har inställningen att vi kan bli bättre på det vi gör och att de fel som uppstår ska rättas till. 3.3.1 Utvecklingsområden I detta avsnitt redogörs för identifierade förbättrings- och utvecklingsområden utifrån exempelvis: resultat av genomförda brukarundersökningar och medarbetarenkäter; klagomål, tillsyn och granskningar; och kommunövergripande satsningar. Fortsatt arbete inom områdesprogrammet Områdesprogrammet i Lindängen och den stadsutvecklingsprocess som pågår där är en utmaning för stadsområdesförvaltningen. Sedan några år driver förvaltningen tillsammans med andra aktörer inom Malmö stad och näringsliv ett större utvecklingsarbete i syfte att bygga om Lindängens centrum. Detta långsiktiga arbete fortsätter under 2014 samtidigt som stadsområdesförvaltningen genomför aktiviteter och insatser i mindre skala, för att successivt bygga upp ett tryggt och attraktivt område. Ökat arbete med brukar- och medborgardialog I samband med Malmö stads omorganisation 2013 fick de nya stadsområdesförvaltningarna en strategisk roll när det gäller att driva och samordna arbetet med medborgar- och brukardialog. En viktig utmaning för avdelningen handlar därför om att stötta politiken i det demokratiuppdrag som inletts under hösten 2013 och som syftar till att skapa fler möten mellan medborgarna och politiker. Förvaltningen erbjuder medborgarservice på tre olika ställen inom stadsområdet. Servicen utformas efter de lokala behov och förutsättningar som finns. I Oxie kommer medborgarservicen som fått ny placering i biblioteket att följas upp. Utökat arbete enligt Framtidens hus-konceptet År 2012 startade områdesteamet som har fokus på arbete med försörjningsstödstagare som bor på Lindängen. Inom områdesteamet har den enskilde socialsekreteraren färre ärenden att handlägga. Detta leder till att socialsekreteraren har möjlighet att arbeta med motiverande och stödjande insatser som i sin tur kan leda till självförsörjning. Verksamheten är samlokaliserad med andra relevanta aktörer till exempel Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen, vilket innebär att vägen till planering kortas. Individ- och familjeomsorgen planerar att under 2014 börja arbeta utifrån samma fokus även i de övriga sektionerna för ekonomiskt bistånd. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 11(30)

Lean och brukarmedverkan inom individ- och familjeomsorgen Ett löpande utvecklingsarbete kommer att pågå inom ramen för individ- och familjeomsorgens satsning på Lean. Under 2012 och 2013 har all personal genomgått utbildning med inriktning på bland annat kundfokus, värdeflödesanalys och målarbete. Under 2014 kommer satsningen övergå till ett mer praktiskt användande av de kunskaper som förvärvats. Individcentrerat och salutogent förhållningssätt inom vård- och omsorgsverksamheten Vård- och omsorgsverksamheten fortsätter att arbeta med ett salutogent synsätt som fokuserar på faktorer som främjar och vidmakthåller hälsa. Satsningen syftar till att stärka brukaren så att han eller hon kan bibehålla sina färdigheter. För att ytterligare förstärka denna satsning kommer avdelningarnas ledningsgrupper och stödfunktioner gå Sveriges kommuner och landstings utbildning Leda för resultat. Utbildningen syftar till att stödja en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Arbete utifrån den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra årliga brukarundersökningar. Syftet med undersökningarna är att följa upp äldreomsorgens kvalitet utifrån brukarnas perspektiv och att undersöka hur väl insatserna svarar mot de äldres behov. Resultatet av brukarundersökningarna är ett av verksamhetens viktigaste underlag för att, över tid, följa brukarnas nöjdhet och verksamhetens kvalitet. Resultatet från brukarundersökningen 2012 visar att både hemtjänsten och de särskilda boendena har flera utvecklingsområden att arbeta med. De främsta är: bemötande, inflytande, hjälpens utförande och information. Kvalitetssäkring av biståndsbeslut Avdelningen för bistånd inom vård och omsorg kommer fortsättningsvis att satsa på att kvalitetssäkra sina processer. Det handlar om att rättsäkra och arbeta för enhetliga biståndsbedömningar, att hålla biståndsbeslut aktuella, att arbeta med uppföljningar och kollegiala granskningar samt att öka andelen brukare med LSS-insatser som får en individuell plan upprättad. Satsningar på välfärdsteknologi Under 2014 kommer vård- och omsorgsverksamheten att genomföra olika tester inom området välfärdsteknologi. Det handlar exempelvis om nya kommunikationsverktyg, test av robot för videosamtal samt utveckling av en virtuell promenad i skog och i stadsmiljö. I samarbete med Malmö högskola utvecklas även dataspel för äldre. Utvecklingen av läsplattor och smarta telefoner som arbetsverktyg kommer att fortsätta under året. Översyn och renodling av fritids- och förbyggarverksamheterna Avdelningen för områdesutveckling är i uppstartsfas och en målsättning under 2014 handlar om att få en överblick över de verksamheter som ingår i den nya avdelningen. Under året kommer en inventering göras av fritidsverksamheten som finns på fritidsgårdar, allaktivitetshus och mötesplatsen Gnistan. Med en förståelse för helheten och genom samverkan kan utbudet tydliggöras, synliggöras och utvecklas i den riktning som det finns behov av. På uppdrag av nämnden, kommer även möjligheterna för ett allaktivitetshus i Oxie att utredas. Stadsområdeförvaltningens förebyggandesektion kommer under året att tydliggöra och renodla de uppdrag som ligger inom sektionen. Förväntade effekter av detta är bland annat ökade insatser från socialtjänsten för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller missbruk, ett Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 12(30)

ökat fokus på trygghet i offentlig miljö och tydlig samverkan med polis och andra aktörer. Satsningar på att stärka arbetsgivarvarumärket Under 2014 kommer stadsområdesförvaltningen att satsa på att bygga upp ett strukturerat arbete för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke (employer branding). Arbetet handlar bland annat om hur vi tryggar förvaltningens chefs- och kompetensförsörjning. Förväntad brist kan idag identifieras för mellanchefer, distriktssjuksköterskor samt erfarna socialsekreterare. De redan anställda medarbetarna har stor trovärdighet när det handlar om att kommunicera bilden av arbetsplatsen och arbetsgivaren. För blivande medarbetare och andra som ser på arbetsgivaren utifrån handlar arbetet om att planera sin kommunikation väl. Fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering Stadsområdesförvaltningen har i flera år satsat på det Malmö stad-övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering. Under 2014 måste arbetet fortsätta, bland annat genom en jämställdhetsintegrering av stadsområdets budget- och uppföljningsprocess, kontinuerliga jämställdhetsanalyser av verksamheterna och kontinuerlig utbildning och dialog på medarbetarnivå för att nå ett jämställt förhållningssätt till våra brukare, klienter och medarbetare, oavsett kön, bakgrund och härkomst. 3.3.2 Samarbeten internt och externt I detta avsnitt beskrivs planerade samarbeten och nätverk, till exempel mellan förvaltningens avdelningar, med andra förvaltningar, med övriga offentliga aktörer och med privata aktörer, näringsliv och ideell sektor. Samarbete med Vinnova och Malmö högskola Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har tilldelat äldreomsorgen i Malmö stad medel för att tillsammans med Malmö högskola och Medeon AB bygga upp en "testbed" för äldreomsorgen i Malmö. Det handlar om att utveckla och testa nya idéer som kan bidra till att öka kvaliteten i omsorgen. Idéerna kan vara produkter, tjänster, arbetsprocesser eller organisatoriska lösningar och ska utvecklas utifrån äldre kvinnor och mäns behov. De nya idéerna ska testas och utvecklas tillsammans med dessa äldre kvinnor och män i de miljöer där de ska användas, till exempel i den äldres eget hem. Samarbete med Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen Inom ramen för områdessatsningen bedriver individ- och familjeomsorgen verksamhet på Lindängen. En av strategierna i detta arbete är att individ- och familjeomsorgen arbetar tillsammans med Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen för att korta vägen från ansökan till planering för självförsörjning. Rent konkret är de olika verksamheterna samlokaliserade i Framtidens hus på Lindängen, vilket innebär att samarbetet blir smidigt och enklare. Individ- och familjeomsorgen planerar att arbeta för att ha Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen mycket nära även den övriga dagliga verksamheten. Detta skulle kunna innebära att man även här samlokaliserar verksamheterna, men det kan även innebära att man sitter i olika byggnader fast samtidigt geografiskt nära varandra. Samarbete med Region Skåne Områdesteamet på Framtidens hus har inlett ett samarbete med Fosietorps vårdcentral. Detta samarbete innebär att det blir snabbare och enklare att få tid på vårdcentralen för de män och Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 13(30)

kvinnor som kommer i kontakt med områdesteamet. Båda enheterna inom individ- och familjeomsorgen planerar fler möjliga samarbeten med vårdcentralen. Ett samverkansavtal finns mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Utöver detta finns även ett gemensamt lokalt avtal mellan vård- och omsorgsverksamheten inom stadsområdeförvaltningen och primärvården, där bland annat fortbildningssatsningar för legitimerad personal planeras. Även sektionschefer inom enheten för HSL och bemanning träffar regelbundet verksamhetsansvariga för primärvården för att säkerställa patientsäkerheten. Samarbeten med de nya skolförvaltningarna Stadsområdesförvaltningen behöver fortsätta att utveckla samarbetet med de nya skolförvaltningarna. Befintliga samarbeten som SSP (skola, socialtjänst, polis) behöver anpassas efter de nya förhållandena. I alla dess utvecklingsarbeten måste utgångspunkten vara behoven hos elever, föräldrar och andra berörda kvinnor och män, pojkar och flickor, snarare än organisationsstrukturen. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 14(30)

4 Mål och åtaganden Nedan följer de mål som kommunfullmäktige antagit i budget för år 2014. Kommunfullmäktigemålen är nedbrutna i nämndsmål, vilket uttrycker på vilket sätt stadsområdesnämnden ska bidra till uppfyllelsen av de gemensamma målen. Varje nämnd bidrar till kommunfullmäktigemålen genom sitt resultat, formulerat som nämndsmål. Vissa nämnder kan bidra mer till ett visst mål än andra, men nämndernas totala resultat ska se till att kommunfullmäktigemålen uppnås. Stadsområdesnämnd Söder har inte brutit ned samtliga mål till nämndsmål. Detta beror på att vissa mål är direkt riktade till en annan nämnd, oftast någon av skolnämnderna. Kommunfullmäktige antog i maj 2014 ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad. Tiden för beslutet gör att nämndsmålen är satta utifrån den nya modellen, medan kommunfullmäktigemålen inte är det. Till varje nämndsmål finns en eller flera målindikatorer kopplade. Målindikatorernas roll är att ge en indikation på om man är på rätt väg mot målet. Viktigt att tänka på är att en indikator pekar på att något har hänt men inte ger svar på varför det hände. När måluppfyllelsen ska bedömas behövs därför förutom målindikatorerna också en analys av det arbete som utförts och av hur dessa två samspelar för att få ett bra analysunderlag för nämnden att ta ställning till. I tabellen på nästa sida anges kommunfullmäktigemålen, nämndsmålen och målindikatorerna för nämndsmålen. Kommunfullmäktigemålen följs upp på kommunövergripande nivå med egna indikatorer. För målindikatorerna för nämndsmålen noteras när de följs upp: i delårsrapport 1 (DR 1), delårsrapport 2 (DR 2) och årsanalys (ÅA). Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 15(30)

Kommunfullmäktigemål och nämndsmål för 2014 Kommunfullmäktigemål Nämndsmål Följs upp genom Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Öka och rikta insatser till försörjningsstödstagare för att fler kvinnor och män i åldern 18-25 år ska bli självförsörjande Öka antalet praktikplatser för arbetslösa unga kvinnor och män 18-25 år inom förvaltningen Öka och rikta insatser till försörjningsstödstagare för att fler kvinnor och män ska bli självförsörjande Öka samarbetet med övriga interna och externa aktörer, näringsliv och ideell sektor för att hitta rätt lösningar för kvinnor och män som uppbär försörjningsstöd. Förebygga fler vräkningar för att bidra till att hemlösheten inte ökar Öka arbetet med att upptäcka och rikta insatser till kvinnor och män som har svårt att betala hyran för att bidra till att hemlösheten inte ökar Jämställdhetsintegrera stadsområdesnämndens mål och uppföljning Ta fram jämställdhetsanalyser inom alla verksamheter i stadsområdesförvaltningen Säkerställa att alla rekryteringar sker på ett icke-diskriminerande sätt 1) Tid med handläggare per klient 18-25 år. Uppdelat i kvinnor och män. (ÅA) 2) Genomsnittligt antal uppföljningsträffar per klient 18-25 år och kvartal. Uppdelat på kvinnor och män. (DR 2, ÅA) Antalet praktikplatser per verksamhet. Uppdelat på kvinnor och män. (DR 1, DR2, ÅA) 1) Tid med handläggare per klient. Uppdelat i kvinnor och män. (ÅA) 2) Genomsnittligt antal uppföljningsträffar per klient och kvartal. Uppdelat på kvinnor och män. (DR 2, ÅA) 1) Kvalitativ bedömning. (DR 1, ÅA) 2) Muntlig redovisning till nämnden i samband med DR 2. 1) Andelen erhållna anstånd med avhysning i förhållande till samtliga inkomna underrättelser om avhysning. Uppdelat i kvinnor och män. (DR 2, ÅA) 2) Kostnader för boendedygn. (DR 2, ÅA) Antal kvinnor och män som fått hjälp med att betala hyresskulder och som inte behövt ytterligare hjälp med hyresskulder inom 6 månader. (ÅA) Andelen av stadsområdesnämndens mål som är jämställdhetsintegrerade (ÅA) Antalet genomförda jämställdhetsanalyser per verksamhet (DR 1, DR2, ÅA) Andelen rekryteringar som utförs i enlighet med rekryteringsprocessen. (DR 1, DR2, ÅA) Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Utbilda och stödja medarbetarna i arbetet med att uppmärksamma bemötandet av brukare och Malmöbor, såväl kvinnor som män Öka brukarnas (kvinnors och mäns) inflytande över vården och omsorgen Andel av stadsområdes avdelningar som utfört minst en utbildning där bemötandet uppmärksammas. (DR 1, DR2, ÅA) Brukarnas (mäns och kvinnors) upplevelse av inflytande över vården och omsorgen. (Enkätundersökning) (DR1, ÅA) Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 16(30)

Kommunfullmäktigemål Nämndsmål Följs upp genom Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Öka brukarnas (kvinnors och mäns) delaktighet i vården och omsorgen Satsa på modellen Allaktivitetshus för att utveckla mötesplatserna i stadsområdet Satsa på modellen Allaktivitetshus för att utveckla mötesplatserna i stadsområdet Låta fritidsgårdsverksamheten utgå från flickornas och pojkarnas behov och önskningar Låta fritidsgårdsverksamheten utgå från flickornas och pojkarnas behov och önskningar Låta bibliotekens verksamhet utgå från flickornas och pojkarnas behov och önskningar Säkerställa att alla rekryteringar sker på ett icke-diskriminerande sätt Säkerställa att alla medarbetare (kvinnor och män) som anmäler önskemål om högre sysselsättningsgrad får sina behov tillgodosedda Öka andelen trygga anställningar i vård- och omsorgsverksamheten, såväl för kvinnor som män Minska kostnaderna för timanställda Säkerställa att löneskillnader inte beror på könsdiskriminering Satsa på Bygga om-dialogen på Lindängen Öka andelen av stadsområdesförvaltningens bilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Minska antalet taxiresor i stadsområdesförvaltningen Brukarnas (mäns och kvinnors) upplevelse av delaktighet i vården och omsorgen. (Enkätundersökning) (DR1, ÅA) 1) Kvalitativ bedömning (DR 1, DR 2, ÅA) 2) Muntlig redovisning till nämnden april 2014 Flickor och pojkars deltagande i aktiviteter på Allaktivitetshusen. (DR 1, DR 2, ÅA) Flickors och pojkars upplevelse av om aktiviteterna utgår ifrån derasegna behov och önskningar. (Enkätundersökning) (ÅA) Flickors och pojkars upplevelse av om aktiviteterna utgår ifrån deras egna behov och önskningar. (Enkätundersökning) (ÅA) Flickornas och pojkarnas upplevelse av om riktade aktiviteter till målgruppen utgår ifrån deras behov och önskningar. (Enkätundersökning) (DR 1, DR 2, ÅA) Andelen rekryteringar som utförs i enlighet med rekryteringsprocessen. (Stickprov) (DR 1, DR 2, ÅA) Andelen medarbetare som inte fått sina behov av högre sysselsättningsgrad tillgodosedda inom 6 månader. (DR 1, DR 2, ÅA) Antalet timmar utförda av timanställda kvinnor och män. (DR 1, DR 2, ÅA) Kostnader för timanställda. (DR 1, DR 2, ÅA) Kvalitativ analys. (ÅA) 1) Kvalitativ bedömning. (DR 1, DR 2, ÅA) 2) Muntlig redovisning till nämnden dec. 2014 Andelen av stadsområdesförvaltningens bilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor (DR 1, DR 2, ÅA) Antalet taxiresor (DR 1, DR 2, ÅA) Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 17(30)

Kommunfullmäktigemål Nämndsmål Följs upp genom Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med Miljöstyrningsrådets kriterier Öka efterlevnaden av Malmö stads resepolicy i förvaltningen Öka andelen rättvisemärkta och ekologiska inköp i stadsområdesförvaltningen 1) Antalet taxiresor (DR 1, DR 2, ÅA) 2) Antalet flygresor (ÅA) Andelen rättvisemärkta och ekologiska inköp i stadsområdesförvaltningen (DR 1, DR 2, ÅA) Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 18(30)

5 Ekonomi Malmös fem stadsområden får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. En grundläggande princip i modellen är att resurserna fördelas utifrån befolkningens storlek, ålder och levnadsförhållanden. Varje stadsområde ansvarar för samtliga kostnader inom sitt ansvarsområde som kan hänföras till den egna befolkningen, det s.k. befolkningsansvaret. Cirka 97 % (2014) av stadsområdenas totala kommunbidrag är hänförliga till befolkningsansvaret och fördelas således genom resursfördelningsmodellen. Resterande 3 % av stadsområdenas totala kommunbidrag avser anslagsfinansierad verksamhet och ingår inte i resursfördelningsmodellen. Anslagsfinansierad verksamhet avser främst kommunövergripande verksamhet, det vill säga att verksamheten vänder sig till alla invånare i Malmö. Ett av stadsområdena är då utsett att driva verksamheten och får ett särskilt anslag för detta. Budgeten för år 2014 innehåller 719 209 tkr för resursfördelad verksamhet och 24 688 tkr för anslagsfinansierad verksamhet. Det totala kommunbidraget för Stadsområdesnämnd Söder är 743 897 tkr. För den resursfördelade verksamheten ökar kommunbidraget med 24 946 tkr eller 3,6 procent i förhållandet till 2013. Ökningen beror till största delen på kompensation för prisoch löneökningar samt befolkningsökning. Generellt har nämndens budget räknats upp från och med 1 april 2014 med 2,7 procent för lönekostnader. För övriga kostnader har en uppräkning gjorts med 1,3 procent för helåret. Arbetsgivaravgifterna är 38,46 procent och är oförändrade i förhållande till föregående år. Inom individ- och familjeomsorgen ökar kommunbidraget med 6 686 tkr eller 3,6 procent för resursfördelad verksamhet. Vård- och omsorgsverksamheten har ökat sitt kommunbidrag med 13 961 tkr eller 3,5 procent. För kultur- och fritidsverksamheten sker en ökning med 1 015 tkr eller 6,9 procent. För övrig och gemensam verksamhet ökar kommunbidraget med 701 tkr eller 2,9 procent. Hur kommunbidraget för 2014 fördelas till verksamheterna beskrivs i respektive avsnitt. Verksamhet Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Fritid och kultur Övrig och gemensam verksamhet Summa Resursfördelad 191 141 487 643 15 833 24 592 719 209 Anslag 4 793 2 613 13 347 3 935 24 688 Totalt 195 934 490 256 29 180 28 527 743 897 Tabellen ovan redovisar det erhållna kommunbidraget fördelat mellan de olika verksamhetsområdena uppdelat på resursfördelad verksamhet och anslagsfinansierad verksamhet. Indelningen i verksamhetsområden i tabellen utgår från hur kommunstyrelsen kräver hur kommunbidraget redovisas och rapporteras från stadsområdet. Tabellen nedan visar fördelningen av kommunbidrag för stadsområdesnämnd Söders interna organisation. Från verksamhetsområdet individ och familjeomsorg enligt tabellen ovan överförs 1 845 tkr för resursfördelad verksamhet och 2 743 tkr för anslagsfinansierad verksamhet till områdesutvecklingsavdelningen. Dessa medel avser förebyggande verksamhet. Verksamhetsområdes fritid och kultur överförs i sin helhet till områdesutvecklingsavdelningen. Från övrig och gemensam verksamhet överförs anslagsfinansierad verksamhet med 3 935 tkr till områdesutvecklingsav- Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 19(30)

delningen och avser områdesprogrammet. Avdelningen för vård och omsorg har inga medel tilldelade i tabellen nedan. Detta beror på att medlen tilldelas avdelningen för bistånd inom vård och omsorg, som genom interna ersättningar för utförd vård och omsorg finansierar vård- och omsorgsavdelningens verksamhet. Avdelning Individ- och familjeomsorg Bistånd inom vård och omsorg Vård och omsorg Områdesutveckling Stab Summa Resursfördelad 189 296 487 643 0 17 678 24 592 719 209 Anslag 2 050 2 613 0 20 025 0 24 688 Totalt 191 346 490 256 0 37 703 24 592 743 897 Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 20(30)

5.1 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Det totala kommunbidraget för individ och familjeomsorg är 195 934 tkr. 5.1.1 Resursfördelad individ- och familjeomsorg Fördelning av resursfördelat kommunbidrag individ- och familjeomsorg År 2014 Ledning och administration 87 562 Köpt vård barn och ungdom 56 418 Köpt vård vuxna 27 472 Boende 17 844 Förebyggarsektion 1 845 Summa (tkr) 191 141 Den resursfördelade individ- och familjeomsorgsverksamheten omfattar delverksamheterna ledning och administration, köpt vård barn och ungdom, köpt vård vuxna samt boende. Resursfördelat kommunbidrag avsätts till förbyggarsektionen med 1 845 tkr. 5.1.1.1 Ledning och administration Kommunbidraget för ledning och administration för 2014 är 87 562 tkr och avser kostnader för all personal och övriga administrationskostnader inom individ- och familjeomsorgens verksamhet. Utvecklingsmedel för Lean är avsatta för 2014. Lean påbörjades under år 2012. Lean är ett tanke- och arbetssätt för systematiskt förbättringsarbete som inriktas på att skapa största möjliga värde med minsta möjliga resurser där kundens behov står i fokus och där förbättringarna utgår från medarbetarnas delaktighet och engagemang i det dagliga arbetet. 5.1.1.2 Köpt vård barn och ungdom Kommunbidrag avsätts med 56 418 tkr för den köpta vården för barn och ungdom. Inom köpt vård barn och ungdom ingår institutionsvård, familjehemsvård, öppenvård och kontaktstöd. 5.1.1.3 Köpt vård vuxna Kommunbidrag avsätts med 27 472 tkr för den köpta vården för vuxna. Inom köpt vård vuxna ingår institutionsvård, familjehemsvård, öppenvård och kontaktstöd. 5.1.1.4 Boende Boendeverksamheten erhåller 17 844 tkr i kommunbidrag. Hemlösheten förväntas fortsätta att öka under 2014. Kommunbidraget motsvarar vad hemlöshetskriteriet ger i resursfördelningen. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 21(30)

5.1.2 Anslagsfördelad individ- och familjeomsorg Fördelning av anslagsfinansierat kommunbidrag individ- och familjeomsorg År 2014 Förebyggande verksamhet (anslag IOF) 2 743 Skolfam (anslag IOF) 2 050 Summa (tkr) 4 793 Inom anslagsfinansierad individ- och familjeomsorg avsätts 2 743 tkr till förebyggarsektionen. Förebyggarsektionen har inriktning på förebyggande arbete med barn och ungdomar som organisatoriskt tillhör anslagsfinansierad individ och familjeomsorg. Syftet med sektionen är att samordna det förebyggande arbetet i stadsområdet. Verksamheten drivs numera under avdelningen för områdesutveckling. Inom anslagsfinansierad individ- och familjeomsorg avsätts också 2 050 tkr till Skolfam, som är en skolsatsning inom familjehemsvården. Skolfam syftar till att öka förutsättningarna för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn. Satsningen omfattar barn i åldern 6 11 år som är placerade i familjehem och går i skolan i Malmö. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 22(30)

5.2 VÅRD OCH OMSORG Det totala kommunbidraget för vård och omsorg är 490 256 tkr. 5.2.1 Resursfördelad vård och omsorg Resursfördelad vård och omsorg Budget 487 643 tkr Fördelning av resursfördelat kommunbidrag vård och omsorg Verksamhet År 2014 Ordinärt boende inkl. övriga insatser 190 867 Korttidsboende inkl. utskrivningsklara 30 773 Särskilt boende 198 238 LSS inklusive Personlig assistans 34 049 Förebyggande verksamhet 3 313 Administration/IT/övrigt 30 403 Summa (tkr) 487 643 Huvudmålgruppen för stadsområdesförvaltningens vård- och omsorgsverksamhet är invånare i stadsområdet som är 65 år och äldre samt personer inom LSS-kretsen. Stadsområdesförvaltningens vård- och omsorgsverksamhet består av två avdelningar: Avdelningen för bistånd inom vård och omsorg ansvarar för utredning och beslut om olika insatser enligt SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (Lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade). Här ingår enheten för bistånd och stöd samt vissa andra centrala funktioner såsom MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) och SAS (socialt ansvarig samordnare) samt anhörigstöd och socialt uppsökande arbete mot äldre. Avdelningen för vård och omsorg har ansvaret för verksamheten som bedrivs inom stadsområdet såsom vård i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsboende, hemsjukvård och Rehab. Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 23(30)

Befolkningsprognos 65 år och äldre Ålder År 2014 65-79 år 6636 80-84 år 1219 85-89 år 801 90- år 359 Under 2013 har Malmö stad anslutit sig till Kommunförbundets avtal för korttid och särskilda boendeplatser utanför Malmö stad. Dessutom har en ny upphandling gjorts för ramavtalet som avser externa platser inom Malmö stad. Dessa upphandlingar har medfört prisökningar som överstiger kommunbidragskompensationen med i storleksordningen 8 800 tkr för stadsområdeförvaltning Söder. Detta har medfört en väsentlig kostnadsanpassning av budgeten. De volym- och vårdtyngdsökningar som de förväntade demografiförändringarna (fler äldre inom stadsområdet) medför har inte kunnat beaktas budgetmässigt. En översyn kring beslutade insatser pågår inom enheten för bistånd och stöd. 5.2.1.1 Ordinärt boende Ordinärt boende Budget 190 867 tkr Budgeterat antal platser inom ordinärt boende År 2014 Stadsområdesförvaltning Söder 1 360 Verksamheten omfattas av hemtjänstgrupper, kvällspatruller, boendestöd, nattpatruller, dagverksamhet för dementa, demensteam, avlösar- och ledsagarservice SoL, rehabiliterings- och hemsjukvårdsverksamhet, kontaktpersoner SoL samt anhörigvård. Dessutom bedrivs den kommunövergripande verksamheten hemtjänst teckenspråk som finansieras genom försäljning till andra stadsområden samt ett särskilt anslag på 667 tkr från kommunstyrelsen. Den budgeterade kostnaden förutsätter att antalet insatser under 2014 i princip ligger på samma nivå som under hösten 2013. Översyn av beslutade insatser och uppföljningar kommer att fortsätta under 2014. Rehabiliterings- och hemsjukvårdsverksamheterna arbetar både mot ordinärt och särskilt boende samt LSS-boende (som numera bedrivs av sociala resursförvaltningen) och ersätts genom anslag. Hemtjänstgrupperna, boendestödsverksamheten och avlösare och ledsagare SoL ersätts med en timbaserad prestationsersättning. Anhörigvårdare, nattpatruller, dagverksamhet, demensgrupp, kontakpersoner SoL samt rehabiliterings- och hemsjukvårdsverksamheten ersätts med ett anslag. Stadsområdesförvaltning Söder köper även in tjänster från stadsområdeförvaltning Västers larmcentral, tvättjänster från Samhall till brukare inom ordinärt boende samt tjänster från den centrala organisationen för nattsjuksköterskor förlagd på stadsområdesförvaltning Innerstaden. Kostnad för tekniska hjälpmedel redovisas också under ordinärt boende. Kostnaderna har ökat Stadsområdesnämnd Söder, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 24(30)