Budgetskrivelse Kommunfullmäktige

Transkript

1 Budgetskrivelse 2015 Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 7 Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

3 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

4 1 Sammanfattning Under 2013 investerade kommunfullmäktige 450 tkr för att uppgradera voteringssystemet i Rådhusets sessionssal och planerar under 2016 att investera ytterligare 800 tkr. Kostnader för kommunfullmäktiges livesändningar har ökat med 850 tkr. Tecknande av nya hyreskontrakt som inkluderar kostnaden för vaktmästare men även visst underhåll som tidigare utgått har medfört ökade kostnader på 1050 tkr. Kommunfullmäktiges totala äskande 2015 är 2010 tkr. Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

5 2 Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

6 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

7 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

8 3.23 Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 3.25 Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

9 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktige har tecknat avtal med servicenämnden/stadsfastigheter om nya hyreskontrakt, se ärende STK , 64/2013. Den samlade hyreskostnaden inkluderar efter omförhandlingen kostnaden för vaktmästare men även visst underhåll som tidigare utgått. Detta ha medfört en kostandsökning om 1050 tkr. Kostnader för kommunfullmäktiges livesändningar har ökat med 850 tkr till följd av kontraktsförnyelse jämte en kvalitetsökning. 4.2 Investeringar Under 2016 planerar kommunfullmäktige att investera i voteringssystemet i rådhusets kommunfullmäktigesal. Investeringen beräknas 2016 uppgå till 800 tkr investerade kommunfullmäktige 450 tkr för att uppgradera voteringssystemet Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift 800 Driftkonsekvens Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

10 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Hyreskostnadsök, vaktmästare,und Kommunfullmäktiges livesändningar Summa äskanden Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Voteringssystem Summa Äskandet på 110 år 2015 avser täcka kapitalkostander för gjorda investeringar 2013 om 450 tkr med avskrivningstiden 5 år. Kommunfullmäktige, Budgetskrivelse (10)

11 Budgetskrivelse 2015 Revisorskollegiet

12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 9 Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

13 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Äskanden Verksamhet Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

14 1 Sammanfattning Hela den kommunala verksamheten, inklusive bolag och stiftelser ska årligen granskas av revisorskollegiet enligt god revisionssed. Det yttersta syftet med granskningen är att ge kommunfullmäktige underlag för den årliga ansvarsprövningen. Revisionens arbetssätt är sedan tidigare framåtriktat och fungerar stödjande till verksamheterna och ska ge ett mervärde i verksamheten baserad på en konstruktiv dialog. I takt med att Malmö stad förändras; nya stadsområden, ny skolorganisation, större volym på exploateringsförsäljningarna, Malmö Live går över från projekt till institution, nya stadsdelar växer, stora satsningar inom välfärdsområdena barn, skola, vård och omsorg behöver intern kontroll, ekonomisk styrning och målstyrning i ännu större utsträckning utvecklas och förbättras. Revisorskollegiet är självklart en del i detta utvecklings- och förbättringsarbetet. Revisorskollegiet äskar ingen utökning av budgetramen för år 2015 utöver pris- och lönekompensation (uppskattar 2,9%). Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

15 2 Nämndens verksamhetsinriktning Hela den kommunala verksamheten, inklusive bolag och stiftelser ska årligen granskas av revisorskollegiet enligt god revisionssed. Det yttersta syftet med granskningen är att ge kommunfullmäktige underlag för den årliga ansvarsprövningen. Revisionens arbetssätt är sedan tidigare framåtriktat och fungerar stödjande till verksamheterna och ska ge ett mervärde i verksamheten baserad på en konstruktiv dialog. Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

16 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

17 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Revisorskollegiet beslutar och följer årligen revisionskontorets jämställdhets- och mångfaldsplan Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Revisorskollegiet beslutar och följer årligen revisionskontorets jämställdhets- och mångfaldsplan Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

18 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Revisorskollegiet beslutar och följer årligen revisionskontorets jämställdhets- och mångfaldsplan Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Revisorskollegiet beslutar och följer årligen Stadsrevisionens verksamhetsplan. Samtliga tjänster på revisionskontoret är heltidstjänster. Anställda på revisionskontoret arbetar heltid eller efter önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

19 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Revisorskollegiet beslutar och följer årligen revisionskontorets jämställdhets- och mångfaldsplan Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 3.23 Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Revisorskollegiet beslutar och följer årligen Stadsrevisionens verksamhetsplan. Revisionskontoret prioriterar alltid upphandlade ekologiskt och etiskt certifierade produkter vid inköp. Revisionskontoret köper huvudsakligen svanenmärkt papper, krav och fairtrade märkt kaffe/te, ekologisk frukt samt ekologiska och etiskt certifierade förbrukningsvaror Biologisk mångfald ska värnas Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

20 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

21 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser I takt med att Malmö stad förändras; nya stadsområden, ny skolorganisation, större volym på exploateringsförsäljningarna, Malmö Live går över från projekt till institution, nya stadsdelar växer, stora satsningar inom välfärdsområdena barn, skola, vård och omsorg behöver intern kontroll, ekonomisk styrning och målstyrning i ännu större utsträckning utvecklas och förbättras. Revisorskollegiet är självklart en del i detta utvecklings- och förbättringsarbetet genom sin granskande funktion. Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

22 5 Äskanden Revisorskollegiet äskar ingen utökning av budgetramen för år 2015 utöver pris- och lönekompensation (uppskattar 2,9%). 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Summa äskanden Revisorskollegiet äskar ingen utökning av budgetramen för år 2015 utöver pris- och lönekompensation (uppskattar 2,9%). Revisorskollegiet, Budgetskrivelse (12)

23 Budgetskrivelse 2015 Valnämnden

24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 8 Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

25 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Äskanden Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

26 1 Sammanfattning Valnämnden ansvarar för att allmänna val, val till Europaparlamentet och andra former av val eller omröstningar genomförs inom kommunen. Allmänna val hålls den andra söndagen i september vart fjärde år och val till Europaparlamentet i maj/juni månad vart femte år. Allmänna val ägde senast rum år 2010 och val till Europaparlamentet ägde senast rum år Nästa val till Europaparlamentet äger rum i maj 2014 och nästa allmänna val i september samma år. När det gäller valnämndens verksamhet under år 2015 kan konstateras att, såvitt nu kan bedömas, några val eller andra typer av omröstningar inte kommer att hållas under budgetåret. Valnämndens verksamhet under år 2015 kommer i huvudsak att vara inriktad på utbildning, fortbildning och utvärdering av erfarenheterna från val 2014 med sikte på valen år Valnämnden vill dock här fästa uppmärksamhet på de ändringar i kommunallagen som gjorts beträffande kommunfullmäktiges möjlighet att besluta om extra val mellan ordinarie val samt beträffande förutsättningarna för att hålla rådgivande kommunala folkomröstningar. Liksom beträffande andra typer av val eller omröstningar medför detta att valnämnden måste ha en underliggande beredskap inom organisationen. För det fall det blir aktuellt att anordna någon form av val eller omröstning innebär det också att valnämnden kan vara nödsakad att inkomma med tilläggsäskande om förändrat kommunbidrag. Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

27 2 Nämndens verksamhetsinriktning Valnämnden ansvarar för att allmänna val, val till Europaparlamentet och andra former av val eller omröstningar genomförs inom kommunen. Allmänna val hålls den andra söndagen i september vart fjärde år och val till Europaparlamentet i maj/juni månad vart femte år. Allmänna val ägde senast rum år 2010 och val till Europaparlamentet ägde senast rum år Nästa val till Europaparlamentet äger rum i maj 2014 och nästa allmänna val i september samma år. När det gäller valnämndens verksamhet under år 2015 kan konstateras att, såvitt nu kan bedömas, några val eller andra typer av omröstningar inte kommer att hållas under budgetåret. Valnämndens verksamhet under år 2015 kommer i huvudsak att vara inriktad på utbildning, fortbildning och utvärdering av erfarenheterna från val 2014 med sikte på valen år Valnämnden vill dock här fästa uppmärksamhet på de ändringar i kommunallagen som gjorts beträffande kommunfullmäktiges möjlighet att besluta om extra val mellan ordinarie val samt beträffande förutsättningarna för att hålla rådgivande kommunala folkomröstningar. Liksom beträffande andra typer av val eller omröstningar medför detta att valnämnden måste ha en underliggande beredskap inom organisationen. För det fall det blir aktuellt att anordna någon form av val eller omröstning innebär det också att valnämnden kan vara nödsakad att inkomma med tilläggsäskande om förändrat kommunbidrag. Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

28 3 Kommunfullmäktigemål Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av kommunfullmäktigemålen. 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

29 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

30 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

31 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 3.23 Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 3.25 Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

32 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser När det gäller valnämndens verksamhet under år 2015 kan konstateras att, såvitt nu kan bedömas, några val eller andra typer av omröstningar inte kommer att hållas under budgetåret. Valnämndens verksamhet under år 2015 kommer i huvudsak att vara inriktad på utbildning, fortbildning och utvärdering av erfarenheterna från val 2014 med sikte på valen år Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

33 5 Äskanden Nämnden har inget äskande om förändrat kommunbidrag för år 2015.Valnämnden vill dock här fästa uppmärksamhet på de ändringar i kommunallagen som gjorts beträffande kommunfullmäktiges möjlighet att besluta om extra val mellan ordinarie val samt beträffande förutsättningarna för att hålla rådgivande kommunala folkomröstningar. Liksom beträffande andra typer av val eller omröstningar medför detta att valnämnden måste ha en underliggande beredskap inom organisationen. För det fall det blir aktuellt att anordna någon form av val eller omröstning innebär det också att valnämnden kan vara nödsakad att inkomma med tilläggsäskande om förändrat kommunbidrag Valnämnden, Budgetskrivelse (11)

34 Budgetskrivelse 2015 Förtroendenämnden

35 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 9 Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

36 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

37 1 Sammanfattning Förtroendenämndens ansvarsområde omfattar den kommunala vård och omsorg som Malmö stad ansvarar för. Ansvaret reglerar insatser som ges enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Verksamheten bedrivs i enlighet med vad som anges i Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet. Förtroendenämnden är en politiskt tillsatt nämnd som består av sju ledamöter och lika många ersättare. Förtroendenämnden har god kännedom om lokala förhållanden i stadsområdena. Ledamöterna i Malmö förtroendenämnd arbetar under sekretess och tar i ett tidigt skede del av alla inkomna ärenden vilket är viktigt ur ett medborgarperspektiv. Förtroendenämndens kansli har som uppgift att bland annat hjälpa och stödja enskilda brukare och deras närstående i kontakter med den kommunala vård och omsorgen. Därtill kommer att informera om förtroendenämndens uppdrag och arbete. Förtroendenämnden har en nämndsekreterare anställd på heltid. Nämndens kansli hyr lokal på stadskontorets Välfärdsavdelningen, enhet vård och omsorg. Nämnden har ett IT-stöd i ärendehanteringen som anpassas till de nationella handläggningsprocesserna. Varje halvår redovisar förtroendenämnden sin verksamhet och ärendehantering till stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. Redovisning sker också årligen till Inspektionen för vård och omsorg. Inför införandet av ett nytt vård- och omsorgssystem år 2015 kommer nämnden ta ställning till att digitalisera nämndens sammanträdeshandlingar. Beroende på regeringens beslut om Inspektionen för vård och omsorgs promemoria om hantering av klagomål kan förtroendenämndens ärendemängd öka från år Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

38 2 Nämndens verksamhetsinriktning Förtroendenämnden är en lagreglerad verksamhet. I lagen (SFS 1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. framgår en del av ansvarsområdet. Förutom vad som sägs i lagen har Malmö förtroendenämnd ett utökat uppdrag för hela den kommunala vård och omsorgen vilket är fastställt i ett reglemente antaget av kommunfullmäktige i Malmö stad. Förtroendenämnden är en politiskt tillsatt nämnd som består av sju ledamöter och lika många ersättare. Nämndens ledamöter och ersättare samt kansliets sekreterare är väl förtrogna med verksamheterna och när ett ärende anmäls får förtroendevalda ta del av synpunkter och klagomål ur ett medborgarperspektiv. Nämnden arbetar under sekretess. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet ska förtroendenämnden rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Detta fullgörs genom den vanliga ärendehanteringen, halvårsrapport till stadsområdesnämnderna/sociala resursnämnden samt skrivelse till kommunstyrelsens vård- och omsorgsberedning, när nämnden finner så påkallat. Förtroendenämndens uppdrag är bland annat att så långt det är möjligt förmedla den hjälp till brukare och närstående som förhållandena kräver att uppmärksamma vård- och omsorgsansvariga på förhållanden som kan innebära en risk eller upplevs som problem för brukare och närstående att informera allmänhet, personal och andra berörda om förtroendenämndens verksamhet Genom att arbeta aktivt med synpunkter och klagomål utvecklas verksamheternas kvalitet. Därigenom kan de anställda inom vård och omsorg bli uppmärksammade på olika problem i ett tidigt skede och finna en lösning. Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

39 3 Kommunfullmäktigemål Utifrån den reglering som förtroendenämnden har att följa återges här nämndens specifika mål som ska följas och fortlöpande utvärderas Stödja och hjälpa enskilda brukare och närstående Utreda och bereda ärenden med synpunkter och klagomål från brukare, närstående och andra berörda Bidra till kvalitetsutveckling inom vård och omsorg genom att kommunicera ärendehanteringen till stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. Samverka med företrädare för vård och omsorg i Malmö stad Samverka med patientnämnden i Region Skåne och övriga patient- och förtroendenämnder i Sverige Samverka med Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg Bedriva omvårdsbevakning inom nämndens ansvarsområde Bedriva informationsverksamhet till medborgarna om förtroendenämndens ansvarsområde 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

40 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

41 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Förtroendenämnden har i ärendehanteringen kontakt med brukare och närstående som önskar stöd i hanteringen av synpunkter och klagomål. Förtroendenämnden kan i sin ärendehantering förmedla och återrapportera brukarnas och närståendes upplevelse kring de insatser som erbjuds inom vård och omsorg 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Förtroendenämnden ger stöd till brukare och närstående i kontakten med verksamheter inom vård och omsorg och andra myndigheter En systematisk ärendehantering och återrapportering är trygghetsskapande för den enskilde 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

42 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 3.23 Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier I den mån förtroendenämnden gör inköp görs dessa i enlighet med Malmö stads riktlin- Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

43 jer Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

44 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Statskontoret föreslår i en rapport till regeringen att handläggning av klagomål inom vården ska förändras. Förslagen innebär bland annat att patient- och förtroendenämndernas roll förstärks och att Inspektionen för vård och omsorg IVO i större utsträckning ska prioritera allvarliga missförhållanden. Förtroendenämnderna och patientnämnderna föreslås få en utökad roll och ska ta hand om de klagomål som inte utreds inom IVO:s tillsyn. Slutrapport ska lämnas i oktober Den föreslagna förändringen kommer öka ärendemängden till förtroendenämnden. 4.2 Investeringar Nämnden planerar utreda möjligheten att digitalisera nämndens sammanträdeshandlingar i samband med att ett nytt vård- och omsorgssystem införs Investeringsplan Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

45 5 Äskanden Malmö förtroendenämnd kommer att bevaka regeringens beslut om en eventuell överföring av ansvaret för utredning av klagomål från Inspektionen för vård och omsorg till förtroendenämnderna och patientnämnderna. 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Summa äskanden Malmö förtroendenämnd ber om att få återkomma med ett eventuellt tilläggsäskande efter regeringens beslut, som förväntas under oktober Förtroendenämnden, Budgetskrivelse (12)

46 Budgetskrivelse 2015 Överförmyndarnämnden

47 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Överförmyndarnämndens mål Mål för Jämställdhetsintegrering Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

48 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Äskanden Verksamhet Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

49 1 Sammanfattning Enligt beslut i kommunfullmäktige överfördes det administrativa ansvaret för överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation till sociala resursnämnden den 1 januari Innebörden av beslutet är att sociala resursnämnden har ansvar för driften av överförmyndarverksamheten. Överförmyndarnämnden har fortsatt ansvar för de resurser som avser nämndens administration, ledamöternas arvoden samt arvoden till gode män och förvaltare. Överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet vars verksamhet i stor utsträckning innefattar myndighetsutövning. Nämndens ärendehantering ska präglas av hög rättssäkerhet och god service. Överförmyndarnämndens enskilt största utgift är kostnaden för godmansarvoden. Förordnade ställföreträdare har enligt lag rätt till skäligt arvode. Även fördelningen av kostnadsansvaret bestäms enligt lag. Detta gör att överförmyndarnämnden har mycket små möjligheter att påverka dessa kostnader. Kostnaderna för godmansarvoden har ökat kraftigt och för 2014 beräknas ett underskott om tkr. För en budget i balans 2015 behövs ett utökat kommunbidrag om tkr. Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

50 2 Nämndens verksamhetsinriktning Överförmyndarnämnden är en myndighet med uppgift att utöva tillsyn över ställföreträdares (gode män, förvaltare och förmyndare) verksamhet. Tillsynen ska ske med utgångspunkt i granskning av ställföreträdarnas redovisningar. Därtill kommer även utredning av klagomål avseende ställföreträdarna. Nämnden fattar även beslut i ett antal ärenden som enligt lag kräver nämndens samtycke. En väl fungerande tillsyn syftar till att säkerställa att de svagare i samhället som företräds av en ställföreträdare inte drabbas av rättsförlust. Verksamhet innefattar i stor utsträckning myndighetsutövning. Inom nämndens ansvarsområde ligger även att rekrytera personer till uppdrag som ställföreträdare. Nämnden ska ansöka om anordnande av god man/förvaltare till tingsrätten samt lämna förslag på lämplig ställföreträdare. Härutöver handlägger nämnden ärenden avseende jämkning av omfattningen av ställföreträdarskap samt upphörande av dessa. Överförmyndarnämnden är beslutande myndighet i ärenden avseende förordnande av god man enligt lag om god man för ensamkommande barn samt godmanskap enligt 11 kap. 1-3 föräldrabalken. Nämnden fattar även beslut om byte av ställföreträdare. Förordnade ställföreträdare har enligt lag rätt till skäligt arvode för uppdraget. Det är överförmyndarnämnden som fattar beslut om arvode och som beslutar om arvodet ska betalas av huvudmannen eller av kommunen. 2.1 Överförmyndarnämndens mål Överförmyndarnämndens verksamhet innefattar i stor utsträckning myndighetsutövning. Nedan angivna övergripande resultatmål syftar till att säkerställa en rättssäker verksamhet med god service Förslag på godman/förvaltare ska finnas inom 90 dagar i 90 % av ärendena God man och förvaltare förordnas av tingsrätten för någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller likande förhållande är i behov av hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är mycket viktigt att dessa hjälpbehövande personer får hjälp av en god man eller förvaltare inom rimlig tid. I överförmyndarnämndens uppdrag ligger att rekrytera ställföreträdare samt att till tingsrätten föreslå en lämplig god man eller förvaltare i enskilda ärenden. Det ska framhållas att uppdrag som ställföreträdare är frivilliga uppdrag. Det är inte svårt att finna en ställföreträdare till en äldre dement person som bor på särskilt boende. Däremot kan det vara mycket svårt att finna någon som är villig att åta sig uppdrag som ställföreträdare till en yngre person som lider av exv. allvarlig psykisk sjukdom och missbruk. Överförmyndarnämndens mål är att förslag på god man eller förvaltare ska finnas inom 90 dagar i 90 % av ärendena. Målet är detsamma som för 2013, eftersom målet inte uppnåddes helt under Måluppfyllelsen ska redovisas totalt samt uppdelat i kvinnor respektive män Beslut om entledigande av godman/förvaltare ska fattas inom 90 dagar efter det att begäran inkommit i 90 % av ärendena En god man eller förvaltare har alltid rätt att begära sig entledigad från/avsäga sig sitt/sina upp- Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

51 drag. Ställföreträdaren är dock enligt lag skyldig att kvarstå i uppdraget tills dess att en ny god man eller förvaltare har förordnats. Beslut om byte fattas av överförmyndarnämnden. För den enskilde ställföreträdaren är det naturligtvis mycket viktigt att kunna bli entledigad från uppdraget så snart som möjligt. Överförmyndarnämnden ser också ett samband mellan handläggningstiden för entledigande/bytesärenden och nämndens möjlighet att kunna hitta ställföreträdare till nya ärenden; en ställföreträdare som vet att han/hon vid behov kan bli entledigad från ett uppdrag inom rimlig tid är i större utsträckning beredd att åta sig ett nytt uppdrag. Överförmyndarnämndens mål är att beslut om entledigande av god man/förvaltare ska fattas inom 90 dagar efter det att begäran har inkommit i 90 % av ärendena. Målet är detsamma som för 2013, eftersom målet inte uppnåddes helt under Måluppfyllelsen ska redovisas totalt samt uppdelat i kvinnor respektive män % av årsräkningarna ska vara granskade senast den 30 juni det år de inkommit Överförmyndarnämnden ska i sin egenskap av tillsynsmyndighet granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Granskningen ska ske med utgångspunkt i de redovisningar som ställföreträdarna ger in till överförmyndarnämnden. Under 2013 uppgick antalet årsräkningar att granska till st. Överförmyndarnämnden har som mål att samtliga årsräkningar ska vara granskade senast den 31 december. För att kunna uppfylla detta mål har ett delmål uppställts enligt vilket 60 % av årsräkningarna ska vara granskade senast den 30 juni. Målet är detsamma som för Samtliga årsräkningar ska vara granskade senast den 31 december det år de inkommit Överförmyndarnämnden ska i sin egenskap av tillsynsmyndighet granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Granskningen ska ske med utgångspunkt i de redovisningar som ställföreträdarna ger in till överförmyndarnämnden. Granskningen av hur ställföreträdarna sköter de enskilda huvudmännens ekonomi är förstås mycket viktig för att förhindra att dessa drabbas av rättsförlust. Under 2013 uppgick antalet årsräkningar att granska till stycken. Överförmyndarnämndens mål är att samtliga årsräkningar ska vara granskade senast den 31 december Målet är detsamma som för 2013, eftersom målet inte uppnåddes helt under Antalet årsräkningar som kräver komplettering/granskas med korrigering ska minska jämfört med föregående år Antalet årsräkningar att granska uppgick 2013 till ca st. Till detta kommer ett stort antal ytterligare redovisningshandlingar i form av förteckningar och sluträkningar. Granskningen är grundläggande för att tillförsäkra att de enskilda huvudmännen inte drabbas av rättsförlust. Själva granskningen utgör en stor del av nämndens verksamhet och tar mycket tid och resurser i anspråk. Det är lyckligtvis mycket ovanligt att det vid granskningen framkommer att huvudmannens medel inte förvaltats på korrekt sätt eller att brott kan misstänkas. Däremot är det vanligt att årsräkningen uppvisar mindre brister och därför kräver komplettering. En korrekt årsräkning tar av naturliga skäl avsevärt mindre tid i anspråk att granska än en årsräkning som på grund av brister kräver komplettering och härefter granskas med korrigering. Såväl med hänsyn till de enskilda huvudmännens rättssäkerhet som till processekonomiska hänsyn, är det angeläget att kvaliteten på de ingivna redovisningarna är hög. Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

52 Överförmyndarnämndens mål är att antalet årsräkningar som kräver komplettering/granskas med korrigering ska minska jämfört med föregående år Alla vitesförelägganden avseende årsräkningar skall tas upp senast på överförmyndarnämndens sammanträde i april, om inte särskilda skäl föreligger Redovisningsskyldiga ställföreträdare ska senast den 1 mars varje år ge in årsräkning till överförmyndarnämnden. Årsräkningen ska utvisa tillgångar och skulder vid årets början respektive slut samt därutöver innehålla en sammanställning av inkomster och utgifter under året. Överförmyndarnämndens tillsynsansvar ska ske med utgångspunkt i granskningen av årsräkningarna. Alltför sent inkomna årsräkningar kan vara en indikation på att ställföreträdaren inte sköter uppdraget på ett korrekt sätt. Det är därför viktigt att överförmyndarnämnden medverkar till att årsräkningarna inkommer. Nämnden kan, om årsräkningen inte ges in i tid, förelägga enskilda ställföreträdare att vid vite ge in årsräkningarna. Överförmyndarnämndens mål är att alla vitesförelägganden avseende årsräkningar ska tas upp senast på nämndens sammanträde i april, om inte särskilda skäl föreligger. Målet är detsamma som för 2013, eftersom målet inte uppnåddes helt under Mål för 2014 Nedan angivna mål är specifika för år Antalet gode män (enligt 11 kap. 4 föräldrabalken) och förvaltare som har fler än 30 uppdrag ska minska jämfört med Vid rekrytering till enskilda uppdrag ska uppgift från ställföreträdarna om antal uppdrag i andra kommuner inhämtas. I överförmyndarnämndens ansvarsområde ingår att rekrytera gode män och förvaltare samt att i enskilda fall (anordnande av godman- och förvaltarskap samt bytesärenden) föreslå en lämplig god man/förvaltare. Det finns varken i lag eller förarbeten angivet hur många uppdrag en ställföreträdare får ha utan en lämplighetsbedömning måste göras i varje enskilt fall. En ställföreträdare ska naturligtvis inte ha fler uppdrag än han/hon klarar av att sköta på ett bra sätt. Hur många detta är beror bl.a på den enskilde ställföreträdarens kvalifikationer, erfarenhet och förmåga. Även om en ställföreträdare klarar att sköta ett stort antal uppdrag innebär detta en sårbarhet; om han/hon av något skäl behöver bytas ut i samtliga sina uppdrag medför detta ett stort arbete att hitta nya ställföreträdare till alla uppdrag. Det finns alltså flera skäl att inte låta ställföreträdare ha alltför många uppdrag. Överförmyndarnämndens mål är att antalet gode män/förvaltare som har fler än 30 uppdrag ska minska under Målet har jämfört med 2013 preciserats till att avse endast godmanskap enligt 11 kap. 4 FB. Godmanskap enligt 11 kap. 1-3 FB faller alltså utanför. Detta eftersom de avser tillfälliga eller begränsade uppdrag. I samband med rekrytering av ställföreträdare till enskilda uppdrag ska uppgift från ställföreträdarna om antal uppdrag i andra kommuner inhämtas. Detta för att undvika att ställföreträdarna har fler än 30 uppdrag totalt. Måluppfyllelsen ska redovisas totalt samt uppdelat i kvinnor respektive män Antalet gode män för ensamkommande barn som har fler än 15 uppdrag (inklusive uppdrag som särskilt förordnade vårdnadshavare) ska minska jämfört med Vid rekrytering till enskilda uppdrag ska uppgift från ställföreträdarna om antal uppdrag i andra kommuner inhämtas. Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

53 I överförmyndarnämndens ansvarsområde ingår att rekrytera och förordna gode män enligt lag om god man för ensamkommande barn. Gode män för ensamkommande barn förordnas i förmyndares och vårdnadshavares ställe och ansvarar för barnets ekonomi och personliga angelägenheter. Gode mannen ansvarar dock inte för den faktiska vårdnaden om barnet. Det finns varken i lag eller förarbeten angivet hur många uppdrag en god man för ensamkommande barn får ha utan en lämplighetsbedömning måste göras i varje enskilt fall. En ställföreträdare ska naturligtvis inte ha fler uppdrag än han/hon klarar av att sköta på ett bra sätt. Hur många detta är beror bl.a på den enskilde ställföreträdarens kvalifikationer, erfarenhet och förmåga. Även om en ställföreträdare klarar att sköta ett stort antal uppdrag innebär detta en sårbarhet; om han/hon av något skäl behöver bytas ut i samtliga sina uppdrag medför detta ett stort arbete att hitta nya ställföreträdare till alla uppdrag. Det finns alltså flera skäl att inte låta ställföreträdare ha alltför många uppdrag. Överförmyndarnämndens mål är att antalet gode män för ensamkommande barn som har fler än 15 uppdrag (inklusive uppdrag som särskilt förordnad vårdnadshavare) ska minska under 2014 jämfört med I samband med rekrytering av ställföreträdare till enskilda uppdrag ska uppgift från ställföreträdarna om antal uppdrag i andra kommuner inhämtas. Detta för att undvika att ställföreträdarna har fler än 15 uppdrag totalt. Måluppfyllelsen ska redovisas totalt samt uppdelat i kvinnor respektive män nya gode män/förvaltare, utan anknytning till den enskilde genom släktskap eller på annat sätt, ska rekryteras I överförmyndarnämndens ansvarsområde ligger att rekrytera gode män och förvaltare. Nämnden ska föreslå en god man/förvaltare till tingsrätten i samband med anordnande av godman- eller förvaltarskap. Vid bytesärenden ska nämnden finna ny ställföreträdare. Nämnden har drygt gode män/förvaltare. Av dessa är dock flertalet anhöriga eller närstående med endast ett uppdrag. Det är idag svårt att hitta en god man/förvaltare till svårare ärenden med huvudmän som t.ex. lider av svår psykisk sjukdom eller missbruksproblematik. Till detta kommer nämndens ovan redovisade mål att gode män/förvaltare inte ska ha alltför många uppdrag. Det finns därför behov av fler utomstående gode män, utan anknytning till enskilda huvudmän genom släktskap eller på annat sätt. Överförmyndarnämndens mål är att 100 nya gode män/förvaltare, utan anknytning till den enskilde genom släktskap eller på annat sätt, ska rekryteras under Måluppfyllelsen ska redovisas totalt samt uppdelat i kvinnor respektive män. 2.3 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi som syftar till att ett genusperspektiv ska ligga till grund för utformning av beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna samt att jämställdhet ska bli effekten av arbetet. Huvudsyftet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad är att kvalitetssäkra verksamheterna riktade till medborgarna och att kvalitetssäkra arbetsplatsen så att den blir jämställd och icke diskriminerande. Det arbete som sker på området inom ramen för överförmyndarnämndens uppdrag genomförs i Sociala resursförvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering. Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

54 3 Kommunfullmäktigemål Kommunfullmäktiges mål är endast i liten utsträckning tillämpliga på överförmyndarnämndens verksamhet. Sedan den 1 januari 2013 ligger det administrativa ansvaret för överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation på sociala resursnämnden. Ansvaret för personal och lokaler ligger härefter under sociala resursnämnden medan ansvaret för godmansarvodena ligger kvar på överförmyndarnämnden. Överföringen av det administrativa ansvaret för nämndens förvaltningsorganisation medför i ännu större utsträckning att kommunfullmäktiges mål inte är tillämpliga på den verksamhet som sedan den 1 januari 2013 kvarstår hos överförmyndarnämnden. 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

55 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Den socialt betingade hemlösheten ska minska Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

56 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Överförmyndarnämnden kan indirekt påverka målet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver genom att - i de fall behov av god man eller förvaltare föreligger -ansöka om anordnande av godman- eller förvaltarskap till tingsrätten eller lämna förslag på god man eller förvaltare till tingsrätten. Överförmyndarnämnden har, med utgångspunkt i detta kommunfullmäktigemål, beslutat om följande mål. Förslag på godman/förvaltare ska finnas inom 90 dagar i 90 % av ärendena 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

57 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Det finns inte några bilar i överförmyndarnämndens verksamhet. Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Luftföroreningarna ska minska Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Biologisk mångfald ska värnas Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

58 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Målet redovisas i sociala resursnämnden Budgetskrivelse Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

59 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Organisatoriska förändringar eller förändringar i nämndens uppdrag Sedan den 1 januari 2013 ligger det administrativa ansvaret för överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation på sociala resursnämnden. Sociala resursnämnden har ansvar för driften av överförmyndarverksamheten medan överförmyndarnämnden har fortsatt ansvar för de resurser som avser nämndens administration, ledamöternas arvoden samt arvoden till gode man och förvaltare. Kommunfullmäktige har den 25 april beslutat att införa arvodering för särskilt förordnade vårdnadshavare samt att kostnaden för arvodering av särskilt förordnade vårdnadshavare ska finansieras inom befintliga ramar för överförmyndarnämnden och sociala resursnämnden. Enligt överenskommelse mellan sociala resursnämnden och överförmyndarnämnden ska kostnaderna för arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare betalas av överförmyndarnämnden. Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn, både till kommuner som har och inte har någon överenskommelse om mottagande. Lagändringen kan, beroende på vilket genomslag den får, komma att minska antalet ärenden avseende god man för ensamkommande barn i Malmö och därmed även minska kostnaderna och intäkterna avseende arvode till dessa gode män. En viktig del av överförmyndarnämndens verksamhet är att rekrytera personer till uppdrag som ställföreträdare. Nämnden ska ansöka om anordnande av god man/förvaltare till tingsrätten samt lämna förslag på lämplig ställföreträdare. Utredningen om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare har i betänkandet Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27) föreslagit att överförmyndarna ska ges ett utökat ansvar för utredningen i ärenden om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken och förvaltarskap. Enligt förslaget ska det vara överförmyndaren, i stället för tingsrätten, som ska ha till uppgift att hämta in nödvändig utredning, till exempel yttranden från anhöriga eller läkarintyg, i de ärenden om godmanskap eller förvaltarskap i vilka tingsrätten fattar beslut. Detta i syfte att renodla domstolarnas verksamhet. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli Om den föreslagna ändringen sker kommer detta att innebära nya arbetsuppgifter och en ökad arbetsbörda för medarbetarna på Avdelningen för överförmyndarärenden och längre handläggningstider vad gäller ansökningsärenden Befolknings-, volym- eller andra omvärldsförändringar Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

60 Not: Kommunbidragets förändring mellan 2012 och 2013 beror på överförandet av administrationen för överförmyndarärenden till sociala resursförvaltningen Antalet arvodesgrundande årsräkningar som kom in 2013 (och avsåg år 2012) ökade med 5,8 % jämfört med de som kom in 2012 (och avsåg år 2011). Kostnaderna för arvode till gode män för ensamkommande barn ökade med tkr år 2013 jämfört med Förordnade ställföreträdare har enligt lag rätt till skäligt arvode och ersättning för sina utgifter. Sveriges Kommuner och Landsting ger ut förslag till ersättningsregler som överförmyndarnämnden i grunden tillämpar. Detta är viktigt för rättssäkerheten och förutsägbarheten. Arvodet och ersättningen baseras på prisbasbeloppet enligt Socialförsäkringsbalken och följer alltså utvecklingen av detta. Av det sagda följer att överförmyndarnämnden har mycket små möjligheter att påverka dessa kostnader. Även fördelningen av kostnadsansvaret bestäms enligt lag. Malmö stads andel av de totala arvodeskostnaderna avseende år 2012 uppgick till 60 %. Detta är en mycket hög andel jämfört med andra storstäder, vilket med största sannolikhet beror på den socioekonomiska befolkningsstrukturen i Malmö stad. Den andel som Malmö stad betalar överensstämmer i stort med tex. Södertälje (59% år 2011) som har liknande befolkningsstruktur som Malmö, men överstiger kraftigt exempelvis Stockholm (30% 2011). Efter omorganisation av överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation och den uppdelning av kommunbidraget som gjorts i enlighet därmed, blir det än tydligare att kommunbidraget inte täcker kostnaderna. Det är fortfarande svårt att hitta en god man/förvaltare till svårare ärenden med huvudmän som Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

61 t.ex. lider av svår psykisk sjukdom eller missbruksproblematik. Det finns endast ett fåtal ställföreträdare som kan och är villiga att ta på sig denna typ av uppdrag. Det innebär av naturliga skäl en sårbarhet om en och samma ställföreträdare har ett alltför stort antal uppdrag. För att kunna uppnå de av nämnden uppsatta målen vad gäller handläggningstider och antal uppdrag behöver fler gode män och förvaltare rekryteras. I syfte att möjliggöra för nya ställföreträdare att ta svårare uppdrag kommer frågan om införande av mentorskap att utredas under Ett system med mentorskap skulle gynna såväl huvudmännen som ställföreträdarna och dessutom bidra till en effektivare handläggning och minskad arbetsbelastning på Avdelningen för överförmyndarärenden. Den totala kostnaden för införandet av mentorskap beräknas uppgå till kr (100 uppdrag à kr). För de allra svåraste uppdragen med hotfulla huvudmän överväger överförmyndarnämnden att utreda frågan om anlitande av professionella ställföreträdare. Under 2014 kommer överförmyndarnämnden även att göra en översyn av riktlinjerna för arvode till ställföreträdarna för resa samt timersättning. Detta för att anpassa Malmö stads riktlinjer till Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. Ekonomiska konsekvenser Kommunbidraget 2014 för överförmyndarnämndens verksamhet uppgår till tkr. Till detta kommer budgeterade intäkter om tkr från Migrationsverket avseende återsökta kostnader för arvoden till god man för ensamkommande barn. Beräkning av arvodeskostnader för 2014 års ärenden utgår från prognos 2013 med uppräkning av antal ärenden med 4,4 % samt förändring av konsumentprisindex och förväntas uppgå till tkr. Då kommunbidragsökningen inte är anpassad till verkliga kostnader, innebär det att budgeten är underfinansierad med tkr. Slutlig avstämning av arvodeskostnader i budget 2014 kan först göras då ersättning betalas ut under 2015 och eventuell avvikelse kommer att påverka resultatet Beräkning av arvodeskostnader för 2015 års ärenden görs utifrån uppskattningen att antalet arvodesgrundande årsräkningar fortsätter att öka med i genomsnitt 4,4 % till stycken och med oförändrat konsumentprisindex. Kostnaderna för godmansarvoden avseende 2015 beräknas därmed uppgå till tkr. Bidrag från Migrationsverket är budgeterat i samma nivå som 2014 dvs tkr. Med kommunbidrag i 2014 års nivå kan överförmyndarnämnden redan nu konstatera ett förväntat underskott om tkr. Till detta beräknas ytterligare kostnader om 150 tkr för införandet av mentorskap. Kostnaderna för godmansarvoden 2015 är endast beräknade och avräknas först 2016 då arvoden avseende 2015 års årsräkningar genomförs. Detta innebär att beräknat underskott kan komma att förändras. De ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna ändringen enligt betänkandet Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27) är i dagsläget ej överblickbara. Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

62 5 Äskanden Överförmyndarnämndens största utgift avser kostnader för godmansarvoden. Förordnade ställföreträdare har enligt lag rätt till skäligt arvode och ersättning för sina utgifter. Även fördelningen av kostnadsansvaret bestäms enligt lag. Sveriges Kommuner och Landsting ger ut förslag till ersättningsregler som överförmyndarnämnden i grunden tillämpar. Detta är viktigt för rättssäkerheten och förutsägbarheten. Arvodet och ersättningen baseras på prisbasbeloppet enligt Socialförsäkringsbalken och följer alltså utvecklingen av detta. Överförmyndarnämnden har mycket små möjligheter att påverka kostnader. 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Ökade kostnader godmansarvoden Summa äskanden Ökade kostnader godmansarvoden Förordnade ställföreträdare har enligt lag rätt till skäligt arvode och ersättning för sina utgifter. Även fördelningen av kostnadsansvaret bestäms enligt lag. Sveriges Kommuner och Landsting ger ut förslag till ersättningsregler som överförmyndarnämnden i grunden tillämpar. Arvodet och ersättningen baseras på prisbasbeloppet enligt Socialförsäkringsbalken och följer alltså utvecklingen av detta. Detta innebär att nämnden har ringa möjligheter att påverka kostnaderna. Om nämnden ej beviljas utökat kommunbidrag medför detta att nämnden kommer att redovisa underskott för budgetåret Överförmyndarnämnden, Budgetskrivelse (17)

63 Budgetskrivelse 2015 Kommunstyrelsen

64 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

65 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Övriga synpunkter Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

66 1 Sammanfattning Stadskontoret har ansvar för att driva och samordna en rad processer med olika inriktning både internt och externt i samverkan med andra aktörer. Dessutom har stadskontoret ett samordningsoch uppföljningsansvar för flertalet av kommunfullmäktiges mål. Däremot har kommunstyrelsen inte formulerat några förvaltningsspecifika mål för den egna förvaltningen. Stadskontoret omorganiserar avdelningsstruktur, reviderar styrsystem och inför nya arbetsmodeller under Detta kommer att påverka förvaltningens interna arbete 2015, då förändringarna ska vara implementerade och relationerna till andra förvaltningar och samarbetspartners då nya modeller för t.ex. arbete med processer och projekt ska implementeras. Valen på nationell, regional och lokal nivå kan också påverka såväl förvaltningens interna arbete som prioriterade arbetsområden Under 2015 kommer arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor fortsatt att vara ett prioriterat arbetsområde i Malmö stad. Kommunbidrag för verksamheten kommer under 2014 att föras från kommunstyrelsen till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Styrning och uppföljning kommer fortsatt att, på kommunstyrelsens uppdrag, ske på stadskontoret. Parallellt med hög arbetslöshet brottas Malmö stad med utmaningen att rekrytera personal med önskvärd erfarenhet och utbildning. Av den anledningen kommer arbete med strategiska personalförsörjningsfrågor att prioriteras. När det gäller investeringar är bedömningen att förvaltningen behöver ett allmänt investeringsutrymme motsvarande tkr. År 2015, främst föranlett av att förändringar i lokalerna kan behöva göras mot bakgrund av den interna omorganisationen. Dessutom behövs investeringsutrymme motsvarande tkr för utbyggnad och förtätning av den digitala infrastrukturen. För 2015 äskas totalt tkr. Äskandena gäller finansiering av Malmö Live, Clean Tech Center, Tillväxt Malmö, Det medicinska Malmö, Malmö Arena namnrättsavtal och åtgärder för att minska stadens kostnader för försörjningsstöd. Därutöver är 100 mkr i äskande upptaget, avseende stadens finansiering av ekonomiskt bistånd. Inom en snar framtid behöver ett nytt verksamhetssystem för individ- och familjeomsorgsverksamheten implementeras. Då föreberedelse- och upphandlingsprocesserna tar lång tid, bör en förstudie genomföras under Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

67 2 Nämndens verksamhetsinriktning Stadskontorets uppgift är att stödja kommunstyrelsen i dess uppdrag. Det betyder bl.a. att säkra att kommunfullmäktiges beslut genomförs och att, för kommunstyrelsen leda, styra, följa upp och utveckla verksamheter i hela Malmö stad. Det innefattar att samordna kärnverksamhet som stadsområdesnämnderna har verksamhetsansvar för. Det innebär också att säkra effektiv användning av Malmö stads resurser och samordning av projekt och ärenden som involverar flera nämnder och/eller förvaltningar och bolag. Stadskontoret ansvarar också för att bevaka att kvinnor och män i Malmö, utifrån lagstiftning och tillgängliga resurser, får tillgång till bästa möjliga service och verksamhet. Det inbegriper att övervaka att myndighetsutövning säkrar likabehandling av kvinnor och män. Stadskontoret stödjer kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, utskott, beredningar, förvaltningar och kommunalråd med juridisk och administrativ kompetens samt utvecklar, samordnar och administrerar den demokratiska processen, vilket innefattar att utarbeta kvalificerade beslutsunderlag för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Stadskontoret ansvarar för finansiell rapportering och övriga kommunövergripande ärenden inom ekonomiområdet, liksom för de gemensamma budget- och rapporteringsprocessen. Statskontoret utarbetar övergripande redovisningsprinciper och upprättar års- och delårsbokslut för kommunen. Stadskontoret har ett övergripande ansvar för Malmö stads upphandlingar. Stadskontoret utvecklar långsiktiga befolkningsprognoser som underlag för ekonomisk och verksamhetsmässig planeringen. Utifrån prognoserna görs konsekvensbedömningar för Malmö stads verksamhet och för ekonomin. Stadskontoret ansvarar för samordning av översiktlig planering av hur kommunens mark och vattenområden utnyttjas och att hållbart samhällsbyggande främjas. Arbetet innefattar också mellankommunalt, regionalt, gränsregionsalt, nationellt och internationellt samarbete och utveckling och bevakning av som rör infrastruktur, bostadsmarknad, energiplanering, EU-frågor samt miljö-, teknik- och naturvårdspolitik. Stadskontoret företräder Malmö stad som arbetsgivare. I uppdraget ligger ett ansvar för att utveckla Malmö stads strategier och insatser inom kompetens-, personal- och ledarförsörjningsområdena och att delta i interna och externa samverkansprojekt, i syfte att stärka Malmö stads attraktionskraft som arbetsgivare och arbetsplats. Stadskontoret ansvarar också för att utveckla, implementera och följa upp kommungemensamma kvalitetssäkrade HR-processer. Stadskontoret planerar, utvecklar, genomför och följer upp värdeskapande kommungemensam kommunikation och utvecklar kommunikationskanaler, med syftet att verksamhetens mål ska uppnås. Arbetet innefattar processutveckling, kommunikationsstöd, samordning, databasutveckling, systemintegration och samverkan med andra förvaltningar i Malmö stad. Stadskontoret leder den kommunövergripande IT-verksamheten, vars fokus är verksamheternas krav och behov. För att nå målen i strategi för esamhället, vidareutvecklas en referensarkitektur som förvaltningen och utvecklingen av IT inom Malmö stad, kan stödja sig mot. Stadskontoret koordinerar genomförandet av Green Digital Charter (Grön IT), satsningen pågår till Dessutom ansvarar stadskontoret för utveckling av trygghets- och säkerhetssamordning, näringslivsutveckling, turism- och besöksnäringsfrågor samt välfärdsfrågor i staden. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

68 Stadskontoret ansvarar också för att den egna förvaltningens gemensamma interna arbets- och styrformer är effektiva, rättsäkra och anpassade till målen med den förändrade organisationen. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

69 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet kommunstyrelsen har ansvar för uppföljning av måluppfyllelse. I samarbete med andra nämnder i Malmö stad ska ett verktyg för att göra mer precisa uppföljningar utvecklas en strategi för personalförsörjning ska utvecklas. Den ska hantera frågor som rör, behovskartläggning, matchning av behov gentemot arbetsmarknad och renodling av vad som är arbetsgivar- respektive sysselsättningsfrågor metoder för att identifiera och utveckla arbeten med låg ingångströskel i Malmö stads verksamheter ska utredas. Behov av stödsystem för förvaltningarna så att de kan ta emot medarbetare urmålgruppen och stödresurser för själva målgruppen ska utredas 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande De åtaganden som redovisas för föregående mål är också kopplade till detta mål. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet kommunstyrelsen kommer att följa upp Malmö stads samlade insatser på området de stödjande strukturerna för nyföretagande, t.ex. i så kallade inkubatorer, ska fortsätta att utvecklas näringslivsutvecklingssamarbetet med Köpenhamn, Lund och övriga kommuner i regionen kommer att vidareutvecklas stadskontoret ska undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla Clean Techverksamheten, så att den kan inrymma en testbädd för samarbete mellan näringslivet och Malmö stad, i syfte att utveckla tekniska hjälpmedel för vård- och omsorgsverksamhet Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

70 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet det strategiska arbetet mot hemlöshet ska stärkas och utvecklas genom att planeringsunderlag för kommunens hemlöshetsarbete fortsätter att utvecklas insatser för att underlätta bostadsbyggande som ökar tillgången på hyresrätter med rimlig hyresnivå ska genomföras 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet samordning av Malmö stads nätverk för jämställdhet och nätverk för jämställdhetsintegrering malmöövergripande insatser ska genomföras. Dessa finns formulerade i Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

71 kommunstyrelsens åtaganden för den egna förvaltningen redovisas i Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet malmöövergripande åtaganden ska genomföras. Dessa finns formulerade i Handlingsplan mot diskriminering som för närvarande revideras. kommunstyrelsens åtaganden för den egna förvaltningen redovisas i Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet förutsättningarna att vidareutveckla Clean Tech-verksamheten, så att den kan inrymma en testbädd för samarbete mellan näringslivet och Malmö stad för att utveckla tekniska hjälpmedel för vård- och omsorgsverksamheten ska undersökas långsiktigt planerings- och utvecklingsstöd ska ges till stadsområdena ett samlat Malmöperspektiv ska säkras genom utvecklingen av volymer, behov, flöden med mera följs upp kommungemensamma insatser kring kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsverksamheten ska göras 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet i samverkan med andra myndigheter kommer prioriterade arbetsområden och aktiviteter, som ska genomföras på förvaltningsnivå, att identifieras kommunstyrelsen samverkar med myndigheter och forskningsinstitut för att utveckla ett gemensamt uppföljningssystem för målet Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

72 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet andelen medarbetare med utländsk bakgrund följs kontinuerligt upp en kontinuerlig utveckling av den kommungemensamma rekryteringsprocessen som ska säkerställa en rekrytering fri från diskriminering pågår insatser för att stödja och samordna insatser för att öka medarbetarnas kompetens kring mångfald genomförs kommunstyrelsens åtaganden för den egna förvaltningen redovisas i Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet det saknas bra uppföljningsverktyg för målet, men en uppskattning av antalet medarbetare med ofrivillig deltidsanställning görs årligen den kommungemensamma rekryteringsprocessen som ska säkerställa en rekrytering fri från diskriminering utvecklas kontinuerligt korttidsbemanningsenheter ska etableras 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet antalet timavlönade i Malmö stad ska regelbundet följas upp nämndernas arbete på området stödjs och samordnas bl.a. genom utveckling och etablering av korttidsbemanningsenheter kommunstyrelsen bidrar också till måluppfyllelsen genom kontinuerlig utveckling av den förvaltningsövergripande rekryteringsprocessen Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

73 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet I lönekartläggningar analyseras Malmö stads löneläge. Identifieras osakliga löneskillnader ska åtgärder utvecklas och genomföras arbetsvärdering i syfte att ytterligare utveckla etablerade kommungemensam värdering för Malmö stads befattningar kommer att genomföras 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet som en del i kommunstyrelsen samordningsansvar när det gäller infrastrukturfrågor ska hållbarhetsfrågor drivas i malmöövergripande, mellankommunala och regionala samarbeten koordineringen av IT-insatserna inom Grön IT kommer att fortsätta Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Ingen möjlighet för stadskontoret att påverka Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Kommunstyrelsen planerar följande åtaganden kopplade till målet då centrala upphandlingar görs integreras miljö- och etiska krav i upphandlingsunderlaget upphandlingar av IT- och teleutrustning fokuserar hög kvalitet miljö, ergonomi och energieffektivisering stadskontorets beställningsansvariga medarbetare informeras kontinuerligt om vikten av att välja de varor som är miljö- och etiskt märkta 3.25 Biologisk mångfald ska värnas. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

74 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

75 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Kommunstyrelsen Organisatoriska förändringar Stadskontoret implementerar för närvarande en ny organisation. Det innebär bl.a. att de viktigaste processer identifieras, gränssnitt mellan avdelningar och i förhållande till andra förvaltningar tydliggörs, samtidigt som metoder för styrning, ledning och uppföljning utvecklas. Detta kommer att medföra förändringar i såväl prioriteringar som arbetssätt under 2015, både avseende stadskontorets inre arbete och i förhållande till andra förvaltningar i Malmö stad. Under kommer effektivisering och kvalitetsförbättring av ärendeberedningsprocessen att vara en prioriterad fråga. Parallellt påbörjas arbetet med att digitalisera kommunfullmäktiges sammanträden, ett arbete som ska avslutas Under 2014 kommer de kommunala bolagen att inordnas i det styr- och budgetsystem som gäller i Malmö stad, vilket kommer att få effekt Under 2015 kommer nya styrdokument avseende upphandling, finanspolicy och riktlinjer för ekonomisk styrning att utvecklas. Statliga reformer eller andra myndigheters beslut Resultatet i riksdagsvalet kan medföra reformer som behöver hanteras av kommunstyrelsen. Resultatet i kommunvalet kan medföra förändringar i prioriteringar men också t.ex. lokalmässiga förändringar. Befolknings-, volym- eller andra omvärldsförändringar Redan på kort sikt är det svårt att rekrytera omvårdnadspersonal och lärare, men kunskapen om hur demografiska förändringar påverkar möjligheterna att rekrytera andra yrkesgrupper är ofullständig. Det är därför en utmaning att skapa stödsystem för effektiv hantering av personalförsörjning och kompetensutveckling. Detta inkluderar en satsning på kommungemensam ledarutveckling, som säkrar kvaliteten i gruppen Malmö stads chefer. Stadskontorets upphandlingsfunktion är för liten för att verksamheten ska kunna drivas strategiskt och effektivt. Andelen överklagade upphandlingsbeslut ökar dessutom och det ökar arbetsbelastningen på enheten och ytterligare talar för en förstärkt upphandlingsfunktion. Enheten kommer därför att expandera då upphandlingsvolymerna kan finansiera en utökad personal. Detta förväntas ske under Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet Arbetsmarknad och vuxenutbildning 1 maj 2014 övergår ansvar och budget för delar av kommunens arbetsmarknads- och samtliga vuxenutbildningsinsatser från kommunstyrelsen till gymnasie- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen har gett stadskontoret i uppdrag att, för kommunstyrelsen, redovisa berörda nämnders behov av ekonomiska resurser och kompetens vad gäller resterande delar avutskottets ansvarområde. Kommunstyrelens ställningstagande mot bakgrund av redovisningen, kommer sannolikt att påverka verksamheten Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

76 4.1.3 Ekonomisk hjälp Flera faktorer påverkar behovet av försörjningsstöd. Utvecklingen av arbetslösheten, liksom förändringar i demografin, påverkar kostnaderna för stödet. Den pågående förändringar av arbetsmarknadsinsatserna i Malmö avses också påverka utvecklingen av försörjningsstöd. Något som ytterligare kan påverka kostnaderna är ett lagförslag kring Fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd, i förslaget finns följande skrivning: I syfte att förbättra möjligheterna för dessa barn att delta i fritidsaktiviteter aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2014 att införa en fritidspeng. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen ska uppgå till högst kronor per barn och år och ska täcka faktiska utgifter för deltagande i regelbundna fritidsaktiviteter. Regeringen föreslår att 41 miljoner kronor anslås för 2014 och 81 miljoner kronor fr.o.m och att fritidspengen ska införas den 1 juli Översyn av IT-verksamheten Det pågår en översyn av IT-verksamheterna inom Malmö stad. Syftet är att tydliggöra ansvarsfrågor, öka effektiviteten och klarlägga kostnadsfördelning. 4.2 Investeringar Stadskontorer gör för närvarande en översyn av sina verksamhetslokaler och lokalutnyttjande. avsikten är att bättre samla verksamheterna och öka lokaleffektiviteten. Översynen kan medföra behov av större inköp av inventarier. Inköp av engångslicens för nytt styr- och verksamhetssystem är aktuell under Arbetet med utbyggnad och förtätning av den digitala infrastukturen bedrivs med utgångspunkt från den nationella och regionalt fastställda bredbandsstrategin för tillgång till en kvalitativt god digital infrastruktur utan inlåsningseffekter. Investeringsutrymmet är en förutsättning för att behoven från kommunens egna verksamheter, fastighetsägare, operatörer och mobiloperatörer av digital infrastruktur (fiber), ska kunna tillgodoses. Utvecklingen av och kring tjänster (esamhället) innebär ökande krav på kapacitetshöjande åtgärder i datakommunikationsnätet. Satsning i och kring anslutning av villor ingår inte i detta resonemang Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens Ökade kapitalkostnader beräknas finansieras inom beslutat kommunbidrag Objekt vars bruttoutgift överstiger 15 Mkr (belopp i tkr) Objekt Totalt Allmänt investeringutrymme Driftkonse sekvens Fr.o.m. år Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

77 Objekt Totalt Driftkonse sekvens Fr.o.m. år Utbyggnad och förtätning av den digitala infrastrukturen Totalt Ökade kapitalkostnader finansieras genom reducerade interna kostnader samt ökade intäkter (förhyrningsavgifter). Tabellen beskriver preliminär totalvolym Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Summa driftkonsekvens Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

78 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Malmö Live, hyres och driftskostnad Malmö Live, kostnader för information Malmö Live, kostnader för invigning Malmö Live, driftsorganisation Clean Tech Center Tillväxt Malmö (tidigare Socialinkubator) Det medicinska Malmö , STK Malmö Arena namnrättsavtal 250 Försörjningsstöd, utvecklingsmedel STK Summa äskanden Malmö Live Malmö Live projektet inleddes 2006 med syfte att skapa en kongressanläggning som ersättning för nedlagda MalmöMässan i Västra Hamnen. Till kongressanläggningen tillfogades ett konserthus som bekostas och ska drivas i kommunal regi. Den Ekonomisk lägesrapport Malmö Live 2014 anger de ovan äskade medlen. Stadskontoret har fått i uppdrag att återkomma med förslag till driftorganisation för Malmö Live och budget för denna. Förslaget kommer att tillställas kommunstyrelsen för beslut. De ekonomiska effekterna kommer att beaktas i det kommande budgetarbetet och tillställs därför budgetberedningen efter KS beslut. I detta läge finns inget underlag för att kunna göra en bedömning om de ekonomiska effekterna av den kommande driftsorganisationen. Malmö Live Malmö Live projektet inleddes 2006 med syfte att skapa en kongressanläggning som ersättning för nedlagda MalmöMässan i Västra Hamnen. Till kongressanläggningen tillfogades ett konserthus som bekostas och ska drivas i kommunal regi. Den Ekonomisk lägesrapport Malmö Live 2014 anger de ovan äskade medlen. Stadskontoret har fått i uppdrag att återkomma med förslag till driftorganisation för Malmö Live och budget för denna. Förslaget kommer att tillställas kommunstyrelsen för beslut. De ekonomiska effekterna kommer att beaktas i det kommande budgetarbetet och tillställs därför budgetberedningen efter KS beslut. I detta läge finns inget underlag för att kunna göra en bedömning om de ekonomiska effekterna av den kommande driftsorganisationen. Clean Tech Center Beslut om verksamheten, som då planerades att drivas under perioden , togs i budget Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

79 2012. Näringslivsutskottet/beredning beslutade 15 november 2013, 7, förlänga verksamheten under 2015, till en kostnad motsvarande tkr. Tillväxt Malmö (tidigare Social inkubator) Det pågår diskussioner om och i så fall hur verksamheten ska drivas vidare. I diskussionerna har viljan att fortsätta driva projektet bedömts som positiv. Om Tillväxt Malmö fortsätter bedriva verksamhet, bedöms kostnaderna motsvara ca tkr/år under perioden Det medicinska Malmö I Det medicinska Malmö samarbetar Malmö stad med Lunds Universitet, Malmö högskola och Region Skåne. Målet med samarbetet är att stärka Malmös roll inom Life Science-området. Genom Detmedicinska Malmö förstärks, som en del av förverkligandet av den näringspolitiska strategin, ett av de näringspolitiska profilområdena. Kommunstyrelsen beslutade 2 september 2013 att Malmö stad, under åren , ska fortsätta ingå som partner i samarbetsorganisationen. Malmö Arena namnrättsavtal I samband med att namnrättsavtalet förlängdes och undertecknades 2013, indexerades den ursprungliga kontraktssumman på tkr. Merkostnanden uppgår till 250 tkr. Försörjningsstöd Under 2014 inleddes ett utvecklingsarbete som syftar till att minska behovet av försörjningsstöd. Arbetet beräknas pågå under några år framöver. De 30 mkr för utvecklingsarbete, som avsattes 2014, äskas därför också Tabell Ekonomiskt bistånd Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Underbudgetering ekonomiskt bistånd Summa äskanden Anslaget för ekonomiskt bistånd är underbudgeterat och har så varit under flera år. Frågan om kommunbidraget ska justeras är en politisk fråga att hantera. Det äskade beloppet motsvarar det underskott som redovisas för 2014 i utfallsprognos Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Inga driftskonsekvenser Summa 5.3 Övriga synpunkter Nytt verksamhetssystem Individ- och familjeomsorg En förstudie inför upphandlingen av ett nytt verksamhetsstöd för individ- och familjeomsorgsverksamheten i Malmö stad ska genomföras under Anledningen är att upphandlingsproces- Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

80 sen, som bl.a. innefattar förberedelser, framtagande av kravspecifikation och grannlaga jämförelser, tar lång tid och förväntas pågå minst 18 månader. Förstudien planeras att pågå under sex månader. Arbetskläder i hemtjänsten I hela landet diskuteras huruvida arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till medarbetare i hemtjänsten. Före ett eventuellt införande, behöver frågor som t.ex. ifall arbetsmiljöverket har författningsstöd för förändringen och om det finns stöd i arbetsmiljölagen för den belysas. Kommunstyrelsen kommer att behandla frågan under våren Kostnaderna för att tillhandahålla arbetskläder, bedöms i dagsläget uppgå till ca 5 mkr för Malmö stad. Nationella föreskrifter om bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, SOSFS 2012:12, kommer att träda ikraft den 31 mars Föreskrifterna ska tilllämpas vid handläggning och uppföljning av ärenden samt genomförande av insatser enligt socialtjänstlagen, 2001:453. En arbetsgrupp inom Malmö stad har utrett vad föreskrifterna kan innebära för konsekvenser för Malmö stad och dessa har redovisats i rapporten Ansvaret för personer med demenssjukdom och personal i särskilda boenden. Reformen kommer att generera ökade kostnader i verksamheten, motsvarande ca 50 mkr. Socialstyrelsen kommer att ta fram motsvarande föreskrifter om ansvar och bemanning för alla särskilda boenden för äldre. Också dessa kommer att generera merkostnader för Malmö stad. Scenkonstbiennal Scenkonstbiennalen hålls i Malmö maj Biennalen, som är ett samarbete mellan Stadsteatern, Malmö opera och Skånes Dansteater, är Sveriges största branschmöte för verksamma inom dans och teater. Evenemanget erbjuder seminarier och workshops och publika föreställningar med grupper från såväl Sverige som resten av världen. Kommunstyrelsen har beslutat, STK , finansiering motsvarande 1,5 mkr, för att genomföra scenkonstbiennalen, ska avsättas i budget Nordisk Panorama Den årliga nordiska dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama, är den mest betydande mötesplatsen för den nordiska kort- och dokumentärfilmbranschen. Festivalen besöks av ca 700 aktörer inom den nordiska film- och Tv-branschen och andra länder. Nordisk Panorama har tidigare ambulerat mellan nordiska städer. På försök förläggs festivalen i Malmö åren Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat, STK , att staden åtar sig värdskapet 2014 och Bidraget, 950 tkr, ska beaktas i budget Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Kommissionen för ett hållbart Malmö har i sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid slutrapport formulerat en rad rekommendationer att arbeta vidare med. Det fortsatta arbetet med dessa kommer att innebära såväl kostader som arbetsinsatser på stadskontoret. Kommunstyrelsen har därför beslutat att under 2015 avsätta 3,5 mkr ur kommunstyrelsens anslag för genomförande av utredningar och projekt. Medlen ska täcka kostnader för samordning, medfinansiering vid EU-ansökningar, kommunikation, uppföljning, kunskapsutbyte, redovisning samt tidsbegränsade utredningar och insatser. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (18)

81 Malmö stad Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet Kommunstyrelsen Förslag till budgetram för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet 2015 Kommunens nämnder ska senast den 28 mars besluta om budgetskrivelse avseende budget Redogörelsen i ärendet är upprättad i enlighet med stadskontorets anvisningar. SAMMANFATTNING Budgetramen för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot diskriminering samt arbetet med nationella minoriteter år 2015 föreslås i sin helhet uppgå till tkr exklusive uppräkning för pris- och löneökningar. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt avvaktande och den höga arbetslösheten väntas bestå eller minska något under 2014 vilket innebär att det omfattande behovet av arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsinsatser kvarstår. Även om arbetslösheten i Skåne förväntas minska något under 2014 kommer nivån sannolikt att ligga kvar på en hög nivå under Behovet av svenska för invandrare (sfi) är stort och sannolikt behövs ytterligare medel för att täcka kostnaderna för utbildningen. Även efterfrågan på kommunal vuxenutbildning förväntas vara fortsatt stor under 2014 och Inom arbetet med jämställdhetsintegrering ligger under 2015 fokus på att utveckla verksamheten för att öka jämställdheten. Resurser behövs för fortsatt utbildning, spridning av lärande exempel, samordning och uppföljning samt processtöd till förvaltningarna. Handlingsplanen mot diskriminering revideras under 2014 och medel behövs för implementering av den reviderade planen under Medel behövs även för utbildning och kunskapsspridning, nätverksarbete kring rasism och diskriminering, samt utveckling av ett nationellt Unescocenter tillsammans med Botkyrka och Eskilstuna. Medel behövs under 2015, under förutsättning att beslut tas, till implementering av policy för nationella minoriteters rättigheter, för fortsatt utveckling av samråd samt till genomförande av olika aktiviteter och kunskapsspridning inom det aktuella området. 1

82 VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR Befolkningsutveckling Befolkningen i yrkesverksam ålder (19-64 år) i Malmö ökade under år 2013 med cirka personer och uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till ca Av den totala befolkningsökningen återfanns drygt 50 % i de yrkesverksamma åldrarna. Diagram 1. Prognos för befolkningen i Malmö, år. Källa: Befolkningsprognos Malmö , Malmö stad Den fortsatt relativt kraftiga befolkningsökningen i Malmö beror på en fortsatt stor inflyttning och stort födelseöverskott. Under de senaste åren är det framför allt yngre personer som flyttat till Malmö och åldersgruppen har svarat för en stor del av inflyttningen. Att studera i Malmö är en av anledningarna till att unga flyttar till Malmö. Befolkningsprognosen för åren visar att åldersgrupperna 1-15 år ökar mest beroende på det höga barnafödandet de senaste åren. Befolkningen i åldrarna förväntas öka långsamt med sammanlagt 11 % mellan 2013 och Flyktingmottagning Antalet asylsökande i Sverige ökade från under 2012 till drygt under 2013, en ökning med 24 procent. Den kraftiga ökningen beror framförallt på kriget i Syrien och en ökad instabilitet i hela Mellanöstern och i Nordafrika. I Malmö ökade antalet asylsökande i s.k. eget boende från i december 2012 till i december Under 2013 registrerades 1375 flyktingar hos Malmös Invandrarservice, en ökning med 57 % jämfört med Inströmningen har ökat med det instabila läget i mellanöstern och bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå under Tillväxt och arbetsmarknad Konjunkturen i Sverige är på väg att förbättras men uppgången förväntas vara långsam under de närmaste åren. Konjunkturinstitutet bedömer att läget på arbetsmarknaden kommer att förbättras under 2014 och Arbetslösheten bedöms sjunka något och sysselsättningen fortsätter stiga allt eftersom företagen nyanställer fler. Arbetsmarknaden på Själland och övriga Östdanmark vänder uppåt och fram till slutet av 2014 förväntas sysselsättningen öka med 2

83 personer 1. I Danmark förväntas tillväxt inom bygg- och anläggning samt inom ITbranschen. Fler prognoser? Arbetsförmedlingens prognos för Skåne 2014 visar att arbetsgivarna är optimistiska men att osäkerheten kring utvecklingen fortfarande är stor. Sysselsättningen beräknas öka med personer inklusive arbetspendling under Trots att sysselsättningen ökar så beräknas arbetslösheten bara minska marginellt; från 10,4 procent vid slut av 2013 till 9,9 procent i slutet av De grupper som har svagast ställning på arbetsmarknaden är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldern år samt utomeuropeiskt födda. Dessa grupper har vuxit kraftigt under senare år och utgör en majoritet av de arbetssökande. I januari 2013 uppgick antalet arbetslösa malmöbor inskrivna hos Arbetsförmedlingen, år, till personer, kvinnor och män, motsvarande 15,3 % av arbetskraften. Antalet arbetslösa ungdomar, år, var personer, kvinnor och män, eller 24 % av arbetskraften. Arbetsförmedlingens statistik för Malmö visar att tiden i arbetslöshet överlag har varit oförändrad under 2012 och Det finns alltså inga tecken på att långtidsarbetslösheten ökar trots att arbetslösheten legat på en hög nivå under flera år. Genomsnittligt antal hushåll per månad med försörjningsstöd ökade under 2013 med 398 hushåll till Antalet unika biståndshushåll under året ökade med 490 till Eftersom biståndsbehovet är starkt relaterat till arbetslösheten förväntas det ligga kvar på höga nivåer även under Vuxenutbildning Antalet elever i sfi var i februari 2012 cirka 4 100, i februari 2013 cirka och i februari 2014 cirka elever. För att möta behovet av utbildning utökades den ekonomiska resursen till sfi med 10 Mkr Även efterfrågan på kommunal vuxenutbildning förväntas vara fortsatt stor under 2014 och Under det senaste året har efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå varit något mindre än tidigare medan volymerna inom den gymnasiala nivån har varit höga och möjliggjorts genom riktade statsbidrag för yrkesvux och lärlingsvux. Nu kända uppgifter innebär att den statliga satsningen på yrkesvux upphör med 2014 års utgång. Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna antas finnas kvar även under 2015 men har en avsevärt mindre omfattning än bidraget för yrkesvux. I det fall kommunen inte kompenserar för det förlorade statsbidraget eller nya beslut fattas om nya statliga satsningar på vuxenutbildningen kommer volymerna inom kommunal vuxenutbildning att behöva minskas avsevärt. Liksom för sfi har antalet deltagare inom samhällsorientering för vissa nyanlända, för vilken gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har samordningsansvaret, ökat kraftigt under det senaste året var antalet nyinskrivna deltagare, som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 468. De aktuella trenderna visar på att volymerna inom samhällsorientering inom kort sannolikt kommer att ha en sådan omfattning att kapaciteten hos anordnare av samhällsorienteringen och den administrativa resursen behöver utökas. 1 Källa: Sigtelinjer og målsætninger for beskæftigelsesindsatsen i Østdanmark, Analyserapport 2015, Beskaeftigelserådet, Hovedstaden & Sjaellan. 3

84 Översyn av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser Under 2013 har stadskontoret haft i uppdrag att utreda möjligheterna till ny förvaltningstillhörighet för stadens arbetsmarknadsinsatser där förslaget var att flytta över insatserna från serviceförvaltningen till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Under 2013 har dessutom två konsultbolag (Deloitte samt Demokratikonsult) haft i uppdrag att undersöka Malmö stads arbetsmarknads-insatser. Med anledning av resultatet av utredningarna beslutade kommunstyrelsen i november 2013 att ge stadskontoret i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som har haft i uppdrag att redovisa ett förslag till hur Malmö stad bör organisera stadens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget har redovisats till kommunstyrelsen i februari 2014 och kommunstyrelsen beslutade att som inriktning för den fortsatta beredningsprocessen ställa sig bakom förslaget att merparten av arbetsmarknadsinsatserna inom serviceförvaltningen fr.o.m. 1 maj 2014 flyttas över till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Förslaget innebär också att den 1 maj 2014 översförs tkr (helår tkr) avseende arbetsmarknadsinsatser från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Dessutom innebär förslaget att den 1 maj 2014 översförs tkr (helår tkr) avseende vuxenutbildningsinsatser från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSINSATSER Inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsområdet ska kommunens och statens insatser komplettera varandra för att åstadkomma goda förutsättningar för fler medborgare i arbete. Detsamma gäller inom kommunen att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatserna kompletterar varandra och kan genomföras parallellt för att korta vägen till självförsörjning. Även om arbetslösheten i Skåne förväntas minska något under 2014 kommer nivån sannolikt att ligga kvar på en hög nivå under Under 2013 deltog sammanlagt deltog personer, kvinnor och män, i Malmö stads arbetsmarknadsinsatser inom JobbMalmö, inklusive nyanlända med introduktionsplaner. I slutet av 2013 hade alla insatser för nyanlända med introduktionsplaner avslutats. För 2013 redovisas 870 helårsplatser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, helårsplatser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, 48 inom särskild utbildning för vuxna, samt helårsplatser inom utbildning i svenska för invandrare. Antalet anmälningar till utbildning i svenska för invandrare (sfi) har ökat sedan hösten I februari 2014 deltog cirka elever i sfi. Om behovet av sfi ligger kvar på den höga nivå som den gör i nuläget kan ytterligare medel behövas för att täcka kostnaderna för utbildningen. Även efterfrågan på kommunal vuxenutbildning förväntas vara fortsatt stor under 2014 och Relativt många av dem som deltar i sfi väljer att fortsätta studera på högre nivå, vilket innebär att efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå kan öka efterhand som dagens sfi-elever blir klara med sin utbildning. Talangprogram som kortar nyanländas väg till etablering på arbetsmarknaden bygger på kombinationer av ordinarie utbildning, kommunal vuxenutbildning och sfi samt praktik och 4

85 coachning. Resurser behövs för att ytterligare utveckla talangprogrammen och även bygga upp verksamhet inom nya yrkesområden. Under 2014 genomförs en förstudie, finansierad av ESF-medel, om etablering i Malmö av en version av danska TAMU - träningsskolans arbetsmarknadsutbildning. En konsekvenspedagogisk yrkesutbildning för ungdomar och unga vuxna mellan 18 och 30 år med någon form av sociala eller personliga problem och som inte har gått klart skolan och inte har kommit in på arbetsmarknaden. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Arbetet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad utgår ifrån Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Stadskontoret ansvarar för övergripande utvecklings-, uppföljnings-, och samordningsinsatser kring arbetet med jämställdhetsintegrering. Alla nämnder ansvarar för att arbeta för att uppnå målen i Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Inom arbetet med jämställdhetsintegrering ligger under 2015 fokus på att utveckla verksamheterna för att öka jämställdheten. Alla nämnder förväntas att, utifrån de jämställdhetsanalyser som gjorts, ta fram konkreta åtgärder för att öka jämställdheten samt att fortsätta att göra jämställdhetsanalyser i flera delar av verksamheten. Resurser behövs för fortsatt utbildning, spridning av lärande exempel, samordning och uppföljning samt processtöd till förvaltningarna. Resurser behövs även för att göra jämställdhetsanalyser och ta fram mål och åtgärder. Former för kommunikationen med medborgarna och för samverkan med organisationer och andra aktörer i civilsamhället behöver utvecklas. ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING Under 2015 fortsätter arbetet mot diskriminering med samma höga ambitionsnivå som under Handlingsplanen mot diskriminering har reviderats under i bred dialog med föreningsliv, anställda och allmänhet. Under 2014 påbörjas ett implementeringsarbete för att göra den nya planen känd och få igång ett aktivt genomförande. Under 2015 fortsätter implementeringen av den reviderade handlingsplanen mot diskriminering. För detta krävs utökade medel, bland annat för metodutveckling och utbildningsinsatser. Vidare behövs särskilt avsatta utvecklingsmedel, vilka kan sökas av Malmö stads förvaltningar för arbete i enlighet med angivna mål i den reviderade handlingsplanen. Utbildningen av chefer i samarbete med Malmö mot Diskriminering fortsätter liksom de öppna seminarierna mot diskriminering som arrangeras tillsammans med Malmö högskola och föreningslivet i Malmö. Malmö stads arbete inom ramen för ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism) inkluderar även en satsning på ett nationellt Unescocenter där Malmö är engagerat tillsammans med Botkyrka och Eskilstuna. Medel behövs även för kunskapsspridning och nätverksarbete kring rasism och diskriminering samt förstärkning av Malmö mot Diskriminering på grund av den höga ärendeinströmningen. 5

86 Malmö stad har etablerat ett samarbete med RFSL Rådgivningen Skåne som bistår ungdomar med socialt och psykologiskt stöd, samt har utbildat kommunens personal. En fortsatt satsning planeras under 2015 för att mer långsiktigt stötta detta arbete och utveckla mötesplatser för unga hbtq-personer. Under 2014 initierar Malmö stad en dialog med representanter från afrosvenska föreningar med syfte att utreda behov av ett afrosvenskt kunskapscenter i Malmö. För 2015 kommer medel behövas för fortsatt utveckling av området. ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER Under 2015 fortsätter Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter. Under förutsättning att beslut om antagande av policy tas, utgör arbete utifrån Malmö stads policy för de nationella minoriteternas rättigheter, en viktig utgångspunkt. Arbetet med samråd med de nationella minoriteterna i Malmö fortsätter under 2015, i vilket fortsatt dialog med Malmö Minoritetsforum utgör en viktig del. Även arbetet med att följa upp den verksamhet som genomförs inom för pilotkommun för romsk inkludering fortsätter under Under förutsättning att beslut tas, fokuseras även arbetet på att upprätthålla de rättigheter som förvaltningsområde för finska språket innebär. Medel behövs under 2015, under förutsättning att beslut tas, till implementering av policy för nationella minoriteters rättigheter, för fortsatt utveckling av samråd samt till genomförande av olika aktiviteter och kunskapsspridning inom det aktuella området. 6

87 EKONOMISK UTVECKLING Budgetramen 2014 för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet uppgår till tkr, vilket i förhållande till 2013 är tkr mer. Tabell 2. Utvecklingen av posterna inom budget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser. (Tkr) År Arbetsmarknadsinsatser Vuxenutbildning Jämställdhetsintegrering/Åtgärder mot diskriminering Samordning och uppföljning S:a Förändringen mellan 2010 och 2011 inom posten arbetsmarknadsinsatser beror på mindre kostnader på grund av minskade målgrupper samt statens tydliga ansvar för nyanlända flyktingar och andra grupper arbetssökande. Den stora förändringen mellan 2011 och 2012 beror på att SEF Unga överförts från servicenämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet samt extra anslag för trygghetsanställningar och särskilda tidsbegränsade anställningar för arbetssökande i jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsfasen. De stora förändringarna mellan 2012 och 2013 beror på att medel för Ung i sommar överförts från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet samt att medel för utvecklingsarbete inom jämställdhetsintegrering förts över från kommunstyrelsens projekt- och utredningsanslag till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet. Därtill kommer särskilt anslag för arbetet med nationella minoriteter. Förändringen mellan 2013 och 2014 beror på att anslaget till svenska för invandrare (sfi) har förstärkts liksom anslaget för åtgärder mot diskriminering. Kostnaderna inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottets budget följs aktivt och kontinuerligt upp och analyseras. De medel som fördelas till olika verksamheter kan justeras under året till följd av förändrade behov eller att resurser inte tagits i åtnjutande. Medlen kan på så vis utnyttjas effektivare. MEDELSBEHOV 2015 Läget på arbetsmarknaden är fortsatt avvaktande och den höga arbetslösheten väntas bestå eller minska något under 2014 vilket innebär att det omfattande behovet av arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsinsatser kvarstår. Prioriterade grupper är ungdomar år samt försörjningsstödstagare. Inom arbetet med jämställdhetsintegrering ligger under 2015 fokus på att utveckla verksamheten för att öka jämställdheten. Resurser behövs för fortsatt utbildning, spridning av lärande exempel, samordning och uppföljning samt processtöd till förvaltningarna. Handlingsplanen mot diskriminering revideras under 2014 och medel behövs för implementering av den reviderade planen under Medel behövs även för utbildning och kunskapsspridning, nätverksarbete kring rasism och diskriminering, samt utveckling av ett nationellt Unescocenter tillsammans med Botkyrka och Eskilstuna. 7

88 För 2015 kommer m-del behövas för fortsatt utveckling av ett afrosvenskt kunskapscenter i Malmö. Medel behövs under 2015, under förutsättning att beslut tas, till implementering av policy för nationella minoriteters rättigheter, för fortsatt utveckling av samråd samt till genomförande av olika aktiviteter och kunskapsspridning inom det aktuella området. Budgetramen för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot diskriminering samt arbetet med nationella minoriteter år 2015 föreslås i sin helhet uppgå till tkr exklusive uppräkning för pris- och löneökningar 8

89 Förslag till budgetram 2015 Medelsbehov budget 2015 bas- och tilläggsanslag 2015, tkr Basförslag Tilläggsförslag Summa Basförslag. Medelsbehov budget 2015 Ändamål Budget 2014, tkr Anslag 2015, tkr Förändring jämfört med 2014, tkr Arbetsmarknadsinsatser Vuxenutbildning inkl. sfi Jämställdhetsintegrering Åtgärder mot diskriminering Nationella minoriteter Samordning och uppföljning Summa Basförslag. Medelsbehovet 2015 fördelat på nämnder Ändamål Anslag för KS, tkr GyVN, tkr SRN, tkr Summa kommunbidrag, tkr Arbetsmarknadsinsatser Vuxenutbildning inkl. sfi Jämställdhetsintegrering Åtgärder mot diskriminering Nationella minoriteter Samordning och uppföljning Summa Tilläggsförslag. Medelsbehov budget 2015 Ändamål Belopp, tkr Åtgärder mot diskriminering Summa Kommentarer till budgetramen: Basförslag Då förslag föreligger att merparten av arbetsmarknadsinsatserna inom serviceförvaltningen fr.o.m. 1 maj 2014 flyttas över till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen förordas att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottets budget för 2015 omfördelas enligt följande: tkr överförs till gymnasie- och utbildningsnämnden avseende arbetsmarknadsinsatser 9

90 tkr överförs till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avseende vuxenutbildningsinsatser inkl. sfi tkr överförs till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avseende samordning och uppföljning tkr översförs till sociala resursnämnden avseende verksamheten I Malmö möts vi tkr översförs till anslag för kommunstyrelsen avseende medel för FINSAM, studentmedarbetarprogram, samt datorstöd tkr översförs till anslag för kommunstyrelsen avseende medel för jämställdhetsintegrering, åtgärder mot antidiskriminering, samt arbetet med nationella minoriteter Tilläggsförslag Åtgärder mot diskriminering tkr enligt följande: 500 tkr för utveckling av afrosvenskt kunskapscenter 500 tkr för samarbete med föreningslivet kopplat till antidiskriminering 150 tkr för riktade insatser bl.a. öppna seminarier tkr för implementering av reviderad handlingsplan mot diskriminering tkr utvecklingsmedel avseende den reviderade handlingsplanen 10

91 Budgetskrivelse 2015 Miljönämnden

92 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

93 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

94 1 Sammanfattning Miljöförvaltningen arbetar med uppföljning av Malmös miljöprogram samt handlingsplan för klimat och miljöarbetet i Malmö stad Uppföljningen visar att vidtagna åtgärder inte räcker och att det kommer att krävas ytterligare åtgärder och utökade resurser för att nå uppsatta miljömål. Ett utökat miljöarbete, bidrar utöver miljöeffekterna, också i betydande omfattning till att uppnå målen i andra viktiga planer och program i Malmö stad t ex översiktsplanen för Malmö, mål för social hållbarhet (Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö). Dessutom bidrar arbetet till grön tillväxt, minskade levnadsomkostnader för malmöborna samt förbättrad kommunal ekonomi. Under senare år har det statliga stödet till lokalt miljöarbete succesivt skurits ner och miljöförvaltningens projektverksamhet har i ökad omfattning baserats på EU-finansiering. Generellt sett är EU-finansierade projekt resurskrävande. EUs nuvarande budgetperiod avslutas 2014 och de flesta nya EU-program öppnar för ansökningar först i slutet av Detta leder till att 2015 blir ekonomiskt kritiskt för miljöförvaltningens projektverksamhet. Detta förstärks av den minskning som gjordes med 2,0 mkr av miljöförvaltningens totala budget Under 2015 avslutas Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Miljöförvaltningens profilerade projekt i miljonprogrammet kan få ökad arbetsbelastning om de lokala områdesprogrammens kontaktytor försvinner. EUs utlysningar till nästa programperiod, Horizon 2020, innebär goda chanser för Malmö stad att jobba vidare med miljonprogramsutvecklingen. För att skapa bra och hållbara projekt behövs goda ansökningsprocesser, vilket kräver extra resurser. Fysiska investeringar i infrastrukturprojekt innebär en förstärkt möjlighet att arbeta med holistisk områdesbaserad stadsutveckling. Miljonprogramsområdet Lindängen i Malmö blir det första pilotprojekt där fastighetsägare ska rekrytera långtidsarbetslösa för att utföra ombyggnationsarbeten av ca 400 lägenheter. Detta skapar en ekonomisk vinst för staden på flera sätt. Miljöförvaltningens budget- och hyresrådgivning kommer att fortsätta arbeta förebyggande för att minska ekonomisk utsatthet och hemlöshet. Arbetet med att utveckla miljötillsynen och miljöövervakningen i Malmö stad fortsätter. En viktig del när det gäller miljötillsyn är det förebyggande arbetet, där verksamhetsutövarens egenkontroll ingår som en viktig del. Primärt mål för miljöövervakningen är att säkerställa tillförlitlig mätdata som kan bidra till en ökad kunskap till förmån för stadsutvecklingen. Miljöförvaltningen fortsätter att ha fokus på stadens områdesprogram när det gäller den förebyggande bostadstillsynen. Under 2015 fortsätter och utvecklar miljöförvaltningen samarbetet med Stockholm, Göteborg och Helsingborg kring kemikalier, behovet av en gemensam strategi för kemikaliearbetet i staden har sedan tidigare identifierats. Efterfrågan på rådgivning har fortsatt att öka både från de som bor och verkar i staden, och från andra kommuner. Dessutom finns det önskemål om en ökad samverkan inom staden. Rådgivningens del av tillsynsverksamheten kan inte finansieras med avgifter, vilket leder till hård prioritering. Det finns ett behov av att fortsätta inventera livsmedelsverksamheter som finns inom kommunen för att säkerställa att de följer gällande lagstiftning. Under 2015 kommer miljöförvaltningen att ha fortsatt fokus på livsmedelsfusk samt material som kommer i kontakt med livsmedel. Livsmedelskontrollen utvecklas genom att arbete med produktkontroll, verifierande kontroll samt genom i högre grad följa varor och handelsflöden. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att arbeta med utredning av klagomål, samt förebyggande och rådgivande kontroll. Arbetet med Smileypremieringen fortsätter för att uppmärksamma livsmedelsanläggningar som har bedömts ha väl fungerande rutiner för säker livsmedelshantering och redlighet. Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

95 2 Nämndens verksamhetsinriktning Miljönämndens arbete för hållbar utveckling är långsiktig och huvudmålsättningen förändras inte inför Miljönämnden i Malmö arbetar med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dessa tre huvudområden är nyckeln till ett tryggt, rättvist och stabilt samhälle. Utifrån miljönämndens verksamhet och uppdrag har nedanstående fem grundpelare utformats för att konkretisera och ange inriktningen för hur miljönämnden ska bidra till Malmö stads övergripande mål för en hållbar utveckling. 1. Hållbar livsstil 2. Sunt och säkert 3. Ansvarsfullt klimatarbete 4. God stadsmiljö 5. Hållbar tillväxt Hållbar livsstil Malmöborna har möjlighet att leva ett liv som är bra för miljön, den ekonomiska utvecklingen och mellanmänskliga relationer. Minskad konsumtion av naturresurser, ökad konsumtion av culture, återbruk, miljöbra varor och tjänster, gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, boende i energisnåla bostäder etc. Miljöförvaltningen samordnar en särskild satsning på lärande för hållbar utveckling som har följt FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling Satsningen går in i en ny fas 2015 och Unesco planerar nu istället för en Global Action Programme on ESD. Malmö har goda chanser att bli utvald till en global förebild inom området Local communities inom detta program. Det ställer dock krav på att satsa och skala upp aktiviteter inom lärande för hållbar utveckling och framåt vill miljöförvaltningen särskilt satsa på följande områden: * Det utvidgade klassrummet, att använda hela staden och den urbana miljön som pedagogisk arena. * Globala Malmö, inklusive särskild satsning på CSR och samarbete med fairtrade * Öresundsklassrummet, ett permanent samarbete mellan Malmö och Köpenhamn om hållbart lärande. * Barn och unga som medskapare av en hållbar stad. * Samordning (Unesco, RCE, lärande-anslaget). Avdelningen för konsumtion och livsstil (KLIV) arbetar vidare med handlingsfokuserat samarbete för att hjälpa malmöborna att ta större makt över sin vardag. KLIV, förstärker nätverk med föreningar, stadsdelar, fastighetsägare och näringsliv. Avdelningen vidareutvecklar det förebyggande rådgivningsarbetet. Tydligare arbete med skolorna stärker elevernas förståelse för samband mellan livsstilsval, ekonomi, stad och omvärld, med tillhörande rättigheter och skyldigheter. Förstärkt näringslivssamarbete skapar fler hållbara valmöjligheter för malmöborna samtidigt som man utvecklar tillväxtpotential på hållbarhetsområdet, till exempel genom arbete med hållbara evenemang och besöksnäringen. Arbetet med mat och Malmö Fair trade City fortsätter och fördjupas med både insatser riktade till Malmö stads egen verksamhet, samarbeten med näringslivet i staden samt utåtriktad arbete mot malmöborna. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd kommer genom tillsyn, information och rådgivning till verksamhetsutövare bidra till att de som bor och verkar i Malmö gör hållbara val. Det kan handla om råd eller krav till verksamhetsutövare, att börja använda nya metoder eller tekniker, eller andra typer av kemikalier. Det kan också handla om att ge råd till konsumenter om innehåll i produkter. Avdelningen för miljö och hälsoskydd kommer att ha ett fortsätta fokusera på det förebyggande tillsynsarbetet genom att informera malmöbor om deras skyldigheter och de krav de kan ställa på Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

96 den egna boendemiljön samt verksamhetsutövare avseende bl a märkningsplikten när det gäller kemiska produkter. Under de två år som Miljöförvaltningen bedrivit förebyggande bostadstillsyn kan det konstateras att det finns ett stort behov av att utöka denna förebyggande tillsyn för att kunna säkerhetsställa en god boendemiljö. Ett behov som också uppmärksammades i Malmökomissionens slutrapport. Miljöförvaltningen har ett flerårigt samarbete med Stockholm och Göteborg och gemensamma tillsynsprojekt avseende framförallt kemiska produkter. I den statliga utredningen om vilka kommuner som kunde ta över en del av Kemikalieinspektionens kemikalietillsyn så lyftes Malmö fram tillsammans med Stockholm, Göteborg och Helsingborg. En naturlig följd av detta blev att Helsingborg anslöt sig till det stadsövergripande samarbetet. Vidare har ett behov avseende en samordning av kemikaliefrågorna i Malmö stad identifierats som bl a medfört att det avsatts kommunbidrag till ett kemikalieprojekt under 2014 och 2015 med inriktning för barn och unga. Inom flera städer däribland de städer som Malmö samarbetar med så finns en kemikalieplan för staden framtagen. Miljöförvaltningen kan redan nu se ett stort behov av att staden arbetar fram en kemikalieplan och avsätter resurser för denna samordning. Avdelningen för livsmedelskontroll kommer att ha ett fortsatt fokus på kontroll av märkning och redlighet hos livsmedelsverksamheterna för att konsumenterna inte bli lurade eller vilseleda av felaktig märkning. Med information och tydlig kommunikation skapar vi även möjligheter för malmöborna att göra medvetna och hållbara val över tid. Avdelningen har även för avsikt att genomföra informationsinsatser till förskolor och äldreomsorgen om Bra mat i förskolan och Bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket har tagit fram informationsmaterialet som kan avdelningen använda i samband med kontrollbesöket. Sunt och säkert Malmöborna erbjuds en sund och säker stad. Alla verksamhetsutövare följer lagar och bestämmelser vilket leder till bra bostäder, säkra varor och tjänster och god hälsa. Under 2015 kommer miljöförvaltningen att ha fortsatt fokus på att prioriterade hushåll har en sund inomhusmiljö, att verksamheter har en egenkontroll som uppfyller lagstiftningen samt att användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier minskar. Miljötillsynen ska leda till en bättre inom- och utomhusmiljö för stadens invånare. Genom arbetet med planremisser bidrar vi till att förebygga risken att förorenade områden bebyggs och att medborgare blir störda av trafikbuller. Av samma anledning arbetar vi med fastighetsägarnas egenkontroll för att skapa en förbättrad inomhusmiljö. Tillsynen över t ex solarier och utom- och inomhusbad skapar sunda och säkra vistelsemiljöer för stadens medborgare. Förvaltningen har uppmärksammat att det inom bilverkstadsbranschen finns en stor okunskap om vilka skyldigheter det finns enligt miljöbalken och vilken löpande uppföljning som krävs för att minska miljöbelastningen. På motsvarande vis har förvaltningen fått indikationer om att motsvarande okunskap finns inom en rad andra branscher såsom t ex biltvättar. Den löpande tillsynen av denna typ av verksamheter är möjlig att finansieras via avgifter, men erfarenheterna från tillsynen avseende bilverkstäder visar på att kostnaden förenade med det första tillsynsbesöket kan bli så pass hög att det kan vara svårt för en mindre verksamhetsutövare att klara. En del av denna tillsyn behöver därför stöttas upp med finansiering på annat vis än via avgifter d v s ett utökat kommunbidrag detsamma gäller inventeringen av dessa verksamheter. Miljöförvaltningen har också uppmärksammat det ökade behovet avseende hanteringen av internremisser. Möjligheten att täcka detta behov med tillsynsavgifter är högst begränsat vilket gör att det finns ett behov att stärka upp denna del av Miljöförvaltningens verksamhet. Det är förvaltningens bedömning att en kombination av en tjänst som avsätts till såväl inventering av branscher med tillsynsbehov som hanteringen av interna remisser avseende framförallt skola och förskola samt rådgivningsarbete behövs. Avdelningen för konsumtion och livsstil arbetar med näringslivet för ökad produktsäkerhet. Nya Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

97 former för samarbete med näringslivet kring konsumentfrågor utvecklas. Avdelningen verkar även för ökad ekonomisktrygghet genom t ex förebyggande rådgivning och även genom lokalnära rådgivning på medborgarkontoret och utvecklingsarbete inom områdesprogrammen. Avdelningen för livsmedelskontroll kommer att utföra en effektiv, ändamålsenlig, riskbaserad och rättsäker livsmedelskontroll för att konsumenterna ska få tillgång till säkra livsmedel. Under 2014 har avdelningen genomfört en organisationsöversyn. Översynen är ett led att fortsätta med att utveckla förutsättningar för kontrollarbetet till fördel för konsummenter, verksamhetsutövare och malmöbor. Omvärldsbevakningen är också ett viktigt redskap som avdelningen arbetar med, för att tidigt fånga upp större händelser och trender. Den bidrar till att utveckla kontrollen och beredskapsarbetet och att formulera nya mål och prioriteringar. Under 2015 kommer avdelningen att ha fortsatt fokus på livsmedelsfusk samt material i kontakt med livsmedel och utveckla livsmedelskontrollen genom att arbeta med produktkontroll, verifierande kontroll samt genom i högre grad följa varor och handelsflöden. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta med utredning av klagomål samt en förebyggande och rådgivande kontroll i samband med det löpande kontrollarbetet av befintliga verksamheter. Avdelningen har sedan länge bidragit till att upplysa Malmöborna och livsmedelsföretagarna om resultatet av vårt arbete, livsmedelslagstiftningens krav, råd och stöd i samband med start av livsmedelsverksamhet, diverse informationsinsatser till livsmedelsinriktade utbildningar och olika branscher, etc. Arbetet med Smileypremieringen fortsätter, viket också är att flerårligt långsikt arbete. Systemet handlar om att uppmärksamma de livsmedelsanläggningar som är skötsamma och svarar upp på kraven i livsmedelslagstiftningen det vill säga har bedömts ha väl fungerande rutiner för säker livsmedelshantering och redlighet. Smileysystemet tillämpas på alla typer av verksamheter som serverar/säljer/släpper livsmedel direkt till konsumenten. Premieringen består av dekal/-er att sätta upp i lokalen samt av publicering på Malmö Stads hemsida genom en Smileykarta och en Smileyapp. Ansvarsfullt klimatarbete Malmö har ett ansvarsfullt klimatarbete. Malmö stad tar ett långsiktigt ansvar för hela stadens energianvändning som ska vara 100 procent förnybar Malmö stad tar samordningsansvar för att staden ska anpassas till ett förändrat klimat. Miljöförvaltningen kommer att intensifiera arbetet för minskad klimatpåverkan gentemot företag, verksamheter och Malmöbor genom tillsyn, rådgivning, kampanjer och utvecklingssamarbete. Miljöförvaltningen har bl a valt att ansluta sig till det regionala tillsynsprojektet PROEFF (Projekt för energieffektivisering i Skånska företag genom tillsyn och rådgivning) som samordnas av Länsstyrelsen i Skåne samt Energikontoret Skåne. Miljöförvaltningen har gjort en fördjupad analys kring miljöprogrammet och dess mål relaterade till dagens utveckling, som visar att det är realistiskt och möjligt att uppnå målet att Malmö stads organisation ska vara klimatneutral till år 2020 och att hela Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar energi till år Det kvarstår ännu mycket arbete för att Malmö ska lyckas. För att nå Malmös klimatmål krävs utökade insatser för effektivare och smartare användning av energi- och naturresurser samt för ökad produktion av förnybar energi i Malmö från bl a vind, sol och biogas. Vidare krävs även ett utökat sammarbete mellan Malmö stads förvaltningar och nämnder då utmaningarna är tvärsektoriella. Miljöförvaltningen besitter en avsevärd kompetens inom skapandet av det framtida hållbara Malmö som i dagsläget inte utnyttjas till fullo. En viktig del i klimatarbetet är att anpassa samhället till ett förändrat framtida klimat. Miljöförvaltningen har med stöd av EU-medel arbetat fram en klimatanpassningsstrategi för Malmö som antagits av kommunstyrelsen Särskilda resurser saknas dock för samordning av det fortsatta arbetet med klimatanpassning vilket direkt påverkar miljöförvaltningens arbete i dagsläget. Avdelningen för konsumtion och livsstil arbetar aktivt i Rosengård och Lindängen för en energi- Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

98 effektivering av det befintliga byggnadsbeståndet samt ökad användning av förnybar energi. Bygga-om-dialogen är en samverkansplattform som drivs av miljöförvaltningen tillsammans med fastighetsbolag och andra aktörer för att hitta nya samarbetsformer för att möjliggöra en kommersiell och ambitiös upprustning av miljonprogramsbebyggelsen i Malmö samtidigt som man skapar nya arbetstillfällen och bidrar till ökad sammanhållning, ökad skatteintäkter och stolthet i stadsdelen. Genom MiL-projektet arbetar vi vidare med att skapa en grov skiss på en finansieringsmodell som bygger på samverkan mellan offentliga aktörer, statliga aktörer och privata aktörer. Genom att skapa en investeringsfond där dessa aktörer medverkar så bygger staden en hållbar ekonomi som ger samhällsnytta på långsikt. Energirådgivningen utvecklas 2015 med målet att hitta metoder att stödja energieffektivisering inom näringslivet och även arbeta mera utåtriktad mot Malmöborna. Energirådgivaren har utvecklat ett samarbete med avdelningen för miljö- och hälsoskydd (MHS). Avdelning för livsmedelskontroll kommer även fortsättningsvis att arbeta med en förebyggande och rådgivande tillsyn/kontroll i samband med start av livsmedelsverksamhet samt i det löpande kontrollarbetet av befintliga verksamheter. De nya livsmedelsföretagarna kommer att få information om Energitips till företagare i livsmedelsbranschen. Avdelningen har även för avsikt att genomföra olika insatser för att minska matsvinnet, bland annat genom att sprida information om goda exempel. Detta kommer att ske genom att vara en informationslänk mellan miljöförvaltningen och livsmedelsbranschen i övriga klimatpåverkan frågor. God stadsmiljö Malmö är en attraktiv stad för Malmöbor samt företag och besökare. Staden är tät, grön och blandad. Byggnaderna är resurssnåla. Person- och godstransporterna är högeffektiva, vilket ger ren luft, ökad säkerhet och hög tillgänglighet. Malmö är en människovänlig stad att trivas i. Miljötillsynen ska leda till att mängden föroreningar minskar i stadsmiljön. Detta ska uppnås genom krav på att förorenade områden saneras. Vi genomför varje år riktad tillsyn mot de branscher som är verksamma i Malmö för att se till att de uppfyller miljöbalkens krav. De utökade resurser som tillsattes inför 2011 för att genomföra ansvarsutredningar kopplade till förorenad mark fortsätter under verksamhetsåret. Efter varje genomför ansvarsutredning så gör förvaltningen en avstämning med övriga berörda förvaltningar inom staden vilka fastigheter/områden som ska prioriteras. Miljöförvaltningen har sedan tidigare uppmärksammat behovet av att stärka övervakningen av miljön. Staden har en väl utvecklad luftövervakning men saknar tillräckliga resurser avseende övrig övervakning. Detta gäller både personella resurser och resurser till att genomföra kontinuerliga mätningar avseende t ex vattendrag och den kustnära delen av Öresund. Det finns ett behov av att stärka kompetensen avseende trafikbuller inom Miljöförvaltningen. Det finns därför stora behov att stärka upp övervakningen med resurser till faktisk övervakning och personella. När det gäller vattendirektivet så har Miljöförvaltningen också sett ett stort behov av samordning och kunskapsspridning avseende dessa frågor. Behovet täcks inte av nuvarande resurser för att kunna bidra till att Malmö stad kan uppfylla de krav som ställs inom ramen för vattendirektivet. Avdelningen konsumtion och livsstil arbetar aktivt i områdesprogramsområden för att driva förändringsprocesser tillsammans med andra förvaltningar, fastighetsbolag, boende och verksamma. Detta för att minska miljöbelastningen, öka sammanhållning och säkra ekonomisk trygghet. Huvudfokus blir omställningsarbetet på Rosengård och Lindängen, samt processerna i Bygga Om Dialogen. Under 2015 fortsätter miljöförvaltningens utvecklingsarbete för god stadsmiljö både på bredden och på djupet. I Västra och mellersta hamnen planeras och uppförs ny bebyggelse och miljöförvaltningen arbetar för att det även i fortsättningen ska bli så hållbart som möjligt. I Norra ham- Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

99 nen sker en stor utveckling av industri och hamnverksamheten men Malmös hamnområde är också noden för stadens energi- och kretsloppssystem vilket kräver särskild hänsyn och ett stort utvecklingsarbete. I Hyllie fortsätter arbetet med det särskilda klimatkontraktet och att göra stadsdelen till ett internationellt föregångsområde för smart stadsutveckling (smart city). I Sege Park är miljöförvaltningen djupt engagerade i att även göra detta område till ett nyskapande föregångsområde för ett Gott liv i en hållbar stad. En mängd arbete för en hållbar stadsutveckling pågår på flera sätt i staden. Avdelningen för livsmedelskontroll kommer under 2015 att fortsätta att ge råd och utveckla information om livsmedelshygien och andra förutsättningar i samband med registrering av nya livsmedelsverksamheter samt ägarbyte. Detta arbete kommer att bidra till förbättrande kontrollresultat och förbättra relationerna till företagarna. Med det förebyggande arbetet underlättar vi för verksamhetsutövaren, så att det blir lätt att göra rätt. Hållbar tillväxt Malmö stad och näringslivet samarbetar och staden är miljömässigt och socialt hållbar. Detta har skapat ekonomisk tillväxt och många nya jobb. Under 2015 fortsätter arbetet med grön näringslivsutveckling bl.a genom stöd till CleanTech City Malmö och samarbete med Köpenhamn. Under 2015 fortsätter ambitionen med en tydligare näringslivskoppling till de globala projekten (Kina, Namibia och Sydafrika) för att dels stödja skånska företag som vill in på dessa marknader, dels presentera Malmö som en testbed. När det gäller Kina finns formella relationer med Tangshan, Hong Kong och Shenzhen. Samtidigt blir en tydlig samordning inom staden och inom regionen när det gäller Kina särskilt viktig. Verksamhetsutövarna i Malmö ska redovisa sin egenkontrollbeskrivning till Miljöförvaltningen. Det förebyggande tillsynsarbetet ska bidra till att verksamhetsutövarna blir medvetna om den egna verksamhetens miljöpåverkan, och skapar metoder för att arbeta förebyggande. På så sätt möjliggörs en hållbar tillväxt. Arbetet med hållbar tillväxt på Avdelningen för konsumtion och livsstil kännetecknas av många aktiviteter, som t ex att bygga ut näringslivssamverkan som en central del i strategin att skapa förutsättningar för malmöborna att leva ett gott och hållbart liv. Genom omvandlingsarbetet stärks samverkan med olika aktörer, men även möjligheten att etablera nya innovativa verksamheter som kan bidra till ökad sysselsättning och sammanhållning i samband med miljonprogramsförnyelse. Miljöförvaltningen arbetar medvetet med att främja och synliggöra de företag som går långt i sitt utbud av hållbara produkter och tjänster och arbetar tillsammans med näringslivskontoret för att främja gröna innovativa småföretagare såväl som större etablerade aktörer med hållbarhetsprofil. Detta gäller inte minst inom besöksnäringen som utgör ett viktigt skyltfönster, både mot Malmöborna och omvärlden och där arbetet med Malmö som den hållbara evenemangsstaden går in i ett mer operativt skede. Miljöförvaltningen har delfinansierat och deltagit aktivt i utredningen om design som profilområde vilket skapat många nya goda kontakter med innovatörer och små företagare i staden. Avdelningen för livsmedelskontroll har sedan länge bidragit till att upplysa Malmöborna och livsmedelsföretagarna om resultatet av vårt arbete, livsmedelslagstiftningens krav, råd och stöd i samband med start av livsmedelsverksamhet, diverse informationsinsatser till livsmedelsinriktade utbildningar och olika branscher, etc. Avdelningens roll som informationslänk mot livsmedelsföretagarna gällande hållbar utveckling kommer att utvecklas tillsammans med förvaltningens övriga avdelningar. Avdelningen har även för avsikt att fortsätta utveckla våra kommunikationsinsatser, vårt förebyggande och rådgivande arbete i samarbete med andra förvaltningar, avdelningar och aktörer i livsmedelsbranschen. Detta kommer att ske genom fortsatta informationsinsatser till kommunala Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

100 och privata verksamheter, en översyn och framtagande av informationsmaterial på hemsidan samt genom att vara en informationslänk mellan miljöförvaltningen och livsmedelsbranschen i övriga frågor (klimatpåverkan, ekologiska livsmedel, energisnål utrustning m.m.). Allt detta innebär att avdelningen satsar på det förebyggande arbetet för att säkra livsmedelsverksamheter och en hållbar stad. Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

101 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö 2015 har miljöförvaltningen stött Malmös företagare i grön näringslivsutveckling och innovation har antalet aktörer i malmö som anslutit till arbete med den hållbara evenemansgsstaden ökat har alla nya livsmedelsföretag fått information om hur man bedriver säkra och hållbara verksamheter har vi ett starkt samarbete med näringslivet och andra förvaltningar i Malmö för att öka utbudet av hållbara tjänster och produkter. 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

102 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 2015 har malmöborna fått kännedom om rådgivningsverksamheten och upplever att de får relevant rådgivning och stöd avseende privatekonomi, konsumtion, boendemiljö och hyresjuridik med huvudfokus på områdesprogrammen Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Miljöförvaltningen gör jämställdhetsanalyser kontinuerligt i det ordinarie arbetet samt formulerar mätbara mål och åtaganden som ingår i verksamhetsplanering och budget (Målet ingår i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan) Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Alla oavsett kön ska ges möjlighet att söka lediga tjänster i Malmö stad (Målet ingår i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan). Andelen av det underrepresenterade könet i Malmö stad ska öka (Målet ingår i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan). Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

103 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad 2015 pågår omfattande renoveringar av bostadsbeståndet i Malmö för att minska miljöpåverkan, öka integrationen och sysselsättningen har prioriterade verksamhetsutövare som följer gällande märkningsregler ökat har malmöborna fått kännedom om rådgivningsverksamheten och upplever att de får relevant rådgivning och stöd avseende privatekonomi, konsumtion, boendemiljö och hyresjuridik med huvudfokus på områdesprogrammen har livsmedelsföretagen en förbättrad livsmedelshantering och en god livsmedelshygien har prioriterade hushåll en sund inomhusmiljö har prioriterade verksamhetsutövare en egenkontroll som följer gällande lagstiftning har prioriterade verksamheter en god inre miljö och en god yttre miljö har problem orsakade av buller, luftföroreningar samt olika föroreningar i den yttre miljön minskat jämfört med har alla nya livsmedelsföretag fått information om hur man bedriver säkra och hållbara verksamheter Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen. Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

104 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad (Målet ingår i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan) Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad (Målet ingår i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan) Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Miljöförvaltningen ska uppnå, upprätthålla och utveckla önskad lönestruktur i löneöversynsprocessen. Detta ska även ske i det löpande lönesättningsarbetet (Målet ingår i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan) Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 2015 har prioriterade verksamhetsutövare minskat sin energianvändning och klimatpåverkan jämfört med index år pågår omfattande renoveringar av bostadsbeståndet i Malmö för att minska miljöpåverkan, öka integrationen och sysselsättningen finns ett strukturerat arbete kring energieffektivisering för Malmö har miljöpåverkan från fordonstrafiken och godstrafiken minskat och förutsättningarna för gång- cykel- och kollektivtrafikk har förbättrats har miljöförvaltningen bidragit till att skapa förutsättningar för en ökad produktion av förnybar energi i Malmö har vi ett välfungerande utåtriktat arbete för att öka malmöbornas medvetenhet om möjligheterna att minska sin energianvändning har utsläppen minskat från prioriterade verksamheter/anläggningar som omfattas av miljöbalken (icke tillståndspliktiga verksamheter) har prioriterade verksamhetsutövare som följer gällande märkningsregler ökat har de som bor och verkar i Malmö fått ökade kunskaper om lokala och globala miljö- och rättvisefrågor som leder till handlingskraft för hållbara livsstilsval har Malmö stad skapat bättre förutsättningar för att utnyttja synergier mellan tekniska system, ekonomiska styrmedel och ny teknik har det ömsesidiga lärendet stärkts mellan miljöförvaltningen och lokala, regionala och internationella aktörer, inom frågor som rör hållbar utveckling har verksamheterna i Malmö stad ökat andelen hållbara inköp för att minska miljö- Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

105 belastning och öka den sociala nyttan har vi utvecklat och testat en arbetsmodell som kommer att minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier har livsmedelsföretagen en förbättrad livsmedelshantering och en god livsmedelshygien har prioriterade verksamhetsutövare en egenkontroll som följer gällande lagstiftning har prioriterade verksamheter en god inre miljö och en god yttre miljö har förutsättningarna för att nyttja Malmös marina resurser och Malmös landsbygd på ett mer hållbart sätt förstärkts finns det en ökad tillgång till urban grönska med hög biologisk mångfald i Malmö finns kunskapen i Malmö stads organisation om hur man aktivt arbetar med ekosystemtjänster har nybyggnation i Malmö en hög miljö- och hållbarhetsprestanda har problem orsakade av buller, luftföroreningar samt olika föroreningar i den yttre miljön minskat jämfört med drivs arbetet med att sluta kretsloppen för närsalter av berörda aktörer har miljöförvaltningen stött Malmös företagare i grön näringslivsutveckling och innovation har antalet aktörer i malmö som anslutit till arbete med den hållbara evenemansgsstaden ökat har alla nya livsmedelsföretag fått information om hur man bedriver säkra och hållbara verksamheter har systemet för styrning, uppföljning och rapportering av Malmö stads miljöarbete förbättrats Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 2015 har miljöpåverkan från fordonstrafiken och godstrafiken minskat och förutsättningarna för gång- cykel- och kollektivtrafikk har förbättrats har de som bor och verkar i Malmö fått ökade kunskaper om lokala och globala miljö- och rättvisefrågor som leder till handlingskraft för hållbara livsstilsval har verksamheterna i Malmö stad ökat andelen hållbara inköp för att minska miljöbelastning och öka den sociala nyttan har problem orsakade av buller, luftföroreningar samt olika föroreningar i den yttre miljön minskat jämfört med Luftföroreningarna ska minska 2015 har miljöpåverkan från fordonstrafiken och godstrafiken minskat och förutsättningarna för gång- cykel- och kollektivtrafikk har förbättrats finns det en ökad tillgång till urban grönska med hög biologisk mångfald i Malmö. Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

106 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 2015 har de som bor och verkar i Malmö fått ökade kunskaper om lokala och globala miljö- och rättvisefrågor som leder till handlingskraft för hållbara livsstilsval har verksamheterna i Malmö stad ökat andelen hållbara inköp för att minska miljöbelastning och öka den sociala nyttan Biologisk mångfald ska värnas 2015 har förutsättningarna för att nyttja Malmös marina resurser och Malmös landsbygd på ett mer hållbart sätt förstärkts finns det en ökad tillgång till urban grönska med hög biologisk mångfald i Malmö finns kunskapen i Malmö stads organisation om hur man aktivt arbetar med ekosystemtjänster Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 2015 finns det en ökad tillgång till urban grönska med hög biologisk mångfald i Malmö finns kunskapen i Malmö stads organisation om hur man aktivt arbetar med ekosystemtjänster Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

107 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Länsstyrelsen i Skåne har tillsynsansvaret över de verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalkens så kallade A- och B-anlägggningar. Denna tillsyn kan överlåtas till en kommun, vilket beslutas av Länsstyrelsen efter prövning. Malmö har ansökt och fått överta tillsynen över samtliga av de tillståndspliktiga verksamheterna som finns inom Malmö kommun. Länsstyrelsen har även tillsynsansvaret för de verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor s k Seveso-anläggningar. Länsstyreslens bedömning är att denna tillsyn inte ska överlåtas. Under 2013 meddelade Länsstyrelsen att man avsåg att se över de beslut som finns om överlåten tillsyn till kommunerna. Samtidigt så meddelade Länsstyreslen att en pågående utredning anför att tillsynen enligt miljöbalken och tillsynen över Seveso-anläggningar ska samordnas. Detta riskerar att innebära att tillsynen enligt miljöbalken över dessa anläggningarna återtas av Länsstyrelsen. Detta innebär minskade tillsynsintäkter samt kompetensförluster då det finns en ökad risk att berörda miljöinspektörer väljer att söka sig till Länsstyreslen. Det finns därmed en stor risk att en betydande del av Miljöförvaltningens kemikaliekunskap förloras då den är kopplade till dessa anläggningar. Miljöförvaltningen samarbetar med Stockholm, Göteborg och Helsingborg och driver sedan en tid tillbaka gemensamma tillsynsprojekt med fokus på kemikalier i varor. Vidare har ett behov avseende en samordning av kemikaliefrågorna inom Malmö stad identifierats. Detta arbete kan dock inte finansieras med tillsynsintäkter vilket gör att det finns ett behov att inrätta en tjänst avseende kemikaliesamordningen som bör finnas inom Miljöförvaltningens tillsynsavdelning som en del av det förebyggande tillsynsarbetet som utvecklas på avdelningen. Inför 2014 och 2015 så har resurser tillsatts för att kunna arbeta med ett kemikalieprojekt för barn och unga. För det långsiktiga kemikaliearbetet krävs dock en större satsning både för att ta fram en kemikalieplan och för att samordna och förvekliga denna plan. Det finns också ett stort behov att inom staden förstärka kemikaliekompetensen. Miljöförvaltningens tillsynsverksamhet påverkas av det ökade antalet medborgare i Malmö. Åldersstrukturen medför bland annat behov av fler förskoleplatser, något som direkt påverkar Miljönämnden i egenskap av tillsynsmyndighet. Detta utökade tillsynsbehov kan till viss del finansieras av större tillsynsintäkter, men den samordning och det förebyggande arbete som krävs kan inte finansieras på detta vis. Fler Malmöbor medför också att den rådgivande delen av tillsynsverksamheten ökar. Miljöförvaltningen har märkt ett ökat behov av förebyggande och uppsökande verksamhet när det gäller boendemiljön i Malmö, men även mindre företag såsom t ex bilverkstäder. Utbyggnaden och förtätningen av staden kräver en ökad kunskap om effekterna på miljö. För att kunna få kunskap om förändringar så krävs kunskap om nuvarande förhållande vilket kräver en kontinuerlig övervakning av miljön. I Malmö finns ett stort kunnande avseende luftövervakning, Det finns dock ett behov av att stärka kunskapen såväl som övervakningen av övriga delar av övervakningen av miljön. Denna övervakning är inte möjlig att finansiera med avgifter utan behöver finansieras med kommunbidrag. Miljöförvaltningen står inför ett vägskäl när det gäller arbetet med miljonprogrammen. Under de senaste åren har vi tillsammans med övriga förvaltningar bedrivit ett framgångsrikt arbete i flera om dessa områden men det återstår mycket att göra men finanseringen för detta genom externa bidrag börjar ta slut. Ett långsiktigt strategiskt ställningstagande gällande miljonprogrammen är Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

108 därför nödvändig, och till detta kopplats en grundfinansiering som med externfinansiering kan växlas upp till långt mycket större belopp. Ekonomiska konsekvenser i form av minskat kommunbidrag och ej beviljade äskanden innebär minskning projektverksamhet som i sin tur innebär att funktioner och nyckelpersoner kommer att försvinna. Arbetsinsatser kopplade till Rosengård kan behövas trappas ner med risk för att nätverksarbetet och förtroendekapitalet lokalt försämras.arbetet med Bygga om-dialogen inom ramen för miljonprogramsarbetet saknar finansiering för nästa steg i processen. Miljonprogrammet i Malmö står inför stora utmaningar, socialt och ekonomiskt såväl som ekologiskt. Bostäderna behöver renoveras, bostadsgårdarna rustas upp och infrastrukturen inom och mellan områdena förbättras. Sysselsättningen och välmående behöver samtidigt öka. Fastighetsägares renoveringar, kommunens infrastrukturella satsningar och byggherrars exploatering ger en möjlighet till att samtidigt skapa jobb. Under 2015 avslutas Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö vilket varit ett sammanhållande kommunal paraply för social utveckling i miljonprogrammet. Miljöförvaltningens profilerade projekt i miljonprogrammet kan få ökad arbetsbelastning om de lokala områdesprogrammens kontaktytor försvinner. EUs utlysningar till nästa programperiod Horizon2020 innebär för Miljöförvaltningen goda chanser att jobba vidare i starka konstellationer för miljonprogramsutveckling. För att skapa bra och hållbara projekt behövs goda ansökningsprocesser, vilket kräver extra resurser. Reviderad skuldsaneringslag hösten 2014 kan innebära att fler beviljas skuldsanering. Även av lagen beroende rutiner på Kronofogden kan leda till fler besökare för förvaltningen. Det finns ca Malmöbor i Kronofogdens register och vi hanterar idag ca ärenden om året. Ett ökat tryck skulle kunna leda till långa väntetider och betydligt högre belastning. Hemlöshetsfrågan och förslaget på en kommungemensam boskola/bostadsrådgivning kan komma att ändra hyresrådgivningens upplägg. Den nya rådgivningens placering är inte beslutad. Om det skulle bli miljöförvaltningen som får uppdraget kommer det behövas ytterligare resurser i form av personal för att genomföra uppdraget. RådRum som komplement till övrig samhällsrådgivning är tänkt att drivas vidare i civilsamhällets regi efter projekttidens utgång juni Det finns många fördelar med detta upplägg och en eventuell kommunal delfinansiering av fortsatt verksamhet skulle kunna gynna malmöborna i stort och även underlätta för kommunala rådgivningsinstanser. Malmö stad har ambitiösa mål för hållbar utveckling, t.ex. i Miljöprogrammet, i Policy för hållbar utveckling och mat och i slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Dessa mål blir omöjliga att nå om vi inte har Malmöborna och andra förvaltningar med oss. En konsekvens av omorganisationer och budgetnedskärningar är att hållbarhetsfrågorna hamnar längre ner på andra nämnders agendor. Därför är avdelningen för konsumtion och livsstils arbete med förankring och implementering av Malmö stads mål för hållbar utveckling gentemot Malmöbor, övriga nämnder/förvaltningar och externa aktörer viktigare än någonsin för att kunna nå målen. Arbetet med hållbar tillväxt på avdelningen för konsumtion och livsstil kännetecknas av många aktiviteter, som t ex att bygga ut näringslivssamverkan som en central del i strategin, att skapa förutsättningar för Malmöborna att leva ett gott och hållbart liv. Energieffektivisering inom alla sektorer är ett av de viktigaste fokusområdena för att kunna nå Malmö stads miljömål till år Energirådgivningen måste därför utökas under 2015, för att nå existerande målgrupper samt inleda samarbete med livsmedelsinspektörerna. Vidareutveckla energirådgivningen via webben (energiportal) samt skapa en applikation för smartphones över de viktigaste funktionerna kopplat till energiportalen. Skapa/utöka/förbättra samarbetet mellan Malmö Stads olika syskonförvaltningar i syfte att utöka kompetensen inom de olika energiområdena samt stärka vårt fokus kring Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

109 våra gemensamma miljömål. Avdelningen för stadsutveckling och klimat (ASK) arbetar med en uppföljning av Malmös miljöprogram samt handlingsplan för klimat och miljöarbetet i Malmö stad Uppföljningen visar att vidtagna åtgärder inte räcker och att det kommer att krävas ytterligare åtgärder och utökade resurser för att nå uppsatta miljömål. Bedömningen är dock att ett utökat miljöarbete förutom miljöeffekterna också i betydande omfattning bidrar till att uppnå målen i Översiktsplanen för Malmö, Mål för social hållbarhet som framlagt av Kommissionen för social hållbarhet samt bidrar till Grön Tillväxt, minskade levnadsomkostnader för Malmöborna samt förbättrad kommunal ekonomi. En särskild beräkning har gjorts av det kommunala stödet till Miljöförvaltningens projektverksamhet. Sedan 1998 har denna verksamhet genererat Mkr per år i externt stöd till Malmös miljöarbete från Staten, EU och andra anslagsgivare. Detta innebär att varje kommunal skattekrona till Miljöförvaltningens projektutveckling genererar ca 12 kr till Miljöarbete i Malmö. Om de dynamiska effekterna räknas in så blir utväxlingen ännu större. Syftet med projektverksamheten och det externa stödet är givetvis att det ska bidra till att vi i Malmö ska kunna uppnå uppsatta miljö och hållbarhetsmål. Att så är fallet märks och syns på många sätt i Malmö. Under de senaste åren har det statliga stödet till lokalt miljöarbete succesivt skurits ner och Miljöförvaltningens projektverksamhet har i ökad omfattning baserats på EU-finansiering. Generellt sett är EU-finansierade projekt mer komplicerade och resurskrävande än t.ex statligt svenskt projektstöd. Vilket gjort att utväxlingen i EU-projekt kan vara något lägre. Eftersom EUs nuvarande budgetperiod avslutas 2014 och de flesta nya EU-programmen inte öppnar för ansökningar förrän i slutet av 2014 så blir 2014 och 2015 ekonomiskt kritiska för Miljöförvaltningens projektverksamhet. Detta förstärks också av den neddragning av Miljöförvaltningens totala budget med 2,0 mkr som gjordes inför Bedömningen från Miljöförvaltningen i ett längre perspektiv är att miljö, klimat och hållbar stadsutveckling är högprioriterat i EUs budget och programverksamhet och även i Sverige betonas att om nationella miljö och hållbarhetsmål ska uppnås så har kommunerna en nyckelroll. Miljöförvaltningens kunskap och kompetens att hanterade komplicerade ansökningar och utvecklingsprojekt har byggt upp succesivt under 15 års tid och bedöms vara ledande i Sverige. Ett utökat stöd till Miljöförvaltningens strategiska utvecklingsverksamhet bedöms även i framtiden att kunna generera stort externt stöd till Malmös miljö och hållbarhetsarbete vilket bedöms som nödvändigt för att nå uppsatta mål. Avdelningen för livsmedelskontroll kommer att utföra en effektiv, ändamålsenlig, riskbaserad och rättsäker livsmedelskontroll för att konsumenterna ska få tillgång till säkra livsmedel. Under 2014 har avdelningen genomfört en organisationsöversyn. Översynen är ett led att fortsätta med att utveckla förutsättningar för kontrollarbetet till fördel för konsummenter, verksamhetsutövare och malmöbor. Omvärldsbevakningen är ett viktigt redskap som avdelningen arbetar med, för att tidigt fånga upp större händelser och trender. Den bidrar till att utveckla kontrollen och beredskapsarbetet och att formulera nya mål och prioriteringar. Under 2015 kommer avdelningen att ha fortsatt fokus på livsmedelsfusk och utveckla livsmedelskontrollen genom att arbeta med produktkontroll, verifierande kontroll samt genom i högre grad följa varor och handelsflöden. Arbetet med Smileypremieringen fortsätter, viket också är att flerårligt långsikt arbete. Systemet handlar om att uppmärksamma de livsmedelsanläggningar som är skötsamma och svarar upp på kraven i livsmedelslagstiftningen det vill säga har bedömts ha väl fungerande rutiner för säker livsmedelshantering och redlighet. Med syfte att bidra till förbättrade kontrollresultat och förbättra Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

110 relationerna till företagarna kommer förebyggande insatser som information och rådgivning fortsättningsvis att genomföras under 2015 och framåt. Med det förebyggande arbetet underlättar vi för verksamhetsutövaren, så att det blir lätt att göra rätt. Med information och tydlig kommunikation skapar vi även möjligheter för malmöborna att göra medvetna och hållbara val över tid. Detta omfattar bl. a följande: Avdelningen har även för avsikt att genomföra olika insatser för att minska matsvinnet, bland annat genom att sprida information om goda exempel samt ge information till förskolor och äldreomsorgen om Bra mat i förskolan och Bra mat i äldreomsorgen. Detta kommer att ske i samarbete med andra avdelningar och aktörer i livsmedelsbranschen och utföra i samband med kontrollbesök på kommunala och privata verksamheter. Allt detta innebär att avdelningen satsar på det förebyggande arbetet för att säkra livsmedelsverksamheter och en hållbar stad. 4.2 Investeringar Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Driftkonsekvens 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avser inköp av mätutrustning till luftövervakning samt kontorsinventarier Objekt vars bruttoutgift överstiger 15 Mkr (belopp i tkr) Objekt Totalt fortsätta att utveckla våra förebyggande insatser och information/rådgivning under löpande kontrollomgångar. fortsätta att ständigt uppdatera vår hemsida med relevant information och länkar, Smileydiplomeringen, informationsmaterial mm. fortsätta att utveckla samarbetet med skolor/universitet inom livsmedelsinriktade utbildningar, andra branschorganisationer samt Näringslivskontoret genomföra informationsinsatser gällande lagstiftning, hygien och egenkontroll för specifika branscher ta emot frågor, klagomål och lämna råd till allmänhet och verksamhetsutövare på servicetelefon Driftkonse sekvens Fr.o.m. år Totalt Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

111 Objekt Summa driftkonsekvens Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

112 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår 5.1.1Kemikalieplan och samordning av kemikaliearbetet Utökade resurser för att genomföra åtgärder i handlingsplanen för klimat och miljö Oplanerad kontroll och förebyggande tillsyn för säkra livsmedel Fortsatt implementering för att nå målen i policyn för hållbar utveckling och mat till Förebyggande bostadstillsyn Summa äskanden Rubriceringen av äskanden följer miljönämndens prioriteringsordning Kemikalieplan och samordning av kemikaliearbetet En del av de första kända farliga ämnen såsom DDT och PCB har genom ett aktivt arbete minskat i vår naturmiljö. Larmrapporter som når oss berör flamskyddsmedel som t ex bromerade ämnen, mjukgörare som ftalater m m. Ämnen som finns i produkter som finns i vår vardag och som t ex barn kommer i kontakt med via leksaker. Skadliga ämnen kan även förekomma i vår mat såsom kadmium som bidrar till benskörhet och njurskador. Det finns även en rad hormonstörande ämnen i vår vardag som stör kroppens hormonsystem och kan ge upphov till fortplantningsstörningar, missbildningar, cancer, hjärtsjukdomar. För att ändra trenden så krävs ett intensivt åtgärdsarbete på alla nivåer. I Malmöstads miljöprogram framgår att användningen av farliga kemikalier ska minska. Genom information, samarbete och tillsyn ska farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet. Malmö stad ska välja bort varor med sådana ämnen redan vid upphandlingen. Det måste vara enkelt för malmöborna att göra hållbara och giftfria val. Kunskapen om de farliga kemikalier som vi påverkas av i våra hems vardagsmiljö och i de produkter som vi använder är bristfällig. Kunskapen om vilka krav konsumenter kan ställa på den som säljer varorna såväl som försäljarens möjligheter att ställa krav på sina leverantörer är bristfällig. Det tillsynsarbete och samarbetsprojekt med Stockholm, Göteborg och Helsinborg samt kemikaliearbete med fokus på barn och unga som miljöförvaltningen bedriver under 2014 och 2015 är inte tillräckligt för att skapa en långsiktig utfasning av farliga kemikalier och bidra till att uppnå det nationella miljömålet giftfri miljö. Våra samarbetspartners har också insett utmaningarna med att uppnå detta mål och har tagit fram en kemikalieplan och tillsatt resurser för att följa upp denna plan. Jämfört med tidigare år vill miljöförvaltningen tillsätta resurser för att uppnå samordningsvinster med arbetet samt att möjliggöra en uppväxling av det redan pågående kemikaliearbetet med inriktning för barn och unga. Konsekvensbeskrivning om äskandet inte beviljas: Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

113 Det nödvändiga arbetet med att ta fram en kemikalieplan och följa upp detta arbete uteblir. Möjligheten att stötta övriga delar av staden med kemikaliekompetens kommer att fortsätta vara högst begränsad, vilket innebär att det identifierade kunskaps- och informationsbehovet inte kommer att kunna mötas i högst begränsad omfattning Utökade resurser för att genomföra åtgärder i handlingsplanen för klimat och miljö Malmö har under de senaste 15 åren erhållit en position som en internationell föregångsstad för miljö och hållbar utveckling. I den senaste nationella rankingen av Sveriges kommuners miljöarbete 2013 hamnade Malmö i topp. En starkt bidragande orsak till detta är förmågan att göra hållbarhet till verklighet genom nära samarbete mellan kommunen och lokala företag, organisationer och människor samt att uppbringa riskkapital i form av stöd från EU och staten till angelägna miljö- och hållbarhetsprojekt. Miljöförvaltningen arbetar med en uppföljning av Malmös miljöprogram samt handlingsplan för klimat och miljöarbetet i Malmö stad Uppföljningen visar att vidtagna åtgärder inte räcker och att det kommer att krävas ytterligare åtgärder och utökade resurser för att nå uppsatta miljömål. Jämfört med tidigare år kommer den nya handlingsplanen för klimat och miljöarbetet föreslå ytterligare insatser bland annat för energieffektivisering i nya och befintliga byggnader, mer förnybar energi från sol, vind och biobränslen, smartare energi och trafiksystem, ökat arbete med klimatanpassning och resiliens (motståndskraft mot förändringar), ökade insatser för giftfri miljö och slutna kretslopp, ökade möjligheter till hållbar och delad konsumtion samt mer arbete med biodiversitet och ekosystemtjänster. Ett utökat miljöarbete kommer att bidra till att uppnå målen i översiktsplanen för Malmö, mål för social hållbarhet som framlagts av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö samt till grön tillväxt och Malmös varumärke som en grön och attraktiv stad vilket i sin tur leder till förbättrad ekonomisk utveckling. En beräkning har gjorts av det kommunala stödet till Miljöförvaltningens projektverksamhet. Sedan 1998 har denna verksamhet genererat Mkr per år i externt stöd till Malmös miljöarbete från Staten, EU och andra anslagsgivare. Detta innebär att varje kommunal skattekrona till Miljöförvaltningens projektutveckling genererar ca 12 kr till Miljöarbete i Malmö. Om de dynamiska effekterna räknas in blir effekterna betydligt större Konsekvensbeskrivning om äskandet inte beviljas: Miljönämnden kommer att få prioritera och avgränsa resurserna för arbetet med den nya handlingsplanen. Miljöprogrammets uppsatta mål riskerar att inte nås, vilket minskar trovärdigheten och dynamiken i Malmös klimat och miljöarbete och positiva synergier för en social och ekonomisk hållbarhet. Miljöförvaltningens kunskap och kompetens att hantera komplicerade ansökningar och utvecklingsprojekt minskar. Med mindre medfinansieringsmöjligheter på de strategiska avdelningarna leder det till nedskärningar i personalstyrkan, detta i sin tur leder till att Malmö stad minskar förmågan att få stöd till viktiga åtgärder för god miljö och hållbar utveckling Oplanerad kontroll och förebyggande tillsyn för säkra livsmedel Avdelningen för livsmedelskontroll har som uppdrag att utföra en effektiv, ändamålsenlig, riskbaserad och rättsäker kontroll. Uppdraget är tydligt regelerat i EUs kontrollförordning 882/2004. Detta arbete är avgiftsfinansierat. Andra kontrollrelaterade uppgifter som avdelningen utför är hantering av klagomål, misstänkta matförgiftningar, remissarbete, överklagandeärende och samverkan inom kommunen. Allt detta arbete bör finansieras genom anslag/kommunbidrag och får inte finansieras via avgifter enligt gällande avgiftsförordning (2006:1166). Avdelningen ska även utföra serviceuppgifter i förhållande till allmänheten eller andra tillsyns- Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

114 uppgifter i form av rådgivning, servicetelefon, allmän information, ta emot besök, besvara frågor så snabbt som möjligt. Dessa uppdrag är reglerade i Förvaltningslagen och ska därför skattefinansieras. Avdelningens verksamhet är till 85 % avgiftsfinansierad och bör vara 15 % skattefinansierad enligt beräkning av timtaxa samt rekommendationer från SKL. Detta innebär att avdelningen behöver ca 1500 tkr för att genomföra ovanstående åtgärder fullt ut. Idag har avdelningen ett kommunbidrag om ca 950 tkr och har redan minskat en del av de förebyggande insatser vi utför enligt ovan. Vårt förebyggande rådgivande arbete specifikt för nya och befintliga livsmedelsföretagare leder till välfungerande och långsiktigt hållbara livsmedelsföretag, som kan skapa fler arbetstillfälle för malmöborna och bidra till ett blomstrande näringsliv. Jämfört med tidigare år kommer avdelningen att genomföra olika insatser för att minska matsvinnet, bland annat genom att sprida information om goda exempel samt ge information till förskolor och äldreomsorgen om Bra mat i förskolan och Bra mat i äldreomsorgen. Med det förebyggande arbetet och löpande kontrollarbetet underlättar vi för företagare att uppnå Miljöprogrammets övergripande mål I Malmö är det lätt att göra rätt. Konsekvensbeskrivning om äskandet inte beviljas: Om äskandet uteblir kommer avdelningen inte kunna utföra det förebyggande informations- och rådgivningsarbetet fullt ut som planerat. Detta kan även påverka vår service genom att vi inte snabbt och smidigt kan möta behoven hos medborgarna och företagarna. Avdelningen kommer även vid uteblivet äskande att arbetseffektivisera resursanvändningen samt prioritera kontrollrelaterade uppgifter Fortsatt implementering för att nå målen i policyn för hållbar utveckling och mat till Bra mat är viktigt för hälsa, välmående, inlärning och tillfrisknande och för en hållbar stad ur alla tre hållbarhetsaspekterna socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Alla har ur ett likvärdighetsperspektiv samma rätt till bra mat av hög kvalitet inom skola, vård och omsorg inte minst i ljuset av det arbete kommissionens för ett hållbart Malmö genomfört. Sedan 2010 finns en Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad, antagen av kommunfullmäktige, vilken formulerar de ambitiösa mål vi vill nå till Miljönämnden har framgångsrikt arbetat med implementering av policyn 2010 till 2013, men det är fortfarande mycket långt kvar innan vi når målen. Jämfört med tidigare år nås målen i policyn genom en övergripande samordning inom kommunen vars verksamheter inom vård och omsorg och förskolor ständigt växer. Omorganisationen som gjorts i staden innebär också att en omstart i arbetet måste göras för att få nya nämnder att implementera policyn. Ett aktivt strategiskt arbete kring livsmedelsupphandling krävs också för att nå målen. Konsekvenser om äskandet inte beviljas: Miljönämnden kommer att fortsätta prioriteringsarbetet gällande i vilka delar och omfattning resurser fortsättningsvis kan avsättas för implementeringsarbetet utifrån de konsekvenser som har identifierats. Konsekvenser av uteblivit äskande är att implementeringen av policyn riskerar att ske i en begränsad omfattning. Det kan bli svårare att upprätthålla interna strategiska kontakter och aktivt stödja andra nämnder, då Miljönämnden kommer att sakna resurs till en övergripande samordning av implementeringsarbetet. Möjligheten att delta i olika förankringsaktiviteter mot Malmöborna och att upprätthålla värdefulla externa och interna samarbetskontakter begränsas starkt. Det blir svårare för Miljönämnden att i positiv riktning påverka skillnaderna som existerar i levnadsvillkor i Malmö stad beroende på var man bor, vilket Malmökommissionens slutrapport påpekar Förebyggande bostadstillsyn De som bor i Malmö ska ha tillgång till ett boende som är sunt, säkert och tryggt (Malmö stads miljöprogram). I slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid från kommissionen för ett Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

115 socialt hållbart Malmö framgår (åtgärd ) att en betydande del av barnen i Malmö bor i bostäder som är för små för familjen. Risken för fuktskador ökar och därmed även risken för negativa hälsoeffekter. Av Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2013framgår att dålig boendemiljö som inte uppfyller de mest grundläggande kraven i lagstiftningen ökar risken för att barnen utvecklar astma och allergiska besvär som i sin tur kan leda till kroniska problem. Det finns behov av att både rusta upp det befintliga bostadsbeståendet, öka tillsynen mot misstänkta missförhållanden och att öka tillgången på bostäder med god kvalité som barnfamiljer har råd med. En av de föreslagna åtgärderna i rapporten är att Miljöförvaltningens insatser vid misstänkta bostadstekniska problem (fukt, mögel, skadedjur) bör förstärkas (åtgärd ). I Malmö finns ca lägenheter, vilket innebär ca lägenheter per inspektör med ansvar för bostadstillsyn. Jämfört med tidigare år kommer miljöförvaltningen att förstärka det förebyggande arbetet motsvarande ytterligare två tjänster för att kunna öka takten i den förebyggande bostadstillsynen. Utmaningen är att inom många av de områden som är i behov av upprustning så anmäls inte bristerna i boendemiljön. Detta medför att förvaltningen behöver resurser för att mer effektivt kunna bedriva en uppsökande och förebyggande verksamhet. Konsekvensbeskrivning om äskandet inte beviljas: Redan idag genomförs viktiga insatser för att skapa bättre boendemiljöer för Malmöborna, men det är inte möjligt att hålla jämna steg med identifierat behov av att nätverka, bedrivande uppsökande verksamhet samt att ställa krav på fastighetsägare och följa upp vidtagna åtgärder med befintliga resurser i den omfattningen som behövs. 5.2 Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Summa Miljönämnden, Budgetskrivelse (25)

116 Budgetskrivelse 2015 Stadsbyggnadsnämnden

117 Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

118 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning - Stadsbyggnadskontoret Verksamhetsinriktning - Bostadsanpassningsbidrag Verksamhetsinriktning - Boplats Syd Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

119 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

120 Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

121 1 Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret märker inte av någon avmattning i byggandet de närmsta åren och det finns fortsatt intresse att igångsätta de större projekten. Men då Stadsbyggnadskontoret verkar inom ett konjunkturkänsligt område kan det komma att påverka intäkterna för Utöver de stora utbyggnadsområdena Västra hamnen och Hyllievång finns det även intresse för Sorgenfri, SUS (Skånes universitetssjukhus), Limhamn-Kalkbrottet och den s k Malmöringen. Stadsbyggnadsnämnden uppdrar vidare åt förvaltningen att delta i arbetet med samtliga områdesprogram. Andra stora uppdrag på gång är bland annat inom Stadion-området, Triangeln och Hästhagen-Kronprinsen. När det gäller utbyggnad av förskolor och skolor ligger det en stor utmaning i att hitta lämpliga lägen och anpassa projekten till dessa så att god kvalitet uppnås. Under 2014 förväntas Malmös nya översiktsplan, ÖP2012, att antas. Översiktsplanens inriktning mot en tät och blandad stad kombinerat med fortsatt hög befolkningstillväxt, förutsätter att en rad följduppdrag genomförs. Det gäller t ex att långsiktigt säkra markkapacitet för offentlig service, en hög takt i bostadsbyggandet, nya stadsutvecklingsområden för såväl bostäder som kontor och andra verksamheter. Även frågor kring trafiksystem och infrastruktur, regionala kopplingar, vatten och energi behöver fördjupas. Sammantaget kräver detta en hög utrednings- och planeringskapacitet för Stadsbyggnadskontoret under Regeringen har de senaste åren genomfört ett 60-tal utredningar med syfte att ändra plan-och bygglagen så att plan- och bygglovsprocessen blir enklare och effektivare. Regeringen har nu lämnat flera förslag om förändringar till lagrådet, som bland annat innebär större förändringar i plan- och byggprocessen. Bland annat föreslås detaljplanekravet begränsas och bygglovprövningen förslås innehålla större mått av bedömning, vilket medför risk för att klagomål och överklaganden kan öka. Bygglovbefrielse för större så kallade friggebodar och mindre tillbyggnader föreslås. Om förslagen genomförs kommer en ny gatutaxa att behöva tas fram, plan-och byggtaxan kommer att behöva revideras et cetera. Tjänstemän kommer att behöva utbildas i de nya regelverken. De föreslagna förändringarna kan komma att påverka Stadsbyggnadskontorets finansiering. Enheten för bostadsanpassning och tillgänglighet som ska börja arbeta efter Boverkets nya riktlinjer, som innebär alla beslut ska tas i förväg. Det nya arbetssättet innebär en mer rättssäker handläggning av bostadsanpassningsbidraget men samtidigt en fördröjning innan anpassningen är utförd. Nytt kösystem för personer som är i behov av tillgängliga och anpassade lägenheter är under framtagande. Boplats Syd utökade sitt förmedlingsområde under 2013 till att omfatta sju kommuner och under 2014 räknar vi med att ytterligare några kommuner tillkommer, vilket påverkar intäkterna positivt kommande år. De senaste åren har antalet registrerade bostadssökande ökat och under 2013 har antalet registrerade ökat med fler än och förväntas öka även framöver. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

122 2 Nämndens verksamhetsinriktning 2.1 Verksamhetsinriktning - Stadsbyggnadskontoret Tillsammans med Malmöborna och stadsbyggnadsprocessens aktörer driver Stadsbyggnadskontoret Malmös utveckling både genom att forma nya stadsdelar och genom utveckling och omvandling av befintliga stadsmiljöer. Stadsbyggnadskontoret märker inte av någon avmattning i byggandet de närmsta åren och det finns fortsatt intresse att igångsätta de större projekten. Utöver de stora utbyggnadsområdena Västra hamnen och Hyllievång finns det även intresse för Sorgenfri, SUS (Skånes universitetssjukhus), Limhamn-Kalkbrottet och den s k Malmöringen där en omfattande utbyggnad av bulleravskärmningar kommer att ske. Stadsbyggnadsnämnden uppdrar vidare åt förvaltningen att delta i arbetet med samtliga områdesprogram, Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck, Seved och Segevång. Inom ramen för de tre stadsutvecklingsområdena och områdesprogrammen pågår ett stort antal utredningar och uppdrag. Andra stora uppdrag på gång är bland annat inom Stadion-området, Triangeln och Hästhagen-Kronprinsen. Bostadsbyggandet har fortsättningsvis stor prioritet och ändrad lagstiftning inom området kan förväntas att genomföras de närmsta åren för att underlätta igångsättande av bostadsproduktionen. Ny lagstiftning kan medföra, förutom lagarna i sig, nya processer och riktlinjer. Under 2014 förväntas Malmös nya översiktsplan, ÖP2012, att antas. Översiktsplanens inriktning mot en tät och blandad stad kombinerat med fortsatt hög befolkningstillväxt, förutsätter att en rad följduppdrag genomförs. Det gäller t ex att långsiktigt säkra markkapacitet för offentlig service, en hög takt i bostadsbyggandet, nya stadsutvecklingsområden för såväl bostäder som kontor och andra verksamheter. Även frågor kring trafiksystem och infrastruktur, regionala kopplingar, vatten och energi behöver fördjupas. Sammantaget kräver detta en hög utrednings- och planeringskapacitet för Stadsbyggnadskontoret under Under ett antal år har bostadsbyggandet, utbyggnad av förskolor och skolor samt utveckling av service och arbetsplatser varit i fokus. Detta kommer även fortsättningsvis vara viktiga frågor för staden och kontoret. När det gäller utbyggnad av förskolor och skolor ligger det en stor utmaning i att hitta lämpliga lägen och anpassa projekten till dessa så att god kvalitet uppnås. Det kommer att krävas ett kreativt förhållningssätt och bra kommunala processer för att uppnå målen och gott samarbete mellan förvaltningarna är avgörande för resultatet. De närmaste åren kommer det att handla om att på olika sätt bidra till och medverka i digitaliseringen och därmed effektivisering och demokratisering av stadsbyggnadsprocessen. Genom ansvaret för geodataförsörjningen som är en viktig grund för många beslut i processen och genom vår kunskap inom IT och GIT driver vi på utvecklingen av en digital stadsbyggnadsprocess. Enhetlig information flyter mellan de olika faserna och är samtidigt tillgänglig för alla inblandade inklusive Malmöborna. Förvaltningens information är ofta en del i de e-tjänster som utvecklas på förvaltningarna och där lokalisering via en karta är intressant. Med vår kompetens inom mätning, geodata, fastighetsrätt, dokumenthantering och geografisk IT arbetar vi helt integrerat i stadsbyggnadsprocessen tillsammans med övriga kompetenser och aktörer. Förvaltningen utvecklar effektiva verktyg för presentation, analys och visualisering av geodata. Information levereras som standardiserade tjänster och API. Malmö stadsatlas utvecklas med nya versioner och nya verktyg såväl för hantering i datorer med pekskärmar som läsplattor och smartphones. Vidare bygger förvaltningen ett digital Malmö i 3D som underlättar kommunikation med Malmöborna. Förvaltningen går helt över till digital handläggning på kontoret och slutar därmed att arkivera pappershandlingar i arkivet. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

123 Med utvecklandet av fler e-tjänster ska medborgare och företagare i Malmö kunna sköta sina ärenden snabbare, enklare och säkrare på elektronisk väg. E-tjänsterna ska också leda till större öppenhet och mer tillgänglig service. När det gäller stadsplaneringsprocesserna finns det dessutom lagstadgade rättigheter för berörda att få ta del av och lämna synpunkter på de förändringar som föreslås. En stärkt medborgardialog och förankringsprocessen inom detaljplanarbetet är därför av yttersta vikt för både medborgare, och företag i Malmö. Arbetet har påbörjats men är bara i en inledande fas. För Stadsbyggnadskontoret innebär det ökade kostnader för att ta fram ett e-verktyg på malmo.se som effektiviserar och ökar tillgängligheten av det pågående detaljplanearbetet i staden. Som byggherre och som Malmöbo kommer det bli enklare att följa processen och sitt ärende. Verktyget kommer också göra det möjligt att få en samlad bild av allt utvecklingsarbete som pågår i staden samt bidra till ökad förståelse, då detaljplaneprocesserna kan vara långa och svåra att överblicka. Förutom förbättrad service till byggherrar och sakägare ökar även insynen för intresserade Malmöbor och för stadens övriga förvaltningar. Motsvarande verktyg finns i dag redan i Stockholm och Göteborg. 2.2 Verksamhetsinriktning - Bostadsanpassningsbidrag Enheten för bostadsanpassningsbidrag och tillgänglighet arbetar efter Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) och olika bygg- och tillgänglighetslagar. Ny handläggningsmodell: I Malmö har många småärenden, ex handtag och trösklar, beställts löpande då sökande har lämnat fullmakt vid ansökningstillfället. Beslut har sedan tagits i efterhand, det vill säga när faktura inkommit. Enligt Boverket ska alla beslut tas i förväg och emottagande av fullmakt ska vara undantag istället för regel. Denna modell ska enheten börja arbeta efter under Det nya arbetssättet innebär en mer rättssäker handläggning av bostadsanpassningsbidraget men samtidigt en fördröjning innan anpassningen är utförd. Nytt kösystem för anpassade lägenheter: Kösystem för personer som är i behov av tillgängliga och anpassade lägenheter är under framtagande. Samarbete med Boplats Syd, Malmö Kommunala Bostadsbolag (MKB) och Stadskontoret för att ta fram lämplig arbetsordning. Bostadsanpassningsenheten kommer eventuellt bli den enhet som värderar intyg för behov av anpassad lägenhet, då medarbetarna på enheten besitter kunskap kring dessa frågor. Separat register över anpassade lägenheter förs redan av enheten. 2.3 Verksamhetsinriktning - Boplats Syd Boplats Syd utökade sitt förmedlingsområde under 2013 till att omfatta sju kommuner och under 2014 räknar vi med att ytterligare några kommuner tillkommer. De senaste åren har antalet registrerade bostadssökande ökat och under 2013 har antalet registrerade ökat med fler än Vi räknar vi med att antalet registrerade kommer att fortsätta öka under 2014 och framöver. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

124 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Hög kundnöjdhet, bra handläggningstider och god planberedskap 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Samtliga planbeställningar avseende förskolor skall prioriteras. Bygglov ska hanteras snabbt och effektivt. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäkti- Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

125 gemål. 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Stadsbyggnadskontoret ska arbeta aktivt med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Stadsbyggnadskontoret ska vidta aktiva åtgärder för en rättvis tillgång till bostäder i kommunen. Stadsbyggnadskontoret ska arbeta aktivt med handlingsplanen mot diskriminering Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Stadsliv under dygnet i den blandade stadsbebyggelsen. Serviceinriktat och väl integrerat. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

126 Säkra transportvägar till förskolor och skolor Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Barn- och ungdomars möjligheter till aktivitetsytor i bostadsområdena skall öka. Flickors och pojkars specifika behov skall beaktas I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund jämfört med föregående år Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Målsättningen är att alla anställda ska ha möjlighet att arbeta enligt önskad sysselsättning Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Andelen timavlönade timmar utförda av medarbetare skall minska Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad En lönekartläggning skall årligen genomföras och presenteras av HR-chefen till nämnden. Arbeta för att osakliga löneskillnader inte uppkommer Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Andelen bostäder som byggs med extra höga miljöambitioner skall öka. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

127 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 100 % ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Inspiration för andra att följa exemplet Luftföroreningarna ska minska Majoriteten av det vi bygger skall lokaliseras till goda kommunikationslägen Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Grönytefaktor skall användas i all planering. Utveckla en dialogmodell utan tvång i syfte att få alla att se värdet i biologisk mångfald Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Andelen hårdgjord yta skall minska. Malmöborna skall uppleva Malmö som parkernas stad. Stadsbyggnadskontoret skall alltid utreda behov/förutsättningar att anlägga natur, park, grönområden (mikroparker) i detaljplaneringen Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Antalet döda och skadade ska minska. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

128 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser - Stadsbyggnadskontoret Organisatoriska förändringar, förändringar i nämndens uppdrag: De nya fackförvaltningar och det stora fokus på skol- och förskoleutbyggnaden innebär en koncentration av resurser till detta. Det är viktigt att resurserna används rätt, det vill säga till att handlägga bygglov, och mindre till uppföljning och redovisning. Beroende på extra arbetsuppgifter i samband med framtagandet av bygglov för skolor och förskolor kan konsekvenser förväntas för handläggningstider och bygglovintäkter generellt. Statliga reformer eller andra myndigheters/nämnders beslut som påverkar: Regeringen har de senaste åren genomfört ett 60-tal utredningar med syfte att ändra plan-och bygglagen så att plan- och bygglovsprocessen blir enklare och effektivare. Regeringen har nu lämnat flera förslag om förändringar till lagrådet (lagrådsremiss). Förslagen innebär bland annat stora förändringar i finansieringssystemet för kommunernas exploatering och större förändringar i plan- och byggprocessen. Bland annat föreslås att gatukostnader ska finansieras via taxa, exploatörsbestämmelserna som vid ökat värde av mark vid planering (plannytta) kan medföra att fastighetsägare får lämna en del av plannyttan ifrån sig för att tillgodose allmänna intressen som tomter för skola och förskola, detaljplanekravet föreslås begränsas och bygglovprövningen förslås innehålla större mått av bedömning, vilket medför risk för att klagomål och överklaganden kan öka. Bygglovbefrielse för större så kallade friggebodar och mindre tillbyggnader föreslås. Alla förslagen kan komma att påverka den kommunala ekonomin. Om förslagen genomförs kommer en helt ny gatutaxa att behöva tas fram, plan-och byggtaxan kommer att behöva revideras et cetera. Tjänstemän kommer att behöva utbildas i de nya regelverken. Många av förslagen föreslås träda i kraft under 2015 vilket ger kommunerna otillräckligt med tid att ta fram fungerande taxa och att förebereda sig kompetensmässig för. Regeringen avser att lägga propositioner till riksdagen i mars De föreslagna förändringarna kan i mindre eller större omfattning komma att påverka Stadsbyggnadskontorets finansiering. Osäkerheten är i nuläget för omfattande för att kunna göra en precisare analys. I samhället idag drivs en utveckling mot öppna data där inriktningen är att myndigheter ska tillhandahålla offentlig information enkelt, standardiserat och utan kostnad. Geodata har i detta sammanhang en särställning eftersom såväl statliga som kommunala myndigheter tar in avgifter från användare som en del i finansieringen av dessa uppgifter. Om det kommer krav genom EUeller svensk lagstiftning alternativt att kommunen själv tar beslut om öppna data generellt kommer det naturligtvis att påverka vår finansiering av geodata som idag till övervägande del finaniseras via avgifter. Vid en sådan utveckling måste uteblivna avgifter ersättas med kommunbidrag. Befolknings-, volym- eller andra omvärldsförändringar: Utifrån kontorets hittills gjorda analys av konjunkturläget ser framtiden relativt stabil ut. De senaste åren har inströmningen av antalet planärenden varit relativt konstant, med 96 inkomna planbeställningar under 2013 jämfört med 84 beställningar år 2012 och 94 beställningar år Även om de senaste åren varit stabila finns en risk för att ärendeinströmningen påverkas av konjunkturläget, vilket i sin tur får ekonomiska konsekvenser. Här behöver förvaltningen ha en beredskap då situationen kan förändras tämligen snabbt. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

129 4.1.2 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser - Bostadsanpassningsbidrag Enligt Boverket ska alla beslut tas i förväg och emottagande av fullmakt ska vara undantag istället för regel. Denna modell ska enheten börja arbeta efter under Detta innebär följande förändringar för verksamheten: Väntetid för utredningsärenden innan handläggning påbörjas är ca 6 veckor och det kan dröja ytterligare flera veckor innan beslut tas (utredning behövs - hembesök, inhämtande av fastighetsägarens medgivande till anpassning, kommunicering med sökande för exempelvis kompletterande intyg) vilket i sin tur innebär att det kan dröja månader innan anpassningen är utförd. Noggranna utredningar är viktigt och enheten har veckomöten där ärenden diskuteras för att bedömningen ska bli lika för alla Malmöbor, oavsett var i staden man bor. Det ställs ökade krav i allmänhet på kvaliteten av utredningar, kommunicering med sökande, beslutsskrivning med mera Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser - Boplats Syd Under 2013 utökades Boplats Syds förmedlingsområde till att omfatta sju kommuner. Under 2014 räknar vi med att ytterligare några kommuner tillkommer. De senaste åren har antalet registrerade bostadssökande ökat. Under 2013 med fler än Det här är resultatet av att vi sett över rutinerna för utskick av betalningsavier samt underlättat för direktbetalning med kort men också av att förmedlingsområdet ökat. Under 2014 räknar vi med att antalet registrerade kommer att fortsätta öka och även under de kommande åren. Det pågår en diskussion om associationsform som kan innebära att Boplats Syd i stället för att vara en del av förvaltningen blir ett eget bolag. 4.2 Investeringar Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

130 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Permanent omvandling av kommunbidrag för Bostadsanpassningsbidraget motsvarande en tjänst till kommunbidrag för personalkostnader på Bostadsanpassningsenheten på Stadsbyggnadskontoret 520 Summa äskanden Verksamhet - äskande att öka kommunbidrag för bostadsanapassningsenheten Antalet beslut har varit relativt konstant under de senaste åren, ca Ej avslutade ärenden är i februari 2014 ca 500 stycken ärenden, varav ett 70-tal ärenden inte är påbörjade. I september 2013 var siffran drygt 150 icke påbörjade ärenden. Den nya arbetsordningen enligt Boverkets riktlinjer kommer att vara mer tidskrävande. Detta innebär ett minskat flöde av handlagda ärenden och en ökad väntetid innan beslut för den enskilde. Bostadsanpassningsbidraget har under de senaste åren haft överskott vilket till en del beror på ett inneliggande lager av icke påbörjade ärenden och även att utredning av pågående ärenden inte kan utföras i den takt som är önskvärd. Långa handläggningstider innebär fördröjda utbetalningar av bostadsanpassningsbidraget. Vad väntetider innebär för den enskilde går ej ekonomiskt att prissätta men en snabbare handläggning kan betyda ökad aktivitet och självständighet, minskad risk för fallolyckor och en bättre livskvalitet. Malmö Stad har fler antal ärenden per handläggare än exempelvis Göteborg och Uppsala, se nedan tabell. Vidare har Malmö fler antal invånare per anställd om man jämför mot Göteborg, Uppsala eller Stockholm Malmö Göteborg Uppsala Stockholm Antal anställda, heltid Antal invånare/anställd Antal ärenden/anställd * * Ej reparationer och återställning Stadsbyggnadsnämnden föreslår en permanent omvandling av kommunbidraget för Bostadsanpassningsbidraget motsvarande en tjänst till kommunbidrag för personalkostnader. Det innebär att kommunbidraget för bostadsanpassningsbidrag minskas med 520 tkr och kommunbidrag för Stadsbyggnadskontorets Bostadsanpassningsenhet ökar kommunbidraget med motsvarande belopp. Stadsbyggnadsnämnden, Budgetskrivelse (15)

131 Budgetskrivelse 2015 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

132 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

133 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

134 1 Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever. Nämndens uppdrag utökas från den 1 maj 2014 med att även ansvara för arbetsmarknadsinsatser. År 2015 och framåt ska följande tre huvudområden utvecklas: Måluppfyllelse. Samverkan inom Malmö stads nya skolorganisation. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. Ökad måluppfyllelse och arbetet med Malmös nya skolorganisation hänger samman. De tre skolförvaltningarna kommer att fortsätta det påbörjade arbetet och ta vara på de synergieffekter som den nya organisationen ger möjligheter till. Skolförvaltningarnas samarbete kring övergång och elever med extraordinärt stödbehov pågår och behöver utvecklas ytterligare. En god måluppfyllelse bygger på att den enskilde är väl medveten om de krav och förutsättningar som är kopplade till en viss utbildning och till en framtida yrkesroll. Samarbetsformer mellan skolförvaltningarna ska utvecklas. För att öka måluppfyllelsen i skolorna är det viktigt att skolutveckling sker på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förstalärare och lektorer har, tillsammans med rektorer och specialpedagoger, en nyckelroll i att öka måluppfyllelsen inom de olika utbildningsformerna inom förvaltningen. Remissen, Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun, föreslår en omformulering av uppdraget där det kommunala informationsansvaret övergår i ett aktivitetsansvar. Ansvaret innebär att hemkommunen ska se till att den unge erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Om förslaget beslutas kommer det att träda i kraft 1 juli Genom att samla arbetsmarknadsinsatserna, vuxenutbildning och gymnasieskola i samma nämnd blir organisationen mer ändamålsenlig och ger bättre förutsättningar att arbeta för att minska arbetslösheten. Kontinuerlig och likvärdig vägledning är ett område som behöver tydliggöras och utvecklas. Vägledningen som ska vara en del av den enskilda elevens planering från tidig ålder till anställningsbarhet tar hänsyn till varje elevs individuella förutsättningar och behov. I vägledning och studieplanering för gymnasieelever bör fokus vara på vad som ska ske efter gymnasiet. Vägledarnas uppdrag bör både utvecklas och standardiseras samtidigt som organisationen av vägledningsresursen ses över. Vuxenutbildningen bör ytterligare profileras som självständig skolform. De individuella målen och förutsättningarna för vuxenstuderande ser mycket olika ut och om utbildningarna ska möta den enskildes behov behöver flexibiliteten öka gällande utformning och innehåll. Enligt nu kända uppgifter upphör den statliga satsningen på yrkesvux med 2014 års utgång. Det riktade statsbidraget för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå till Malmö är innevarande år knappt 38 Mkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

135 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

136 2 Nämndens verksamhetsinriktning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever. Nämnden ansvarar för att gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare innebär ansvaret att utbildningen utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Nämnden ansvarar även för att vuxna genom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling och framåt ska följande tre huvudområden utvecklas. Måluppfyllelse. Samverkan inom Malmö stads nya skolorganisation. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. Ökad måluppfyllelse och arbetet med Malmö stads nya skolorganisation hänger intimt samman, där det senare ska ses som ett medel snarare än ett mål. Här har skolförvaltningarna ett stort arbete att göra. För att ta vara på de synergieffekter som den nya skolorganisationen kan ge, krävs ett långtgående samarbete om utvecklingsfrågor från förskola till vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. En fråga som är extra viktig för skolförvaltningarna att fokusera på och utveckla är kontinuerlig och likvärdig vägledning från tidig ålder till anställningsbarhet och att varje elev och deltagare får en individuell planering och uppföljning utifrån behov och förutsättningar. I vägledning och i studieplanering för gymnasieelever bör fokus vara på vad som ska ske efter gymnasiet. Vägledarnas uppdrag bör både utvecklas och standardiseras samtidigt som organisationen av vägledningsresursen ses över. En gemensam vägledningsplattform som även inbegriper vägledarna på gymnasiet garanterar bättre likvärdighet och säkerställer studie- och yrkesvägledarnas kontinuerliga kompetensutveckling. För att öka måluppfyllelsen i skolorna är det av vikt att skolutveckling sker på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förstalärare och lektorer har, tillsamman med rektorer och specialpedagoger, en nyckelroll i att öka måluppfyllelsen inom de olika utbildningsformerna inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Dessa uppdrag/befattningar ska ytterligare förtydligas, kontinuerligt följas upp och anpassas. De ska ha möjligheter att utföra sina specifika uppdrag samtidigt som gemensamma arenor för dialog och utveckling måste skapas. Strukturen kring ITstödet måste ytterligare förfinas. Genom att samla arbetsmarknadsinsatserna, vuxenutbildning och gymnasieskola i samma förvaltning ges också bättre förutsättningar att på olika sätt arbeta för att minska ungdomsarbetslösheten. Här kommer vägledningen in med sitt eftergymnasiala perspektiv. Vuxenutbildningen erbjuder viktiga kompetenshöjande insatser och kan genom strategisk planering av utbildningsutbudet bidra till att fler malmöbor kan etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad per- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

137 sonal på arbetsmarknaden som inte alltid kan mötas. Vuxenutbildningsinsatserna kan på ett effektivt sätt minska denna miss-matchning. För att utbildningarna på bästa sätt ska matcha arbetsmarknadens behov ska samverkan med t ex Arbetsförmedlingen, näringsliv och branscher utvecklas ytterligare. Den föreslagna nya organisationen för arbetsmarknadsinsatserna med en tydlig ingång, kontinuerlig uppföljning, enskilda handlingsplaner för varje deltagare och tydliga mål bör öka måluppfyllelsen och därmed på sikt minska försörjningsstödsberoendet. Både interna och externa intressenter ska involveras tidigt och med ett tydligt mandat. Individ- och familjeomsorgen på stadsområdena och Vägledningscentrum har viktiga roller i planering och genomförande av insatserna. Arbetsförmedlingen bör involveras ytterligare och dess roll klarläggas i de enskilda handlingsplanerna. Kopplingen mellan sfi och arbetsmarknaden går att utveckla inom fler branscher. Yrkesvux går att göra mer flexibel och individuellt utformad. Den nya organisationen underlättar också arbetet med den förstärkta kontinuerliga vägledningen inom arbetsmarknad/vuxenutbildning och minskar dubbelarbetet gällande uppdrag och uppföljning. Vuxenutbildningen bör ytterligare profileras som självständig skolform med delvis egen metodik och pedagogik. De individuella målen och förutsättningarna för vuxenstuderande ser mycket olika ut och om utbildningarna ska möta den enskildes behov behöver flexibiliteten öka gällande utformning och innehåll. Kurserna som leder högskolestudier är en viktig del inom vuxenutbildningen och kan ytterligare individanpassas. Yrkesvux, särvux/lärvux och SFI med en tydligare koppling mot yrkesutbildning är viktiga utvecklingsområden framöver. I arbetet mot anställningsbarhet bör grundutbildningar kompletteras med utbildningar som löper under anställningsperioden för att öka möjligheterna för fortsatt anställning. Vuxenutbildningar bör även framöver genomföras med en mix av utbildningar i egen regi och upphandlade utbildningar. Att ha en blandning av interna och externa utbildningsanordnarna ger en större flexibilitet och individanpassning, samtidigt som det blir rationellt att parera när utbildningsbehoven ökar alternativt minskar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

138 3 Kommunfullmäktigemål Nämndens viktigaste uppdrag är att skapa en likvärdig skolverksamhet som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla Malmös elever. Nämnden ska, tillsammans med förskolenämnd och grundskolenämnd, skapa en röd tråd genom utbildningsväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare. Med vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser inom samma nämnd förbättras möjligheten att möta arbetsmarknadens behov. Genom ökad måluppfyllelse i skolorna kan nämnden långsiktigt bidra till flertalet av kommunfullmäktiges mål och omsätter arbetsmarknadsmålen till det övergripande nämndsmålet att varje elev ska nå målen för sin utbildning. För arbetsmarknadsavdelningen innebär måluppfyllelse att unga män och kvinnor i Malmö är självförsörjande. De kommunfullmäktigemål som handlar om vikten av genusmedvetenhet och likabehandling samt frånvaro av diskriminering omsätter nämnden till det övergripande nämndsmålet att erbjuda varje elev en god lärandemiljö. Dessa övergripande mål bryts ner i konkreta och mätbara mål. 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Målen , samt 3.10 sammanfogar nämnden och kopplar till utbildningsverksamhetens kärnuppdrag: att varje elev når målen för utbildningen. Måluppfyllelse förbättrar radikalt elevernas utsikter att komma ut i arbetslivet direkt eller via ytterligare utbildning och/eller eget företagande. Inom arbetsmarknadsavdelningen innebär måluppfyllelse att unga män och kvinnor i Malmö är självförsörjande. Inom gymnasieskolorna konkretiseras det övergripande målet att varje elev når målet för utbildningen i följande mätbara mål: Avbrott som innebär att elever i förtid avslutar sina gymnasiestudier ska minska med minst 5 procent per år. Andelen elever som börjar ett nationellt program efter studier inom introduktionsprogrammen ska öka med minst 5 procent per år. Andel elever med fullföljd utbildning inom 4 år av nybörjare totalt i huvudmannens skolor ska öka med minst 5 procent per år. Andel av elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor ska öka med minst 5 procent per år. Inom vuxenutbildningen konkretiseras det övergripande målet att varje elev når målen för sin utbildning i följande mätbara mål: Av de kurser som genomförs inom vuxenutbildningen ska andelen som avslutas med ett Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

139 godkänt betyg (som lägst betyget E) öka med minst 5 procent per år. Inom arbetsmarknadsinsatserna konkretiseras måluppfyllse i följande mätbara mål: Andelen unga kvinnor och män som är självförsörjande genom arbete eller studier, eller tar del av insatser inom arbetsförmedlingen, 6 månader efter deltagande i Malmö stads arbets-marknadsinsatser ska öka med 5 procent per år. 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Se under 3.1 när det gäller GyVN. Ur verksamhetsplan 2014, Jobb Malmö Insatserna ska rikta sig till försörjningsstödstagande kvinnor och män, som genom insatser inom 12 månader, högst 24 månader, bedöms kunna gå vidare till arbete och/eller studier JobbMalmö ska tillsammans med Individ- och familjeomsorgen arbeta fram en stadsområdesnära struktur för att tidigt och effektivt möta arbetslösa kvinnor och män och erbjuda individanpassade insatser Effektmål 85% ska efter deltagande i insatser inom Arbete och utbildning på JobbMalmö, börja arbeta, påbörja studier eller kunna ta del av insatser från Arbetsförmedlingen 80% ska efter deltagande i JobbMalmös övriga arbetsmarknadsinriktade insatser börja arbeta, påbörja studier eller kunna ta del av insatser från Arbetsförmedlingen 65% ska efter deltagande i JobbMalmös insatser inriktade på rehabilitering och utredning börja arbeta, påbörja studier, kunna ta del av insatser från AF eller ha fått sitt rehabiliteringsbehov fastställt Minst 75% av deltagarna ska vara nöjda med insatsen 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Se under Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäkti- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

140 gemål. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Se under Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Se under Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Målen , 3.11, 3.12 samt 3.14 sammanfogar nämnden till det övergripande målet att erbjuda en god lärandemiljö för samtliga elever. Inom gymnasieutbildningen konkretiseras det övergripande målet att erbjuda en god lärandemiljö i följande mätbara mål: Andelen elever som anger att de känner sig trygga och trivs på sin skola ska öka med minst 5 procent per år. Mäts i den årliga årskurs 2-enkäten, förväntad svarsfrekvens 70%. Andelen elever som anser att lärare behandlar kvinnliga och manliga elever olika ska minska med minst 5 procent per år. Mäts i den årliga årskurs 2-enkäten, förväntad svarsfrekvens 70%. Andelen elever som anser att de har inflytande över sin lärsituation ska öka med minst 5 procent per år. Mäts i den årliga årskurs 2-enkäten, förväntad svarsfrekvens 70%. På varje gymnasieskola finns två elevskyddsombud/nationellt program. Följs upp halvårsvis. Varje skola har minst ett forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Följs upp halvårsvis genom att skolan dokumenterar samråden så att det framgår vilka effekter och förändringar som samrådet mellan elevsammanslutning och skolledning haft. Inom vuxenutbildningen konkretiseras det övergripande målet att skapa en god miljö för lärande i följande mätbara mål: Andelen elever som anser att demokrati och människors lika värde värderas högt på skolan ska öka med minst 5 procent per år. Mäts i den årliga elevenkäten till samtliga vuxenstuderande, förväntad svarsfrekvens 70%. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

141 Andelen elever som anser att på skolan är män och kvinnor jämställda ska öka med minst 5 procent per år. Mäts i den årliga elevenkäten till samtliga vuxenstuderande, förväntad svarsfrekvens 70%. Andelen elever som uppger att de känner sig trygga och säkra på skolan ska öka med minst 5 procent per år. Mäts i den årliga elevenkäten till samtliga vuxenstuderande, förväntad svarsfrekvens 70%. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Se under Den socialt betingade hemlösheten ska minska Se under Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Se under Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Se under Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Se under Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Ombyggnationen av Nya Malmö latinskola har skapat förutsättningar för att skolan ska vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

142 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

143 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 3.23 Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Målet är att öka andelen ekologiska och rättvisemärkta inköp med minst 5 procent per år. Den skola som gör flest inköp är Värnhemsskolan, med sitt restaurang- och livsmedelsprogram och flera utbildningsrestauranger inom sin verksamhet. I e-handelssystemet Raindance registrerar skolan pga av systemets begränsningar inte alla de varor man köpt in och som är ekologiska och/eller etiskt certifierade. En förutsättning för att kunna följa utvecklingen är att fler inköp görs inom e-handelssystemet. En arbetsgrupp bestående av inköpsansvariga från samtliga enheter utarbetar strategier för ökad måluppfyllelse 2014 och framåt vad gäller ekologiska och etiska inköp Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

144 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Demografi och genomströmning med slutförd utbildning Enligt Malmö stads demografiprognos kommer antalet 16-åringar att minska något från år 2015 till år 2017, men underlaget för antalet elever i gymnasieskolan kan inte enbart beräknas utifrån demografin utan hänsyn måste tas till ytterligare faktorer vilka alla innebär en viss osäkerhet: - Andel elever som går ett 10:e år i grundskolan, dvs får förlängd skolplikt - Andel elever från grundskolan som är behöriga till nationella program. För obehöriga elever innebär det fyra och många gånger fem år i gymnasieskolan med både introduktionsprogram och nationellt program istället för tre år. - Andel elever som söker sig till fristående skolor. Under har andelen som sökt fristående skolor minskat men i den preliminära ansökan 2014 syns en liten ökning. Malmö stad har samma kostnad för eleverna oavsett till vilken huvudman de söker sig, men planeringen för de kommunala gymnasieplatserna påverkas. Den pågående debatten kring friskolor har inte påverkat antalet ansökningar 2014 och många ansökningar har inkommit om att starta nya skolor och program inför Friskolors eventuella beslut om nedläggningar kan också få stora effekter. - Andel elever som söker sig till Malmö från annan kommun respektive från Malmö till annan kommun. Här spelar andra kommuners beslut om gymnasieorganisation stor roll. Det är svårt att göra en längre prognos för elevantalet i kommunal skola då flera av faktorerna för beräkningar är osäkra. Beläggningen på respektive skola är också osäker beroende på vilka program som söks. De skolor som erbjuder högskoleförberedande program har högt lokalutnyttjande medan det finns utrymme att tillgå på de skolor som erbjuder yrkesprogram sedan andelen sökande till yrkesprogram minskat drastiskt i och med gymnasiereformen (Gy11). Detta är både ett lokalt och nationellt problem och stora insatser görs för att öka intresset för yrkesprogrammen genom till exempel Malmös gymnasiemässa kopplad till en ny yrkes- och arbetsmarknadsmässa. Inför hösten 2014 har andelen ansökningar till yrkesprogram ökat något från 29% till 33%. Fortsätter denna trend kommer lokalutnyttjandet att få bättre balans, i annat fall måste nya lösningar till för att kunna ta emot fler sökande till de högskoleförberedande programmen och lokalanvändandet på yrkesgymnasierna ses över. Den statliga utredning som tillsatts kring teknikprogrammets och industritekniska programmets framtid kan också få inverkan framöver men det är oklart på vilket sätt. För en ökad måluppfyllelse och för att elever ska genomföra gymnasiestudierna inom den planerade tiden är det viktigt att de elever som behöver stöd får det. För ett fullgott stöd redan från början är övergången från grundskolan viktig. Övergång mellan program och skolor inom gymnasieskolan är lika viktigt att säkra. För elever på nationella program är skollagen tydlig; alla åtgärder ska sättas in för att eleven ska kunna gå kvar. För elever inom introduktionsprogram är lagen också tydlig; eleven ska stödjas i att så snart som möjligt kunna gå över till nationellt program eller ges en studieplan som leder till arbete. Detta kräver att organisationen är flexibel i att ge elever det stöd som behövs. Även för dessa åtgärder behöver rutiner utarbetas inom och mellan skolor. Detta är en strategisk verksamhetsfråga, som ska beaktas i en ny organisation. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

145 För elever med extraordinärt stödbehov kan tilläggsbelopp sökas av rektor. Ansökningarna har ökat för varje år sedan tilläggsbeloppen infördes. Rutiner för att följa upp hur tilläggsbeloppen används måste utarbetas. Under 2014 kommer detta arbete att påbörjas inom avdelningarna Elevhälsa och Planering och Antagning. För att bättre hantera övergångarna mellan och inom skolformer samt elever med extraordinärt stödbehov krävs att skolförvaltningarna samarbetar. Den nya skolorganisationen med tre förvaltningar ger helt andra organisatoriska möjligheter jämfört med tidigare organisation. Samarbetet måste gälla både rutiner vid övergång samt en gemensam syn på grund för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd. Det ligger i uppdraget för samtliga förvaltningar att se till att det finns en likvärdighet i kommunens agerande mot elever samt mot mottagande skolor såväl i egenregi som fristående. Vad gäller övergång till gymnasiestudier, påbörjar gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen redan under våren 2014 ett nytt arbetssätt inspirerat av Göteborgs stad. Personal från gymnasieantagningen och en specialpedagog från en av gymnasieskolorna kommer gemensamt att arbeta med tio grundskolor för att ta fram rutiner för övergång. Det kommer under 2014 att beröra ett mindre antal elever och uppföljning kommer att göras under hela processen för att se att underlag för övergång, ansökan till gymnasiet och mottagandet i gymnasiet hänger ihop på ett positivt sätt för eleven. Under 2015 och framåt skalas det nya arbetssättet upp till att gälla samtliga skolor och elever, oavsett huvudman. Under 2015 planeras också för införandet av ett nytt IT-stöd för digitalt överlämnande av handlingar i hela Skåne och Västra Blekinge. Våren 2014 avslutar de första eleverna inom den nya gymnasiereformen (Gy11) sina studier. Andelen elever som går ut med högskolebehörighet och gymnasieexamen kan inte jämföras med tidigare år då förutsättningarna är nya. Det blir därför extra viktigt för förvaltningen att analysera elevresultat och sätta in relevanta åtgärder under 2015 och framåt. För elever inom yrkesprogram i den nya gymnasieskolan finns en ny rättighetslagstiftning som ger dem rätt att komplettera till högskolebehörighet. Huruvida och när detta får inverkan på ansökningarna till vuxenutbildningen är svårt att sia om, men resurser kan behöva sättas till. Verksamheten inom gymnasieskolan har genom gymnasiereformen (GY11) och den nya skollagen ställts inför nya utmaningar och tydligare krav. Detta gäller även gymnasiesärskolan där gymnasiesärskolereformen, Gysär13, kommer att vara fullt genomförd Den organisationsförändring som planeras inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har som syfte att stärka ledningsorganisationen för att den utifrån nya utmaningar och krav ska ges större möjligheter att arbeta mot en ökad måluppfyllelse och större likvärdighet. Aktivitetsansvar Skollagen om kommunens uppföljningsansvar trädde i kraft 1 juli Förändring i lagtext skedde i samband med nya Skollagen (2010:800) där 29 kap 9 reglerar kommunens ansvar för information om icke skolpliktiga ungdomar. Lagtexten anger att en hemkommun löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt, inte erhållit slutbetyg från gymnasiet och inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Under 2013 kom remissen, Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun, som föreslår en omformulering av uppdraget det kommunala informationsansvaret övergår i ett aktivitetsansvar. Genom aktivitetsansvaret tydliggörs kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning, studieoch yrkesvägledning, socialtjänst samt aktivitetsansvar för unga under 20 år och som saknar gym- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

146 nasieutbildning är kommunala ansvarsområden. Enligt utredningens konsekvensanalys kommer vissa av förslagen att medföra ökade kostnader med mellan två och sju miljoner kronor årligen för kommunerna. Förslaget träder, om det går igenom, i kraft den 1 juli 2014 vilket innebär att det får en påverkan på GyVN redan under budgetåret 2014 och får full effekt Även om stora insatser görs redan idag utökas uppdraget enligt följande: - utökat samordningsansvar med andra myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen - utökad kartläggning av ungdomar vilket innebär att kommunen inte bara ska veta vad de gör utan också skaffa sig kunskap om vad den unge behöver för att uppta sina studier eller komma i arbete. - aktivitetsansvar, vilket innebär att hemkommunen inom ramen för sitt ansvar ska se till att den unge erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den unge att återuppta sina studier. Antalet ungdomar inom informationsansvaret har ökat de senaste åren. En liten del av förklaringen är att kontakt- och mätmetoderna förbättrats. Av de sökande till nationella program i Malmö under perioden har mellan 83,6% och 84,2% nått behörighet för nationellt program. Under samma tid har mellan 1152 och 1175 elever årligen tagits in till introduktionsprogram, ett jämförbart antal trots att antalet 16-åringar minskade under perioden. Andelen obehöriga till nationella program är hög i Malmö jämfört med övriga riket. Det innebär att det finns en stor utmaning i att motivera elever att fortsätta med studier i grundskoleämnen även på gymnasieskolan. Med de nya behörighetskraven som kräver betyg i 8 eller 12 ämnen kan resan vara lång och gymnasieantagningen konstaterar att glappet i betyg mellan behöriga och obehöriga elever är större än tidigare. De obehöriga eleverna tenderar att sakna många betyg. Tyvärr kan det konstateras att detta leder till fler avhopp och det kan vara svårare att komma tillbaka i skolverksamhet igen efter flera misslyckanden. Under 2013 minskade andelen gymnasieelever med slutbetyg något jämfört med tidigare år. Detta leder också till fler ungdomar inom informationsansvaret. Vad detta innebär med de större krav som ställs på en gymnasieexamen från och med våren 2014 återstår att se. Det fortsatta arbetet med ungdomar inom informationsansvaret, med det utökade aktivitetsansvaret, är därför viktigt och kräver nya arbetssätt under de närmaste åren för att motverka ett utanförskap bland dessa ungdomar. Vägledning Ett förtydligande av huvudmannens ansvar för vägledning kom i samband med den nya skollagen, I början av 2014 publicerade dessutom Skolverket nya allmänna råd för vägledning. I den nya skolorganisationen med tre förvaltningar med ansvar för ungdomar från 1-19 år måste konkretiseringen av dessa regler och riktlinjer göras gemensamt. Vägledningen är också av största vikt för vuxenstuderande och inför arbetsmarknadsinsatser vilket innebär att frågan bör genomlysas för alla delar i skolförvaltningarnas ansvarsområden. Det är huvudmannens ansvar att resursfördelningen som sker inom förvaltningens organisation ska säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses. För att göra detta krävs en inventering av vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov samt se till att studie- och yrkesvägledarna har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

147 I rektors ansvar ligger att se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studieoch yrkesval samt se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal. För att rektor ska kunna ta detta ansvar och för att få en likvärdighet för kommunens elever, oavsett förvaltning och skola, måste en plan för vägledning tas fram. Detta arbete påbörjas redan 2014 och är högt prioriterat under 2015 och framåt. Ett fokus inom området bör kunna leda till att ungdomar, och vuxenstuderande, gör mer välgrundade val vilket i sin tur bör leda till mer framgångsrika studier och färre avbrott. När arbetsmarknadsinsatserna flyttas till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bör en översyn av vägledningsorganisationen ske. Den samlade vägledningskompetensen, som idag finns både inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och inom stadens arbetsmarknadsinsatser tas tillvara och metoder utvecklas. I utvecklingsarbetet ska erfarenheter från projektet Samverkan för effektivare yrkes- och språkutbildning, finansierat av Länsstyrelsen, tas tillvara. Detta ska sammankopplas med arbetet kring plan med vägledning, se avsnitt ovan. För såväl ungdomar som vuxna är det angeläget att i vägledningsinsatserna anlägga både ett utbildnings- och ett arbetsmarknadsperspektiv och ett utökat samarbete mellan vägledare och arbetsmarknadssekreterare bedöms kunna höja kvaliteten i vägledningen ytterligare. Idag saknas särskild vägledningsverksamhet för t.ex. målgruppen för särskild utbildning för vuxna. Det finns behov av att utveckla kompetenser för att i vägledningssituationen kunna möta alla malmöbor oavsett individuella förutsättningar. Det är angeläget att vägledningsresursen är tillräcklig för att säkerställa tillgången till vägledning såväl inför som under utbildning och andra insatser. Elevadministrativt system Avtalsperioden för det elevadministrativa systemet går ut under Avtalet kan tillfälligt förlängas men en ny upphandling måste påbörjas. Systemet används av de tre pedagogiska förvaltningarna samt av Kulturförvaltningen. Upphandlingsarbetet blir omfattande och resurskrävande. Grundskolenämnden som ansvarar för systemförvaltningen av det elevadministrativa systemet kommer att göra ett gemensamt äskande. Utredningar kring kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare Under 2013 har två utredningar med stor betydelse för vuxenutbildningen presenterats. I betänkandet Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå en översyn för ökad individualisering och effektivitet (SOU 2013:20) presenterades resultatet av en översyn som syftade till att öka anpassningen av kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå efter individers behov och förutsättningar. I betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) som är under remissbehandling, framlade den så kallade sfi-utredningen flera förslag till förändringar i utbildning i svenska språket för invandrare och hur flexibilitet och individanpassningen inom utbildningen bör kunna öka. Vidare föreslogs införandet av nationella valfrihetssystem inom både sfi och kommunal vuxenutbildning med möjligt ikraftträdande Om valfrihetssystemen införs förändras förutsättningarna för vuxenutbildningen där konkurrenssituationen skulle kunna komma att påverka omfattningen av vuxenutbildning i kommunens egen regi avsevärt. Det är i nuläget oklart hur förslagen kommer att hanteras vidare. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

148 I båda utredningarna framläggs förslag som innebär större kommunala åtaganden bland annat gällande vägledning och administration. Sannolikt kommer detta att medföra kostnadsökningar för kommunen. Volymutveckling inom sfi och samhällsorientering Antalet anmälningar till utbildning i svenska för invandrare har ökat och kön har vuxit från 400 personer 2012 till 1000 personer 2014 och väntetiden har ökat från under en månad till tre månader. Antalet elever i sfi har under samma period ökat från ca till Om behovet av sfi ligger kvar på dagens nivå kommer sannolikt ytterligare medel behövas för att täcka kostnaderna. Statistik från Invandrarservice indikerar att behovet av sfi kommer att vara fortsatt stort under de närmaste åren. Det stora antalet elever inom sfi påverkar sannolikt också behovet av vuxenutbildning i framtiden. Relativt många av de som deltar i sfi väljer att fortsätta studera på högre nivå, vilket innebär att efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå kan öka efterhand som dagens sfi-elever blir klara med sin utbildning. Malmökommissionen lyfte i sin slutrapport fram att många unga vuxna inte bara saknar gymnasiekompetens utan att många sannolikt även behöver komplettera sin utbildning på grundläggande nivå. I rapporten pekade kommissionen på att många som kommit till Sverige sent under sin skoltid har kort eller ingen skolbakgrund från ursprungslandet. Detta innebär en överhängande risk för att de inte hinner skaffa sig behörighet till gymnasieskolan före 20 års ålder. Denna grupp kan komma att behöva bygga på sina kunskaper inom vuxenutbildningen på såväl grundläggande som gymnasial nivå. Även antalet deltagare inom samhällsorientering för vissa nyanlända, för vilken gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har samordningsansvaret, har ökat kraftigt under det senaste året var antalet nyinskrivna deltagare, som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, hade antalet ökat till 468. I maj 2013 utökades målgruppen för samhällsorienteringen och kom att omfatta även personer som inte omfattas av etableringslagen. Detta har inneburit att ytterligare 119 personer har tillkommit. Det är svårbedömt hur många personer inom den nya målgruppen som kommer att utnyttja möjligheten att delta i samhällsorienteringen men de aktuella trenderna visar att volymerna inom samhällsorientering inom kort sannolikt kommer att ha en sådan omfattning att kapaciteten hos anordnare av samhällsorienteringen och den administrativa resursen behöver utökas. Arbetsmarknadsinsatser Att flytta arbetsmarknadsorganisationen till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer att ha en positiv inverkan på båda ansvarsområdena. Ett starkare arbetsmarknadsperspektiv är ur flera perspektiv gynnsamt för utvecklingen av såväl gymnasieskola som vuxenutbildning, inklusive gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. En förutsättning är emellertid att utbildnings- och arbetsmarknadsperspektivet integreras och insatserna kombineras. Istället för att individen ska kombinera deltagande i separata utbildningar och arbetsmarknadsinsatser ska den gemensamma förvaltningen skapa nya typer av sammanhållna och långsiktiga lösningar med både utbildning och arbetsmarknadsinsatser. I sammanhanget är det också angeläget att stadens praktikorganisation ses över och utvecklas. Ansvaret för olika former av praktik är splittrat på en mängd olika aktörer och en mer samlad organisation bör vara effektivare för både dem som anskaffar och dem som tillhandahåller prak- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

149 tikplatser. I samband med samgåendet kommer dessa frågor att aktualiseras. Genom att sätta särskilt fokus på ungdomar i arbetslöshet eller som riskerar att hamna i arbetslöshet samt försörjningsstödstagare och anpassa insatserna till denna målgrupp ska arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning bidra till att fler kommer i egen försörjning och att försörjningsstödsberoendet minskar i kommunen. Vuxenutbildningens målgrupp är avsevärt bredare än nu beslutad målgrupp för arbetsmarknadsinsatserna. Utöver att säkerställa att alla som är behöriga till rättighetslagstiftad utbildning får tillträde till sådan, är det också kommunens ansvar att erbjuda såväl yrkesinriktad som allmänt inriktad utbildning på gymnasial nivå. Insatserna ska både kunna leda direkt till arbete och förbereda för vidare studier. Vuxenutbildningen bör även kunna erbjuda enstaka kurser, både allmänna och yrkesinriktade, i kompetenshöjande syfte. Riktade stadsbidrag för vuxenutbildningen Nu kända uppgifter innebär att den statliga satsningen på så kallad yrkesvux upphör med 2014 års utgång. Det riktade statsbidraget för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå till Malmö är innevarande år knappt 38 Mkr. Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna antas finnas kvar även under 2015 men har en avsevärt mindre omfattning än bidraget för yrkesvux. I det fall kommunen inte kompenserar för det förlorade statsbidrag eller nya beslut fattas om nya statliga satsningar på vuxenutbildningen kommer volymerna inom kommunal vuxenutbildning att behöva minskas avsevärt. Särskild utbildning för vuxna och utveckling av LärVux Malmö Särskild utbildning för vuxna måste, med hänsyn tagen till efterfrågan och behov, erbjudas på gymnasial nivå i högre utsträckning än idag. I nuläget ligger fokus främst på grundläggande nivå och träningsskolenivå. För att skapa en större bredd i kursutbudet bör en utökad samverkan med gymnasiesärskolan ske. Antagningsorganisationen till särskild utbildning för vuxna måste också ses över, för att en rättssäker myndighetsutövning ska uppnås. GyVF har sökt och beviljats projektmedel från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att under 2014 påbörja ett utvecklingsarbete för att dels utveckla skolformen särskild utbildning för vuxna, dels utveckla arbetsformer och system för att utöka tillgängligheten inom hela vuxenutbildningen. Projektet LärVux Malmö, är kopplat till Komvux Malmö Södervärn. Målet är att alla vuxna skall få tillgång till erforderligt individuellt stöd samt möjligheten att med en organiserad samverkan mellan olika skolformer/utbildningsanordnare kunna studera inom flera skolformer samtidigt. LärVux Malmö skall ses som en kompletterande stödfunktion, ett resurscentrum, för vuxna som behöver särskilt stöd framförallt pga av generella inlärningssvårigheter, kognitiva svårigheter. Erfarenheterna av projektet ska tas tillvara i ordinarie verksamhet. Under 2015 behöver LärVux vidareutvecklas för att fullt ut kunna fungera som ett stöd både för elever, personal samt handledare hos olika utbildningsanordnare och arbetsplatser. LärVux måste för sin verksamhet ha väl fungerande kontakter med utbildningsanordnare inom olika skolformer, som gymnasiesärskolan, vägledningscentrum, arbetsmarknadsorganisationen och olika branscher och företag, daglig verksamhet, LSS, Arbetsförmedling, Försäkringskassan etc. Yrkeshögskoleutbildning Under perioden pågår två YH-utbildningar med beviljade beslut från YH- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

150 Myndigheten januari 2014, Service Manager-for future tourism 400 YH/poäng och Tandsköterska 300 YH/poäng. Hösten 2014 kommer Malmö stad att ansöka om 4-5 nya utbildningar med start HT Omprojektering av YH/Utbildningar kräver nätverksbyggande med berörda aktörer som näringslivsrepresentanter lokalt, regionalt och nationellt, arbetsförmedlingen och branschförbund. Ambitionen är att projektera fler YH-utbildningar i nära samverkan med näringsliv samt använda och utveckla befintlig kompetens. YH-utbildningarna finansieras med statliga medel och kan ha både kort och lång livslängd beroende på arbetslivets efterfrågan. Förvaltningen planerar att utveckla och konkretisera samverkan mellan YH-utbildningarna och Malmö Högskola. Kompetensförsörjning De organisationsförändringar som gjorts i syfte att minska ytor och där skolor och program har flyttats och koncentrerats har medfört att HR-avdelningen arbetat med nya placeringar för drygt 100 medarbetare under I nuläget är det endast 15 medarbetare som är utan placering. De kommande åren behöver förvaltningen parallellt arbeta med både omställning och rekrytering. Redan idag saknas lärare i svenska och engelska samt i matematik och fysik. För att använda nya rekryteringsvägar och nå grupper som förvaltningen inte gjort tidigare arbetar HRavdelningen tillsammans med bland andra stadskontoret med att skapa nya strategier. Att nå ut med till exempel annonsering i andra och fler medier kan bli nödvändigt med tanke på det växande rekryteringsbehovet. Inom SFI är det vanligt att undervisningen bedrivs av lärare vars legitimation gäller andra ämnen (oftast svenska). Kravet för behörighet är 30 poäng i svenska som andraspråk. Inom övriga skolformer kan läraren få behörighet i ett ämne genom att ha undervisat ämnet i åtta år. Denna regel gäller inte för SFI, och därför finns ett stort behov av vidareutbildning i 30 poäng svenska som andraspråk. För att vara behörig att undervisa i gymnasiesärskolan blir huvudregeln krav på en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning plus lärarexamen eller motsvarande. För att vara behörig att undervisa i yrkesämnen gäller samma behörighet som för att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen. Dessa krav gäller enligt Skolverket från I dagsläget har ingen medarbetare inom förvaltningen denna kompetens. Förvaltningen färdigställer och kommer att arbeta efter en strategisk personalförsörjningsplan. I denna görs en analys inom förvaltningen av hur många lärare totalt som kommer att få respektive inte få lärarlegitimation Om det visar sig att ett flertal lärare inte erhåller lärarlegitimation behövs kompetensutveckling. Lokaler och investeringar Efter genomförda förändringar av gymnasieskolans organisation inför läsåret 2013/14 för att möta den demografiska minskningen av unga i gymnasieåldern pågår nu en långsiktig planering för att möta den kommande demografiska ökningen inom samma åldersgrupp. Dessa åtgärder beräknas orsaka ökade drifts- och investeringskostnader tidigast läsårsstart På kortare sikt planeras för en permanent gymnasiesärskola och en översyn av byggprogrammet pågår, eftersom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat att flytta dessa verksamheter från Norra Sorgenfri gymnasium på grund av arbetsmiljöproblem. Dessa åtgärder kan inne- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

151 bära nya investeringskostnader för servicenämnden, men bör inte orsaka ökade driftskostnader för nämnden eftersom nuvarande kostnader för Norra Sorgenfri gymnasium bör täcka kostnaderna för nya lokaler. Nya egna investeringar i inredning och utrustning beräknas till tkr Denna åtgärd har inte tagits med i lokalförsörjningsplanen för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och därmed är investeringskostnaderna okända för servicenämnden. Pauliskolan och Universitetsholmens gymnasium är i behov av idrottshallar för att täcka behovet av lokaler för ämnet Idrott och Hälsa. Dessa åtgärder innebär investeringar för servicenämnden och beräknas orsaka en ökad driftskostnad för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen på tkr per hall och år fr.o.m Egna investeringskostnader för inredning och utrustning beräknas till tkr Agnesfrids gymnasium är i stort behov av en körgård för övningskörning med lastbil. Beställning har lämnats till LiMa. Eftersom Stadsfastigheter inte kan erbjuda lämplig plats för en körgård kommer förhyrning av denna att placeras hos en extern hyresvärd, därmed orsakas inte några investeringskostnader för servicenämnden. Uppskattad driftskostnad för denna åtgärd är 500 tkr per år fr.o.m Egna investeringar i inredning och utrustning uppskattas till 100 tkr Alla planerade lokalförändringar förutom ersättningslokaler för Norra Sorgenfri gymnasium finns redovisade för samtliga skolformer och för de administrativa enheterna i lokalförsörjningsplanen för perioden Servicenämnden genom affärsområdet Stadsfastigheter har tagit del av lokalförsörjningsplanen för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 4.2 Investeringar Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens 0,8 0,7 0,8 0,8 0,8 0, Objekt vars bruttoutgift överstiger 15 Mkr (belopp i tkr) Objekt Totalt Driftkonse sekvens Fr.o.m. år Totalt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

152 Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Summa driftkonsekvens Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

153 5 Äskanden Statsbidrag Statsbidrag för olika ändamål kan fördelas av Sveriges regering vid olika tillfällen under året. Är statsbidraget känt för kommunerna under budgetprocessen kan dessa bidrag fördelas till rätt verksamhet under budgetprocessen. Det generella statsbidraget för 2015 ska beaktas i samband med budgetberedningen. Lönenivå för lärare Lärare är en prioriterad yrkeskategori i 2014 års löneförhandlingar. Utfallet av lärarnas löneavtal beräknas till 3%. Övriga grupper inom förvaltningen beräknas ha en löneutveckling på 2,5%. Sammantaget innebär detta att den i Malmö stads budget 2014 antagna löneutveckling på 2,7% överskrids. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens äskande i budgetskrivelse 2014 att erhålla full kompensation för löneavtalet lämnades utan åtgärd i den beslutade budgeten för år Skolsatsning Kommunstyrelsen har anslagit 30 Mkr årligen sedan år 2012 på långsiktigt utvecklingsarbete för tre huvud huvudområden, språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning samt formativ bedömning inom utbildningsområdet. Inom samtliga områden ska ett genuspedagogiskt perspektiv beaktas. I beloppet på 30 Mkr ingår också medel för systematiskt kvalitetsarbete. En fortsatt satsning på språkutveckling och kvalitetsarbete är av högsta vikt för nämnderna. Aktivitetsansvaret Remissen "Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun" föreslår en omformulering av uppdraget. Detta innebär att det kommunala informationsansvaret ska övergå i ett aktivitetsansvar. Förslaget träder, om det går igenom, i kraft den 1 juli Enligt utredningens konsekvensanalys kommer vissa av förslagen att medföra ökade kostnader. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse (23)

154 Budgetskrivelse 2015 Grundskolenämnden

155 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

156 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Bilagor Bilaga 1: Investeringsplan skolobjekt budget 2015 Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

157 1 Sammanfattning Grundskolenämnden har ett för Malmö mycket viktigt uppdrag och står inför stora utmaningar. Den största utmaningen är att öka elevernas måluppfyllelse. Nämnden avser också förbättra likvärdigheten mellan kommunens verksamheter. Både kommunens egna uppföljningar och statens granskningar visar att det finns stora skillnader både i måluppfyllelse och i kvalitet mellan Malmös skolverksamheter. För att kunna göra det etablerar grundskoleförvaltningen en styr- och ledningsmodell som ska stödja varje skola, samt förvaltningen som helhet, att följa upp sina resultat. På så vis förstärks skolans systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningen utvecklar starka stödavdelningar, främst med fokus på kvalitet och utveckling. För att kunna förverkliga ambitionen om en likvärdig skola med hög måluppfyllelse äskar grundskolenämnden medel för utökade resurser för studiehandledning på modersmålet och att den nuvarande Skolsatsningen permanentas. Höga lokalkostnader med fler elever Ytterligare en utmaning är ett stort ökat antal elever. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn och unga mellan 6 och 15 år i Malmö att öka med mellan och barn årligen de kommande åren. Det ökade elevantalet innebär ett ökat behov av skollokaler. Förvaltningen beräknar att om-, till- och nybyggnad av skollokaler kommer att innebära att cirka 40 % av demografikompensationen som grundskolenämnden erhåller för befolkningstillväxt kommer att gå till finansiering av ökade hyreskostnader. Mellan åren 2016 och 2020 beräknas att hela demografikompensationen kommer att användas till att betala ökade lokalkostnader samt att bibehålla nuvarande lärartäthet. Resurserna räcker inte till att bekosta skolmåltider, läromedel, elevvård osv. till de nya eleverna. Legitimationskrav gäller för alla lärare Att rekrytera lärare till det ökande antalet elever blir en central utmaning för förvaltningen. Kraven på att samtliga lärare ska vara behöriga för de ämnen, årskurser och skolformer som de undervisar i slår igenom fullt ut under 2015 (undantaget grundsärskolan). Legitimationskravet kan komma att innebära behov av omställningsåtgärder i förhållande till idag tillsvidareanställda lärare som saknar behörighet och legitimation. Lärarna har varit en prioriterat yrkeskategori i löneförhandlingarna både under 2012 och Lärarnas löneutveckling har varit högre än den i Malmö stads budget antagna löneutvecklingen. Grundskolenämnden äskar kompensation för löneavtalen 2012 och Statsbidragen för utbildningsverksamhet bör gå till utbildning Sveriges riksdag fördelar statsbidrag till olika satsningar inom utbildningsområdet. Grundskolenämnden anser att det är av största vikt att dessa statsbidrag verkligen tilldelas utbildningsområdet. Därför äskar grundskolenämnden att de generella statsbidragen för år 2015 ska beaktas i budgetberedningen. För 2013 och 2014 fördelade staten medel för ökad undervisningstid i matematik. Grundskolenämnden har inte erhållit denna resursförstärkning för ökad undervisningstid. Därför äskar grundskolenämnden kompensation för ökad undervisningstid i matematik i budget Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

158 2 Nämndens verksamhetsinriktning Långsiktigt övergripande fokus på alla elevers lika möjligheter Under 2015 är nämndens fortsatt största utmaning att uppnå målen om elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Insatser som ny organisation och ledningsstruktur för skolorna, utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet, nytt styr- och ledningssystem och ny resursfördelningsmodell behöver fortsatt implementeras, utvärderas och utvecklas. Tidigare åsidosatta verksamheter så som förskoleklassen, fritidshemmen och grundsärskolan behöver också särskilt beaktas i det fortsatta implementeringsarbetet. Följande områden är i behov av särskilda insatser, även när ovanstående har beaktats: Skillnader mellan elevgrupper med olika bakgrund har ökat. Detta är ett stort och allvarligt likvärdighetsproblem. Malmö har också fått omfattande kritik från Skolinspektionen vad gäller särskilt stöd. Behoven av särskilt stöd, däribland studiehandledning på modersmålet, tillgodoses inte i tillräcklig utsträckning. Endast en tredjedel av skolornas ansökningar om studiehandledning på modersmålet har kunnat beviljas. I den nya resursfördelningsmodellen fördelas en del av resurserna till skolorna utifrån elevernas och bostadsområdets sociala bakgrund och antas därmed reglera vissa skillnaderna mellan elevernas och skolornas behov. Det kan dock antas att ytterligare resurser krävs, t.ex. vad gäller studiehandledning på modersmålet, språkutvecklande undervisning och tidiga insatser, för att förverkliga ambitionen om en likvärdig skola med hög måluppfyllelse. Utvecklar kraftfulla stödstrukturer Grundskoleförvaltningen arbetar systematiskt med att bygga upp en genomtänkt stödstruktur som ska stödja skolorna utifrån uppdraget att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Utvecklings- och kvalitetsavdelningarna är nyckelaktörer i denna stödstruktur. Karriärtjänster stimulerar läraryrket Malmö stad har valt att implementera s.k. karriärtjänster. Det primära syftet med reformen är att förbättra resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en möjlighet till karriär utan att de behöver lämna läraryrket. Reformen syftar även till att göra läraryrket mer attraktivt och locka fler sökande till lärarutbildningen. Huvudmän kan söka statsbidrag för lönetillägg för tjänsterna. Under 2013 tillsatte grundskoleförvaltningen 85 förstelärare. Under 2014 planerar förvaltningen att tillsätta ytterligare 160 förstelärare. Huvuduppdraget för förstelärarna är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på den skola där de arbetar. Försteläraren ska ta särskilt ansvar för allmändidaktisk och ämnesdidaktisk utveckling, det systematiska kvalitetsarbetet samt handleda andra lärare. För att nå spridningseffekter ska även förstelärarna ta ett kommun- /förvaltningsövergripande ansvar för utvecklingen genom kollegialt lärande. För att skapa utrymme för lärarna att ingå i det kommunövergripande utvecklingsarbetet har grundskoleförvaltningen tilldelat skolorna sammanlagt 8,5 milj. kronor 2013 och 13 milj. kr Även under 2015 krävs ytterligare resurser för att kunna ta till vara, sprida och utveckla fördelarna med reformen. Malmö stad inväntar även besked från Utbildningsdepartementet angående en särskild satsning på karriärtjänster i skolor i definierade utanförskapsområden. Oavsett regeringens beslut menar grundskoleförvaltningen att förstelärare ska arbeta där det finns störst behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Mot bakgrund av detta ska grundskoleförvaltningen genomföra en särskild sats- Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

159 ning på karriärtjänster på vissa skolor. I en sådan satsning ingår fler förstelärartjänster per skola liksom inrättande av lektorstjänster. Utmaning skapa likvärdighet inom fritidshemmen Det finns stora skillnader mellan kommunens fritidshem, både vad gäller barngruppernas storlek, personalens kompetens och möjligheterna till särskilt stöd. Det finns också brister i fritidshemmens värdegrundsarbete. Bristerna påpekas av Skolinspektionen och fritidshemmen är också föremål för flera av Sociala kommissionens förslag. Det innebär att det behövs en särskild kvalitetshöjning i verksamheten. Grundskoleförvaltningen har tillsatt en funktion som uteslutande ska arbeta med fritidshemmens utveckling, detta är dock inte tillräckligt i förhållande till de kvalitetsbrister som uppvisats. Ytterligare stöd och utvecklingsinsatser kommer att krävas. Mer arbete för att skapa studiero och förhindra kränkningar krävs I flera år har brister i skolornas arbete kring trygghet, kränkande behandling och studiero uppvisats. Skolinspektionen bedömde i sitt uppföljningsbeslut 2013 att Malmö stad inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att skolmiljön på alla skolor präglas av trygghet och studiero. Vidare bedömde Skolinspektionen att det målinriktade arbetet för att motverka kränkande behandling av barn och elever inte var tillräckligt. Likväl visar den senaste elevenkäten (hösten 2013) att många elever, särskilt flickor, upplever bristande studiero. Studiero är därför ett fortsatt viktigt och angeläget utvecklingsområde. I rapporten konstateras också att alldeles för många elever känner sig rädda på sin skola. Föregående år uppmanades också skolorna att noggrant kartlägga vad som ligger bakom resultaten och snarast vidta åtgärder som förbättrar situationen. Det är mycket angeläget att fortsätta ansträngningarna för att nå den nollvision som finns i Malmö. Resultat i elevenkätet visar också att elever anser att skolan skulle behöva göra mer för att förhindra kränkningar. Årets resultat är i det närmaste identiskt med förra årets resultat. Det finns ett samband mellan resultaten inom detta område och trygghetsfrågorna. Det är ett utvecklingsområde för Malmös skolor att elever upplever att de vuxna på skolan reagerar om en elev har blivit kränkt och arbetar aktivt för att förebygga kränkningar så att elever kan känna sig trygga. För att åtgärda konstaterade brister och för att åstadkomma en generell kvalitetshöjning kommer det att krävas ytterligare stöd och utvecklingsinsatser till skolorna. Den senaste elevenkäten visar också att eleverna inte anser att de har tillräckligt inflytande och delaktighet. Många elever tycker att det bara är lärarna som bestämmer vad de ska arbeta med på lektionerna och få elever anser att de har inflytande över arbetet med olika skoluppgifter eller verksamheten i skolan. Resultaten vittnar om att det fortfarande måste göras mycket mer i skolorna. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

160 3 Kommunfullmäktigemål Grundskolenämndens viktigaste uppdrag är att skapa en likvärdig verksamhet som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla Malmös elever. I internbudget 2014 valde nämnden att omsätta kommunfullmäktigemålen till nämndsmål som tydliggör detta viktigaste uppdrag för förvaltningen. På så vis avser nämnden bidra till att kf-målen uppnås långsiktigt. Nämnden har sammanfört alla de kf-mål som har koppling till skolans kärnuppdrag. Med skolans kärnuppdag avses de uppdrag den nationella nivån har gett skolor och skolhuvudmän genom skollag och läroplaner. Alla kf-mål som relaterar till skolans nationella och huvudsakliga uppdrag klustras till ett område. Nämnden benämner detta kluster Skolans kärnuppdrag. Klustret Skolans kärnuppdrag, som består av fjorton kf-mål, bryter nämnden ned till två nämndsmål. Dessa är grundskolenämndens svar på vad nämnden ska sträva efter för att kf-målen ska uppnås. I internbudget 2014 beslutade grundskolenämnden om följande nämndsmål: 1. Elevers måluppfyllelse 2. Likvärdighet 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

161 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

162 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen med utländsk bakgrund av grundskoleförvaltningens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Grundskoleförvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Andelen timavlönade timmar i grundskoleförvaltningen, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

163 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader inom grundskoleförvaltningen Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Vid ny leasing eller förlängning av avtal ska förstahandsvalet vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Biologisk mångfald ska värnas vid nybyggnation och renovering Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

164 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. Se under punkt 3 ovan. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

165 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Nämndens utmaningar framstår klart Tack vare Sociala kommissionen, Skolinspektionens tillsyn samt förvaltningens egna uppföljningar har grundskolenämnden en god bild av vilka brister verksamheten behöver komma tillrätta med. Liksom kommissionen konstaterat, är nämnden medveten om att det inom vissa verksamheter och områden krävs enskilda insatser för ökad likvärdighet, t.ex. när det gäller tillgång till utbildad personal, särskilt stöd, elevhälsa och ändamålsenliga lokaler. Att hantera dessa behov är en stor utmaning för grundskolenämnden under de närmsta åren. Starkare elevhälsoarbete stödjer och kompenserar Utbildningsområdet Samordning och Stöd har ett uppdrag att, över tid, arbeta fram strukturer för att elevhälsoarbetet med sina olika professioner blir en stark stödjande och kompensatorisk insats för eleverna i grundskolan. Målsättningen är att utveckla en elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande i syfte att stärka eleverna och deras möjlighet att förbättra sina resultat. Denna utveckling ligger väl i linje med Sociala kommissionens intentioner. För att säkerställa att behoven styr fördelningen och att uppdragen görs tillräckligt tydliga, kommer en inventering av de olika professionernas omfattning inom utbildningsområdena och skolområdena att krävas. Grundskoleförvaltningen kommer också att behöva bygga ut elevhälsoteamen utifrån det kraftigt ökande elevtalet. Långsiktigt fokus på elevernas måluppfyllelse och likvärdighet Grundskolenämndens tydliga ställningstagande att elevernas måluppfyllelse och likvärdigheten mellan skolor och elever är de huvudsakliga målen styr nämndens och förvaltningens arbete de kommande åren. För att nå resultat krävs systematiskt förbättringsarbete inom ett antal områden. Det kommer att krävas stora insatser av förvaltningen för att komma till rätta med tidigare åsidosatta verksamheter så som förskoleklassen, fritidshemmen och grundsärskolan. Utvecklingsarbetet kring fritidshemmen inleds under Förutom att det kommer att behöva växlas upp 2015, kommer förvaltningen då också utveckla förskoleklassen samt grundsärskolan. Fritidshemmen och extern samverkan öppnar dörrar Grundskoleförvaltningen inleder ett stort arbete med att skapa likvärdighet inom stadens fritidshem. Det gäller t.ex. barngruppernas storlek, personalens kompetens, ändamålsenliga lokaler, utbudet av särskilt stöd samt värdegrundsarbetet som skiljer stort mellan enheterna. Fritidshemmens betydelse, och deras behov av uppmärksamhet och satsningar, poängteras särskilt i Sociala kommissionens rapport. Sociala kommissionen föreslår en lång rad utvecklingsinsatser inom utbildningsområdet och för barn och unga i stort. För att kunna genomföra dessa och för att kunna rusta Malmös unga inför vuxenlivet, krävs inte bara ett stort fokus inom grundskoleförvaltningen, utan också en öppen attityd från förvaltningen till det omgivande samhället. Grundskoleförvaltningen kommer att söka och bejaka en bred samverkan med en lång rad aktörer, både inom och utom Malmö stad, för att lyckas med sitt uppdrag. Stora skillnader mellan elevgrupper är inte acceptabelt Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

166 Skillnaderna mellan olika elevgrupper har ökat. Pojkar, elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund har lägre måluppfyllelse. Att skillnaderna dessutom ökar är mycket allvarligt. Till dessa ojämlikheter ska också läggas att de elever som inte uppnår målen i de högre årskurserna i de allra flesta fall är samma elever som inte nådde målen i de lägre klasserna. Grundskoleförvaltningen har således en stor utmaning i att utarbeta metoder, system och strukturer som stödjer alla elevgrupper till full måluppfyllelse. Förvaltningens stödavdelningar är nyckelaktörer. Utformningen och omfånget av särskilt stöd ska förbättras. Förvaltningen ser också över behovet och möjligheterna av att utveckla nya typer av stöd. Utöver det kan ytterligare resurser komma att krävas, t.ex. vad gäller studiehandledning på modersmålet, språkutvecklande undervisning och tidiga insatser, för att förverkliga ambitionen om en likvärdig skola med hög måluppfyllelse. Större mångfald i alla klassrum eftersträvas De stora skillnaderna mellan olika skolors resultat medför att grundskoleförvaltningen kommer att ta ett helhetsgrepp kring sammansättningen av eleverna inom stadens skolor. Socioekonomiskt blandade skolor och klasser har stora fördelar. Nämndens målsättningen är att alla skolor ska ha hög kvalitet och därmed vara attraktiva. Förvaltningen inleder nu arbetet med att utarbeta en strategi för att nå en större blandning av elever i stadens skolor. Utveckla lovskolan för fler elever Grundskolenämndens ambition är att utveckla en lovskola som vänder sig till alla elever, och som inte enbart har fokus på att stödja eleverna att klara godkänt eller behörighet till gymnasiet. Lovskolan ska vara ytterligare en möjlighet för eleverna att förbättra måluppfyllelsen i något eller några ämnen. Den ska erbjuda stöd och hjälp men också ge tid för fördjupning och vidareutveckling. Målsättning med lovskolan är att öka elevernas motivation samt att höja skolarbetets och kunskapens status. Vidare arbete i sociala kommissionens anda Som redan nämnts har grundskolenämnden en viktig roll i att kraftigt förbättra barn och ungas framtidsmöjligheter bl.a. med utgångspunkt i de rekommendationer som Sociala kommissionen lämnat. Utifrån sociala kommissionens slutsatser avser grundskoleförvaltningen: Utveckla fritidshemmen så att de bättre stödjer varje barn i dess utveckling. Utveckla formerna för CPI och FoU så att den nya organisationen tillhandahåller ett forskningsbaserat och effektivt stöd till verksamheterna utifrån deras behov. Generellt höja kompetensen bland fritidspedagoger, pedagoger inom förskoleklassen samt säkra tillgången till pedagoger med rätt behörighet inom alla ämnen, årskurser och skolformer. Tydligt koppla personalens kompetensutveckling till verksamhetens behov. Genomföra riktade kompetensutvecklingsinsatser på skolor med många barn från flerspråkiga miljöer. Tidigt och återkommande följa upp elevernas språkutveckling och måluppfyllelse. Säkra att skolorna har förutsättningar, bl.a. i form av resurser, att sätta in adekvata stödinsatser för elever som inte når målen. Säkra tillgången till studiehandledning på modersmålet till alla elever som har rätt till det. Utveckla barn och ungas inflytande över sin skolvardag. Aktivt arbeta med hälsofrämjande arbete inom all verksamhet. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

167 Aktivt arbeta med information om Malmös skolverksamhet och på så vis bl. a. förebygga stigmatisering. Fortsatt intensiv skolutbyggnad krävs Under läsåret 2013/14 har Malmö stads skolor tagit emot cirka elever fler än året innan. Det har nästan uteslutande skett genom att eleverna har börjat i sedan tidigare befintliga skollokaler. Vid läsåret 2014/15 tillkommer ytterligare ca elever. Dessa kommer att beredas plats genom att befintliga skolor tar emot nästan alla nya elever i redan befintliga skollokaler. Det kan ske genom att skolorna har ytterligare plats samt genom att förskolor som ligger placerade på skolor återlämnar de lånade lokalerna. Genom att förskolor lämnar skolorna förväntas förvaltningen kunna skapa upp till 500 grundskoleplatser. För att kunna ta emot de kvarvarande eleverna, som inte får plats i redan befintliga lokaler, krävs några paviljonglösningar. Det är väldigt bekymmersamt för en skola att utöka med en klass i varje årskurs. Få skolor har den kapacitet som krävs. Även om det finns tillräckligt med klassrum, är det en utmaning att få specialsalarna (trä- och metallslöjd, textilslöjd, musik, hemkunskap och idrott), matsalen och skolgården att räcka till. Läsåret 2015/16 förväntas förvaltningen ta emot ca elever mer än året innan. Då kommer Malmö att ha ca elever i skolan. Idag går ca 16 % av Malmös elever i fristående skolor. Den i nuläget planerade utbyggnaden för 2015/16 handlar om ca 400 platser, såväl permanenta tillbyggnader som tillfälliga paviljonger. Således har förvaltningen ca grundskoleplatser kvar att lösa. Detta bedöms inte kunna klaras genom att skolorna tar emot fler elever i befintliga lokaler. Förvaltningen måste därför skapa nya skollokaler för att klara behovet. Det pågår ett arbete med att definiera var behovet av tillfälliga lösningar är som störst. Tre stora projekt beräknas stå klara inför läsåret 2016/17. Det är två skolor i utbildningsområde Väster och en i skolområde Norr. Dessa skolor planeras bli fyrparallella F-6 skolor med plats till 525 elever vardera. Utöver dessa planerar förvaltningen för ytterligare skolor, som kommer att vara klara att tas i bruk någon gång mellan 2016 och Några av dessa projekt finns endast på idéstadiet. Arbetet med att få fram skolprojekten riskerar att haka upp sig flera gånger på vägen: detaljplaner kan försenas, bygglov kan överklagas och i nya områden uppstår ibland diskussionen om skolan eller bostäderna ska byggas först. Om Malmö på frivillig väg önskar få till en större rörlighet mellan skolorna, så krävs fler skolplatser. För att eleverna ska kunna önska en skola och ha en realistisk chans att få komma till skolan, måste det finnas möjlighet för skolan att ta emot elever som inte tillhör skolans upptagningsområde. Rekrytera och behålla kompetenta medarbetare En av grundskoleförvaltningens största utmaningar på kort och lång sikt är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare, företrädesvis fritidspedagoger och legitimerade lärare med rätt kompetens. Även inom förskoleklassen och grundsärskolan behövs en generell kompetenshöjning. Under 2014 ska förvaltningen arbeta fram en strategi för kompetensförsörjning samt handlings- Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

168 plan med målet inställt på att löpande kunna försörja Malmö stads ca 70 grundskolor samt fritidshem med kvalificerade och professionella medarbetare. Skolorna har, och kommer att ha under de närmaste åren, brist på framför allt lärare med legitimation i matematik, teknik, de naturorienterade ämnena, men också i de estetiska ämnena t ex trä- och metallslöjd och textilslöjd. I fritidsverksamheten saknas utbildade fritidspedagoger. Att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke attraherar människor att söka sig till arbetsgivaren. Faktorerna som bidrar till ett starkt arbetsgivarvarumärke är många. Det handlar bl. a. om att ha en god personalpolitik med goda anställningsförhållanden och anställningstrygghet, en god arbetsmiljö där medarbetare har möjlighet att vara delaktiga och påverka sitt arbete och sin karriär, bra och tydliga karriärvägar, goda kompetensutvecklingsmöjligheter, ett tydligt ledarskap samt medarbetare som ambassadörer. Karriärtjänster stimulerar läraryrket Malmö stad har valt att implementera s.k. karriärtjänster. Det primära syftet med reformen är att förbättra resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en möjlighet till karriär utan att de behöver lämna läraryrket. Reformen syftar även till att göra läraryrket mer attraktivt och locka fler sökande till lärarutbildningen. Huvudmän kan söka statsbidrag för lönetillägg för tjänsterna. Under 2013 tillsatte grundskoleförvaltningen 84 förstelärare. Under 2014 planerar förvaltningen att tillsätta ytterligare 160 förstelärare. Huvuduppdraget för förstelärarna är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på den skola där de arbetar. Försteläraren ska ta särskilt ansvar för allmändidaktisk och ämnesdidaktisk utveckling, det systematiska kvalitetsarbetet samt handleda andra lärare. För att nå spridningseffekter ska även förstelärarna ta ett kommun- /förvaltningsövergripande ansvar för utvecklingen genom kollegialt lärande. För att skapa utrymme så att lärarna kan ingå i det kommunövergripande utvecklingsarbetet har skolorna tilldelats sammanlagt 8,5 milj. kronor 2013 och 13 milj. kr Även under 2015 krävs ytterligare resurser för att kunna ta till vara, sprida och utveckla fördelarna med reformen. Malmö stad inväntar även besked från Utbildningsdepartementet angående en särskild satsning på karriärtjänster i skolor i definierade utanförskapsområden. Oavsett regeringens beslut menar grundskoleförvaltningen att förstelärare ska arbeta där det finns störst behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Mot bakgrund av detta ska grundskoleförvaltningen genomföra en särskild satsning på karriärtjänster på vissa skolor. I en sådan satsning ingår fler förstelärartjänster per skola liksom inrättande av lektorstjänster. Rekrytera rätt på alla nivåer Förvaltningen kommer att implementera Malmö stads HR-process för rekrytering/chefsrekrytering samt handläggningsrutiner för detsamma under Med en kvalitetssäker och kompetensbaserad rekrytering och med tydliga kravprofiler minskas riskerna för felrekryteringar. För att kunna försörja förvaltningen med chefer och ledare samt för att ta tillvara de ledartalanger som finns i förvaltningen, finns planer på att starta ledarprogrammet Framtida ledare i egen regi. Förvaltningen avser också att, , starta ett utvecklingsprogram för befintliga ledare. För att lättare kunna attrahera och rekrytera lärare och fritidspedagoger till skolor och fritidshem i Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

169 Malmö stad behöver grundskoleförvaltningen agera mer proaktivt. Fler marknadsföringsinsatser på lärarhögskolor behöver göras och ett mer aktivt deltagande på arbetsmarknadsdagar och mässor runt om i Sverige är ett måste. Tidiga kontakter med studenter behöver tas. Dessa insatser kommer att påbörjas under 2014 och fortsätta En nationell åtgärd i syfte att på sikt få tillgång till fler legitimerade ma/no- och tekniklärare är projektet Teach for Sweden i vilket skolförvaltningarna i Malmö stad deltar. Teach for Sweden handplockar nyutexaminerade ledartalanger som har högskoleutbildning inom matematik, naturorienterade ämnen och teknik från högskolor/universitet i Sverige. Studenterna får ledarskapsutbildning och lärarutbildning under två år. Parallellt anställs de som obehöriga på en skola där de ska arbeta % samtidigt som de studerar på halvfart. Regeringen har avsatt pengar för att finansiera projektet under minst fyra år. Kommunen finansierar 20 % av lönen under studietiden och står för handledare på skolan. Grundskoleförvaltningen är med i projektet och kommer under anställa ett antal lärare på några olika skolor. Alla lärare måste vara behöriga 1 juli 2015 upphör övergångsreglerna angående kraven på legitimation för lärare. Då krävs att samtliga lärare, oavsett examensår och anställningsår, ska vara behöriga för de ämnen, årskurser och skolformer som de undervisar i. Lärare inom grundsärskolan är undantagna. För dem gäller en förlängd övergångsperiod fram till juni Grundskoleförvaltningen har endast bristfälliga uppgifter kring de anställda lärarnas behörighet. Därför är det i nuläget inte möjligt att bedöma hur stor svårighet kravet på behörighet kommer att vara för skolorna och förvaltningen. Legitimationskravet kan komma att innebära behov av omställningsåtgärder i förhållande till idag tillsvidareanställda lärare som saknar behörighet och legitimation. Använda lönebildningen som styrmedel För att profilera grundskoleförvaltningen ytterligare som en attraktiv arbetsgivare, samt för att kunna använda en differentierad mål- och resultatstyrning mer effektivt, behöver förvaltningen utveckla löneinstrumentet så att det styr mot uppställda mål. Ett gemensamt synsätt och arbetssätt för lönebildning kommer att implementeras med hjälp av utbildningsinsatser under 2014/2015. I det arbetet ska även gemensamma modeller och rutiner för medarbetarsamtal/resultatdialoger och lönesamtal ingå. Hantera korttidsfrånvaron så att verksamheten fungerar Under 2014 kommer korttidsbemanningen att utredas. Syftet är att hitta välfungerande modeller som är tillgängliga för skolledarna. Åtgärderna inför 2015 kan leda till förändrat arbetssätt i verksamheterna som t.ex. höjd grundbemanning på skolorna och/eller en centralt styrd bemanningsenhet för korttidsbemanning. Deltar i områdesprogrammens sista insatser Under 2015 gör Malmö stads samtliga förvaltningar, tillsammans med externa aktörer, sina avslutande insatser inom Områdesprogrammen. Grundskoleförvaltningens utbildningschefer kommer att fortsatt ingått i styrgrupperna för områdesprogrammen. Vidare deltar de enskilda skolornas ledning och medarbetare i aktiviteter initierade inom områdesprogrammen. Förvaltningen driver Gröna skolgårdar vidare Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

170 Grundskoleförvaltningen har övertagit medlen för Gröna skolgårdar. Förvaltningen kommer att fortsätta att utveckla skolornas utemiljö i enlighet med tidigare beslut i kommunstyrelsen. Malmöskolor startar spetsutbildning i engelska och matematik Två skolor i Malmö, Söderkullaskolan och Dammfriskolan, har fått tillstånd av Skolverket att starta upp spetsutbildningar i engelska respektive matematik. Fem skolor i hela Sverige har klarat Skolverkets antagning om att starta spetsutbildning i engelska varav Söderkullaskolan är en. I matematik har Dammfriskolan som en av tio skolor i Sverige fått denna möjlighet. Syftet med spetsutbildningen är att ge elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och ge särskild fördjupning och breddning inom det eller de ämnen som utbildningen är inriktad mot. Högstadiets läroplan läses i åk 7 och 8, sedan läses gymnasieskolans första kurs i åk 9. Inom spetsutbildningarna kan eleverna alltså läsa gymnasiekurser och få betyg i det ämne eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot. I övrigt följer eleverna den ordinarie undervisningen i skolan. Dammfriskolan och Söderskullaskolan har fått tillstånd att starta utbildningarna läsåret 2014/2015. Elever från hela landet kan söka dessa, och andra, spetsutbildningar. Pröva PRIO som en modell för skolutveckling Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Stockholms stad har tillsammans utvecklat PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation - som en modell för skolutveckling. Syftet är att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. PRIO utgår från konsultföretaget McKinseys rapporter om framgångsrika skolsystem och kombinerar detta med aktuell forskning och slutsatser från svenska studier (bl. a. John Hattie och SKL:s Framgångsrika skolkommuner). PRIO fokuserar på processer och arbetssätt i lärares undervisning, speciellt inriktat på grundskolan. Kärnan i PRIO är att stärka samarbetsorienterade arbetssätt och på så sätt höja kunskapsresultaten. Grundskoleförvaltningen i Malmö har gått med i SKL:s PRIO-satsning från vårterminen En projektgrupp har tillsatts centralt och två skolor har ansökt och valts ut att medverka i PRIO under Förväntningarna på PRIO är att deltagande skolor skall utveckla och förbättra sina arbetssätt kring de definierade nyckelområdena samplanering, kollegialt lärande och tidsallokering. Malmö provar under 2014 PRIO som ett koncept för skolutveckling - ett koncept som kan användas och spridas till andra skolor i staden under Ekonomiska konsekvenser Anpassning till elevantalet Grundskoleverksamhetens dimensionering är beroende på de åldersklasser som är aktuella för utbildning vid aktuell tidpunkt. Verksamheten anpassar sina kostnader till behov både när det gäller ökat och minskat elevantal. Bilden nedan visar hur antalet lärare och antalet elever har varierat mellan i grundskoleverksamheten i Sveriges skolor. Antal lärare är omräknade till heltidstjänster. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

171 Källa: Skolverket, antal elever beräknat ur data för lärartäthet I tabellen ovan kan man utläsa att antalet lärare samvarierar med antalet elever vilket tydligt visar att skolverksamheten anpassar sin bemanning och kostnader till rådande elevvolymer. Viss eftersläpning vid minskning av antalet lärare förekommer runt åren 2000 till 2003 när elevvolymerna planar ut och börjar minska. En kortare eftersläpning förekommer också när elevminskningen planar ut runt åren 2009 och 2010, lärartätheten ökar inte lika snabbt som antalet elever. Någon eftersläpning av bemanningen till volymerna är förväntad då det krävs omställningstid vid förändring. Antalet elever per lärare i Malmö är idag lägre än genomsnittet i Sverige. Nedanstående bild visar utvecklingen av lärartätheten, omräknat till heltidstjänster, i Sverige respektive i Malmö åren 2004 till Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

172 Källa: Skolverket Lärartätheten i Malmö följer samma mönster som Sverige totalt. Skillnaden mellan antalet elever per lärare mellan Sverige i genomsnitt och Malmö har dock minskat under de senaste åren. För året 2012, då Malmö hade 11,3 elever per lärare, är skillnaden 0,8 färre elever per lärare. Tabellen nedan visar kostnadsutvecklingen för grundskola och förskoleklass per invånare 6-15 år i Malmö, Göteborg och i Sverige totalt. Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

173 Källa: Kommun och landstingdatabasen, KOLADA Kostnaden i grundskola och förskoleklass per invånare 6-15 år i Malmö har legat under Sveriges genomsnitt under de senaste åren. Vid jämförelse med en annan storstad, Göteborg, har Malmös kostnader varit på samma nivå. Malmös kostnadsutveckling har planat ut under de senare åren och låg något under Göteborgs år Den genomsnittliga årliga kostnadsökningen har varit 2,3 % i Malmö mellan åren 2004 och Befolkningsprognoserna visar nu ett ökande antal barn i grundskoleåldern. För de kommande åren kommer skolverksamheten behöva öka ansträngningarna för att skapa nya skollokaler och att rekrytera lärare till många fler elever. Denna utbyggnad kommer att kräva stora investeringar i både personal och lokaler. Den historiska kostnadsutvecklingen visar att Malmös kostnader per elev har legat på för landet förväntad nivå. Skolutbyggnad Den kommande ökningen av behovet av flera skolplatser kommer att påverka förvaltningens ekonomi genom ökade hyres- och kapitalkostnader. En nybyggd permanent eller tillfällig skolplats har betydligt högre hyreskostnad än den i dag genomsnittliga hyreskostnaden för Malmös skolor. I investeringsplanen för permanenta skolobjekt planerar Serviceförvaltningen om- och nybyggnadsbehoven med ledning av den prognostiserade ökningen av elevantalet. År 2015 kommer inga permanenta skollokaler att färdigställas. Det ökande lokalbehovet kommer att klaras genom att ytterligare platser skapas i de befintliga skolorna, genom att förskoleverksamheten lämnar över lokaler till skolor samt att tillfälliga platser skapas i paviljonger. Från 2016 till 2020 planeras kraftig om-, till- och nybyggnation av permanenta skollokaler. Vid periodens slut år 2020 beräknas Serviceförvaltningen att ha investerat Mkr på om-, ny- och tillbyggnad av permanenta skollokaler. Hyreskostnaden för dessa nybyggda skollokaler beräknas bli mer än 400 Mkr per år från 2020 vilket innebär en fördubbling av Grundskoleförvaltningens hyreskostnad. Utöver hyran tillkommer kostnaderna för avskrivning och ränta för utrustning och Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

174 inventarier med uppskattningsvis 33 Mkr per år från Av det totala investeringsbeloppet avser en del sporthallar som utnyttjas även av Fritidsförvaltningens verksamheter. Ett fortsatt samarbete med Fritidsförvaltningen i planeringen av idrottslokaler kan ge ekonomiska fördelar till båda förvaltningarna. Demografikompensationen, med utgångspunkt från nuvarande modell, beräknas öka mellan år 2015 och 2020 med totalt 850 Mkr. Detta innebär att cirka 40 % av den kommande kompensationen för befolkningstillväxt används för att betala hyra för skollokaler. Mellan åren 2016 och 2020 beräknas att hela demografikompensationen används till att finansiera ökad hyra samt att bibehålla nuvarande lärartäthet. Detta innebär att resurserna inte räcker till för att finansiera kostnaderna för avskrivningar för inredningen i de nya skolorna eller kapitalkostnader. Resurserna räcker inte heller till att bekosta skolmåltider, läromedel, elevvård osv. för de nya eleverna. Demografi Antalet barn i åldern 6-15 år överskred budgetprognosen år 2013 med 209 barn. I budgetprognosen för 2014 beräknades antalet barn i grundskoleålder vara den 31 december Utfallet blev , dvs. 244 barn fler. Om denna tendens, att prognosen underskattar antalet barn i skolåldern håller i sig innebär det en årlig en reducering av kommunbidrag i budget med knappt 25 Mkr. Fritidshem Andelen barn som är inskrivna i stadens fritidshem har ökat kontinuerligt under de senaste åren var andelen 59 %. Andelen ökade till 61 % för helår Två procentenheter motsvarar cirka 400 barn eller cirka 15 Mkr i ökad kostnad för förvaltningen. Malmö stads resursfördelning till Grundskolenämnden tar inte hänsyn till denna ökning. Lönenivå för lärare Lärare är en prioriterad yrkeskategori i 2014 års löneförhandlingar, liksom Utfallet av lärarnas löneavtal beräknas till 3,0 %. Övriga grupper inom Grundskoleförvaltningen beräknas ha en löneutveckling på 2,5 %. Sammantaget innebär detta att den i Malmö stads budget 2014 antagna löneutvecklingen på 2,7 % överskrids med cirka 3 Mkr. Grundskolenämnden äskade i budgetskrivelsen för år 2014 om att erhålla full kompensation för löneavtalet 2012 med 10 Mkr. Detta äskande lämnades utan åtgärd i den beslutade budgeten för år Karriärtjänster År 2013 tillsattes 84 förstelärartjänster. Under 2014 kommer sammanlagt 160 karriärtjänster förstelärare och lektorer att tillsättas. Denna resursförstärkning kommer att ha helårseffekt Förvaltningen har under 2013 bidragit med 100 tkr ur sin budgetram per förstelärartjänst för frigörande av schematid för dessa lärare. I nuläget är det osäkert om förvaltningen kan finansiera motsvarande belopp till kommande förstelärare. Modersmålsundervisning och studiehandledning Andelen elever med utländsk bakgrund, 6-15 år, har varit 49 % under de senaste tre åren. Behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål har varit större än vad de nuvarande resurserna medger. Av rektorernas ansökta timmar för studiehandledning kan endast en tredjedel av ansökningar tillgodoses. Skolinspektionen har riktat kritik mot att elever i Malmö Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

175 kommuns skolor inte ges studiehandledning på modersmålet i enlighet med författningens krav. Ett antal åtgärder är på gång att genomföras under Utöver åtgärderna som förbättrar effektiviteten och kvalitén i verksamheten bör en utvärdering av resursbehovet ske i budget Särskilt stöd Skolverksamheten upplever ett ökat behov av särskilt stöd. En ökande andel av resurserna används för detta ändamål. Särskilt stöd är en integrerad del av undervisningen vilket medför svårigheter att kvantifiera andelen av resurserna som används för detta ändamål. Lovskola Grundskolenämnden har för avsikt att öka ambitionsnivån genom att arrangera lovskolor inom ramen för utökad undervisningstid. Arbete i sociala kommissionens anda Stora delar av arbetet enligt sociala kommissionens rekommendationer kan klaras internt genom kvalitetsutveckling och intern kompetensutveckling. Ytterligare resurser kommer att krävas för kompetensutveckling externt, ökningen av särskilt stöd samt studiehandledning på modersmål. Internationella skolan På uppdrag av kommunstyrelsen har Grundskolenämnden upprättat en internationell skola, Malmö International School. Antalet elever i skolan har understigit det planerade antalet. Under höstterminen 2014 beräknas skolan ha 265 elever i budget Det innebär att antalet elever höstterminen 2015 skulle behöva vara 375 för att elevantalet för läsåret 2014/2015 skulle bli de 320 som ursprungligen var planerat. Då även budgeten för 2014 verkar ha överskattat elevantalet blir det planerade antalet 2014/2015 ännu svårare att nå. Den genomsnittliga kostnaden per elev blir högre med färre elever. Att minska skolans kostnadsnivå ter sig svårt dels p.g.a. de speciella krav som finns för internationella skolor och dels för att elevminskningen är utspridd mellan alla klasser. Åtgärder för att marknadsföra skolan är initierade. Social investeringsfond Grundskoleförvaltningen deltar i två samarbeten inom ramen för social investeringsfond. Lärande hela dagen syftar till att öka måluppfyllelsen för elever i förskoleklass och på sikt minskade kostnader för särskilt stöd och skoldaghem. Målgruppen är främst elever på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. Grundskoleförvaltningen har också ett permanent samarbete med stadsområde Västers IoF verksamhet inom ramen för Gränsöverskridande team som riktar sig till barn 6-16 år. Grundskoleförvaltningen finansierar kostnaden för två socionomer. Denna verksamhet kommer att knytas till Gränslösa teamet, en verksamhet som är ett samarbete mellan förskoleförvaltningen och stadsområde Väster och som riktar sig till barn 1-5 år. Enligt villkoren för Social investeringsfond kommer återbetalning av dessa investeringar belasta budgeten för kommande år. Återbetalningen för år 2015 är 1,2 Mkr. IT-utveckling Utveckling av IT som pedagogiskt hjälpmedel har pågått under ett flertal år. Malmös skolor har inte samma tillgång till elevdatorer. Förvaltningen har för avsikt att införa ett system där alla som börjar årskurs 7 får en dator. Datorn följer med eleven under återstående tiden i grundskolan till och med årskurs 9. Användning av PC och surfplattor är idag vanligt även bland barn i yngre Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

176 åldrar. För att yngre elever ska kunna använda datorer i sin undervisning och att vara förberedda för datoranvändning i högre årskurser behöver även de yngre eleverna ha tillgång datorer i skolan. Denna planerade utökning av datortätheten beräknas kosta cirka 12 Mkr per år. Utöver inköpet av datorer tillkommer driftskostnader och investeringsutgifter för datornätverken i skolorna samt utbildning av personal. Avtalsperioden för förvaltningens nuvarande elevadministrativa system, Extens, går ut under Avtalet kan tillfälligt förlängas men en ny upphandling måste påbörjas. Systemet används även av Förskole-, Gymnasie- och vuxenutbildnings- samt Kulturförvaltningen. Upphandlingsarbetet blir omfattande och resurskrävande. Vård och omsorg-verksamheten beviljades 10 Mkr för projektkostnader för införandet av nytt vård och omsorgssystem. Elevsystemet motsvarar vård och omsorgssystemet i komplexitet. Statsbidrag Statsbidrag för olika ändamål kan fördelas av Sveriges regering vid olika tillfällen under året. Är statsbidraget känt för kommunerna under budgetprocessen kan dessa bidrag fördelas till rätt verksamhet under budgetprocessen. För ett statsbidrag som tillkännages efter att kommunens budget är beslutat finns inga för Grundskoleförvaltningen kända rutiner för hur dessa medel fördelas till nämnderna. För år 2014 fördelade staten medel för ökad undervisningstid för matematik. För Malmös del var beloppet tkr. Grundskolenämnden har inte erhållit denna resursförstärkning för ökad undervisningstid i matematik. För planering och finansiering av satsningar, beslutade av regeringen, är det av största vikt att medel avsedda för grundskoleverksamheten fördelas till grundskolenämnden. Exempel på sådana satsningar kan vara Sommarskola, Matematiklyftet, Lärarlyftet, Introduktionsåret för lärare och så vidare. Grundskolenämnden äskar att de generella statsbidragen för 2015 ska beaktas i budgetberedningen. Skolsatsning Kommunstyrelsen har anslagit 30 Mkr årligen sedan 2012 på långsiktigt utvecklingsarbete för tre huvudområden: språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning samt formativ bedömning inom utbildningsområdet. Inom samtliga områden ska ett genuspedagogiskt perspektiv beaktas. I beloppet på 30 Mkr ingår också medel för systematiskt kvalitetsarbete samt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. De senare gäller för verksamheterna inom Grundskole- och Förskoleförvaltningens ansvarsområde. En fortsatt satsning på språkutveckling och kvalitetsarbete är av högsta vikt för Grundskolenämnden, Förskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Grundskolenämnden äskar att medlen för skolsatsningen, 30 Mkr, läggs över som kommunbidrag till FoU-enheten från år Investeringar Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

177 Driftkonsekvens Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Skollokaler Summa driftkonsekvens Det ackumulerade värdet av driftkonsekvens blir 439 Mkr under planeringsperioden för investeringar genomförda via servicenämnden. Driftkonsekvenserna är beräknade exklusive ökat ersättning till friskolor, cirka 16 %, på beloppen. Se även bilaga Investeringsplan skolobjekt budget Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

178 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Projektkostnader för nytt elevsystem Statsbidrag, ökad undervisningstid i matematik Skolsatsning permanentas i kommunbidraget till Grundskolenämnden, Förskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Lönenivå för lärare 3 Mkr för budgetår 2014 samt 10 Mkr för budgetår 2013 Ökade kostnader för skollokaler 2015 utöver nuvarande genomsnittskostnad Ökade kostnader för ränta och avskrivning för nya investeringar pga iordningsställande av nya skollokaler utöver nuvarande genomsnittskostnad juli 2017 Summa äskanden Äskandena avser från och med år 2015 och framåt med undantag för projektkostnader för elevsystem. För elevsystem äskas 4 Mkr för år 2015, 2 Mkr för år 2016 samt 4 Mkr år Kostnaderna för elevsystem avser förarbete inför upphandling, förfrågnings- och anbudsunderlag, utbildnings- och vikariekostnader samt konsultkostnader vid införandet av nytt system. Grundskolenämnden äskar utöver ovanstående att generella statsbidragen för 2015 ska beaktas i budgetberedningen. 5.2 Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Ökad hyra för skollokaler utöver nuvarande genomsnittskostnad för permanenta skollokaler som färdigställs från år För år 2015 avser driftkonsekvenserna kostnader utöver genomsnittskostnad för tillfälliga skollokaler. För 2015 planeras en del av elevökningen kunna placeras i befintliga skollokaler. Utökade kostnader för ränta och avskrivningar för nya investeringar utöver dagens genomsnittsnivå. Kostnaderna Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

179 Investeringstyp för att utrusta skolor är idag högre än befintlig genomsnitt. Summa Grundskolenämnden, Budgetskrivelse (26)

180 Budgetskrivelse 2015 Förskolenämnden

181 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 9 Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

182 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

183 1 Sammanfattning I Malmö finns 260 kommunala förskolor, 4 kommunala enheter för pedagogisk omsorg, 73 förskolor i fristående regi, samt 7 enheter för pedagogisk omsorg i fristående regi. Förskolenämnden har identifierat tre kritiska framgångsfaktorer som är avgörande för hur väl nämnden lyckas med sitt uppdrag; kvalitet och likvärdighet inom verksamheten, kapacitet - utbyggnaden av förskoleplatser och kompetensförsörjning. Kvalitet och likvärdighet inom verksamheten Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans medarbetare ska skapa en verksamhet som är rolig, trygg lärorik och erbjuda flickor och pojkar en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Generella investeringar i form av satsningar på förskoleverksamhet, speciellt för yngre barn är samhällsekonomiskt lönsamt. Speciellt tydligt är detta för barn från socioekonomiskt svag bakgrund. Nämnden har som ambition att 2015 höja strukturersättningen. Flickor och pojkar med svaga socioekonomiska förutsättningar är de barn som gynnas mest av att gå i en förskola med hög kvalitet. Den 1 januari 2014 var drygt 860 barn i åldrarna 3-5 år inte inskrivna i förskolan. Nämnden har under 2014 i samarbete med stadsområdena påbörjat uppsökande verksamhet för barn i åldrarna 3-5 år som inte går i förskola. Kapacitet- utbyggnaden av förskoleplatser De senaste 10 åren har andelen flickor och pojkar i förskoleåldern ökat med ca 7000 barn, från ca barn till dagens nivå på strax under barn. Enligt befolkningsprognosen beräknas antalet barn (flickor och pojkar) i förskoleålder under 2015 öka med 470 barn. Den kraftfulla ökningen av antalet barn i förskoleålder ställer höga krav på kommunens utbyggnad av förskoleplatser och det är utmanande att snabbt expandera verksamheten till rimlig kostnad. Situationen försvåras av att förvaltningen kommer att behöva lämna lokaler i grundskolan till grundskoleförvaltningen. Nya förskoleplatser är generellt sett dyrare än befintliga. Kompetensförsörjning Kommunstyrelsen har beslutat att andelen förskollärare ska höjas till minst 55 % år Ett stort antal förskollärare har rekryterats men på grund av att antalet medarbetare som helhet har ökat till följd av utbyggnaden, ökar inte förskollärarna andelsmässigt. Trots särskilda insatser finns det en hög risk att målet inte uppnås. Förvaltningen har kartlagt lönestrukturen inom yrkeskategorin barnskötare. Kartläggningen visar att cirka 40 % har en lön under 20 tkr/månad. Lönestrukturen för barnskötare i förvaltningen avviker väsentligt jämfört med en normal lönestruktur. Förvaltningen vill under 2015 satsa på validering av barnskötare. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

184 2 Nämndens verksamhetsinriktning I Malmö finns 260 kommunala förskolor (uteförskolor och förskolebussar är räknade som separata enheter), 4 kommunala enheter för pedagogisk omsorg, 73 förskolor i fristående regi, samt 7 enheter för pedagogisk omsorg i fristående regi. För 2015 beräknas ca barn ha en plats i förskola eller pedagogisk omsorg i Malmö. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans medarbetare ska skapa en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik och erbjuda flickor och pojkar en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Uppdraget innehåller en ömsesidighet mellan omsorgstänkande och utbildningstänkande. Det förutsätter såväl ämneskunskap, didaktiskt kunnande som förmåga att relatera till barn på ett omtänksamt vis hos förskollärare, barnskötare och övriga personalkompetenser. Förskolan är, sedan den nya skollagen trädde i kraft 2011, en egen skolform i skolväsendet och skollagen har lyft fram och reglerat förskolans ledarskap. Förskolans läroplan har reviderats och fått ett förtydligat pedagogiskt uppdrag. Intentionerna är att stärka förskolans pedagogik. Därav har målen utvecklats i den fastställda läroplanen, de har blivit fler och ändrat karaktär, framförallt i avsnittet om barns utveckling och lärande. Det handlar främst om kompletteringar av mål och riktlinjer när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Stor tyngd läggs vid kommunikativa förmågor, som får betydelse för samtliga mål. Varje flicka och pojke ska få möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen i en verksamhet som bidrar till deras förståelse för sig själva och sin omvärld. Det förstärkta uppdraget i förskolan och de förtydligande riktlinjerna för hur målen ska verkställas och på vem/vilka inom förskolans verksamhet som ska arbeta och ansvara för dem är framarbetade. En tydligare chefsroll har skrivits fram i skollagen och förskolechefens ansvar regleras i ett eget avsnitt i läroplanen. Förskollärarens ansvar i verksamheten har också förtydligats i förhållande till hela arbetslaget. Läroplanen bygger på utgångspunkten att barns lärande sker i samspel med omgivningen. Lärandet i förskolan ska därför baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn, som på att barn lär av varandra. Viktigt att betona är att förskolans verksamhet med barnens lärande inte ska bedrivas i skolliknande former. Såtillvida innebär den reviderade läroplanen ingen förändring. Detta är i överensstämmelse med forskningsstudier i andra länder som visar att satsningar på formaliserad undervisning i de tidiga åren inte gett bättre resultat i skolan. Däremot visar OECD-rapporter att hög kompetens hos medarbetarna har starkt samband med läranderesultat hos barnen, i synnerhet medarbetarnas förmåga att skapa goda pedagogiska miljöer som gör skillnad för barnen. Förskolenämndens viktigaste uppdrag de kommande åren är att skapa en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet. För att barn och ungdomar i Malmö ska ges goda förutsättningar och stå väl rustade inför framtidens krav krävs samverkan inom flera olika områden och på flera olika nivåer. Förskolenämnden måste tillsammans med grundskolenämnd och gymnasienämnd skapa en röd tråd genom skolväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

185 3 Kommunfullmäktigemål Malmö stads målarbete Med utgångspunkt i budgetarbetet för år 2015 påbörjas utvecklingen av Malmö stads gemensamma målarbete. Detta innebär att nämndens befintliga mål ska sorteras in i den beslutade målstrukturen; kommunfullmäktigemål nämndsmål åtaganden. För att kommunstyrelsen ska få en bild av hur nämndernas nuvarande målarbete passar in i den nya målstrukturen ska de mål som nämnden antagit i Internbudget 2014, redovisas i Budgetskrivelse Förskolenämnden implementerade den nya målstrukturen i Internbudget Förskolenämnden har antagit nämndsmål för de kommunfullmäktigemål som nämnden anser sig kunna påverka direkt. Under respektive kommunfullmäktigemål nedan redovisar nämnden sina antagna nämndsmål för Där nämnden inte antagit några nämndsmål framgår det genom följande formulering: Malmö stads nämnder ska inte föreslå nya nämndsmål i budgetskrivelse Förskolenämndens målarbete I ärendet Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m (STK ), konstateras att det finns ett behov av att ta fram förslag på hur styrningen med mål kan utvecklas och förbättras. I ärendet används följande termer: Kommunfullmäktiges mål, nämndsmål och åtagande. Nämnderna i Malmö ska bryta ned och konkretisera kommunfullmäktiges mål på nämndsnivå. Med utgångspunkt från dessa lokala nämndsmål ska förvaltningens verksamhet sedan bryta ned och konkretisera nämndsmålen i åtaganden. har i intern budget 2014 formulerats för de mål som nämnden anser sig kunna påverka direkt. en följs upp under 2014 i samband med att respektive kommunfullmäktigemål som nämndsmålet utgår ifrån följs upp. Åtaganden Åtaganden beskriver vad förvaltningen ska göra för att nå upp till nämndsmålet. Åtagandena redovisas i internbudget Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

186 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förvaltningen ska tillhandahålla saklig information för nyetableringen av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förvaltningen ska tillgodose behovet av förskoleplatser med god kvalitet inom lagstadgad tid. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Förskolans pedagogiska miljö ska hålla en hög kvalitet och aktivt främja varje barns utveckling och lärande. 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Kunskapen om genuspedagogsikt arbete ska spridas i verksamheten. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

187 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Jämställdhetsanalyser ska genomföras på förskolorna Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Förskolorna ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt förebygga trakasserier och förhindra kränkande behandling Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen med utländsk bakgrund av förskoleförvaltningens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

188 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Förskoleförvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i förskoleförvaltningen Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Vid införskaffande av nya fordon, samt förnyande av avtal ska förstahandsvalet vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara första-handsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

189 3.25 Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

190 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Förskolenämnden har identifierat tre kritiska framgångsfaktorer som är avgörande för hur väl nämnden lyckas med sitt uppdrag. Kvalitet och likvärdighet inom verksamheten Kapacitet, utbyggnaden av förskoleplatser Kompetensförsörjning Kvalitet och likvärdighet inom verksamheten Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans medarbetare ska skapa en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik och erbjuda flickor och pojkar en god verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Uppdraget innehåller en ömsesidighet mellan omsorgstänkande och utbildningstänkande. Det förutsätter såväl ämneskunskap, didaktiskt kunnande som förmåga att relatera till barn på ett omtänksamt vis hos förskollärare, barnskötare och övriga personalkompetenser. I december 2013 antog nämnden en ny modell för resursfördelning (FSKF ). Fördelningen av grundbelopp per barn sker i tre poster; grundersättning, strukturersättning och lokalkostnadsersättning. Huvuddelen av beloppet är grundersättning som är framräknat så att den ligger på en sådan nivå att även förskolor som inte har rätt till strukturersättning ska kunna bedriva en förskola med god kvalitet. Strukturersättningen som är viktad utifrån socioekonomiska variabler är idag 5 %. Förskolenämndens målsättning är att på sikt öka de resurser som fördelas utifrån socioekonomiska faktorer, men nämnden anser att detta inte kan ske på bekostnad av att grundersättningen minskar. För de kommunala förskolorna medger internbudget 2014 en genomsnittlig pedagogisk personaltäthet om 5,6 heltidsbarn per årsarbetare i arbete med barn. Personaltätheten varierar mellan 4,2 heltidsbarn till 6,5 heltidsbarn per årsarbetare i arbete med barn. Av de kommunala förskolorna har 73 % en budgeterad personaltäthet på 5,5-6,5 heltidsbarn per årsarbetare i arbete med barn. Förskolor för barn med multihandikapp, allergiförskolor, OB-förskolor och andra specialverksamheter har en högre personaltäthet än det som redovisas ovan. De förskolor som bara vänder sig till barn med allmän förskola saknas också i jämförelsen. Dessa förskolor har en lägre personaltäthet än genomsnittet. Vid SCB:s årliga mätning i oktober 2013 redovisas en personaltäthet om 4,9 barn per årsarbetare i arbete med barn. Denna siffra avser personalsituationen vid ett på förhand bestämt datum. Skillnaden mellan denna uppgift på personaltäthet och den som redovisas utifrån internbudgeten enligt ovan beror bland annat på att SCB:s uppgifter innefattar personaltätheten i de specialverksamheter som beskrivits ovan och resurspersonal knutna till enskilda flickor och pojkar med beviljade tilläggsbelopp. Dessutom avser SCB:s mätning den tidpunkt på året när antalet barn i verksamheten är som lägst och det är högst andel yngre barn i verksamheten. Generella investeringar i form av satsningar på god förskoleverksamhet speciellt för yngre barn är samhällsekonomiskt lönsamt. Tidiga investeringar i förskola är de som i ett livsperspektiv ger högst utdelning. Speciellt tydligt är detta samband för barn från en socioekonomiskt svag bakgrund. Förskolenämndens ambition att höja strukturersättningen skulle möjliggöra att barn med socioekonomiskt svag bakgrund ges bättre förutsättningar inför grundskolestarten. Nedanstående diagram beskriver avkastningen på investerat humankapital för barn från resursfattiga förhållanden, fördelat på skolformer och är taget från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmös slut- Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

191 rapport (kommissionen): Malmös väg mot en hållbar framtid (2013): I kommissionens slutrapport konstateras att förskola med god kvalitet är socialt utjämnande och att flickor och pojkar med svaga socioekonomiska förutsättningar är de barn som gynnas mest av att gå i förskola med hög kvalitet. Den 1 januari 2014 var drygt 860 barn i åldrarna 3-5 år inte inskrivna i förskolan. Förskolan har stor möjlighet att verka i positiv riktning för integrationen i Malmö och nämnden har därför under 2014 i samverkan med stadsområdena påbörjat uppsökande verksamhet som främst riktar sig till barn i åldern 3-5 år som står utanför förskoleverksamhet. I ett förslag till ändring i skollagen (SOU 2013:26) föreslås att det införs en ny bestämmelse om att huvudmannen ska ha ett målinriktat arbete för barns säkerhet i förskolan. Därmed införs krav på att systematiska och kontinuerliga åtgärder ska vidtas för att förebygga och förhindra olyckor och tillbud i utbildningen. Det målinriktade arbetet ska utmynna i åtgärder för att förbättra säkerheten. Arbetet ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande krav på dokumentation. Bestämmelsen kan innebära ekonomiska och administrativa åtaganden som inte finns i dag. Den kan vidare innebära ökade kostnader för kontroller och åtgärder av den fysiska miljön i förskolan. Skolverkets har tagit fram nya allmänna bestämmelser för förskolan (SKOLFS 2013:179, vägledande reglering). Områdena i de allmänna råden omfattar Styrning och ledning, Barngruppens och miljöns betydelse i det pedagogiska arbetet, Särskilt stöd och Samarbete med hemmet. Det framgår vidare att huvudmannen bör ha: fungerande resursfördelningsmodell som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i de olika förskoleenheterna. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

192 ha planering för kompetensförsörjning i syfte att tillgodose behovet av förskollärare i dialog med förskolechefen anpassa personaltäthet samt storlek och sammansättning av barngrupperna till förutsättningarna som finns på varje förskoleenhet. se till att förskolechefen ges förutsättningar för att ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet på förskoleenheten för att kunna bedriva ett aktivt och nära ledarskap. Nämndens kvalitetsdialoger visar att det generellt sett finns ett ökat fokus på kvalitetsarbetet. Kvalitet kräver kompetenta medarbetare som ges möjlighet att arbeta inom givna ramar och tydliga strukturer. Det kollegiala utbytet av kunskap och arbetssätt, bredvid dialog mellan olika nivåer av organisationen, ses som en nyckelfaktor i detta kvalitetsarbete. Just kompetensen pekas ut som en särskilt viktig resurs. Att ha medarbetare med specialutbildningar som till exempel pedagogista och specialpedagog, som arbetar utifrån tydligt givna mandat och ett förtydligande av barnfokus och det pedagogiska uppdraget, har visat sig kunna vara skillnaden mellan hög och låg måluppfyllelse. Bilden är att flertalet av förskolecheferna är nöjda med modellen för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsdialogerna visar att alla förskoleområden har verksamheter som karaktäriseras av skiftande kvalitet. Det visar sig alltså att varken de socioekonomiskt svaga eller starka områdena i staden kännetecknas av vare sig hög eller låg kvalitet. För att underlätta förskolechefernas ledarroll har förskoleförvaltningen byggt upp en förskolenära stödorganisation som bl.a. innefattar: Pedagogiska utvecklingsteam där bl.a. specialpedagoger, utvecklingspedagoger och ITpedagoger kopplade till var och en av de åtta förskoleområdena kan stödja förskolorna i sin utveckling till lärande organisationer med utvecklingsstöd. Administrativa team har inrättats för att stödja förskolecheferna inom bl.a. dokumentoch ärendehantering, ekonomihantering och HR-administration. Kapacitet- utbyggnaden av förskoleplatser Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för planeringen av kommunal verksamhet, inte minst för lokalisering och utbyggnad av förskolor. Antalet 1-5 åringar (flickor och pojkar) i Malmö har de senaste 10 åren ökat med ca barn, från ca barn till dagens nivå på strax under barn. Detta innebär en ökning med ca 50 procent. Kommunfullmäktige har i budget 2014 beslutat att utbyggnadsplaneringen ska vara så pass omfattande att ett beslut om att genomföra 30 timmars förskola för föräldraledigas barn i december 2015 inte ska hindras av bristande planering. Enligt befolkningsprognosen är bedömningen att antalet barn kommer att fortsätta öka under perioden fram till Under 2015 beräknas andelen barn i förskoleålder öka med 470 barn. Den kraftfulla ökningen av antalet barn i förskoleålder ställer höga krav på kommunens utbyggnad av förskoleplatser och det är utmanande att snabbt expandera verksamheten till rimlig kostnad. Parallellt med behovet av nya förskoleplatser är behovet av nya platser i grundskolan fortsatt högt. Detta innebär att förskoleförvaltningen kommer att behöva lämna lokaler i grundskolor till grundskoleförvaltningen. Nya förskoleplatser är generellt sett dyrare än befintliga. I takt med att kommunen efterfrågar fler förskoleplatser stiger också kostnaderna för befintliga hyreslokaler, detta beror bland annat på att stadsfastigheters hyressättning baserar sig på medelvärdet från resultatet av de senaste tre årens externt omförhandlade eller förlängda hyreskontrakt. De fristående förskolorna ersätts med kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn, stiger lokal- Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

193 kostnaderna för de kommunala förskolorna medför det också en ökad kostnad mot de fristående verksamheterna. Kompetensförsörjning I april 2013 beslutade kommunstyrelsen om en förnyad Strategi för kompetensförsörjning förskola. Förskoleförvaltningen beslutade i oktober om en handlingsplan för kompetensförsörjningen förskola för åren (FSKF ). Handlingsplanen innehåller de insatser som förvaltningen ska genomföra under åren inom strategins fyra delar: 1. Yrkeskategorier och karriär 2. Ledarskap 3. Kommunikation 4. Rekrytering, löne- och anställningsvillkor I strategin framgår bl.a. att andelen förskollärare ska höjas till minst 55 % år 2015 och till 65 % år Nämndens kvalitetsdialoger visar på ett angeläget behov av fler förskollärare på vissa förskolor. Emellertid är det av vikt att påpeka att den individuella kompetensen inte alltid är kopplat till högre utbildning. Totalt sett har ett stort antal förskollärare rekryterats men på grund av att personalstyrkan som helhet har ökat, ökar inte förskollärarna andelsmässigt. I oktober 2013 var andelen förskollärare 48 %. Även om tillgången till utbildade medarbetare i Malmö är genomsnittlig i förhållande till riket kan konstateras att det finns variationer mellan förskolorna. Detta förhållande är ett viktigt observandum för kommunen ur ett likvärdighetsperspektiv och måste regelbundet uppmärksammas i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. Trots särskilda insatser finns det en hög risk att delmålet i Strategi för kompetensförsörjning i förskolan om att öka andelen förskollärare till 55 procent år 2015 inte uppnås. Att fortsatt utveckla arbetsmiljön och karriärmöjligheter är viktiga områden för att behålla kompetenta medarbetare. Att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen är viktig för att attrahera studerande. Vidare är tid för verksamhetsutveckling utifrån förskollärarnas pedagogiska uppdrag och konkurrenskraftiga löner en viktig förutsättning för att vara attraktiv som arbetsgivare. I och med det för förskolechefen förtydligade statliga uppdraget finns det behov av stöd i ledarrollen. Det ska dock framhållas att bilden är att en stor del av Malmö stads förskolechefer besitter en kompetens som mer än väl motsvarar de krav som ställs på dessa. En stor del av medarbetarna i förskolan är barnskötare. Barnskötarna har viktiga omsorgsfunktioner och bidrar i det pedagogiska arbetet. Förvaltningen uppskattar att barnskötare saknar formell kompetens. Nämndens kvalitetsdialoger visar att på vissa förskolor är medarbetarnas kunskaper i det svenska språket inte tillräckliga för att tillgodose barnens behov och rättigheter. Kompetens och utbildning ses som den viktigaste resursen för utveckling. Genom att validera barnskötarnas kunskap kan verksamhetens kvalitet och barnskötarnas yrkesstatus höjas. Förvaltningen har kartlagt lönestrukturen inom yrkeskategorin barnskötare (månadsavlönade). Kartläggningen visar att cirka 40 % har en lön under 20 tkr/månad. Lönestrukturen för barnskötare i förvaltningen avviker väsentligt jämfört med en normal lönestruktur. Medborgarcenter i Mobiliaområdet Förskole-, kultur- och stadsområdesförvaltningarna Söder, Väster och Innerstaden samt stadskontoret planerar för samverkan kring utformning av en pilotverksamhet i Mobiliaområdet, ett område som håller på att omvandlas från köpcentrum till stadskvarter med bostäder, kulturliv och handel. Planerad verksamhet kommer ligga i framkant som kulturarena kombinerat med medborgarservice och kan utgöra en pilotmodell för framtida medborgarcentra i Malmö. Inspi- Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

194 ration hämtas dels externt från Storbritanniens IdeaStores och dels internt från stadsområde innerstadens verksamhet på Garaget. Ett särskilt ärende med förslag på en förstudie, eventuellt förslag på finansiering av en kulturarena kombinerat med medborgarcentra i Malmö kommer att läggas fram från berörda samverkanspartners nämnder till Kommunstyrelsen under Investeringar Investeringarna för 2015 specificeras nedan: Inventarier och övriga investeringar avser 12 nya förskolor med en sammanlagd summa om 14 Mkr. 28 Mkr avser återanskaffning av utrangerade möbler. Totalt rör det sig om återanskaffning av möbler till 120 avdelningar. 5 Mkr avser återanskaffningar av utrangerade kök och översyn av lufttillförsel. Totalt rör det sig om sex kök som behöver byggas om under året Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Nya förskolor Summa driftkonsekvens Det ackumulerade värdet av driftkonsekvens blir 154 Mkr under perioden för investeringar genomförda via servicenämnden. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

195 5 Äskanden Som beskrivits tidigare under punkt 4.1 har förskolenämnden identifierat tre kritiska framgångsfaktorer som är avgörande för hur väl nämnden lyckats med sitt uppdrag. Utifrån dessa framgångsfaktorer görs nämndens äskanden: Kvalitet och likvärdighet inom verksamheten Kapacitet, utbyggnaden av förskoleplatser Kompetensförsörjning Förvaltningens demografiska kompensation 2014 beräknades utifrån den genomsnittliga kostnaden per barn i budget 2013 och den prognostiserade befolkningen. Kompensationen förutsätter därmed att andelen barn som efterfrågar plats är oförändrad och att den genomsnittliga kostnaden per barn är oförändrad. Det betyder att en ökad andel av befolkningen som efterfrågar plats måste finansieras genom att kostnaden per barn minskar. På samma sätt innebär en utbyggnad av antalet förskoleplatser att lokalkostnaden per barn ökar på bekostnad av utrymmet för pedagogisk personal, måltider och pedagogiskt material. Utifrån de tre framgångsfaktorer som beskrivits ovan har nämnden identifierat ett antal äskanden för att möjliggöra att utrymmet för pedagogisk personal, måltider och pedagogiskt material ska vara oförändrat per barn trots den nödvändiga utbyggnaden av förskoleplatser och de önskade ambitionshöjningarna som redovisas nedan. Ökade lokalkostnader Den kraftfulla ökningen av antalet barn i förskoleålder ställer höga krav på kommunens utbyggnad av förskoleplatser och det är utmanande att snabbt expandera verksamheten till rimlig kostnad. Parallellt med behovet av nya förskoleplatser är behovet av nya platser i grundskolan fortsatt högt. Detta innebär att förskoleförvaltningen kommer att behöva lämna lokaler i grundskolor till grundskoleförvaltningen. Nya förskoleplatser är generellt sett dyrare än befintliga. I takt med att kommunen efterfrågar fler förskoleplatser stiger också kostnaderna för befintliga hyreslokaler, detta beror bland annat på att stadsfastigheters hyressättning baserar sig på medelvärdet från resultatet av de senaste tre årens externt omförhandlade eller förlängda hyreskontrakt. De fristående förskolorna ersätts med kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn, stiger lokalkostnaderna för de kommunala förskolorna medför det också en ökad kostnad mot de fristående verksamheterna. Kostnaden för att evakuera förskolelokaler i grundskolor (inklusive nya högre hyror) beräknas till 20 Mkr under de kommande åren. För 2014/2015 uppskattas kostnaden till 7 Mkr. Ökade kostnader p.g.a. avskrivningar av investeringars anläggningsränta och kapitalkostnad i lokaler som förskoleförvaltningen behöver lämna till grundskolan beräknas till 3 Mkr, varav 1 Mkr avser 2014/2015. Kommunens utbyggnad för att möta det ökade behovet av förskoleplatser kommer att innebära att den genomsnittliga hyreskostnaden per barn ökar. Den ökade kostnaden för förvaltningen beräknas till 10 Mkr årligen. På grund av detta äskas 10 Mkr avseende 2014 samt 10 Mkr avseende Stadsfastigheter marknadsanpassning av hyror beräknas till ca 1,5-2 Mkr årligen. Totalt äskar nämnden en utökad budgetram om 32 Mkr 2015 för ökade lokalkostnader. Ökad andel förskollärare Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

196 Utan särskilda insatser finns det en hög risk att delmålet i Strategi för kompetensförsörjning i förskolan om att öka andelen förskollärare till 55 procent 2015 inte uppnås. Att fortsatt utveckla arbetsmiljön och karriärmöjligheter är viktiga områden för att behålla kompetenta medarbetare. Att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen är viktigt för att attrahera studerande. Vidare är tid för verksamhetsutveckling utifrån förskollärarnas pedagogiska uppdrag och konkurrenskraftiga löner en viktig förutsättning för att vara attraktiv som arbetsgivare. Insatserna för att öka andelen förskollärare kan finansieras inom förvaltningens ordinarie budgetram. En ökad andel förskollärare medför ökade lönekostnader. För att den ökade andelen förskollärare inte ska medföra behov av att totalt minska personaltätheten äskar nämnden 32 Mkr. Lönestrukturella insatser för barnskötare Förvaltningen har kartlagt lönestrukturen inom yrkeskategorin barnskötare (månadsavlönade). Kartläggningen visar att cirka 40 % har en lön under 20 tkr/månad. Lönestrukturen för barnskötare i förvaltningen avviker väsentligt jämfört med en normal lönestruktur. Förvaltningen gör bedömningen att 2 Mkr krävs per år för strukturella insatserna med start från Nämnden äskar 4 Mkr 2015 och därefter 2 Mkr för 2016 för att skapa en adekvat lönestruktur, ökad lönespridning och skapa möjlighet till god löneutveckling. Höjd strukturersättning Strukturersättningen som är viktad utifrån socioekonomiska variabler är idag 5 % vilket i nationell jämförelse får ses som lågt. Generella investeringar i form av satsningar på god förskoleverksamhet speciellt för yngre barn är samhällsekonomiskt lönsamt. Tidiga investeringar i förskola är de som i ett livsperspektiv ger högst utdelning speciellt tydligt är detta samband för barn från en socioekonomiskt svag bakgrund. Förskolenämnden vill höja strukturersättningen till 8 % och därmed ge barn med socioekonomiskt svag bakgrund en bättre grund inför grundskolestarten. Nämnden äskar 50 Mkr årligen för höjd strukturersättning. Uppsökande verksamhet Per den 1 januari 2014 var det drygt 860 flickor och pojkar (barn) som inte var inskrivna i förskolan. Förskolan har stor möjlighet att verka i positiv riktning för integrationen i Malmö och har i samverkan med stadsområdena påbörjat uppsökande verksamhet. Kostnaden för den uppsökande verksamheten kan nämnden finansiera inom ordinarie budgetram. Lyckas nämnden att minska andelen barn utanför förskolan kommer detta innebära betydande kostnadsökningar som inte kan finansieras inom ordinarie budgetram utan konsekvenser för verksamhetens kvalitet. Bedömningen är att det är möjligt att minska antalet barn utanför förskoleverksamhet med 200 under Nämnden äskar därför 24 Mkr i utökat kommunbidrag för 2015 utöver ordinarie kompensation för demografi. Validering av barnskötare Förvaltningen uppskattar att barnskötare saknar formell kompetens. Förvaltningen har som ambition att validera 50 barnskötare per år. Validering innebär att individens kompetens bedöms för att kunna avgöra vilka utbildningsinsatser som krävs för att få formell kompetens. Kostnaden för valideringen beräknas uppgå till 80 tkr per medarbetare och nämnden äskar om 4 Mkr årligen i fem år. Skolsatsning Kommunstyrelsen har anslagit 30 Mkr årligen sedan 2012 på långsiktigt utvecklingsarbete för tre huvudområden, språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning samt formativ bedömning inom utbildningsområdet. Inom samtliga områden ska ett genuspedagogiskt perspektiv beaktas. I beloppet på 30 Mkr ingår också medel för systematiskt kvalitetsarbete. En fortsatt satsning på språkutveckling och kvalitetsarbete är av högsta vikt för skolnämnderna. Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

197 Även förskolenämndens andel av resurserna äskas av grundskolenämnden då satsningen samordnas av FoU-enheten på grundskoleförvaltningen. Avtalsperioden för det nuvarande elevadministrativa systemet, Extens, går ut under Avtalet kan tillfälligt förlängas men en ny upphandling måste påbörjas. Upphandlingsarbetet blir omfattande och resurskrävande. Grundskoleförvaltningen är systemägare av systemet och kommer att äska medel för implementering för samtliga skolnämnder. Förskolenämnden önskar att eventuella generella statsbidrag inom förskoleområdet ska beaktas i budgetberedningen och tillfalla förskolenämnden om statsbidragen avser nämndens ansvarsområden. Utöver ovanstående äskanden förutsätter nämnden full kompensation för demografiska förändringar och ökade priser/löner. 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Ökade lokalkostnader/kapitalkostnader för att lämna lokaler i grundskolor Ökade lokalkostnader pga marknadsanpassning hyror 2014/ Ökad andel förskollärare till 55 % Lönestrukturella insatser för barnskötare 2014/ Höjd strukturersättning till 8 % Minskad andel barn som står utanför förskoleverksamhet Validering av barnskötare Summa äskanden Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Ökad hyreskostnad utöver nuvarande genomsnittskostnad pga utbyggnad Summa Ökad hyreskostnad utöver nuvarande genomsnittskostnad pga utbyggnad 2015 avser även Förskolenämnden, Budgetskrivelse (18)

198 Budgetskrivelse 2015 Kulturnämnden

199 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

200 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

201 1 Sammanfattning I Malmö är kulturpolitiken inte längre en avgränsad kultursektor, utan en viktig del i förvandlingen av Malmö till en hel stad där alla är med. För att nå upp till Malmö stads mål om en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad behöver konstnärliga och kulturella uttryck användas på nya sätt. Det innebär ett arbete inriktat på att dels stärka malmöbornas möjligheter till meningsfulla liv, ökat inflytande, samhörighet och identitet med hjälp av konst och kultur, dels att stärka stadens utveckling och kreativitet med hjälp av konst och kultur. Men också att skapa bra förutsättningar för stadens konstnärer och kulturaktörer. Kulturnämndens framtagna Kulturstrategi är nu ute på en bred remissrunda för att till sommaren kunna antas av Kommunfullmäktige. Kulturstrategin är en kommunövergripande plattform som sätter stadens mänskliga tillväxt i fokus. Det är den första i sitt slag i Malmö och den kräver samverkan med andra organisationer och verksamheter. Det är en hela stadens kulturstrategi där fokus sätts på vad konst och kultur kan betyda ur många olika verksamheters perspektiv och hur stadens hållbarhet kan stärkas med hjälp av konst och kultur. En grundläggande faktor i att öka den sociala hållbarheten i Malmö är att stärka barnens rätt till kultur. Kulturnämnden arbetar systematiskt och strategiskt för målet att alla barn i Malmö ska ha lika möjlighet att uppleva kultur, men också möjlighet till eget skapande. Kulturförvaltningens enhet för Barnkultur/Kultur för barn och unga/ har ett förvaltningsövergripande, strategiskt uppdrag. Samordning med de nya skolförvaltningarna är ett viktig led liksom samordningen av Skapande skola och organisering och uppdrag för kulturombuden. Antalet barn fortsätter öka i Malmö och för att kunna behålla nuvarande kulturutbud för barn och unga krävs ökade medel i linje med förra årets budget. Kultur- naturbussarna har ökat tillgängligheten till kultur och naturaktiviteter. Det finns stor efterfrågan såväl under terminerna som under loven. Många barn i Malmö kommer aldrig ut i naturen. Erbjudandet av Naturbuss kopplad till en pedagogisk aktivitet har blivit en succé. Kulturnämnden vill öka utbudet av naturbussar. Läsförmågan sjunker alltmer hos barn i Sverige, särskilt hos pojkar. Samtidigt har föräldrarnas högläsning för barn stadigt minskat de senaste 15 åren. Ett nytt Barnbibliotek är under utveckling på Stadsbiblioteket där man kommer fokusera på läsfrämjande arbete och lässtimulerande miljö. Ett kulturstråk och kulturkluster etableras nu på Möllevången i kvarteren runt Bergsgatan/Friisgatan. Det nya Stadsarkivet på Bergsgatan kommer att bli betydligt mer publikt, öppet och tillgängligt. Tillsammans med Stadsbiblioteket etableras också ett bibliotek i lokalerna - det finns ett tydligt behov av en biblioteksfunktion i området. Biblioteket kommer ha en profil inriktat mot film, tecknade serier och lokalhistoria. I huset öppnar också den nya biografen med Folkets Bio som ansvariga för driften samt kontorslokaler för olika filmaktörer som Film i Skåne. Här finns också en hörsal möjlig att hyra för föreningsliv och civilsamhälle. I kvarteret finns flera filmproduktionsbolag och serieaktörer. Konstmuseets lokaler på Slottsholmen har förra året fått en uppfräschning och sidogallerierna har öppnats upp. Men att ordna ett klimat (ventilation) som fyller Kammarkollegiets krav innebär stora kostnader i storleksklassen 50 miljoner kr. Malmö befinner sig i ett vägval Ska staden satsa på ett nytt Konstmuseum i nästa mandatperiod eller inte? Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

202 2 Nämndens verksamhetsinriktning Malmö staden där Konst och kultur gör skillnad. I Malmö är kulturpolitiken inte längre en avgränsad kultursektor, utan en viktig del i förvandlingen av Malmö till en hel stad där alla är med. För att nå upp till Malmö stads mål om en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad behöver konstnärliga och kulturella uttryck användas på nya sätt. Det innebär ett arbete inriktat på att dels stärka malmöbornas möjligheter till meningsfulla liv, ökat inflytande, samhörighet och identitet med hjälp av konst och kultur, dels att stärka stadens utveckling och kreativitet med hjälp av konst och kultur. Men också att skapa bra förutsättningar för stadens konstnärer och kulturaktörer. Kulturnämndens framtagna Kulturstrategi är nu ute på en bred remissrunda för att till sommaren kunna antas av Kommunfullmäktige. Kulturstrategin är en kommunövergripande plattform som sätter stadens mänskliga tillväxt i fokus. Det är den första i sitt slag i Malmö och den kräver samverkan med andra organisationer och verksamheter. Det är en hela stadens kulturstrategi där fokus sätts på vad konst och kultur kan betyda ur många olika verksamheters perspektiv och hur stadens hållbarhet kan stärkas med hjälp av konst och kultur. I Malmökommissionens slutrapport drogs slutsatsen att det starka kulturlivet i Malmö haft en positiv, motverkande effekt på de sociala ojämlikheter som finns i staden. Utan det skulle tillståndet varit ännu värre. En grundläggande faktor i att öka den sociala hållbarheten i Malmö är att stärka barnens rätt till kultur. Kulturnämnden arbetar systematiskt och strategiskt för målet att alla barn i Malmö ska ha lika möjlighet att uppleva kultur, men också möjlighet till eget skapande. Kulturförvaltningens enhet för Barnkultur/Kultur för barn och unga/ har ett förvaltningsövergripande, strategiskt uppdrag. Samordning med de nya skolförvaltningarna är ett viktig led liksom samordningen av Skapande skola och organisering och uppdrag för kulturombuden. Antalet barn fortsätter öka i Malmö och för att kunna behålla nuvarande kulturutbud för barn och unga krävs ökade medel i linje med förra årets budget. El Sistema den särskilda satsningen på musik för barn, enligt venezuelansk modell, med start i Holma Kroksbäck, har gett mycket goda resultat (486 barn är hittills med) Under 2015 utökas verksamheten till fler stadsdelar. Kulturskolans ordinarie verksamhet når ca 9 procent av Malmös barn. Ett hinder för att kunna delta i Kulturskolan kan vara avgifterna. Från läsåret 14/15 skulle kulturnämnden vilja sänka avgiften på kulturskolan till 300 kr i hela Malmö för en ökad tillgänglighet. Kultur- naturbussarna har ökat tillgängligheten till kultur och naturaktiviteter. Det finns stor efterfrågan såväl under terminerna som under loven. Många barn i Malmö kommer aldrig ut i naturen. Erbjudandet av Naturbuss kopplad till en pedagogisk aktivitet har blivit en succé. Kulturnämnden vill öka utbudet av naturbussar. Stadsteaterns Teaterkurser har gett många malmöbarn, och deras föräldrar, chansen att komma in i teaterns värld. Satsningen på Unga teatern är nu är i gång, en konstnärlig ledare är anställd. Studion görs om till barnteaterscen där verksamheten inleds i höst. Kommunbidraget för den treåriga Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

203 uppbyggnaden av Unga teatern går direkt till Stadsteatern från KS och beslutet fattades i budget Skolbioverksamheten kommer att utvecklas betydligt med den nytillträdde skolbiosamordnaren. Sedan hösten 2012 är skolbion gratis för Malmös barn. Läsförmågan sjunker alltmer hos barn i Sverige, särskilt hos pojkar. Samtidigt har föräldrarnas högläsning för barn stadigt minskat de senaste 15 åren. Ett nytt Barnbibliotek är under utveckling på Stadsbiblioteket där man kommer fokusera på läsfrämjande arbete och lässtimulerande miljö. Kulturnämnden har under hela mandatperioden medvetet arbetat med att stärka den Kulturella infrastrukturen. Det har handlat om att öka tillgängligheten och nå nya målgrupper genom att sänka trösklarna. Såväl museerna som Stadsbiblioteket har ökat sina öppettider på helger för att vara öppna när människor är lediga. Fri entré på museerna för alla tom 19 år gäller från hösten Kulturnämnden planerar att införa ett årskort/årsbiljett på museerna, men vill första avvakta nyöppnade av Slottsholmen med nya basutställningar och invigningen av Akvariet. I Områdesprogrammen finns möjligheten att testa nya arbetsmetoder och trampa nya stigar. Under 2015 kommer kulturnämnden summera sina erfarenheter och integrera de projekt som varit lyckosamma i den ordinarie verksamheten. Det har också handlat om att förbättra de fysiska lokalerna för kulturlivet; såväl de egna institutionerna som det fria kulturlivet. Alternativt har det också handlat om att etablera kultur i nya mer publika lägen. Att utveckla och skapa nya mötesplatser ligger också som ett uppdrag på kulturnämnden. Stadsbiblioteket är ett välbesökt bibliotek med drygt besök per år; många använder biblioteket för studier och som mötesplats. En ny servering kommer att göra Stadsbiblioteket till en ännu bättre plats att vara på. Investeringens driftskonsekvenser täcks till en del av ökade hyresintäkter men kräver en ökning av kommunbidraget. En genomgång av scenkonstlokalerna har pågått det senaste året. Bristen på lokaler för det växande scenkonstområdet av fria aktörer är allt mer akut. Det handlar framförallt om brist på repetitionslokaler, kontor och lager. Den lösning som verkar rimlig och mest kostnadseffektiv handlar om att skapa en plattform för gemensamma lokaler och resurser. En möjlig lokal är Bastionen där flera fria grupper redan finns är Malmö värdstad för Scenkonstbiennalen. Malmö har under de senaste åren etablerat sig som en framgångsrik värdstad för större arrangemang som Nordiskt Forum, Eurovision eller JVM. Signumet är att malmöborna ska känna sig delaktiga och inbjudna, samt att arrangemanget ska genomsyra hela staden. Det innebär att arrangemanget inte bara äger rum i slutna arenor/ mässhallar, utan också i det offentliga rummet, öppet och utan kostnad för alla. Malmö har en stark position inom Film, konst och design. Det är profilområden som lyfts fram i samarbete med Köpenhamn/Öresundarbetet och Region Skåne, men också inom stadens egen strategi för arrangemang och event (MINT) Malmös position som filmstad är viktig att fortsätta att utveckla. Film som konstform har både en kulturpolitisk sida och en näringslivssida. Filminspelningar skapar arbetstillfällen och omsättning av tjänster och kapital. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

204 Dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama som fått en permanent hemvist i Malmö bör ses som en fjäder i hatten för och en bekräftelse på den starka ställning Malmö/Skåne har i dokumentärfilmsbranschen är sista året i den treåriga försöksperioden med Malmö som värdstad och finansieringen som staden tidigare garanterat ligger på 950 tkr. Malmös betydelse som konststad växer. Satsningen på Malmö Nordic har gett eko. I Malmö samarbetar man på tvärs- och över gränser mellan institutioner, rum för konst och gallerier med gott resultat. Konstscenen är rik i Malmö med en framgångsrik Konsthögskola med konstutbildade som ofta stannar kvar i staden. Den nyrenoverade Konsthallen erbjuder nu helt andra möjligheter att visa/producera utställningar med inlånad konst från hela världen. Där finns full säkerhet och klimatkontroll enligt Kammarkollegiets krav. Konstmuseets skatter med ca verk finns i säkert förvar i nyordnade magasin men samlingen av måleri behöver professionell vård. Konstmuseets lokaler på Slottsholmen har förra året fått en uppfräschning och sidogallerierna har öppnats upp. Men att ordna ett klimat (ventilation) som fyller Kammarkollegiets krav innebär stora kostnader i storleksklassen 50 miljoner kr. I nuläget kan Konstmuseet enbart visa utställningar byggt på egna samlingar och inte ha utbyte med andra konstinstitutioner, vilket är ett sätt att få ekonomi till större utställningsproduktioner. Malmö befinner sig i ett vägval Ska staden satsa på ett nytt Konstmuseum i nästa mandatperiod eller inte? Arkitektur, form och design är viktiga tvärsektoriella faktorer i samhället och behoven ökar i takt med omställningen till ett hållbart samhälle. Malmö ligger väl till inom Designområdet och har en lång historia med t.ex. Form Design Center. Den förstudie som kulturförvaltningen tagit fram i samarbete med Gatukontoret visar på att Malmö har en stor undergroundscen för relativt oetablerade designers med ambitionen att arbeta hållbart. I Malmö finns idag ca 500 aktörer inom designområdet alltifrån mode till speldesign. Malmö är en attraktiv stad att etablera sig i för såväl kulturaktörer som -entreprenörer. Allt från bildkonst, design, scenkonst och film till IT, media, Clean Tech och Life science. I Malmö finns god tillgång till lokaler och ateljéer, ett öppet klimat och en kreativ och tillåtande attityd. Befolkningen är ung många med rötter i andra delar av världen och staden har ett medvetet hållbarhetsarbete. Den ekonomiska hållbarheten är beroende av att företag etablerar sig i Malmö. Idag flyttar människor till attraktiva platser där det finns kultur, puls, och möjlighet till spännande relationer. Malmö är en sådan plats. Företagen med behov av välutbildad arbetskraft följer efter. Malmö ligger på fjärde plats i världen som den mest innovationsrika staden. När det gäller andelen högutbildade har Malmö gått om Göteborg och ligger nu tvåa efter Stockholm Unga människor vill bo i attraktiva städer. I Sverige är det Stockholm som gäller och möjligen Malmö, som har goda förutsättningar för att utveckla det moderna urbana livet Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

205 Det är den täta staden som gäller med cykel-och gångavstånd till det mesta. Som i Malmö. God samhällsservice, gröna miljöer och bra kollektivtrafik är andra förutsättningar för ett bra urbant liv. Det är den levande staden som gäller med stråk, mötesplatser och rikt utbud av kultur. Möjligheten att uppleva mening, samhörighet och att kunna påverka är viktigt. Satsningar på kultur ger synergieffekter. Flera studier visar att en kulturverksamhet ofta drar till sig andra. Med tiden bildas ett kluster. För att underlätta en sådan utveckling, i exempelvis en stadsdel, kan staden skapa stråk. Kulturentreprenörer och näringslivet fyller sedan stråken med innehåll. Ett stråk och kluster etableras nu på Möllevången i kvarteren runt Bergsgatan/Friisgatan. Det nya Stadsarkivet på Bergsgatan kommer att bli betydligt mer publikt, öppet och tillgängligt. Tillsammans med Stadsbiblioteket etableras också ett bibliotek i lokalerna - det finns ett tydligt behov av en biblioteksfunktion i området. Biblioteket kommer ha en profil inriktat mot film, tecknade serier och lokalhistoria. I huset öppnar också den nya biografen med Folkets Bio som ansvariga för driften samt kontorslokaler för olika filmaktörer som Film i Skåne. Här finns också en hörsal möjlig att hyra för föreningsliv och civilsamhälle. I kvarteret finns flera filmproduktionsbolag och serieaktörer. Stråket Friisgtan löper från Folkets Park till Konsthallen och Operan. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

206 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Kulturnämnden bidrar indirekt till måluppfyllelse genom att förvaltningen inspirerar unga till företagsamhet och studier. Förvaltningen erbjuder kreativa miljöer för lärande och nätverkande. Genom coachning av ungas idéer och genom att driva frågor om ungas kultur som kan leda vidare till utbildning och entreprenörskap inom kulturella näringar (t.ex. spelutveckling, interaktionsdesign) bidrar nämnden indirekt till att ungdomslösheten ska minska. Kulturförvaltningen bidrar direkt till måluppfyllelse genom att ta emot 200 praktikanter genom Kultursommarprojekt via Ung i Sommar. Dessutom finns HUBn på Stapelbädden (Stpln) som är ett öppet drop-in-kontor och ännu ett gott exempel på en verksamhet som hjälper unga att utveckla idéer, nätverka med andra och starta eget. 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Kulturnämnden kan inte påverka uppfyllelsen av målet Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Kulturnämnden bidrar till måluppfyllelse genom att aktivt arbeta med näringslivsutveckling inom kulturområdet. En av Malmös styrkor är det småskaliga myller av kreativa och kulturella företag som genererar nytänkande och innovationer. Nämndens arbete med att stärka Design som profilområde och att utveckla Malmö som filmstad bidrar till att skapa nya företagsmöjligheter och generera nya arbetstillfällen. Malmö Museer har tillsammans med Miljöförvaltningen fått medel ur EU:s regionala utvecklingsfond till utvecklandet av ett Science Center på Malmö Museer. Ett Science Center skapar en unik mötesplats med både levande djur, föremål och installationer. Kunskap - även ur ett historiskt perspektiv - och aktuell information om miljö, klimat och hållbar utveckling ska förmedlas på ett attraktivt och nyskapande sätt. MSC invigs i slutet av juni Med satsningen skapas ett engagemang och intresse för hållbarhet, naturvetenskap och teknik. Science Center Malmö ska vara en plats för idéutveckling och nytänkande och som med interaktion skapar engagemang och genererar kunskap genom upplevelse. Satsningen ska tematiskt knyta samman befintliga och nya utställningar, skapa kopplingar ut i stadsrummet samt öka samarbetet med bland annat näringsliv och högskola. Malmö Konstmuseum lånar ut årligen ca 1800 konstverk från museets konstsamling till privata bolag, statliga och kommunala bolag, förvaltningar och institutioner. Syftet är bl a att öka kontaktytorna mellan det lokala konstlivet och stadens aktörer. Ett långtidslån kan bestå av målningar, teckningar, grafik och skulpturer, men även av möbler och konsthantverksföremål beroende på miljöns beskaffenhet gällande representativitet och säkerhet. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

207 Ännu ett sätt att bidra till måluppfyllelse är genom Stadsbibliotekets företagarservice. Företagarservice erbjuder föreläsningar och stöd för egna företagare och för de som önskar öppna egna företag. 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Kulturnämnden kan inte påverka uppfyllelsen av målet Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Kulturnämnden bidrar indirekt till måluppfyllelse genom förvaltningens stora utbud av arrangemang, utställningar, mötesplatser och pedagogisk verksamhet för de yngre barnen. Genom den verksamhet som Kultur för barn och unga bedriver, riktas dessutom ett konkret erbjudande till varje barn i förskolan (2-5 år) om minst en kulturupplevelse varje år, vilket innebär ett besök på någon av stadens olika kulturella arenor eller att barnen får ta emot ett kulturbesök på förskolan. Malmö Museer har en omfattande pedagogisk verksamhet riktad bland annat mot flickor och pojkar i förskolan. I flera utställningar finns särskilda barnspår särskilt riktade till de yngre barnen. Båtlekrummet i Teknikens och Sjöfartens hus har utformats i nära samarbete med förskolebarn. Genom kultur- och naturbussen erbjuds alla flickor och pojkar inom förskola och grundskola pedagogiska kultur- och naturaktiviteter. 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Kulturnämnden bidrar indirekt till måluppfyllelse genom institutionernas omfattande pedagogiska verksamhet som engagerar ett stort antal skolelever årligen och som utgör ett viktigt komplement till skolans verksamhet. Den pedagogiska verksamheten stimulerar till kreativt tänkande i lärandeprocessen. Arkivpedagogerna på stadsarkivet bidrar till måluppfyllelsen med nya pedagogiska metoder genom att låta elever kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. Till detta ingår Stadsarkivets verksamhet på lärarhögskolan för att undervisa blivande lärare i hur dessa kan utnyttja arkivmaterial i samband med undervisning. Stadsbibliotekets barnbibliotekarier tar regelbundet emot klasser från förskola och grundskola och arbetar på olika sätt med att uppmuntra barnen att läsa och ge nya perspektiv. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

208 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Kulturnämnden bidrar indirekt till måluppfyllelse genom de många samarbeten som finns med skolan. Nämndens verksamheter är välbesökta utflyktsmål för Malmös skolor och erbjuder ett stort utbud av aktiviteter till målgruppen. Kulturnämndens satsning på utomhuspedagogik är ett viktigt försök att öka koncentrations- och inlärningsförmågan hos Malmös elever, samtidigt som den förväntas bidra till en minskad stress och bättre hälsa. Genom utvecklingen av den unika godsmiljön i Torup kan nya sätt att lära erbjudas. Här kan kunskaper inom så väl matematik, samhällskunskap, språk, historia, miljö etc. utvecklas genom nya former. 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Genom ett aktivt arbete med att erbjuda alla flickor och pojkar i Malmö kulturupplevelser i olika former, bidrar kulturnämnden indirekt till att skapa trivsel och gemenskap för Malmös elever. Kultur- och naturbussarna tar eleverna tryggt från förskola/ skola till besöksmål. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Kulturnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Kulturnämnden kan inte påverka uppfyllelsen av målet Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Kulturnämnden bidrar direkt till måluppfyllelsen och har under de senaste åren arbetat systematiskt och strategiskt med jämställdhet med utgångspunkter Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering och Europeiska deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR). Kulturförvaltningen arbetar med att jämställdhetsstrategin ska införlivas i alla verksamheter och implementeras. Varje institution ska upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete som ska leda fram till att verksamhetsplanen 2015 ska vara jämställdhetsintegrerad. Varje institution kommer utse en lokal jämställdhetssamordnare som ska fungera som kunskaps-och metodstöd för verksamheten. Förvaltningen fortsätter att utveckla arbetet med att all individbaserad statistik och nyckeltal, där det är möjligt ska, fördelas på kön. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

209 Malmö Konstmuseum kommer genomföra jämställdhetsanalyser på samtliga verksamhetsområden som exempelvis utställningskoncept, inköp, donationer och andra förvärv till konstsamlingen, stipendieutdelning samt konstnärer som ställs ut inom konstmuseets verksamhet. Kulturförvaltningen kommer att verka för goda förutsättningar för jämställdhet mellan män och kvinnor inom det fria kulturlivet. Indikatorer för jämställdhet inom det fria kulturlivet kommer att tas fram och arbetet med könsuppdelad statistik utvecklas (bland annat genom att anpassa ansöknings- och redovisningsblanketter). Kulturförvaltningen är engagerad i Nordiskt Forum som äger rum i Malmö juni genom att projektledaren och ordföranden i styrgruppen är tillsatta med personer från förvaltningen. Projektet drivs av kulturförvaltningen Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Kulturnämnden kan bidra direkt till måluppfyllelsen. Kulturförvaltningens verksamheter ska främja likabehandling och de mänskliga rättigheterna. Kulturförvaltningen har som mål att arbeta utifrån ett intersektionellt perspektiv för att synliggöra och motverka diskriminering utifrån kön, etnicitet, klass, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, religion eller könsöverskridande identitet och uttryck. I förvaltningens Jämställdhets och mångfaldsplan har Malmö stads handlingsplan för sexuell hälsa införlivats. Kulturförvaltningen kommer att arbeta aktivt med att lyfta antidiskrimineringsperspektivet i rekryteringsprocesser och i samband med befordringar och andra utvecklingsmöjligheter som erbjuds medarbetarna påbörjades ett projekt för att dokumentera invandrarkvinnors historia. Projektet som fått namnet Kvinna 100 fortsätter åren framöver. Projektet har initierats av Malmö stads första fristadsförfattare Parvin Ardalan. Projektet kommer att presenteras ibland annat i form av en utställning i samband med konferensen Nordiskt Forum Malmö. Förvaltningen kommer arbeta med att utveckla och förnya formerna för stöd till det fria kulturlivet och främja ett vidgat deltagande. Fördelningen av stödet kommer kartläggas i förhållande geografisk spridning samt vidareutveckla arbetet med riktade projektstöd till romska kulturprojekt och kulturprojekt inom områdesprogrammen. Sommarscen kommer att jobba med riktade kommunikationsinsatser i de för Sommarscen underrepresenterade stadsdelarna och områdesprogrammen. Sommarscen presenterar fortsatt program runtom i hela Malmö i samarbete med lokala aktörer breda nätverk för att öka kännedomen samt nå och angå alla Malmöbor med programutbudet. Sommarscen presenterar varje år lika många kvinnor som män på scen vilket är viktigt i fråga om representation och ur antidiskrimineringssynpunkt. Malmö Konstmuseums utställningsprojekt Den Nordiska modellen diskuterade idén om det nordiska och de komplexa frågor som föreställningen om en specifik nationell identitet för med sig, inte minst inom kulturområdet. Flera av konstverken belyste ämnen som nordisk kolonialism, globaliseringsproblematik, nation branding och museet som producent av nationalitet. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

210 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Kulturnämnden kan indirekt bidra till måluppfyllelse genom att erbjuda ett bra kulturutbud till Malmös äldre. Malmö Konsthall driver sedan 2011 ett konstpedagogiskt projekt, Konst som uttrycksmedel, för personer med demenssjukdom i samarbete med SUS. Syftet med projektet är att undersöka hur konst kan stimulera personer med demens till att uttrycka sig och kommunicera. Projektet har utökas med öppna visningar för demensdrabbade och deras anhöriga. Stadsarkivet är en viktig mötesplats för flera äldre Malmöbor. Många äldre kommer till Stadsarkivet som vanliga besökare, och andra kommer som medlemmar i någon pensionärs studiegrupp (som t.ex. Kockumiterna och Mullvaderna). Dessa studiegrupper utför mindre ideella arbeten åt Stadsarkivet. Verksamheten brukar vara mycket uppskattad bland de äldre. Stadsbiblioteket erbjuder stadens seniorer skönlitterära boktips, högläsning på vårdhem samt Boken kommer-service till dem som inte själva kan ta sig till biblioteket. Malmö Museer arbetar på olika sätt med Kultur för och med äldre malmöbor. En sammanställning i listform ger följande exempel: Olika Minneslådor föremål från a)hemmet/ särskilt köket b) hemmet/ särskilt verktyg c) gamla folksagor Specialvisningar Färg Form Funktion/ djur uppstoppade respektive i mjukisform för sensitivitetsträning; Tidernas stad med kafferep; Skånska hamnar turandet över Öresund med förtäring av Ragusa bl.a.; Mode utan midja känna på tyger och kläder; Livet är en lek prova gamla leksaker Exkursioner till Stadsteatern/Hipp prova kläder från förra seklets början; Vellingeblomman/ dofter, färger; besök på Wowragården smörkärning samt provning av bondesamhället dräkter; besök på Statarmuseet i Torup kaffe med fem sorters kakor; besök i Ebbas hus minnesaktiviteter; Sea-U/ snorkling, håvning; Äpplemusttillverkning/ Seved smak, doft, hantverk; Midsommarfirande/ Seved med sill lunch, dragspelare m.m; Julfirande med Lucia och traditionsenlig mat och dryck; Malmö Stadsarkiv en särskild Malmötur med buss genomfördes: Strumpan, Folkets Park, Kronprinsen, Zlatans hus, Emporia; Fotografering till Seniorer på Seved - almanacka företogs i Hipps spegelsal. Produktion av *Seniorer på Seved / Områdesprogram Seved almanackorna trycktes i en upplaga av 1000 exemplar Konferens kring demens/ konferensen hölls på Malmö Museer den 12 september 2013 se bilaga med program Malmö Museer Frikor till olika äldreboenden i Malmö 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Kulturnämnden bidrar indirekt även till måluppfyllelse genom sitt rika och synliga kulturutbud som finns på många olika platser i staden. Ett förlängt öppethållande helger och kvällar, på de stora institutionerna bidrar också till en tryggare miljö. Kulturnämnden kan även bidra till måluppfyllelse genom att bidra till utvecklingen av idén om mångfunktionella, trygga och kreativa Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

211 mötesplatser, s.k. knutpunkter, vid stadens starka stråk. Dessa mötesplatser bör erbjuda bred generationsöverskridande medborgarservice. Stadsarkivet kommer under 2014 att flyttas till Bergsgatan där det kommer att utgöra en öppen och demokratisk mötesplats. Genom denna placering kommer Stadsarkivet tillsammans med andra verksamheter inom kulturförvaltningen att medverka till att bygga upp ett tryggt och kreativt kulturstråk i centrala Malmö Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Kulturnämnden bidrar till att Malmös barn och unga ska ha tillgång till meningsfull fritid. Samtliga institutioner inom kulturnämnden har en stor riktad verksamhet till barn och unga, både löpande under verksamhet och i synnerhet under skolloven, då alla förvaltningens institutioner bidrar till ett stort utbud av kulturaktiviteter för Malmös pojkar och flickor. Kulturnämnden förstärker ytterligare sitt utbud till barn och unga genom bl.a. Malmö Stadsteaters satsning på Unga Teatern och invigningen av den nya barnbiografen på Bergsgatan samt det nya Akvariet I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Kulturnämnden kommer att på ett mer synligt sätt kunna bidra till måluppfyllelse framöver. Kultur- och fritidsförvaltningen har påbörjat ett samarbete gällande kommunfullmäktiges mål 16. Resultatet av samarbetet kommer att bli framtagandet av en Gender Budget Analysis (GBA) för kultur- och fritidsförvaltningen. GBA brukar översättas till svenska med; jämställdhetsintegrering av budgetarbetet. Det innebär en analys hur gemensamma resurser fördelas genom de offentliga budgeterna ur ett genusperspektiv och hur fördelningen kan förändras i riktning mot ökad jämställdhet. Arbetet med framtagande av en GBA löper mellan Under 2014 kommer förvaltningarna att kartlägga och analysera verksamheter som är relevanta för mål 15. En utformning av en konkret modell och mall för GBA kommer att utformas. Könsuppdelad statistik och andra relevanta uppgifter samlas in inom respektive verksamhet. Den könsuppdelade statistiken krävs för att löpande kunna genomföra jämställdhetsanalyser och undersöka förändringsförslag Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Kulturnämnden bidrar till måluppfyllelse och prioriterar att få fler medarbetare med utländsk bakgrund. Fokus ligger på rekryteringsprocessen som är det viktigaste verktyget för att öka antalet medarbetare med mångfaldsbakgrund inom kulturförvaltningen. Ca 40% av de som får tillsvidareanställningar på kulturförvaltningen har börjat som timavlönade på förvaltningen. I gruppen timavlönade finns en högre grad av medarbetare med utländsk bakgrund om man jämför med gruppen tillsvidare anställda. Under 2014 kommer kulturförvaltningen att annonsera efter timavlönade till de verksamheter Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

212 som har schemalagd arbetstid och är i behov av vikarier. Annonseringen av nya medarbetare oavsett sysselsättningsgrad ska utformas genusneutralt och vara antidiskriminerande. Rekryteringsprocessen är ett av de viktigaste verktygen för att arbeta med att fler med mångfaldsbakgrund finns som medarbetare på kulturförvaltningen. När en vakans uppstår på förvaltningen upprättas en kravprofil för tjänsten och där mångfaldsaspekten och genusaspekten ingår. Vid samarbete med externa rekryteringsfirmor informerar arbetsgivaren samarbetspartnern om verksamhetens mångfaldsplan samt Malmö stads värdegrund som baseras på demokrati och mångfald. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med mångfaldsfrågor i den likabehandlingsgrupp som skapades För att lyckas med att öka mångfalden bland förvaltningens medarbetare behöver man vidga sökprocesserna vid en vakans. Det är viktigt att ta alla möjligheter att i nya sammanhang och på nya platser marknadsföra kulturförvaltningen som en attraktiv arbetsplats. Exempelvis kan man nå nya grupper av möjliga framtida medarbetare genom t.ex. Ung i sommar, praktikant-förfrågningar och Sommarscens verksamhet Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Kulturnämnden bidrar till måluppfyllelsen och i slutet av 2013 hade kulturförvaltningen endast två medarbetare som fortfarande var ofrivilligt deltidsanställda. Förvaltningen fortsätter med sin översyn av rutinerna kring önskad tjänstgöringsgrad- både vad gäller information till medarbetare, insamling av uppgifter, avstämning och uppföljning. I samband med rekryteringar bevakas möjligheten till att erbjuda redan anställda högre sysselsättningsgrad. Vid annonsering av vakanta tjänster försöker kulturförvaltningen att enbart utannonsera tjänster på 100 % Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Kulturnämnden bidrar till måluppfyllelse och kulturförvaltningen strävar fortsatt efter att minska antalet timavlönade timmar till förmån för månadsavlönade. Förvaltningen arbetar t.ex. med schemaläggning för att bemanningsoptimera verksamheten vilket möjligen kan minska behovet av timavlönade Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Kulturnämnden bidrar till måluppfyllelsen. Kulturförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra löneprocessen genom att förankra lönebildningen och utveckla lönekriterier och göra dessa kända för medarbetarna. Förvaltningen gör årligen en lönekartläggning. Kartläggningen är uppdelad i yrkeskategori och kön. Den kartläggningen som gjordes med underlag från 2013 års lönerevision visar inte på osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

213 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Kulturnämnden kan indirekt påverka uppfyllelsen av målet genom att verksamheten erbjuder aktiviteter och program i temat ekologiskt hållbar stadsutveckling. Inom området Lärande för hållbar utveckling har Malmö Museer bedrivit en omfattande verksamhet med olika program för bland annat skolorna. I arbetet med att utveckla museet som ett Science Center är temat hållbar stadsutveckling centralt. Kulturnämnden arbetar efter de riktlinjer som finns kring miljöcertifierade arrangemang Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Kulturnämnden kan bidra till måluppfyllelse genom att förstahandsvalet vid hyra av fordon är miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Kulturnämnden kan indirekt bidra till måluppfyllelse genom att verka för att samtliga arbetsresor ska ske på det med hänsyn till avstånd och tidsåtgång mest miljövänliga sättet. Samtliga institutioner tillhandahåller cyklar för tjänstebruk Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Kulturnämnden kan bidra till måluppfyllelse genom att öka andelen inköp av ekologiska och närproducerade livsmedel Biologisk mångfald ska värnas Kulturnämnden kan indirekt bidra till måluppfyllelsen av genom satsningen på utveckling av kultur- och naturbussarna som ökar kunskapen hos eleverna om samspelet mellan människa och natur Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Kulturnämnden kan bidra till måluppfyllelse genom t.ex. förvaltningens arbete med Kultur- och naturbussarna som erbjuder skolor transport till och från kultur- och naturaktiviteter. Malmö Museer deltar aktivt i utvecklingsarbetet av Slottsparken för att få en närmare anknytning till museiområdet. Inom själva museiområdet pågår bland annat ett arbete med att lyfta fram om- Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

214 rådets historia och skapa en större tillgänglighet till området som helhet Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Kulturnämnden kan inte påverka uppfyllelsen av målet Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

215 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Regional kultur-basfinansiering/skatteväxling I huvudöverenskommelsen (2005) mellan Region Skåne och Malmö stad rörande regional kulturverksamhet i Malmö regleras det finansiella ansvaret för institutioner och bolag som bedömts vara av regional karaktär. För att ge förutsättningar för en långsiktig hållbar utveckling av de kulturella verksamheterna i Malmö var utgångspunkten att Region Skåne och Malmö stad skulle svara för finansieringen av regional/kommunal kulturverksamhet i minst samma storleksordning som gällt sedan regionbildningen. Basfinansieringen/skatteväxlingen ska räknas upp med det tal som bildas av genomsnittet av parternas uppräkningstal. Denna uppräkning, med ett genomsnitt att parternas uppräkningstal av pris- och lönekompensation, har dock inneburit att bl.a. Stadsteatern och MSO inte erhållit samma uppräkning som förvaltningarna inom Malmö stad. Kulturnämnden föreslår därför att bidraget till den regionala kulturen årligen räknas upp motsvarande nämndernas pris- och lönekompensation. Malmö Live Malmö Live det nya konsert, kongress och hotellkomplexet står klart våren Invigning sker den 4 juni en gemensam invigning mellan Malmö stad som äger och driver konserthuset och Nordic Choice som äger och ska driva kongress och hotell. I augusti kommer en veckolång festival arrangeras och då sker också premiären för Malmö Symfoniorkester höstprogram. Projektet Malmö Live ägs av Kommunstyrelsen, en särskild politisk styrgrupp finns för beredning men besluten fattas i KS. Kulturförvaltningen har ingått i projektets samordningsgrupp och i den operativa gruppen. Den senare har tagit fram programförslag samt invigningsprogram. Förvaltningen har också tagit fram ett förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live som antogs av Kulturnämnden i december 2013 och gått vidare till Kommunstyrelsen. Det måste dock påpekas att finansiering av verksamheten i Malmö Live kräver extra resurser från kommunstyrelsen. Organisationen för konserthuset har utretts av PWC som tagit fram ett förslag som innebär att ett nytt bolag bildas där såväl MSO ingår som enheter för Kulturpolitiska arrangemang, mer kommersiella arrangemang och möten inomhus/utomhus eller i Common areas (de gemensamma utrymmen som delas av staden och Choice) MSO kommer att flytta under våren 2015 vilket innebär kostnader. De kommer också att ha en dubbel hyra 2015 och 2016 från det de flyttar in i det nya konserthuset. Kulturnämnden återkommer under våren 2014 med ett särskilt ärende till kommunstyrelsen avseende dessa kostnadsökningar. Idea Store/ medborgarservice på Mobiliaområdet Förskole-, kultur- och stadsområdesförvaltningarna Söder, Väster och Innerstaden samt stadskontoret undersöker för samverkan kring utformning av en pilotverksamhet i Mobiliaområdet, ett område som håller på att omvandlas från köpcentrum till stadskvarter med bostäder, kulturliv och handel. Planerad verksamhet kommer ligga i framkant som kulturarena kombinerat med medborgarservice och kan utgöra en pilotmodell för framtida medborgarcentra i Malmö. Inspiration hämtas dels externt från Storbritanniens IdeaStores och dels internt från stadsområdets Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

216 verksamhet på Garaget. Ett särskilt ärende med förslag på en förstudie, eventuellt förslag på finansiering av en kulturarena kombinerat med medborgarcentra i Malmö kommer att läggas fram från berörda samverkanspartners nämnder till Kommunstyrelsen under Investeringar Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens Stadsbiblioteket Kulturskolan Malmö Museer Konstmuseet Konsthallen Stadsarkivet Kansliet, m fl Magasinet Totalt Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Ventilation och klimatkontroll på Slottsholmen Stadsbilblioteket, ny servering Teknik- och Sjöfart, lokalanpassningar Marinpedagogiskt center Stadsbiblioteket, barnbib Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

217 Objekt liotek Summa driftkonsekvens Den nya serveringen på Stadsbiblioteket uppskattas att generera ökade hyresintäkter med 400 tkr jämfört med i dag. Hyresökningen beräknas till 720 tkr. Netto blir det en kostnadsökning med 320 tkr per år från och med 2015 som kulturnämnden äskar för under Driftkonskvenser av investeringar för ett nytt barnbibliotek på Stadsbiblioteket kommer att leda till äskanden av totalt 680 tkr år Se Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

218 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Malmö Kulturskola, större barnkullar Malmö Kulturskola, sänkning av avgifter Malmö Kulturskola, El Sistema, påbyggnad av nya barn på Holma/Kroksbäck Malmö Kulturskola, El Sistema, utvidgning till Sofielundsskolan Malmö Kulturskola, El Sistema, inköp av instrument Enheten Kultur för Barn och Unga, förstärkning av inköp av kulturproduktioner samt resor med kultur- och naturbussen Malmö Stadsarkiv, nytt biblioteksuppdrag på Bergsgatan Malmö Stadsarkiv, införande av e-arkiv i Malmö stad Malmö Konstmuseum, konservator till Malmö stads konstsamling Malmö Konstmuseum, förstärkning av utställningsbudget Scenkonstlokaler Scenkonstbiennalen Summa äskanden Malmö Kulturskola, större barnkullar Malmös befolkningsmängd ökar vilket särskilt gäller de barnkullar som är Malmö Kulturskolas direkta målgrupp. Ny befolkningsstatistik visar att ökningen av antalet barn födda -06 jämfört med antalet barn födda -07 är 8 %. Det handlar om ökningen av en årskull som kommer att göra sina första ansökningar till Malmö Kulturskola under våren -14 och som ska beredas plats senast under Trycket på varje ledig plats ökar och ser man till antalet barn i de yngre årskullarna som följer efter handlar det om ännu mer drastiska ökningar av årskullarna. Årskullen 3-åringar är 42% större än årskullen 8-åringar. För att kunna hantera ett större antal barn som söker sig till Malmö Kulturskola och undvika långa köer behövs medel till ytterligare en lärartjänst på helår, 500 tkr. Malmö Kulturskola, sänkning av avgifter Enligt Malmökommissionens rapport hamnar vart tredje barn under gränsen för vad som räknas som barnfattigdom vilket ställer särskilda krav på hur avgifterna ska hanteras på Malmö Kulturskola. Verksamheten är i stort skattefinansierad för att inga pojkar och flickor ska exkluderas från att få utöva kultur. Avgiften täcker knappt en tiondedel av vad en elev kostar. Denna avgift kan dock stoppa många barn som behöver kulturen som bäst. Kulturskolan har därför utrett avgiftsfrågan för att hitta en nivå som inte utesluter några grupper. Avgiften är i dag 550 kr per termin men för musikundervisning i större grupp är avgiften 300 kr per termin. Ungefär en tredjedel av eleverna betalar den lägre avgiften. En helt slopad avgift, visar erfarenheten fungerar inte då var- Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

219 ken elever eller föräldrar tar undervisningen på samma allvar vilket resulterar i ett ökat elevtapp. Malmö Kulturskola har kommit fram till att 300 kr är en nivå som uppfattas som hanterbar för de allra flesta familjer medan 550 kr definitivt är för hög i delar av staden. I satsningen med El Sistema i Holma och Kroksbäck är avgiften 300 kr per termin och den fungerar bra. Antal elever som betalar 550 tkr är st. och med en sänkning till 300 tkr blir inkomstbortfallet tkr på helår. I de områden där Malmö Kulturskola genom El Sistema är med att skapa profilskolor är familjerna ofta stora med många barn. En avgiftssänkning bör därför kombineras med en rejäl syskonrabatt. Intäktsminskning på grund av högre syskonrabatt beräknas till 50 tkr. Totalt begär kulturnämnden ett ökat kommunbidrag med tkr för att kompenseras intäktsbortfallet. Malmö Kulturskola, El Sistema, påbyggnad av nya elever på Holma/Kroksbäck Genom El Sistema får flickor och pojkar i olika åldrar möjlighet att spela instrument, ha rytmik och sjunga i grupp. Flickor och pojkar, 2-5 år har sångstunder ledda av sina ordinarie förskolelärare som utbildats av Malmö Kulturskolas pedagoger. Förskoleklasserna (6-åringar) erbjuds rytmik och sång med Kulturskolans lärare och elever i grundskolan får möjlighet till undervisning efter ordinarie skoltid tre eftermiddagar i veckan. El Sistema lärarna driver också en fristående skolkör. Totalt mäter ca 500 barn El Sistema i någon form. Ett samarbete har också etablerats med Malmö Symfoniorkester som besöker eleverna på onsdagsträffarna då också föräldrarna till eleverna deltar. Under våren är en konsert inplanerad på konserthuset då MSO spelar tillsammans med eleverna från El Sistema. För att kunna ta emot nya elever till höstterminen 2015 behövs resurser till en lärartjänst. En bedömning är att elevantalet stiger med 20 barn per skola vilket ger ett behov av totalt en lärartjänst på helår, 500 tkr. Malmö Kulturskola, El Sistema, utvidgning till Sofielundsskolan Kulturnämnden vill fortsätta att investera arbete och resurser på vägen mot social hållbarhet och förslår att Seved blir nästa område där El Sistema etablerar sig. Seved ingår i områdesprogrammet och är ett område med stora behov av samhällsbyggande åtgärder. De organisatoriska förutsättningarna finns redan och kontakt är tagen med grundskoleförvaltningen och Sofielundsskolan som är den skola som har flest elever från Seved. Såväl grundskoleförvaltningen som skolan är mycket positiva till ett samarbete med Kulturskolan. Satsningen är helt i linje med Malmökommissionens åtgärd "inrätta, finansiera och förlägg attraktiva profiler till skolor i de mest utsatta områdena." Behovet av extra resurser för att införa El Sistema konceptet för flickor och pojkar från 2 år till och med årskurs 9 i grundskolan är tre lärartjänster á 60 %, totalt 900 tkr på helår. Malmö Kulturskola, El Sistema, inköp av instrument Erfarenheten efter starten av El Sistema har visat att eleverna vill låna hem instrumenten för att även öva hemma. Det har inneburit att det inte räcker med en klass uppsättning av instrumenten utan fler behöver köpas in men också att den ekonomiska livslängden blir kortare och beräknas till högst 2-3 år. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

220 Enheten Kultur för Barn och Unga, förstärkning av inköp av kulturproduktioner samt resor med kultur- och naturturbussen Malmös befolkning fortsätter att växa och varje år föds 5000 barn i staden. Uppväxtvillkoren ser väldigt olika ut och varierar stort mellan olika områden i Malmö. Kulturförvaltningen vill bidra till att göra Malmö till en bättre stad att växa upp i genom ett brett, varierat och nytänkande utbud för barn och unga. Genom att besöka stadens kulturinstitutioner och ta del av det rika fria kulturlivet får Malmös barn och unga nya möjligheter att uppleva, skapa och bli stärkta av kulturen. För att nå alla flickor och pojkar i Malmö och ge dem möjlighet att se, uppleva och skapa kultur minst en gång per läsår behöver kulturförvaltningen en ny organisation inom barnkulturområdet. Under 2014 får enheten Kultur för barn och unga därför ett nytt och större strategiskt uppdrag. På förvaltningsövergripande nivå ska enheten samordna det totala barn- och ungdomskulturutbudet och hitta nya samarbetsformer inom och utanför den egna förvaltningen för att ge fler barn möjlighet att bli delaktiga och sedda i kulturlivet. Stort fokus läggs på dialogen med grundskoleförvaltningen, där kultur i skolan är ett prioriterat utvecklingsområde. I förskoleförvaltningen satsas det stort på fortbildning för pedagoger där goda exempel på fördjupning inom kultur och lärande ska lyftas för att ge nya infallsvinklar och inspiration. Ett kreativt lärcenter ska bygggas upp där ett fördjupat samarbete med kulturförvaltningen blir en viktig utgångspunkt satsar Kultur för barn och unga på att nå ännu fler barn, genom strategiska samarbeten som skapar nya kontaktytor och större delaktighet. Enheten Kultur för barn och unga har också ett producerande uppdrag där ett grundläggande utbud för alla flickor och pojkar i förskola och skola köps in och förmedlas genom det digitala verktyget Kulturproceduren. De inköpta produktionerna spänner över alla konstformer och når varje år ca barn. Deltagande förskolor och skolor erbjuds genom Kulturbussen också kostnadsfri transport till och från kulturaktiviteterna. Inköpen av program har de senaste åren legat på oförändrad nivå med 63 kr per barn och år. Kostnad för kulturbussen uppgår till 58 kr per t&r-resa. Antalet barn i åldersgruppen fortsätter att öka 2015 och för att kunna erbjuda samtliga pojkar och flickor ett varierat programutbud och med kulturbuss till och från aktiviteten behövs en uppräkning av kommunbidraget med 500 tkr. Sedan 2014 tillhör även naturbussverksamheten enheten Kultur för barn och unga som därmed fått ett totalansvar för kulturförvaltningens busstransporter. Naturbussarna skjutsar kostnadsfritt Malmös skol- och förskolebarn till utvalda naturresmål och har blivit en succé. För att ge naturovana pedagoger trygghet att ta med sig sina elever ut i naturen erbjuds även någon form av pedagogisk aktivitet eller handledning knuten till de utvalda platserna. Det är en enorm efterfrågan på Naturbussen och det är tydligt att det finns ett stort behov att få komma ut i naturen. För många malmöbarn innebär dessa resor första mötet med skog och hav och Naturbussen utgör därför en viktig förutsättning för att fler barn ska få ta del av naturupplevelser i och omkring Malmö. Kulturnämnden äskar därför om en ökning av kommunbidraget till naturbussen med 500 tkr. Malmö Stadsarkiv, nytt biblioteksuppdrag på Bergsgatan Under år 2014 flyttar Stadsarkivet till nya lokaler på Bergsgatan 20. Invigningen av de nya loka- Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

221 lerna planeras till den 8 november Stadsarkivet kommer genom sin nya plats på Bergsgatan befinna sig på en central placering i Malmö där många människor bor, jobbar och dagligen naturligt passerar. Denna placering kommer markant att öka på tillgängligheten, både för nya såväl som gamla besökare. Planerna är, att i nära samarbete med Malmö Stadsbibliotek, skapa ett helt nytt publikt bibliotek på Stadsarkivet då området idag saknar detta. Uppdraget på biblioteket på Stadsarkivet kommer att omfatta två delar, en samling samt en servicedel. Vad gäller medier kommer de att erbjudas inom rad olika ämnen men fokus kommer att ligga på kultur- och lokalhistoria, film- och serier. Kultur- och lokalhistoria ligger väl i linje med Stadsarkivets verksamhet och uppdrag och motiveras därigenom. Vad gäller film- och serier så önskar man genom denna inriktning och fördjupning att skapa en röd tråd och koppling till den biograf och till den serieverksamhet som också kommer att bedrivas i huset. Utöver böcker kommer det även att finnas databaser, både från arkivet och från Stadsbiblioteket. Tidningar/tidskrifter tillhandahålls via utlåning av ipads med prenumerationer av lämpliga tidningar/tidskrifter. Medierna kommer att tillhöra Stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket kommer även att administrera förvärv av dessa nya böcker utifrån en framtagen inköpsprofil. Utbudet kommer att bytas ut regelbundet. Biblioteket beräknas hålla öppet under vardagar samt 9-15 på lördagarna. Förutsättning för ökade öppettider är att Stadsarkivets publikavdelning kan stärkas personellt. Under 2014 ska Stadsbiblioteket tillsammans med områdesbiblioteken ta fram modeller och paketlösningar för att utveckla stadsområdesbiblioteken. Att skapa ett nytt bibliotek på Stadsarkivet blir pilotprojekt för detta utvecklingsområde. Att dessutom göra det i samarbete med Stadsarkivet tillför ytterligare en dimension till verksamhetsutvecklingen. Lärdomar och erfarenheter från denna process kommer sedan att kunna användas i det utvecklingsarbete som följer. Stadsbiblioteket har i uppdrag att nå ut bredare i staden. Följande kostnader är identifierade: Inköp av ny litteratur Tillgängliggörande av databaser Nya sökmonitorer Transporter av böcker till och från Stadsarkivet från andra biblioteksfunktioner. Ökade personella behov för att möjliggöra ökade öppettider Totalt motsvarar införandet av det nya biblioteksuppdraget på Stadsarkivet ökade kostnader om tkr årligen. Malmö Stadsarkiv, införande av e-arkiv i Malmö stad Som de flesta andra organisationer har Malmö stad stora digitala informationstillgångar att förvalta. På grund av den snabba teknikutvecklingen som medför en ständig omsättning av format, media och standard för datalagring riskerar informationen snabbt bli oläsbar. Stadsarkivet och Stadskontoret kommer under våren 2014 att genomföra test och utvärdering av införande av e- arkivlösning för Malmö stad. Efter det att pilotprojektet är avslutat så börjar arbetet med att långsiktigt lösa arkivering av information från ett stort antal strategiska IT-system. Förslaget är att Malmö stad köper en färdig produkt från en leverantör som tjänst vilket innebär att det är leverantören som ansvarar för uppdatering och drift av programvaran samt lagringen. Det är en lösning som flertalet kommuner som infört e-arkiv använt. Kostnaden för övergången till e-arkiv beräknas till 650 tkr och omfattar avställning av äldre sy- Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

222 stem, licenskostnader för e-arkiv som tjänst samt nödvändiga konsultkostnader. Kostnaden åren framöver är beroende av e-arkivets utveckling men totalt sett ska det bli en besparing för Malmö stad som idag har stora licenskostnader för system som kan ställas av. Malmö Konstmuseum, konservator till Malmö stads konstsamling Malmö stad har en av nordens allra främsta konstsamlingar som förvaltas av Malmö Konstmuseum. Samlingen består av förutom den nordiska samtidskonstsamlingen av en rad specialsamlingar; Carl Fredrik Hill-samlingen, den ryska samlingen samt ett antal enskilda konstnärers samlingar bl.a. Barbro Bäckström, Max Walter Svanberg, Ester Almqvist, Torsten Andersson och Gunnar Norrman. Samlingen omfattar totalt ca verk och försäkringsvärdet uppgår till Mkr. Att vårda och bevara konstverken för framtiden är en viktig del för verksamheten och behovet av en målerikonservator har blivit akut. Det handlar dels om preventiva åtgärder för att undvika skador och dela att skapa ett åtgärdsprogram för de restaureringsbehov som uppstått under åren. Kulturförvaltningen färdigställde under våren 2013 ett klimatmagasin om kvm för förvaring av samlingen. Behov av ökat ramanslag med 500 tkr till en målerikonservator. Malmö Konstmuseum, förstärkning av utställningsbudget För att väcka nyfikenhet och öka kontaktytan med såväl Malmöborna som turister behöver man skapa en angelägen utställningsverksamhet. En bra utställningsverksamhet fångar upp och och diskuterar dagsaktuella ämnen, men förmår också att presentera intressanta perspektiv på vår gemensamma historia. Utställningsverksamheten planeras utifrån fyra genrer: -större tematiska utställningar som diskuterar ett aktuellt ämne inom samtidskonsten, -presentationer av nyinköpta större verk, -samlingen i nytt ljus - kontextualisering av en specifik period eller konstnärskap i samlingen, -mindre utställningar i samband med utdelning av stipendier till lokala/nationella konstnärer tilldelades Konstmuseet en fast utställningsbudget på tkr genom en omfördelning inom kulturförvaltningens budgetram. För att säkerställa ett varierat utställningsprogram med ett integrerat jämställdhets-, mångfalds-, barn och ungdoms perspektiv behövs ytterligare ramhöjning med 500 tkr. Scenkonstlokaler De senaste åren har flera nya scenkonstverksamheter etablerat sig i Malmö och nya verksamheter tillkommer regelbundet. Ökningen inom scenkonstområdet har resulterat i en brist på scenkonstlokaler (repetitionslokaler, kontorslokaler, lagerlokaler samt i viss mån scener), framför allt de grupper som får tillfälliga projektstöd. Verksamheterna ifråga skiljer sig i omfattning och inriktning men många har gemensamt att de saknar plats för sitt dagliga arbete och måste anpassa sina repetitions- och föreställningsperioder efter tillgången till lokaler. Brist på lokaler där scenkonstverksamheterna kan utföra sitt dagliga arbete riskerar att hämma scenkonstens utveckling i Malmö. Frågan om tillgång till scenkonstlokaler för professionella scenkonstverksamheter har varit aktuell under flera år men blev högaktuell under 2013 och debatterades i en rad olika forum. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

223 Under hösten 2013 utredde enheten för kulturstöd frågan och sammantaget är slutsatsen att det fria scenkonstområdets lokalmässiga behov bäst kan lösas med nya gemensamma lokaler och resurser. Genom att skapa en plattform med gemensamma resurser kan scenkonstverksamheter som saknar egen lokal och resurser få tillgång till en daglig arbetsplats och därmed möjlighet att utveckla sin verksamhet i samspel med andra. Plattformen bör vara en öppen scen med en bred profil i form av en samarbetsorganisation bestående av medlemsföreningar/organisationer. Målgruppen är professionella scenkonstaktörer med bas och huvudsaklig verksamhet i Malmö. Kontakt har tagits med Stadsfastigheter, MKB och privata hyresvärdar. Ett alternativ som kommit fram är att hyra de lokaler som nu blivit tillgängliga för uthyrning på Bastionen och som ansluter till lokaler som föreningen Bastionen hyr. Kostnader som uppkommer år 2015 är projektering av lokalerna samt inköp av inredning mm som beräknas uppgå till tkr. Från och med 2016 när lokalerna ska stå färdiga uppstår en hyreskostnad samt en kostnad för gemensamma personalresurser som totalt beräknas till tkr. Scenkonstbiennalen Den maj 2015 arrangeras Scenkonstbiennalen i Malmö. Biennalen ägs av Teaterunionen och för värdskapet står Malmö Stadsteater, Malmö Opera och Skånes Dansteater tillsammans med Malmö stad och Region Skåne. Malmö har en möjlighet genom stadens tre stora kulturinstitutioner, det sprudlande kulturlivet, det geografiska läget, stadens högskolor och framför allt medborgare att genomföra den mest omfångsrika scenkonstbiennalen någonsin. Genom ett brett aktivt deltagande från olika delar av Malmös scenkonstliv kan man öppna upp Scenkonstbiennalen till en mötesplats där fler känner sig välkomnande och inkluderande. Arrangemanget ska vara väl synligt i staden. Ambitionen är biennalen i Malmö ska komma fler till del, inte bara branschfolk utan även ge Malmöbor och skolor möjlighet att få ta del av ett stort utbud av kvalitativt bra teater. För att göra detta möjligt behövs ett tillfälligt anslag 2015 på 500 tkr. Scenkonstbiennalen ligger tidsmässigt senare än normal spelsäsong för många fria aktörer och faller därmed utanför ordinarie verksamhet. 5.2 Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Minnesmärke över Malmöartister på Davidshallsbron "Way to go". Investeringkostnaden uppgår till tkr och därmed räntekostnader med 150 tkr. Malmö Stadsbibliotek, ny servering Malmö Stadsbibliotek, investeringar i inredning av ett nytt barnbibliotek, Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

224 Investeringstyp tkr Malmö Stadsbibliotek, hyresökning till följd av lokalanpassningar för nytt barnbibliotek. 680 Summa Kommunfullmäktige tog beslut 2008 att uppföra ett minnesmärke över Malmöartister och gav kulturnämnden att i samråd med tekniska nämnden hantera ärendet. Under våren 2013 beslutades att ge uppdraget till konstnären Åsa Maria Bengtsson med sitt verk "Way to go". Investeringskostnaden uppgår till tkr och räntekostnaderna beräknas till 150 tkr per år som nu kulturnämnden äskar för. Ett starkt önskemål från Malmöborna är en ny servering på Stadsbiblioteket. En väl fungerande servering är en viktig del i biblioteket som demokratisk, öppen och tillgänglig mötesplats. Restaurangen är tänkt att placeras i Ljusets kalender, i nuvarande tidningsrummet, med egen ingång och uteservering på piazzan mot parken. Restaurangen beräknas att generera ökade hyresintäkter jämfört med dagens café med 400 tkr. Hyresökningen har av stadsfastigheter beräknats till 720 tkr. Behovet är ett ökat kommunbidrag med 320 tkr. Barn är en prioriterad grupp för Stadsbiblioteket. I juni 2012 invigdes Balagan, en helt ny miljö för 9-12 åringar. Nästa steg i bibliotekets satsning på flickor och pojkar är Barnbiblioteket som vänder sig till de små barnen 0-8 år. Det ska bli en välkomnande miljö som bjuder in till lustfyllt lästande, utforskande och lärande. Diskussioner har förts i fokusgrupper med föräldrar och det har gjorts ett stort antal intervjuer både med dem som besöker nuvarande barnavdelning ofta och med dem som sällan eller aldrig kommer till Stadsbiblioteket. Ambitionen är att utveckla en barnverksamhet som är angelägen för ännu fler barn och barn från hela Malmö. Kulturnämnden behöver ett förhandsbesked för att processen inte ska avstanna. Kulturnämnden, Budgetskrivelse (27)

225 Budgetskrivelse 2015 Fritidsnämnden

226 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

227 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Investeringar Bilagor Bilaga 1: Siftelsen Malmö Sommargårdars budgetskrivelse Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

228 1 Sammanfattning Driftsättningen av det nya familjebadet i Hyllie kommer vara en betydelsefull förändring under verksamhetsåret Med utbyggnaden av Malmö och den positiva befolkningsutvecklingen följer ett krav på fritidsnämnden att medverka till ett ökat antal mötestillfällen och mötesplatser för barn och ungdomar. Det gäller såväl idrottsytor som andra typer av föreningslokaler och anläggningar. Fritidsnämnden har inga möjligheter att tillgodose detta behov inom befintlig budgetram. Behovet är som störst i exploateringsområden såsom Västra Hamnen, Hyllie, Limhamn/Bunkeflo och östra Husie. Behovet av sporthallar kan oftast med fördel samordnas med skolverksamhetens behov av idrottslokaler. Den pågående och planerade bostadsutbyggnaden i Hyllievång medför ett behov av idrottsanläggningar i området. Behovet av sporthallar samplaneras med tilltänkt skolutbyggnad medan ytor för annan idrott, främst fotboll, måste lösas på annat sätt. Det är knappast troligt att m2 mark kan reserveras för en ny idrottsplats i Hyllievång och därför bedömer nämnden att behovet kan lösas genom att anlägga konstgräsplaner på omkringliggande idrottsplatser. Malmö stad har genom tekniska nämnden påbörjat projekteringen av två nya kommunala ridanläggningar till Klagshamns Ryttarförening respektive Malmö Civila Ryttareförening, som för närvarande har externt förhyrda anläggningar. De två ridanläggningarna beräknas vara färdigställda under 2015 och Malmö stad kommer ta ansvar för anläggningarnas underhåll och tekniska funktioner. Därmed ska ridföreningarna kunna koncentrera sig på att bedriva ridskoleverksamhet. Fritidsnämnden har påbörjat en total översyn av Stadionområdets framtida användning. Frågan huruvida Malmö fotbollsstadion ska behållas eller rivas får en avgörande betydelse för områdets framtida användning. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

229 2 Nämndens verksamhetsinriktning Fritidsnämnden ansvarar för drift av idrotts-, bad- och fritidsanläggningar med undantag av de anläggningar där gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive grunsdskolenämnden har driftansvar. Fritidsnämnden har dispositionsrätt under kvällstid och helgdagar i samtliga idrottsoch fritidsanläggningar och ansvarar för bokning av och tillgänglighet till dessa. Fritidsnämnden ansvarar för allmän föreningsservice och föreningsbidrag med undantag för det ansvar som åvilar andra nämnder. Fritidsnämnden ansvarar för planering, samordning och kompetensutveckling inom fritidssektorn, med undantag för den öppna fritidsverksamheten. Fritidsnämnden ska vidare ansvara för större idrotts- och fritidsarrangemang. Fritidsnämnden arbetar för att alla malmöbor ska ha möjlighet till en meningsfull fritid. Malmö ska var en attraktiv fritidsstad med ett rikt föreningsliv och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter i kommunens alla delar. Fritidsnämndens ambition är att driva verksamheten med: hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad rättvist jämställt Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

230 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Fritidsnämnden ska bidra till att öka sysselsättningen i Malmö. Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till målet om en minskad ungdomsarbetslöshet. Fritidsförvaltningen ska fortsätta att erbjuda praktikplatser inom ramen för Ung-i-sommar i syfte att bidra till sysselsättningen för ungdomar under sommaren och ge dem en möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet. 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Fritidsnämnden ska bidra till att öka sysselsättningen i Malmö. Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till att Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Fritidsnämnden beviljar bidrag till föreningar som har anställda som uppbär lönebidrag, trygghetsanställning och/eller utvecklingsanställning. Dessa bidrag ger möjlighet till självförsörjning för personer som i annat fall skulle kunna vara beroende av försörjningsstöd. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Fritidsnämnden ska bidra till att göra Malmö till en populär besöksstad. Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till Malmö stads näringslivsutveckling genom att marknadsföra Malmö som evenemangs- och besöksstad. Besöksnäringen i Malmö har stor betydelse i ett arbetsmarknads- och tillväxtperspektiv. Fritidsnämnden kan bidra till att etablera Malmö som en attraktiv evenemangsstad och en stad som inbjuder till att leva och verka i. Framförallt är det stadionområdet med faciliteter som Baltiska hallen, Malmö stadion och Isstadion som fritidsnämnden ska försöka värva evenemang till. Det kan handla om konserter eller stora idrottsevenemang. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

231 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till att möta utbyggnadsbehovet av förskolan. Fritidsnämnden kommer se över nyttjandegraden av idrottsplatsernas grusplaner. Bedömningen är att nämnden kan frånhända sig vissa grusplaner under förutsättning att det anläggs en konstgräsplan på idrottsplatsens övriga ytor. Nämndens huvuduppdrag är att verka för att barn och ungdomar ska erbjudas tillgång till ett rikt fritidsutbud och ge förutsättningar för många mötesplatser. Därför är också nämndens möjlighet att avhända sig idrottsytor begränsad utan att malmöbornas tillgång till meningsfull fritid riskeras. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Fritidsnämnden ska stödja Malmös skolor och förskolor så att de bättre uppnår sina mål. Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till uppfyllelsen av målet alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan. Nämndens satsning på att utveckla Malmö idrottsakademi tillsammans med Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Skåneidrott, Malmö Högskola och Lunds Universitet ger elever goda förutsättningar att kunna kombinera idrott och studier. Nämnden upplåter sina badanläggningar till skolsimundervisning. Nämnden driver simundervisning i egen regi med ökad utsträckning, och samordnar skolsimundervisning för årskurs 2 under läsåret Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

232 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fritidsnämndens anläggningar ska upplevas som trivsamma. Fritidsnämnden ska erbjuda trygga anläggningar för besökarna. Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till att Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Fritidsnämnden ansvarar för skötsel av idrottsanläggningar som skolor har undervisning i. Nämnden ska verka för att dessa anläggningar ska upplevas som trygga och trivsamma av samtliga besökare både genom fysiska förbättringar av anläggningarna och relationsskapande åtgärder gentemot brukare. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Fritidsnämnden ska ligga i framkant beträffande antidiskriminering med fokus på jämställdhetsarbete. Fritidsnämnden kan i hög grad bidra till måluppfyllelse av målet att Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet. I den kommuncentrala utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering är fritidsområdet initialt prioriterat. Därav har fritidsnämnden antagit ett strategidokument för hur jämställdhetsintegrering i verksamheten ska implementeras. Ökad kunskap om genus och jämställdhet, inom såväl fritidsförvaltningen som Malmös föreningsliv, är ett av de prioriterade arbetsområdena. Nämnden prioritera också utveckling av könsuppdelad statistik, som sedan ska ligga till grund för jämställdhetsanalyser. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

233 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Fritidsnämnden ska ligga i framkant beträffande antidiskriminering med fokus på jämställdhetsarbete. Fritidsnämnden kan i viss grad bidra till måluppfyllelse av målet att Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet. Resultatet från medarbetarenkäten som genomförs under 2014 kommer ligga till grund för nämndens arbete inom antidiskrimineringsområdet. Nämnden kommer också att erbjuda föreningslivet utbildningar inom antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Fritidsnämnden ska erbjuda trygga anläggningar för besökarna. Fritidsnämnden kan i viss grad bidra till uppfyllelse av målet att Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad. Fritidsnämnden kan verka för ökad trygghet på de anläggningar där nämnden ansvarar för drift och skötsel. Genom att förbättra den fysiska miljön i och omkring dessa anläggningar samt att arbeta mer relationsskapande gentemot besökare och brukare bidrar fritidsnämnden till en ökad trygghet för malmöborna på deras fritid Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Fritidsnämnden ska skapa förutsättningar för en mångfald av mötesplatser. Fritidsnämnden ska verka för fler aktiviteter för barn och ungdomar i Malmös föreningsliv. Fritidsnämnden ska underlätta för föreningslivet i Malmö att driva sin verksamhet. Fritidsnämnden ska erbjuda malmöborna möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation på lika villkor. Fritidsnämnden kan hög grad bidra till uppfyllelse av målet Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid. Fritidsnämndens huvuduppdrag är att verka för att malmöborna ska ha tillgång till meningsfull fritid. Fritidsnämnden kommer att verka för att föreningsbidragen ska leda till fler aktiviteter för Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

234 barn och unga. Antal besökare på Malmös fritids- och rekreationsområden ska öka och nämnden ska också skapa fler och nya möjligheter för spontanaktivitet. Malmös fritids- och idrottsanläggningar ska användas effektivt och upplevas som trygga, trivsamma och ändamålsriktiga för besökare och brukare I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Fritidsnämnden ska stödja föreningarna så att Malmös flickor och pojkar kan delta på lika villkor. Fritidsnämnden ska erbjuda malmöborna möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation på lika villkor. Fritidsnämnden kan i hög grad bidra till uppfyllelse av målet att kön inte ska sätta gränser för möjligheterna till en meningsfull fritid. Fritidsnämnden kommer att granska sin egen verksamhet, könsuppdela all individbaserad statistik och göra jämställdhetsanalyser. Resultatet av dessa jämställdhetsanalyser kommer sedan att utgöra grunden för nämndens framtagande av jämställdhetsåtgärder. Eftersom en stor del av fritidsutbudet tillhandahålls av föreningslivet, så är en hög måluppfyllelse beroende av nämndens möjlighet att få med föreningslivet i arbetet med jämställdhetsintegrering. Fritidsnämnden kommer att stödja föreningslivet i sitt jämställdhetsarbete och i pågående översyn av bidragsreglerna är en mer jämställd resursfördelning en utgångspunkt Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Fritidsnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Fritidsnämnden kan i viss grad bidra till uppfyllelse av målet att andelen anställda i Malmö stad med utländsk bakgrund ska öka. Fritidsnämnden är arbetsgivare till cirka en procent av Malmö stads totala antal anställda och kan därför endast i låg grad påverka det kommungemensamma målet. Dessutom är nämndens möjlighet att öka andelen anställda med utländsk bakgrund avhängig fritidsförvaltningens personalomsättning. Förvaltningens HR-funktion kommer att vara involverad i samtliga rekryteringsprocesser för att säkerställa att målet beaktas Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Fritidsnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

235 Fritidsnämnden kan i hög grad bidra till uppfyllelse av målet att Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsrad. Frågan om önskad tjänstgöringsgrad ställs både på det årliga medarbetarsamtalet och via en enkät som fritidsförvaltningens HR-funktion årligen skickar ut till förvaltningens alla tillsvidareanställda. Önskemål tillgodoses i möjligaste mån utifrån verksamhetens behov Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Fritidsnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Fritidsnämnden kan i hög grad bidra till uppfyllelse av målet att andelen timavlönade timmar ska minska till förmån för tillsvidareanställningar. Nämnden har sedan hösten 2011 sett över hur arbetet kan organiseras och halverat antalet timavlönade timmar. Detta arbete kommer att fortsätta under Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Fritidsnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Fritidsnämnden kan i viss grad bidra till uppfyllelse av målet att det inte ska finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad. Fritidsnämnden är arbetsgivare till cirka en procent av Malmö stads totala antal anställda och kan därför endast i låg grad påverka det kommungemensamma målet. Förvaltningen ska aktivt arbeta med BAS-värdering så att det tillämpas i samtliga delar av lönerevisionen Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Fritidsnämnden kan i viss grad bidra till uppfyllelse av målet Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. Då transport och trafikfrågor är av ytterst vikt inom ekologisk hållbar stadsutveckling så har nämnden en indirekt möjlighet att påverka där. Genom att ständigt bevaka så att befintliga och nya fritidsanläggningar är lätt tillgängliga till fots, cyklande eller med kollektivtrafik så kan fritidsnämnden bidra till en hållbarare trafikutveckling i staden. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

236 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Fritidsnämnden ska minska negativ miljöpåverkan i sina verksamheter. Fritidsnämnden kan i hög grad bidra till uppfyllelse av målet att miljöbilar ska vara förstahandsvalet. När fritidsnämnden byter ut en gammal bil är utgångspunkten att den ersätts med en miljöbil. Nämndens verksamhet är dock beroende av andra fordon som traktorer, lastbilar och större gräsklippare som inte finns som miljöklassade Luftföroreningarna ska minska Fritidsnämnden anser sig ha låg påverkansgrad på måluppfyllelsen då nämnden ej är fastighetsägare. En av de få konkreta åtgärder nämnden kan bidra med är att välja miljöfordon vid nyinvesteringar eller leasing av fordon Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Fritidsnämnden ska minska negativ miljöpåverkan i sina verksamheter. Fritidsnämnden kan i viss grad bidra till målet att ekologiskt och etiskt certifierade varor ska vara förstahandsvalet. Fritidsnämnden har mindre café- och kioskverksamheter på rekreationsanläggningarna och förvaltningen verkar för att öka andelen försäljningsvaror som är ekologiskt och etiskt certifierade. Utbudet av upphandlade café- och kioskprodukter som är ekologiskt och etiskt certifierade är emellertid mycket begränsat, vilket påverkar möjligheten att bidra till måluppfyllelse. Nämnden arbetar också för minskad användning av kemisk-tekniska produkter till rengöring och städning samt förbättrad avfallshantering Biologisk mångfald ska värnas Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

237 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till uppfyllelse av målet om god tillgänglighet till grönområden. Fritidsnämnden ansvarar för skötsel av rekreationsanläggningarna Torups friluftsgård, Bulltofta rekreationsanläggning och Ribersborgs handikappbad. Nämnden kommer att fortsätta att verka för ökad tillgänglighet på dessa anläggningar för personer med eller utan funktionsnedsättning. Nämnden kommer vidare att arbeta för generösa öppettider och effektiv marknadsföring av anläggningarna. Däremot kan fritidsnämnden inte påverka tillgängligheten i betydelsen att ha närhet till natur-, park- och grönområden. Detta ansvar åvilar andra nämnder och aktörer Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Fritidsnämnden kan i viss grad och indirekt bidra till att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Fritidsnämnden förser alla sina nyförvärvade fordon med alkolås och kan genom denna åtgärd bidra till uppfyllelse av målet. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

238 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Organisatoriska förändringar, förändringar i nämndens uppdrag Stiftelsen Malmö Sommargårdar driver sommarkoloniverksamhet i Höllviken och Hästveda för skolbarn och förskolebarn bosatta i Malmö. För år 2014 får stiftelsen tkr i bidrag från fritidsnämnden. Stiftelsen menar att bidraget inte är tillräckligt för att utveckla verksamheten och bedriva en trygg och säker verksamhet. Stiftelsen har också blivit tillfrågade av servicenämnden att driva koloniverksamhet i två hus i Ottarp. Husen och marken är skänkta till Malmö stad för att användas till barn och ungdomar. Stiftelsen anser att området lämpar sig för att ge ungdomar i åldern år en egen kollovistelse. Statliga reformer eller andra myndigheters/nämnders beslut som påverkar Malmö stad har tilldelats värdskapet för världsmästerskapen 2015 i ishockey för damer. Det är ett evenemang tillsammans med Skånes ishockeyförbund och Svenska ishockeyförbundet. Mästerskapet kommer genomföras i Malmö isstadion och Rosengårds ishall, vilket förutsätter en upprustning och ombyggnation av Rosengårds ishall för att klara kraven som ställs på en mästerskapsarena. Förutom ansvaret för matchspelet ingår det i Malmö stads åtagande att bygga ett "Fan Zone" som ska vara öppet under hela evenemanget samt att lyfta mästerskapet utanför arenorna genom citydressing och marknadsföring. Förberedelsearbetet för evenemanget påbörjas redan under Planen att bygga ett internationellt sportcenter för kvinnor - The World Village of Women Sports - innehållande inomhushall, forskning etc vid Hästhagens idrottsplats kommer inte att realiseras. Nämnden uppfattar att markområdet kommer att exploateras och att de aktiviteter som idag bedrivs på Hästhagens idrottsplats måste flyttas någon annanstans. Ytorna det rör sig om är; bollytor, tennisbanor, klubbstuga, friidrottsfaciliteter, läktarkapacitet, omklädnads- och förrådsutrymmen. Genom nämndens satsning på att anlägga konstgräsplaner är behovet av bollytor löst medan behovet av övriga ersättningsytor kvarstår. EU-kommissionen kräver att Sverige anpassar sina momsregler till EU:s direktiv så att ideella föreningar inte längre undantas från skyldigheten att redovisa moms för huvuddelen av sin finansieringsverksamhet. Om momslagen ändras i enlighet med EU:s momsdirektiv kommer många ideella föreningar få en ökad kostnad, men även svårare att skaffa egna intäkter från bl.a. sponsorer. Föreningslivet framför också att en ändring skulle innebär en krångligare och mer resurskrävande administration för föreningarna. Befolknings- volym- eller andra omvärldsförändringar Det nya familjebadet i Hyllie beräknas kunna öppna upp för allmänheten i början av Äventyrsdelen vid Aq-va-kul stängs medan föreningsverksamheten kommer vara kvar i avvaktan på att en ny simarena byggs på stadionområdet. Malmö stad har genom tekniska nämnden påbörjat projekteringen av två nya kommunala ridanläggningar till Klagshamns Ryttarförening respektive Malmö Civila Ryttareförening, som för närvarande har externt förhyrda anläggningar. De två ridanläggningarna beräknas vara färdigställda under 2015 och Malmö stad tar ansvar för anläggningarnas underhåll och tekniska funktioner. Därmed ska ridföreningarna kunna koncentrera sig mer på att bedriva ridskoleverksamhet. Fri- Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

239 tidsnämnden kommer att upprätta upplåtelse- och driftavtal med respektive ridförening och för sitt driftåtagande vid anläggningarna kommer föreningarna att erhålla ett driftbidrag. Den pågående och planerade bostadsutbyggnaden i Hyllievång medför ett behov av idrottsanläggningar i området. Behovet av sporthallar samplaneras med tilltänkt skolutbyggnad medan ytor för annan idrott, främst fotboll, måste lösas på annat sätt. Det är knappast troligt att m2 mark kan reserveras för en ny idrottsplats i Hyllievång och därför bedömer nämnden att behovet löses lämpligast genom att anlägga konstgräsplaner på omkringliggande idrottsplatser. En ny konstgräsplan på Hyllie idrottsplats kommer att färdigställas under 2014 och vid denna idrottsplats behöver även omklädningsutrymmena byggas ut. Därutöver föreslår nämnden att konstgräsplaner anläggs på Kroksbäcks idrottsplats, Lindeborgs idrottsplats och Tygelsjös idrottsplats. Med den positiva befolkningsutvecklingen följer ett krav på fritidsnämnden att medverka till ett ökat antal mötestillfällen och mötesplatser för barn och ungdomar. Det gäller såväl idrottsytor som andra typer av föreningslokaler och anläggningar. Fritidsnämnden har inga möjligheter att tillgodose detta behov inom befintlig budgetram. Utöver Hyllievång är behovet som störst i exploateringsområden såsom Västra Hamnen, Limhamn/Bunkeflo och östra Husie. I dessa områden är det planerat ett antal nya grundskolor och några av skolorna behöver idrottslokaler som motsvarar en sporthalls storlek. Fritidsnämnden föreslår att dessa idrottslokaler kompletteras med ytterligare förrådsutrymmen och utrustning så att föreningslivet kan nyttja lokalerna under kvällstid och helger. Merkostnaden är marginell i förhållande till värdet att föreningslivet får tillgång en fullskalig sporthall. En sporthall nyttjas i betydligt högre utsträckning av föreningslivet än en gymnastiksal och skillnaden i årlig driftkostnad mellan en gymnastiksal och en fullskalig sporthall beräknas uppgå till ca 800 tkr. När det gäller sporthallar och gymnastiksalar som används till såväl skolverksamhet som fritidsverksamhet är fritidsnämnden i de flesta fallen andrehands hyresgäst. Hyran som fritidsnämnden erlägger är i många fall låg i förhållande till nyttjandegraden. Med tanke på att kostnadsfördelningen mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet påverkar vilken ersättning som friskolor erhåller bedömer fritidsnämnden att det finns en ekonomisk grund för en översyn av kostnadsfördelningen för sporthallar och gymnastiksalar mellan fritidsnämnd respektive grundskolenämnd och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd. Översynen och kommunbidragsregleringen bör omfatta såväl befintliga som planerade sporthallar och gymnastiksalar. Fritidsnämnden har påbörjat en total översyn av stadionområdets framtida användning. Frågan huruvida Malmö fotbollsstadion ska behållas eller rivas får en avgörande betydelse för områdets framtida användning. Allt fler barn och ungdomar efterlyser möjlighet att bedriva spontana aktiviteter utan något krav på regelbunden träning/tävling. Det finns även socioekonomiska grunder bakom efterfrågan på spontanverksamhet. En del har inte råd med de avgifter och kostnader som utövande av organiserad idrott medför. Nämnden tillhandahåller lokaler och träningsmaterial samt ger engagerade föreningar ekonomiskt stöd för att skapa ett utbud av olika typer av spontanaktiviteter. Nämnden finner det angeläget att utöka och utveckla möjligheterna till spontanaktiviteter. Allt fler utövar aktiviteter såsom Roller derby, parkour och klättring. Därför utreder nämnden tillsammans med Servicenämnden möjligheterna att uppföra ett centrum för urbana fritidsaktiviteter i f.d. Mölledalsskolans lokaler. Nämnden vill också lyfta fram att det finns objekt i fritidsanläggningsbeståndet som är gamla, ej fullt ändamålsenliga och har höga driftskostnader. Dessa objekt - Kirsebergs ishall, Limhamns Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

240 ishall och Kombihallen - behöver inom snar framtid rustas upp eller ersättas med en nybyggnation. Även den externt förhyrda Baltiska Bowlinghallen är i behov av upprustning. 4.2 Investeringar Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens Nämndens investeringar avser huvudsakligen ersättningsanskaffning av maskiner och utrustning till drift och skötsel av idrottsanläggningarna och nämndens årliga investeringsbehov uppgår till 2 Mkr. Under 2015 och 2018 tillkommer behov av investeringslikvid för att utrusta Hylliebadet respektive Stadionbadet Driftkonsekvens av investering som genomförs via servicenämnden (belopp i tkr) Objekt Hylliebadet Stadionbadet Ridanläggning, Klagshamn* Ridanläggning, Kvarnby* Hyllie IP, konstgräsplan inkl tillbyggnad av omklädningsrum Konstgräsplan, Tygelsjö IP Kroksbäcks IP, konstgräsplan Lindeborgs IP, konstgräsplan Sporthall med läktarkapacitet, Hyllievång Sporthall, Hyllievång Sporthall i Limhamn Rosengårds ishall, om Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

241 Objekt byggnation Centrum för urbana fritidsaktiviteter 6 planerade sporthallar för skolverksamhet kompletteras med förrådsutrymmen och utrustning för föreningslivet. Ersättningsytor för Hästhagens IP Bäckagårds IP, utökning av omklädningsutrymmen Summa driftkonsekvens * Investeringarna i två nya ridanläggningar genomförs av tekniska nämnden. Hylliebadet och Stadionbadet Hylliebadet och Stadionbadet kommer vara badanläggningarna som ersätter Aq-va-kul. Angivna driftkonsekvenser är i enlighet med de kalkyler som har legat till grund för kommunfullmäktiges beslut om investeringarna. Den årliga driftkonsekvensen för Stadionbadet under åren avser driftkostnaden att hålla Aq-va-kul öppet för föreningsverksamhet tills att Stadionbadet är färdigt. Ridanläggningarna i Klagshamn och Kvarnby Klagshamns Ryttarförening och Malmö Civila Ryttareförening bedriver i nuläget sin ridskoleverksamhet vid externt förhyrda ridanläggningar som är undermåliga och måste ersättas för att ge bättre förutsättningar för föreningarna. Två nya ridanläggningar är också en jämställdhetsåtgärd utifrån kommunfullmäktiges mål att flickor och pojkar ska kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor. Den upptagna driftkonsekvensen motsvarar tillkommande hyreskostnad. Driftbidraget som föreningarna kommer att erhålla för sitt driftåtagande vid anläggningarna kommer nämnden att finansiera inom befintlig budgetram. 4 Konstgräsplaner, 2 sporthallar och tillbyggnad av omklädningsrum vid Hyllie IP Den pågående och planerade bostadsutbyggnaden i Hyllievång medför ett behov av idrottsanläggningar i området. Behovet av sporthallar samplaneras med tilltänkt skolutbyggnad medan ytor för annan idrott, främst fotboll, måste lösas på annat sätt. Det är knappast troligt att m2 mark kan reserveras för en ny idrottsplats i Hyllievång och därför bedömer nämnden att behovet löses lämpligast genom att anlägga konstgräsplaner på omkringliggande idrottsplatser. Fritidsnämnden har inga möjligheter att tillgodose detta behov inom befintlig budgetram eftersom nämnden inte får någon budgetkompensation för demografiutvecklingen. Driftkonsekvenserna uppgår till tkr, varav tkr är hyreskostnader och 460 tkr är tillkommande kostnader för drift och skötsel. Sporthall i Limhamn Bostadutbyggnaden i Limhamn har medfört ett behov av ytterligare fritidsanläggningar. Fritidsnämnden har tillsammans med grundskolenämnden planerat att samutnyttja en sporthall som byggs i anslutning till planerad skolutbyggnad i Limhamn. Fritidsnämndens andel av sporthallens Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

242 hyreskostnad beräknas uppgå till tkr och nämndens övriga tillkommande driftkostnader beräknas till 300 tkr. Ombyggnation av Rosengårds ishall Malmö stad har tilldelats värdskapet för världsmästerskapen 2015 i ishockey för damer. Mästerskapet kommer genomföras i Malmö isstadion och Rosengårds ishall, vilket förutsätter en upprustning och ombyggnation av Rosengårds ishall för att klara kraven som ställs på en mästerskapsarena. Den del av upprustningen som är direkt relaterad till att Rosengårds ishall ska kunna fungera som mästerskaparena beräknas medföra en tillkommande hyreskostnad på 300 tkr. Centrum för urbana fritidsaktiviteter Allt fler utövar aktiviteter såsom Roller derby, parkour och klättring. Därför utreder nämnden tillsammans med servicenämnden möjligheterna att uppföra ett centrum för urbana fritidsaktiviteter i f.d. Mölledalsskolans lokaler. Nödvändig ombyggnation beräknas medföra en tilläggshyra uppgående till 800 tkr. 6 planerade sporthallar för skolverksamhet kompletteras med förrådsutrymmen och utrustning Det är planerat ett antal nya grundskolor och några av skolorna behöver idrottslokaler som motsvarar en sporthalls storlek. Fritidsnämnden föreslår att dessa idrottslokaler kompletteras med ytterligare förrådsutrymmen och utrustning så att föreningslivet kan nyttja lokalerna under kvällstid och helger. Merkostnaden är marginell i förhållande till värdet att föreningslivet får tillgång en fullskalig sporthall. Tillkommande driftkostnader för 6 sporthallar beräknas uppgå till tkr, varav 600 tkr är hyreskostnad och 600 tkr är kostnader för drift och skötsel. Ersättningsytor för Hästhagens IP Nämnden uppfattar att Hästhagens idrottsplats kommer att exploateras och att de aktiviteter som idag bedrivs på Hästhagens idrottsplats måste flyttas någon annanstans. Ytorna det rör sig om är; bollytor, tennisbanor, klubbstuga, friidrottsfaciliteter, läktarkapacitet, omklädnads- och förrådsutrymmen. Genom nämndens satsning på att anlägga konstgräsplaner är behovet av bollytor löst medan behovet av övriga ersättningsytor kvarstår. Tillkommande tilläggshyra beräknas uppgå till tkr. Bäckagårds IP, utökning av omklädningsutrymmen Föreningarnas verksamhet på Bäckagårds idrottsplats är omfattande och omklädningsutrymmena räcker inte och därför planeras det en tillbyggnad. Tilläggshyran beräknas uppgå till 640 tkr. Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

243 5 Äskanden 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Bidrag till Stiftelsen Malmö sommargårdar Summa äskanden Stiftelsen Malmö Sommargårdar har inkommit med en egen budgetskrivelse för år Som grund för sin begäran om utökat bidrag anför stiftelsen ökade underhållskostnader p.g.a. eftersatt underhåll, ökade kostnader för livsmedelshantering, satsning på barn med behov av särskilt stöd, uppstart av ny verksamhet i Ottarp samt anordnande av simundervisning för alla kollodeltagare. Stiftelsens budgetskrivelse bifogas. 5.2 Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp Ny-, om- och tillbyggnation Summa Fritidsnämnden, Budgetskrivelse (19)

244 Budgetskrivelse 2015 Sociala resursnämnden

245 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens verksamhetsinriktning Kommunfullmäktigemål Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

246 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Investeringar Äskanden Verksamhet Bilagor Bilaga 1: LSS utbyggnad Budgetäskande Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

247 1 Sammanfattning Sociala resursförvaltningens uppdrag är brett och omfattar i huvudsak kommungemensamma verksamheter inom funktionsnedsättningsområdet, vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg. Insatser från verksamheter inom förvaltningen sker antingen efter biståndsbeslut från stadsområde eller på den enskilde personens eget initiativ. I förvaltningens uppdrag ingår att utveckla och samordna de kommungemensamma verksamheterna med ökad kvalitet och synergieffekter som följd samt utgöra ett stöd till stadsområdena i befolkningsansvaret. Genom att samla de kommungemensamma verksamheterna ökar också förutsättningarna att utveckla ett gemensamt förhållningssätt mellan närliggande verksamheter. Med utgångspunkt i förvaltningens Lean-arbete samt Malmö stads styrdokument såsom IoF- och LSS-planen har ett antal gemensamma målområden arbetats fram, såsom "brukaren i fokus", "lärande organisation", "nöjda medarbetare", "dialog med våra samarbetspartners, "effektiv organisation" och "kvalitet i arbetet". Projekt ALHVA (hembaserat verksamhetsövergripande arbete) beviljades medel av Folkhälsoinstitutet för två år. Verksamheten, som bygger på erfarenheter gjorda inom ALMA, riktar sig till späd- och småbarns föräldrar där tyngdpunkten i föräldrarnas problematik är psykiska svårigheter men där även andra problem som missbruk och/eller socioekonomiska problem kan finnas. I modellen ingår samverkan med andra verksamheter kring barnet/barnen och familjen. Projektet avslutas vid årsskiftet 2014/2015 och för att kunna fortsätta erbjuda hjälp till de barn som lever i en högrisksituation och förslaget är att den ska permanentas och sociala resursnämnden äskar ett utökat anslag. Projektet Våga Vittna har nu pågått i ca sex månader. Våga vittnasamordnaren har organiserat arbetet tillsammans med samverkanspartners, SSP-samordnare, teatergrupp och skolan. Alla samverkanspartners inom rättsväsendet önskar att fortsätta arbeta med Våga Vittna 2014 och sociala resursnämnden äskar ett utökat anslag för att permanenta denna verksamhet. Inom avdelning Vuxna bedrivs en verksamhet, Utslussen, som riktar sig till personer som genomgått missbruksbehandling och behöver insatser för att komma ut i arbete eller studier och bli självförsörjande. Stadsområdena betalar en månadsavgift för sina deltagare som finansieras via vårdbudgeten vilket, med tanke på de snäva ramar stadsområdena har för missbruksvården, medför att stadsområdena inte beviljat bistånd i den utsträckning som krävs för att fullt ut finansiera Utslussen. Under 2013 har verksamheten gått med underskott. För att säkra Utslussen och utveckla konceptet föreslås samma finansieringsmodell som för behandlingsinstitutionerna, dvs 60 procent anslagsfinansiering och 40 procent intäktsfinansiering. För att garantera en långsiktighet i Utslussen äskas ett utökat anslag. Migrationsverket har informerat att de inte fullt ut ersätter kostnader för administration för barn som har uppehållstillstånd. Det finns begränsat med resurser samt en prioriteringsordning hos Migrationsverket för ersättning av dessa ansökningar. Migrationsverket har i februari 2014 även meddelat att man inte tänker ersätta OH kostnader, då detta inte anses rikta sig mot vård av barn. Tolkkostnader som avser PUT barn ersätts genom en schablonersättning som betalas ut till Malmö stad. Ersättningen hamnar dock inte där kostnaden finns. Nämnden äskar ett utökat anslag för finansiering av dessa kostnader. Antalet brukare inom Daglig verksamhet enligt LSS ökade netto med 48 personer under I Malmö slutar c:a elever årligen gymnasiesärskolan bedöms 49 elever vara ak- Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

248 tuella för daglig verksamhet. Fem av dessa är i behov av extraordinära insatser. När dessa elever börjar i daglig verksamhet, behövs initialt (för vissa brukare alltid) en hög personalbemanning. Det ställs krav på specialkompetens hos personalen och hög grad av lokalanpassningar. Till detta tillkommer andra nyansökningar till daglig verksamhet. Mot bakgrund av ovannämnda volymökning måste daglig verksamhet förstärkas, genom tillskott av personal samt utökning av lokaler. Stadsfastigheter har fr.o.m en förändrad hyresmodell vilket medför ökade hyreskostnader. Sociala resursförvaltningens hyresavtal kommer kontinuerligt att granskas och anpassas till den nya modellen. Förändringen medför att medel som avsatts till LSS-verksamheten urholkas till följd av kostnadsökningen. För att framöver kunna tillgodose finansieringen av verksamhetens behov är det viktigt att sociala resursförvaltningen erhåller kompensation för de faktiska hyresökningarna 2015 med utökat anslag. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

249 2 Nämndens verksamhetsinriktning 2.1 Förvaltningens uppdrag Sociala resursförvaltningens uppdrag är brett och omfattar i huvudsak kommungemensamma verksamheter inom funktionsnedsättningsområdet, vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg. Insatser från verksamheter inom förvaltningen sker antingen efter biståndsbeslut från stadsområde eller på den enskilde personens eget initiativ. Bland förvaltningens verksamheter återfinns bland annat BoLSS, daglig verksamhet, LSS-gruppbostäder, avlösning, ledsagning, personlig assistans, habilitering, insatser kring hemlöshet, prostitution och missbruk, tillståndsgivning med stöd av tobaks- och alkohollagstiftningen, insatser kring våld i nära relationer, stöd och rådgivning till familjer, insatser för ungdomar i riskzon för kriminalitet, invandrarservice, social jour, verksamheten ensamkommande barn, kommunövergripande program inom sexuell hälsa och kvinnofrid, organisationsbidrag, överförmyndarnämndens verksamhet samt Romskt informations- och kunskapscenter. I förvaltningens uppdrag ingår att utveckla och samordna de kommungemensamma verksamheterna med ökad kvalitet och synergieffekter som följd samt utgöra ett stöd till stadsområdena i befolkningsansvaret. Genom att samla de kommungemensamma verksamheterna ökar också förutsättningarna att utveckla ett gemensamt förhållningssätt mellan närliggande verksamheter. För att leva upp till uppdraget krävs effektivt nyttjande av resurser och löpande dialog med stadsområdena för att skapa ett mervärde för Malmöborna. Ytterligare led i förvaltningens utvecklingsarbete är att synliggöra och samordna förvaltningens resurser samt att utveckla och tydliggöra ledarskapet, då samspelet mellan ledare och medarbetare är avgörande för ett bra resultat. Avgörande för uppdraget är att skapa en helhetssyn på förvaltningen och utveckla en hållbar samverkan med andra myndigheter, frivilliga organisationer och näringsliv. 2.2 Gemensamma målområden Med utgångspunkt i förvaltningens Lean-arbete samt Malmö stads styrdokument såsom LSS- och Individ och familjeomsorgsplanen har ett antal gemensamma målområden arbetats fram. För respektive målområde har konkreta gemensamma mätpunkter tagits fram. Dessa målområden är utgångspunkt för varje enskild verksamhets målarbete Brukaren i fokus Med brukare menas de kvinnor och män, flickor och pojkar som erhåller eller nyttjar våra tjänster. En efterfrågad verksamhet med rätt kvalitet förutsätter brukarinflytande. Det handlar om att göra rätt saker för dem förvaltningen är till för och att säkerställa att det som görs är efterfrågat samt tillgodoser behov och förväntningar. Sociala resursförvaltningens brukare ska uppleva att de får sina behov tillgodosedda, att de får ett gott bemötande, känner sig delaktiga i beslut samt att insatserna präglas av hög tillgänglighet. Det är viktigt att även ta vara på anhörigas synpunkter Lärande organisation Alla brukare och samarbetspartners ska känna sig säkra på att de möter kompetenta medarbetare som använder sig av relevant forskning och sin egen expertis och som tar hänsyn till brukarens och samarbetspartners vilja och synpunkter. Genom att skapa lärande miljöer där medarbetarna tillsammans med chefer lär av varandra och arbetar med problemlösning och uppmuntras till nytänkande säkerställer vi att alla är delaktiga i förvaltningens utveckling. Organisationen stödjer Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

250 lärandet hos chefer och medarbetare både individuellt och i grupp, samt ser olikheter som en tillgång Nöjda medarbetare Allt framgångsrikt utvecklingsarbete förutsätter medarbetares medverkan. Förvaltningen ska finna former som möjliggör att medarbetarnas kompetens, engagemang, delaktighet och medansvar kommer till uttryck. Förvaltningen strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats som präglas av ett öppet klimat och hög vilja att pröva nytt med stöd av förhållningssätt som sätter brukaren i fokus. Kreativitet och nya idéer ska uppskattas och uppmärksammas och förvaltningen arbetar med metoder där medarbetarnas kunskaper och idéer tas tillvara och möjlighet ges att påverka sitt arbete. Verksamheterna inom förvaltningen präglas av god arbetsmiljö och medarbetarna känner sig delaktiga i utvecklingen av förvaltningen. Medarbetarnas stressnivå ska minska, trivseln ska öka och korttidsfrånvaron och personalomsättningen ska minska Dialog med våra samarbetspartners Samverkan med stadsområdena och andra aktörer inom och utom kommunen är en viktig del i Sociala resursförvaltningens uppdrag. För att möta stadsområdenas behov av tjänster är en fungerande dialog och samverkan avgörande framgångsfaktorer. Förvaltningens medarbetare arbetar genom dialog aktivt med att ta tillvara på stadsområdenas åsikter och behov i utveckling av verksamheterna. Detta gäller även för andra aktörer inom och utom kommunen, frivilligorganisationer och andra som är viktiga partners för förvaltningen. Sociala resursförvaltningen har god kunskap om stadsområdenas behov för att effektivt nyttja resurser och skapa mervärde för Malmöborna Effektiv organisation Kunskap om våra processer är en förutsättning för att arbeta effektivt. Genom att arbetsprocesserna inom våra verksamheter är rättssäkra, kända och bygger på struktur och är kostnadseffektiva skapas både mervärde för organisationen men också för våra brukare och samverkanspartners. Sociala resursförvaltningen ska göra rätt saker vid rätt tidpunkt till rätt kostnad med rätt kvalitet. Verksamheterna följer de standardiserade rutiner som har utvecklats i Lean-arbetet Kvalitet i arbetet Kvalitetssäkring av verksamheterna ska ske kontinuerligt. Genom förvaltningens kvalitetsledningssystem säkerställs att det finns system för uppföljning och resultatredovisning och att tjänsterna som förvaltningen erbjuder är av god kvalitet. Förvaltningen arbetar efter Socialstyrelsens riktlinjer gällande kvalitetsledningssystem. Brukarnas delaktighet ska vara synlig i upprättandet av genomförandeplaner och beslut ska verkställas inom lagstadgad tid. 2.3 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi som syftar till att ett genusperspektiv ska ligga till grund för och finnas med vid utformning av beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna samt att jämställdhet ska bli effekten av arbetet. Huvudsyftet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad är att kvalitetssäkra verksamheterna riktade till medborgarna och att kvalitetssäkra våra arbetsplatser så att de blir jämställda och icke diskriminerande. Under 2014 fortsätter det förvaltningsövergripande arbetet med jämställdhetsintegrering utifrån utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering i Malmö stad. Sociala resursförvaltningen arbetar Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

251 för att säkerställa att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, bemötande och service och att kommunen som arbetsgivare arbetar för likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Under 2014 fortsätter arbetet för att könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys ska ingå i befintliga och ordinarie system. Metoder för jämställdhetsintegrerad verksamhetsstyrning ska fortsätta att utvecklas inom förvaltningen. Även detta ska ingå i befintliga och ordinarie system. Ett ytterligare fokusområde är kunskaps- och informationsspridning av arbetet med jämställdhetsintegrering i hela förvaltningen, på alla nivåer. Särskilt viktigt är att de verksamheter som flyttades över till Sociala resursförvaltningen 2013 introduceras till förvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering och att en dialog förs kring verksamheternas tidigare arbete inom respektive förvaltning. Arbetet med jämställdhetsintegrering ska samverka med det pågående jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom förvaltningen 2.4 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö stad har tillsatt en kommission för ett socialt hållbart Malmö med uppdrag att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att kunna minska skillnader i hälsa i Malmö. Kommissionen presenterade slutrapporten den 1 mars 2013 och den behandlades av kommunstyrelsen den 2 april Kommunstyrelsen kommer att behandla stadskontorets tjänsteskrivelse angående kommissionens åtgärdsförslag den 5 mars Under kommande år kommer en del av kommissionens förslag till mål och åtgärder att implementeras i verksamheten. 2.5 Områdesprogrammen Sociala resursförvaltningen ska på olika sätt stödja arbetet i områdesprogrammen. Kansli- och utvecklingsenheten samordnar arbetet inom förvaltningen. Avdelningarna inom förvaltningen arbetar med områdesprogrammen via olika samarbeten. Dialog och samverkan sker med områdesprogrammens styrgrupper och i förvaltningschefsgruppen. Samarbetet och samverkan med områdesprogrammen, områdeskoordinatorerna samt andra nyckelpersoner/verksamheter fortsätter kontinuerligt under 2014 och Stödcentrum och socialsekreterarna inom polisen omfattas av samverkansöverenskommelsen Malmö Trygg och Säker Stad. Inom ramen för överenskommelsen ska samtliga grundskolor i Malmö erbjudas LuL-modellen innan Modellen infördes på två skolor under 2013 och kommer att utökas under Modellen bygger på ett snabbt och samlat agerande för att förebygga kriminalitet. Arbetet sker i samverkan mellan Sociala Resursförvaltningen, Grundskoleförvaltningen och Polisen. För att ytterligare förbättra och utveckla samverkan med stadsområdena, men även som Öppenvårdshuset Gustavs bidrag till Områdesprogrammen, ska två terapeuter på Gustav utses som kontaktpersoner till varje stadsområde. Detta arbete inleds under januari Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

252 3 Kommunfullmäktigemål Sociala resursförvaltningen arbetar varje år fram strategier för att beskriva hur man ska bidra till att uppfylla de uppsatta KF-målen. För de inriktningsmål som är av stor relevans för förvaltningens arbete utvecklas nämndspecifika mål, som komplement till KF:s indikatorer. På detta sätt mäts det konkreta resultatet av strategier och genomförda aktiviteter inom förvaltningen. De nämndspecifika målen är inte heltäckande, utan lyfter de områden som bedöms som prioriterade under året. Målen följs sedan upp i samband med delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt årsanalysen. Sociala resursnämnden har utöver detta utarbetat ett antal gemensamma målområden. Dessa är utarbetade med utgångspunkt i förvaltningens Lean-arbete samt Malmö stads styrdokument, såsom t ex LSS-planen. Med utgångspunkt i KF:s mål, SRN:s mål samt Sociala resursförvaltningens gemensamma målområden upprättar samtliga verksamheter i förvaltningen lokala A3-verksamhetsplaner. Dessa följs årligen upp med en verksamhetsberättelse. 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Sociala resursförvaltningen ska ta emot minst 150 praktikanter under Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet. Förvaltningen erbjuder sociala insatser genom öppenvård, institutionsvård och boenden som kan bidra till att individen blir självförsörjande. Utgångspunkten för arbetet är ett helhetsperspektiv på individen där stödet i form av till exempel behandling kan behöva kompletteras med arbetsinriktade stödinsatser för att individen ska bli självförsörjande. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö I samverkan med Avdelning trygghet och säkerhet, stadskontoret, revidera Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd. Detta ska ske i dialog med restaurangbranschen. 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

253 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet. 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet. 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet Den socialt betingade hemlösheten ska minska 80 procent av familjerna som har varit boende på akutboendet för hemlösa barnfamiljer under 2014 ska ha flyttat till annat boende inom tre månader Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet 100 procent av förvaltningens individbaserade statistik ska vara könsuppdelad. 100 procent av förvaltningens könsuppdelade individstatistik som lämnas till delårsrapport, årsanalys, internbudget, budgetskrivelse och jämställdhets- och mångfaldsplan ska följas av en kort analys via frågekort. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

254 Under 2014 ska tio jämställdhetsambassadörer inom Sociala resursförvaltningen utbildas i jämställdhetsintegrering och jämställdhetsanalys och fungera som stöd i avdelningarnas utvecklingsarbete inom jämställdhet Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet 70 procent av förvaltningens arbetsledare ska genomgå minst ett utbildningstillfälle i diskrimineringslagen Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver 100 procent av dem som beviljats boende enligt SoL inom vård och omsorg ska erhålla detta skyndsamt, senast inom 90 dagar. Minst 90 procent av vårdtagarna på KRA ska förbättra sin funktionsnivå enligt FIM, med ett eller fler skalsteg Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Plattform Malmö och kvinnofridsverksamheterna ska öka kunskap och medvetenhet om vilken hjälp och vilket stöd som erbjuds genom att genomföra två riktade informationsinsatser till Malmöbor och anställda i vardera Herrgården, Lindängen, Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund och Segevång. 100 procent av dem som söker samtalsstöd på Plattform Malmö ska få kontakt senast nästkommande vardag och ska ha erbjudits tid inom tio dagar. Öka antalet vuxna och barn (kvinnor och män, flickor och pojkar) som får stöd och behandling inom Kriscentrum Malmös verksamheter. Jämförs årligen mellan 2014 och Tillståndsenheten ska under 2014 genomföra minst ett tillsynsbesök på alla restauranger med alkoholserveringstillstånd. Under 2014 ska minst 20 riktade tillsynsbesök göras som samordnad tillsyn mellan Tillståndsenheten och Polismyndigheten i Skåne gällande försäljningsställen som säljer tobak och folköl Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

255 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad 100 procent av förvaltningens medarbetare ska ges möjlighet att uppnå KF:s mål Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Under 2014 genomföra minst en pilot avseende bemanningsplanering inom Avdelning vuxna, Avdelning funktionsstöd och boende samt Avdelning funktionsstöd, boende och daglig verksamhet. Under 2014 implementera systemet vikariebanken. Under 2014 utarbeta mätpunkter för att följa utvecklingen av antalet timavlönade timmar och timavlönade individer över tid Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

256 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 100 procent av de leasingavtal för bil som tecknas under 2014 ska vara miljöbilar enligt ovan definition Luftföroreningarna ska minska Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 80 procent av inköpta kemikalier (städ, disk- och rengöringsmedel, kemisktekniska produkter) ska vara miljömärkta Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål, men har en utarbetad strategi för hur SRN ska bidra till att Malmö stad når målet. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

257 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Flera av Sociala resursförvaltningens målgrupper finns inom hela åldersintervallet, då förvaltningens verksamheter riktar sig till barn, unga och vuxna, inom såväl individ- och familjeomsorgen som inom vård och omsorg. Rådande socioekonomiska förhållanden har också stor betydelse för förvaltningens verksamheter, framför allt inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med exempelvis hemlöshet, missbruk samt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Individ och familj Många av avdelning Barn och familjs verksamheter vänder sig till barn och vuxna som på något sätt har farit illa av höga konfliktnivåer inom familjen, psykisk ohälsa eller fysiskt och psykiskt våld dels mellan vuxna dels direkt mot barnen. Ett ökat behov till följd av befolkningsökningen, satsningar från samarbetspartners (Polismyndigheten) samt lagändringar medför ett behov av resursförstärkning till avdelningen Barn och familj, behovet av resursförstärkning kommer att beaktas i arbetet med internbudget Forskningen visar att det är stor risk att barn vars ena förälder utsätter den andra för våld själv blir utsatt för våld. Forskningen visar även att utsattheten för psykisk ohälsa eller hög konfliktnivå i familjen tydligt drabbar barnen på olika sätt och skapar en grogrund för ett instabilt vuxenliv vilket i sin tur kan påverka hur det framtida familjelivet kommer att se ut. Utsatthet under de tidiga småbarnsåren kan göra stor skada och är svåra, men inte omöjliga, att reparera. Malmökommissionens arbete visar tydligt hur vi behöver bredda vårt perspektiv och se helheten när det gäller att vara med och skapa trygga Malmöbor. Det vi kan stötta och avhjälpa i de tidiga åren är till gagn för en positiv samhällsutveckling. En jämförelse kan göras med det sociala inversteringsperspektiv som Malmökommissionen förespråkar. Det vill säga att vi ser sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Malmökommissionen lyfter fram hur investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster för den enskilde och för samhället i stort på längre sikt. ALHVA Projekt ALHVA (hembaserat verksamhetsövergripande arbete) beviljades medel av Folkhälsoinstitutet för två år. Verksamheten, som bygger på erfarenheter gjorda inom ALMA, riktar sig till späd- och småbarns föräldrar där tyngdpunkten i föräldrarnas problematik är psykiska svårigheter men där även andra problem som missbruk och/eller socioekonomiska problem kan finnas. I modellen ingår samverkan med andra verksamheter kring barnet/barnen och familjen. Projektet avslutas vid årsskiftet 2014/2015 och för att kunna fortsätta erbjuda hjälp till de barn som lever i en högrisksituation är förslaget är att verksamheten ska permanentas. Sociala resursnämnden äskar utökat anslag motsvarande en årlig kostnad för 2 socialsekreterare och 0,5 teamledare, lokal etc. på tkr. Våga vittna Våga vittna genomfördes som pilotprojekt i Malmö 2007 med positiva resultat. En viktig del i ett Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

258 brottsförebyggande arbete är att utveckla stödet till brottsutsatta och stärka medborgarnas tillit till myndigheter genom ökat rättsmedvetande och ökad kunskap om vilket stöd som finns att få om man blir utsatt för eller vittne till ett brott. Sociala resursnämnden behandlade vid sammanträde 24 oktober 2013 ärendet om Våga vittna och beslutade i enlighet med vad Sociala resursförvaltningen i tjänsteutlåtande anfört: att ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar 2014 ansöka om tkr för genomförande av Våga vittna på sätt som redovisas i ärendet samt att eventuellt söka fortsatta projektmedel inför Våga vittna fortsätter under 2014 med stöd av projektmedel från stadskontoret. Alla samverkanspartners inom rättsväsendet önskar att fortsätta arbeta med Våga Vittna Sociala resursnämnden äskar utökat anslag motsvarande en årlig kostnad för en socionom, lokal etc. på 998 tkr. Familjerättsbyrån Till följd av en lagändring i juli innevarande år är man inom familjerättslig verksamhet skyldig att utöver de samarbetssamtal man erbjuder idag även erbjuda ekonomisk rådgivning vid skilsmässa. Detta kommer med största sannolikhet att innebära att ytterligare resurser behöver tas i bruk på familjerättsbyrån. Belastningen är redan hög och ett intensivt arbete pågår för att minska de risker barn i högkonfliktsituationer utsätts för. Kriscentrum Malmö boende Kriscentrum Boende och Borgen har under 2013 haft sammanlagt 63 kvinnor och 90 barn boende. Barnen har alla antingen bevittnat våld eller varit direkt utsatta för våld och många av barnen är traumatiserade vilket yttrar sig på många olika sätt. Under tiden barnen befinner sig i skyddat boende är tillvaron ytterst begränsad för dem. För att kunna erbjuda bättre stöd och sätta barns behov i centrum behövs en pedagog i boendet i syfte att kunna underlätta i barnens tillvaro och fungera som ett stöd för deras mammor i hur de ska kunna stödja sina barn. Pedagogens arbete skulle inte bara begränsas till de barn som vistas på KC Boende utan även till de barn som bor i jourlägenheterna och på Borgen. Kriscentrum Malmö Borgen Gruppboendet Borgen har plats för fyra kvinnor och deras barn. Boendet vänder sig till dem som är eller har varit utsatta för våld och hot. Boendet har två personal under kontorstid. En av tjänsterna är permanent och den andra har finansierats genom medel från socialstyrelsen. Inför 2015 kommer dessa medel att upphöra. Bedömningen görs att Borgen spelat en viktig roll eftersom antalet placeringar på kvinnojourerna minskat under 2013 jämfört med året innan. Koncept Karin På Koncept Karin har antalet ärenden ökat genom åren; ju mer man uppmärksammar våld i nära relation desto fler ärenden aktualiseras. Polisen kommer under våren att tillsätta ca 20 tjänster på familjevåld vilket kommer att resultera i fler ärenden till den kommunala delen. Antalet nya ärenden vuxna ökade med drygt 220 mellan åren 2012 och 2013, en ökning med 28,1 procent. Antalet nya barnärenden har mellan åren 2011 och 2013 ökat med drygt 90, en ökning med 18,3 procent. Familjerådgivningen Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

259 Sedan 2008 finns det på familjerådgivningen sex befattningar. Ärendemängden har sedan dess ökat med ca 40 procent och man har även utvecklat förebyggande arbete i form av gruppverksamhet för par kring hur man utvecklar och behåller/förbättrar sin relation. Med anledning av den ökade belastningen har kötiden förlängts. Många familjer i Malmö lever i svåra, konfliktfyllda situationer, något som speciellt drabbar barnen. I en allvarlig kris är det av största vikt att snabbt få stöd och rådgivning. Under 2013 uppgick antal tidsbeställningar för nya ärenden till totalt 920 varav 220 lämnade återbud. Antal nya inledda samtalskontakter 2013 uppgick till totalt 700 i vilka samtal genomförts, under året avslutades 640 samtalskontakter. Antal ärenden 2013 uppgick till totalt 980 och antal samtal till Av genomförda samtal har 82,7 procent varit parsamtal, 9,3 procent enskilt med kvinnor, 4 procent enskilt med män. Medelväntetid under 2013 har varit 42 dagar. Chatten Chatten har under ca 2 års tid bedrivits med externa medel eller medel från ordinarie verksamhet t.ex. vid tjänstetillsättning eller föräldraledighet inom Plattform Malmö. Under 2013 har chatten vid 403 tillfällen haft stödsamtal. Det har visat sig bland annat att man via chatten har nått en annan målgrupp som Plattformen tidigare inte har nått som till exempel ungdomar med funktionshinder. Chatten har också varit ingång till konsultationsteamet, familjeteamet, Fokus Heder, Stödcentrum osv. Chatten har även fungerat som ingång till socialtjänsten i Malmö för att ungdomar har vågat inleda kontakten genom att vara anonym och på så sätt bygga upp ett förtroende och relation som gjort att Plattformen kunnat hänvisa ungdomen till rätt instans/stöd. Eftersom det inte har funnits någon långsiktighet har chatten inte kunnat utvidgas till exempel mot riskbruk/missbruk. Malmö Stad/Plattform Malmö har varit föregångare för att använda sig av live chatt vilket har lett till att andra kommuner som Göteborg och Stockholm har varit på studiebesök och startat egna live chattar. Ensamkommande barn Från och med har lagen om mottagandet av Ensamkommande barn ändrats vilket har gett Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa barn till kommuner som saknar överenskommelse samt även rätten att anvisa barn till kommuner utöver dessa överenskommelser. För Malmös del har det, trots fortsatt hög inströmning av barn, resulterat i snabba anvisningar varpå beläggningen på boendena minskat och boenden lagts ner. Under 2013 anlände sammanlagt 889 barn, 49 flickor och 840 pojkar, en siffra som förväntas stiga under 2014 med hänvisning till Migrationsverkets prognoser. Målgruppen anvisade barn och barn som beviljats permanent uppehållstillstånd (PUT) ökar varpå verksamheten anpassar och utökar boenden efter behov. Under 2013 erhöll 97 barn PUT och det finns sammanlagt 160 barn med PUT som verksamheten ansvarar för. Kostnader för barn i asyl och barn med PUT ersätts med faktiska kostnader. För anvisade barn erhålls en schablon på kronor dygnet vilket innebär en ekonomisk förlust då dygnskostnaden kan bli betydligt högre beroende på placering. Migrationsverket har uppgett att det finns planer att införa liknande schablon för barn med PUT vilket verksamheten nu planerar utifrån för att inte gå med ekono- Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

260 misk förlust. Ett förslag på ny överenskommelse mellan Malmö stad och Migrationsverket ska behandlas under mars 2014 i Kommunstyrelsen. Nuvarande överenskommelse gäller för 3 asylplatser och 12 PUT-platser, totalt 15 platser. I förslaget till ny överenskommelse föreslås antalet PUT platser utökas till 80. Detta med anledning av att Malmö stad redan har hand om 160 barn och på detta sätt vill säkerställa att få täckning för alla kostnader i samband med mottagandet. Eftersom 80 platser inom Hvb-verksamheten ligger under schablonen från Migrationsverket beräknas överskottet att delvis täcka kostnaderna för myndigheten för ensamkommande som Sociala resursförvaltningen bedriver samt andra eventuella avslag och andra extraordinära kostnader som uppstår inom verksamheten. Under hösten 2013 erhölls besked om att Migrationsverket inte fullt ut ersätter kostnader för administration för barn som har uppehållstillstånd, utan endast för den del som avser asylsökande. Myndighetsutövningen för ensamkommande barn har personal och omkostnader som för 2015 beräknas till tkr. Enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige att öka. Malmö tar emot en stor andel. Barnen kommer att kunna anvisas till Malmö p.g.a. anknytning till släkting eller bekant person. Andelen barn med PUT kommer förmodligen inte att minska, utan bestå eller öka. Andel av kostnaderna för administration som kommer att avse barnen med uppehållstillstånd antas därför vara 40 procent. I kostnad innebär detta ca tkr. Av dessa kommer förmodligen max 60 procent att ersättas (baserat på hittills utbetalda återsökningar). D.v.s. ca tkr ersätts inte av Migrationsverket. Under hösten 2013 erhölls besked om att Migrationsverket inte fullt ut ersätter verksamheten ensamkommande barns administrativa kostnader (personal och omkostnader) för myndighetsutövningen för barn som har uppehållstillstånd, utan endast för den del som avser asylsökande. Denna kostnad är i nuläget ofinansierad och beräknas till tkr. Migrationsverket har i februari 2014 meddelat att verksamheten ensamkommande barns OH kostnader (systemkostnader, administrativt verksamhetsstöd m.m.) inte ersätts, då detta inte anses rikta sig mot vård av barn. Även denna kostnad är därmed i nuläget ofinansierad och beräknas till tkr. Tolkkostnader som avser PUT barn. Verksamheten har även debiterats utredningskostnader i samband med LVU placeringar, samt så har en del placeringar på hotell gjorts. Dessa kostnader kan inte återsökas och beräknas till tkr. Sociala resursnämnden vill påtala att en del av de schabloner som betalas ut till Malmö stad och som bokförs inom KF-ansvar Statsbidrag flyktingar är avsedda att täcka delar av ovannämnda kostnader som inom vissa områden enbart uppstår inom sociala resursnämndens ansvarsområden. T.ex. schablon om 30 tkr (31, Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (NyErsF)) som ska täcka kostnader myndighetsavdelningens utredningskostnader för barn med PUT. Sociala Resursnämnden äskar med anledning av ovanstående ett utökat anslag om tkr. Invandrarservice och flyktingmottagande Enligt Migrationsverkets prognoser kommer personer att söka asyl i Sverige Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

261 Den prognostiserade ökningen förväntas inte avta under De främsta orsakerna till ökningen är det pågående kriget i Syrien. Migrationsverkets uppdaterade prognoser visar att det inte finns några tendenser som pekar på att konflikten kommer att upphöra inom den närmaste perioden. Det är inte enbart syrier som är på flykt utan även andra grupper som traditionellt sökt sig till Sverige, till exempel statslösa, kristna och kurder. Flyktinggrupper från Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia kommer sannolikt att fortsätta vara de stora grupperna av anländande flyktingar i Malmö även under Rådande bostadsbrist och trångboddhet i Malmö begränsar flyktingarnas möjlighet till egetboende och allt fler flyktingar placeras i anläggningsboende istället. Förvaltningen prognostiserar att det kommer flyktingar till Malmö även under En viss osäkerhet råder kring prognosen. Den förväntade ökningen ställer krav, inte bara på själva mottagandet, utan även på andra kommunala funktioner. Bostadsbristen är det största problemet. En stor del av flyktingarna bor inneboende hos vänner och släktingar eller hyr i andra hand. Möjligheterna till ett permanentboende är närmast obefintliga. Ett ökat antal flyktingar innebär också en ökad anhöriginvandring. Ökningen kommer också att påverka skola och barnomsorg. Mot den bakgrunden behövs en större beredskap att möta de ökade behoven. Invandrarservice kommer att följa utvecklingen av flyktingströmmen och kontinuerligt anpassa arbetssätt och rutiner för att möta den ökande belastningen i mottagningen av nyanlända flyktingar. Hemlöshet Sociala resursförvaltningen svarar för beställning och drift av de kommungemensamma boendena inom den socialt betingade hemlösheten. Under 2014 beräknas ett akutboende för hemlösa barnfamiljer starta. Dessutom har en beställning från stadsområdena om 2*30 genomgångslägenheter tillkommit under Stadsområdenas största utmaning inom hemlöshetsområdet är den strukturellt betingade hemlösheten och då framför allt för barnfamiljer. Planering pågår med MKB om ersättning för genomgångsboendet Per-Albin. Missbruksfrågor Efter önskemål från stadsområdena startade ett drogfritt stödboende i slutet av 2013 med 11 platser för personer som genomgått behandling på Avenbokens Rebo eller liknande behandlingsform. Erfarenheter visar att en del som genomgått behandling inte klarar av tiden efter behandlingshemmet i en egen lägenhet utan återfaller i missbruk. Boendet finansieras helt via hyresintäkter och avgifter från placerande stadsområden. Sofia behandlingshem är under utredning för en omställning av verksamhetsinriktning då efterfrågan av behandlingsplatser för kvinnor varit låg. Sysselsättningsfrågor Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

262 Inom avdelning Vuxna bedrivs en verksamhet, Utslussen, som riktar sig till personer som genomgått missbruksbehandling och behöver insatser för att komma ut i arbete eller studier och bli självförsörjande. Verksamheten är till 100 procent intäktsfinansierad och deltagarna får bistånd till insatsen från stadsområdena. Under 2013 fullföljde 25 personer (23 män och 2 kvinnor), 17 av dem är ute i arbete/sysselsättning (15 män, 2 kvinnor). 12 av dessa personer uppbar försörjningsstöd innan de fick arbete/sysselsättning och 8 av dessa 12 har blivit självförsörjande, d.v.s. verksamheten bidrar till att minska försörjningsstödet. Stadsområdena betalar en månadsavgift för sina deltagare som finansieras via vårdbudgeten vilket, med tanke på de snäva ramar stadsområdena har för missbruksvården, medför att stadsområdena inte beviljat bistånd i den utsträckning som krävs för att fullt ut finansiera Utslussen. Under 2013 har verksamheten gått med underskott. För att säkra Utslussen och utveckla konceptet föreslås samma finansieringsmodell som för behandlingsinstitutionerna, d.v.s. 60 procent anslagsfinansiering och 40 procent intäktsfinansiering. Verksamhetens budget är tkr 2014 och ett 60 procentigt anslag innebär ett kommunbidrag om tkr. Detta kan finansieras via anslaget för ekonomiskt bistånd som en social investering. Hur investeringen faller ut följs upp i samband med Sociala resursförvaltningens årsbokslut. För att garantera en långsiktighet i Utslussen äskas tkr ur anslaget för ekonomiskt bistånd alternativt ur arbetsmarknadsbudgeten. Brukarinflytande Avdelningen avser att söka projektmedel ur Socialstyrelsens PRIO-satsning för att anställa brukarrepresentanter i första hand i LSS-verksamheterna. PRIO-satsningen upphör 2016 och därefter får ställning tas till en fortsättning av verksamheten Vård och omsorg Den 1 juli 2013 trädde omorganisationen i Malmö stad i kraft. För Sociala resursförvaltningen innebar detta att all LSS-verksamhet med undantag från myndighetsutövningen och kortidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS överförts till SRN. Sociala resursförvaltningen arbetar för att skapa synergieffekter med förvaltningens redan befintliga verksamheter utifrån Malmö stads LSS-plan och med brukaren i fokus. Som en del av omorganisationen pågår utredning om resursfördelning till LSS-verksamheten i Malmö stad. Förändringar i förhållande till dagens fördelningsmodell kan få ekonomiska konsekvenser för budgetåret 2015, då verkställighet av beslutad resursfördelningsmodell sker Det går inte i dagsläget att säga vilka ekonomiska konsekvenser som förändrad resursfördelningsmodell kan medföra för sociala resursnämnden. Nämnden vill dock påtala att det är av vikt att sociala resursnämnden erhåller de resurser som behövs för att kunna utföra uppdraget inom LSSverksamheten. Behov av utbyggnad av LSS-bostäder Det finns ett fortsatt behov av utbyggnad av LSS-bostäder i Malmö. De flesta som idag har behov av boende enligt LSS är unga vuxna med lindrigt/måttligt intellektuellt funktionshinder och medelålders personer med psykiska funktionsnedsättningar. I de flesta Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

263 fall är behovet en nära servicebostad, vilket innebär 8-10 lägenheter i direkt närhet till en större lägenhet med gemensamt utrymme och personalutrymme. En servicebostad kan lämpligen ligga i ett område med flerfamiljshus. Det finns också ett behov av en mindre gruppbostad i lantlig miljö för personer med utmanande beteenden liksom en mindre gruppbostad med integrerad skolgång. I december 2013 fanns det 870 lägenheter i 117 LSS-boenden i Malmö. Baserat på verksamhetens prognoser behöver Malmö, förutom boendeutbyggnaden 2014, bygga ca 55 nya LSS-lägenheter även Dessutom finns det behov av att under perioden avveckla äldre LSS-bostäder som inte längre är ändamålsenliga. Nya vård- och omsorgsformer, t.ex. förstärkt boendestöd, kan dock göra att behovet av LSS-bostäder minskar på sikt. För att planerad utbyggnadstakt ska vara möjlig, måste LSS-bostäder planeras in i alla nybyggnadsområden och villkoras vid markförsäljning. Sociala resursnämnden vill också framhålla vikten av att det avsätts medel för LSS-utbyggnad under Kommunstyrelsens anslag till förfogande under Anslag BoLSS Det finns i Malmö totalt 22 boenden med inriktning personkrets 3 d.v.s. personer med psykisk funktionsnedsättning. Flera verksamheter har påtalat behovet av ökad nattbemanning med anledning av ökad vårdtyngd men också med anledning av personalens säkerhet i hotfulla situationer. I dagsläget är ensamarbete nattetid frekvent förekommande och detta bedöms inte alltid tillfredsställande ur personal- och brukarsäkerhetssynpunkt. Ensamarbete nattetid är vanligt förekommande och behov av förstärkt nattbemanning gäller även i boende avsedda för personkrets 1 och 2. Frågan ska utredas vidare och kan innebära behov av utökning av anslaget för boenden enligt LSS. Fastighetsnettot har sedan BoLSS tillkomst 2001 ökat mer än vad som kompenserats i ramen för prisökningar. Detta innebär att medel för vårdtyngd i resursfördelningsmodellen urholkas av det ökade fastighetsnettot. Problemet uppmärksammades av Centrum stadsdelsförvaltningen redan Även denna fråga måste utredas vidare och kan innebära behov av utökning av anslaget för boenden enligt LSS. Stadsfastigheter har fr.o.m en förändrad hyresmodell vilket medför ökade hyreskostnader. Sociala resursförvaltningens hyresavtal kommer kontinuerligt att granskas och anpassas till den nya modellen. Förändringen medför att medel som avsatts till LSS-verksamheten urholkas till följd av kostnadsökningen. För att framöver kunna tillgodose finansieringen av verksamhetens behov är det viktigt att sociala resursförvaltningen erhåller kompensation för de faktiska hyresökningarna Sociala resursförvaltningen äskar med anledning av ovanstående om ett tillskott på tkr. Vissa ombyggnader kommer vara nödvändiga om befintliga boenden ska kunna fortsätta användas på ett individanpassat sätt. Flera boende har funnits i många år och med tiden har utvecklingen kring hur man möter brukarna och dess behov förändrats och utvecklats. Ombyggnad kommer bli nödvändig för att möta nutidens och framtidens brukares behov och krav på utveckling Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

264 och självständighet. Boendeutveckling som helhet (behov, krav, miljö, utbyggnad, ombyggnad, kompetens, matchning mm) ses som en framtida utmaning. Brandskyddsåtgärder inom BoLSS Arbetet med brandskyddsåtgärder inom BoLSS är slutfört utifrån den information som nämnden har i nuläget. Vid eventuella restkostnader som kan uppstå kommer nämnden att vid behov äska medel från kommunstyrelsen. LSS-gruppbostäder Förändringar inom Regionens verksamheter, stängning av vårdavdelning inom psykiatrin, kan medföra en kostnadsutveckling inom LSS verksamheten. Brukaren får ingen plats på avdelningen utan kommer tillbaka till gruppboendet i sitt tillstånd. Detta kan medföra ökad bemanning på boendet för att möta den enskildes behov under en period. Flera av brukarna på de olika gruppbostäderna börjar uppnå en ålder då omvårdnadsbehovet blir större. Den högre åldern innebär också att brukarna inte har daglig verksamhet och är hemma på boendet under dagtid. Dessa två faktorer sammantaget medför att bemanningen på gruppbostäderna kan behöva förstärkas. Med en samlad LSS organisation så tydliggörs avvikelser och Lex Sarah anmälningarna. Det blir en samlad bild av verksamheterna men det innebär också att avvikelserna/anmälningarna belastar färre personer som utredare än i tidigare organisation. Det som har uppmärksammats under andra halvåret 2013 är att gemensamma utbildningar i bl.a. social dokumentation för medarbetarna ska prioriteras som ett utvecklingsområde. Externa platser enligt LSS Det finns fortsatt behov av alternativa lösningar särskilt för personer med utmanande beteenden. Vid ingången av 2014 hade 17 personer hemmahörande i Malmö, boende utanför kommunen; så kallade externa platser. Sju av dessa omfattar integrerat boende och skolgång. Det pågår en dialog mellan gymnasieförvaltningen och Sociala resursförvaltningen om man på sikt skulle kunna skapa en sådan lösning i Malmö, då det i nuläget inte finns detta alternativ. Under de senaste fyra åren har antalet nya externa platser i princip motsvarat antalet personer som har kunnat flytta tillbaka till Malmö. Prognosen pekar på att antalet externa platser kommer att förbli på samma nivå under Investeringar Se bilaga avseende LSS-utbyggnad åren för kommande äskanden av kommunstyrelsens medel till förfogande för LSS-utbyggnad. Korttidshem LSS Investerings- och omstruktureringskostnader i samband med nya lokaler förväntas uppstå under 2015 i samband med beräknad sammanslagning av 2 korttidshemverksamheter LSS med inriktning autism. Det planerade bygget har försenast och kommer inte att gå i drift under 2014 som planerat utan ny tidsplan är inflyttning i mars Det nya Dukatgatan planeras även innehålla en verksamhet för startboende enligt LSS. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

265 Daglig verksamhet enligt LSS I januari 2013 hade 637 brukare Daglig verksamhet enligt LSS. Under året ansökte 96 personer om insatsen och 48 brukare avslutade insatsen. I slutet av året var siffran 685, vilket innebär en nettoökning med 48 personer. Under 2013 har ett system för resursuppskattning introducerats i Daglig verksamhet. Som en förlängning av resursuppskattningen har en kapacitetsstyrningsmodell tagits fram. Instrumenten ger en bild av varje enskild brukares behov och säkrar att resurserna styrs och fördelas utifrån dessa. I Daglig verksamhet finns sju verksamheter för personer i behov av tydliggörandepedagogik, främst inom autismspektrat. Här har 107 brukare sin dagliga verksamhet förlagd. Personer med autismspektrumstörning är den målgrupp inom Daglig verksamhet som behöver mest personalstöd. Orsaken är att problemskapande beteende (utagerande/självskadebeteende) är förekommande. I stort sett alla personer som tillhör målgruppen har insatsen under hela sitt vuxna liv, då det inte är aktuellt med andra sysselsättningsåtgärder. I nuläget är det trångt i flera av verksamheterna. Det ökar konfliktytorna och är helt i motsats till vad dessa brukare behöver. Verksamheten behöver utökas med ytterligare lokaler, men även finna nya former att organisera verksamheten på. Under 2013 har förenklade arbetsskador rapporterats in i Daglig verksamhet. 95 procent av dessa har inträffat i verksamheter för personer i behov av tydliggörandepedagogik. En ytterligare förtätning av brukare i dessa verksamheter, förväntas leda till en ökning av antalet arbetsskador samt ökade konflikter mellan brukare. Fyra av sju verksamheter som arbetar med tydliggörandepedagogik finns på Elinelundsområdet, tidigare Pilängens vårdhem. Problematiken vid verksamheterna liknar varandra. Hög personalomsättning, hög korttidsfrånvaro och hög statistik på förenklade arbetsskador. Området och omfattningen kan bidra till viss institutionalisering. Det är angeläget att hitta alternativa lokaler med tydligare verksamhetsinnehåll, ökad grad av samhällsdeltagande och mer variation. Under de senaste åren har det varit ett starkt fokus på brukare med autismspektrumstörning, då konsekvenserna av att inte tillgodose deras behov är påtagliga. I övrig daglig verksamhet har det under flera år funnits behov av nya lokaler då brukartätheten i verksamheterna ökat. Omstrukturering av befintliga lokaler för brukare med omfattande intellektuell funktionsnedsättning har krävts, för att verkställa beslut för avgångselever. Konsekvensen blir att det är trångt i dessa verksamheter. I de tre verksamheter som riktar sig till personer med omfattade funktionsnedsättning och i fyra av de sex verksamheter som riktar sig till personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning har mer än 25 brukare sin dagliga verksamhet förlagd. Intentionen har under många år varit att max 20 brukare ska delta i en daglig verksamhet, men trenden har under de senaste fem åren varit den motsatta. I förvaltningens lokalförsörjningsplan anges att daglig verksamhet behöver tillföras en lokal årligen. Daglig verksamhet har inte tillförts medel till ny lokal sedan Under 2013 har ett ökat antal personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning med psykosociala problem, missbruk och kriminalitet ökat anslogs medel för att starta Resurs DV och i nuläget deltar nio brukare i verksamheten och stödbehoven är omfattande. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

266 I 12 dagliga verksamheter har Lean implementerats. Detta har lett till höjd kvalitet i genomförandeplaner och övrig dokumentation, ökad medvetenhet om betydelsen av händelserapportering, närmare pedagogiskt stöd till personalen och en bättre arbetsmiljö genom kontinuerlig uppföljning av arbetstillfredsställelse. Utifrån resursuppskattningen motsvarar 2013 års nettoökning på 48 personer närvaropoäng i veckan och 12,75 heltidsbefattningar, räknat i medeltal. Verksamheten tillfördes fem nya befattningar genom omfördelningar inom förvaltningens budgetram. Genom att LSS boende och Daglig verksamhet sedan juli 2012 ingår i samma förvaltning utreder förvaltningen hur man på sikt kan finna synergier mellan verksamheterna. Utveckling Daglig verksamhet I Malmö slutar c:a elever årligen gymnasiesärskolan slutar 29 elever varav 26 bedöms vara aktuella för daglig verksamhet. Fem av dessa är i behov av extraordinära insatser. När dessa elever börjar i daglig verksamhet, behövs initialt (för vissa brukare alltid) en hög personalbemanning. Det ställs krav på specialkompetens hos personalen och hög grad av lokalanpassningar. Vissa brukare behöver egen ingång, egen toalett, eget kök och har ingen möjlighet att vistas i samma lokaler som andra. 26 nya brukare motsvarar enligt resursuppskattningen 6,5 helårsbefattningar, räknat i medeltal. Till detta tillkommer andra nyansökningar till daglig verksamhet bedöms 23 av de 29 avgångselever som slutar gymnasiesärskolan vara aktuella för daglig verksamhet. Åtta av dessa är personer med autismspektrumstörning, varav två bedöms vara i mycket omfattade behov av stöd. Det motsvarar enligt resursuppskattningen 5,75 helårsbefattningar, räknat i medeltal. Till detta tillkommer andra nyansökningar till daglig verksamhet. Äskanden Daglig verksamhet Mot bakgrund av att verksamheten ökat med 48 brukare 2013 och den beräknade nettoökningen 2014 och 2015 på 49 personer per år äskas om tkr till två lokaler till daglig verksamhet tkr till 10 nya befattningar till daglig verksamhet Övrig och gemensam verksamhet Avdelningen för överförmyndarärenden På Avdelningen för överförmyndarärenden finns sedan den 1 januari tjänster; en avdelningschef, två assistenttjänster, tre handläggartjänster avseende barnärenden (varav en nyinrättad per den 1 januari 2014) inklusive ensamkommande barn, fyra handläggartjänster avseende ansökningsärenden samt sju handläggartjänster avseende pågående ärenden inklusive granskning. Två av handläggartjänsterna har varit vakanta under första halvan av Arbetsbelastningen på avdelningen är fortfarande hårt ansträngd och överförmyndarnämndens mål avseende handläggningstider uppnås inte. Medarbetarnas arbetstillfredsställelse och stress följs upp löpande. En utvärdering av om antalet tjänster är tillräckligt behöver göras framöver. Effekten av dels den Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

267 nyinrättade tjänsten, dels den fulla bemanningen behöver dock först ses. Avdelningen för överförmyndarärende utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Tillsynen ska ske med utgångspunkt i granskning av ställföreträdarnas redovisningar. Avdelningen granskade under 2013 drygt redovisningshandlingar. Antalet årsräkningar ökar med i genomsnitt ca 4,5 procent varje år. Antalet ärenden avseende ensamkommande barn ökade med nästan 10 procent under Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn, både till kommuner som har och inte har någon överenskommelse om mottagande. Lagändringen kan, beroende på vilket genomslag den får, komma att minska antalet ärenden avseende god man för ensamkommande barn i Malmö. En viktig del av Avdelningen för överförmyndarärendens verksamhet är att rekrytera personer till uppdrag som ställföreträdare. I uppdraget ingår att ansöka om anordnande av god man/förvaltare till tingsrätten samt lämna förslag på lämplig ställföreträdare. Drygt 500 ansökningar till tingsrätten hanteras varje år. Utredningen om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare har i betänkandet Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27) föreslagit att överförmyndarna ska ges ett utökat ansvar för utredningen i ärenden om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken och förvaltarskap. Enligt förslaget ska det vara överförmyndaren, i stället för tingsrätten, som ska ha till uppgift att hämta in nödvändig utredning, till exempel yttranden från anhöriga eller läkarintyg, i de ärenden om godmanskap eller förvaltarskap i vilka tingsrätten fattar beslut. Detta i syfte att renodla domstolarnas verksamhet. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli Om den föreslagna ändringen sker kommer detta att innebära nya arbetsguppgifter samt en ökad arbetsbörda för medarbetarna på Avdelningen för överförmyndarärenden. Avdelningens handläggningstider i dessa ärenden kommer att bli längre. Västerås stad och Stockholms stad har i ett gemensamt projekt utvecklat ett nytt verksamhetssystem med tillhörande e-tjänst, för överförmyndarverksamheten. Genom Sambruk, en ideell förening som arbetar med kommunal verksamhetsutveckling, kommer verksamhetssystemet att erbjudas alla svenska kommuner. Avdelningen för överförmyndarärenden har i samarbete med Stadskontoret inlett en utredning av förutsättningarna för en övergång till detta nya system Statsbidrag flyktingar Enligt Migrationsverkets prognoser kommer personer att söka asyl i Sverige Den prognostiserade ökningen förväntas inte avta under De främsta orsakerna till ökningen är det pågående kriget i Syrien. Migrationsverkets uppdaterade prognoser visar att det inte finns några tendenser som pekar på att konflikten kommer att upphöra inom den närmaste perioden. Det är inte enbart syrier som är på flykt utan även andra grupper som traditionellt sökt sig till Sverige, till exempel statslösa, kristna och kurder. Flyktinggrupper från Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia kommer sannolikt att fortsätta vara de stora grupperna av anländande flyktingar i Malmö även under Rådande bostadsbrist och trångboddhet i Malmö begränsar flyktingarnas möjlighet till egetboende och allt fler flyktingar placeras i anläggningsboende istället. Man hoppas att fortsatt EU-harmonisering under 2014 ska ge en jämnare fördelning av flyktingar i Europa men man ser alltjämt Sverige som en relativt stor mottagare av asylsökande. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

268 Prognosen är därför osäker men Malmö stads Invandrarservice gör bedömningen att det totala mottagandet av flyktingar/anhöriga kommer att omfatta ca 1300 nyanlända årligen under 2014 respektive Budget Statsbidrag flyktingar I den periodiseringsmodell som Malmö stad tillämpar för schablonersättningen fördelas varje års ersättning över 3 kalenderår, så att de ingående andelar av ersättningen varierar. Variationen ska spegla hur motsvarande kostnader för det aktuella året förväntas fördela sig över treårsperioden. Underlaget för beräkningen av budget 2015 utgörs av de flyktingar som mottogs i kommunen 2013, samt de flyktingar som förväntas anlända under 2014 och Under 2013 mottogs 1376 flyktingar och är därmed det enda kända antalet mottagna flyktingar. Prognosen för 2014 respektive 2015 är ca 1300 personer/år. Flyktingmottagande i Malmö ligger på nivåer som kan jämföras med 2013 och ersättningen utbetalas enligt ersättningsförordningen 2010:1122. Till budgeten ska tilläggas: "Glappet" som utbetalas en gång för varje flykting under 65 år, ej sekundära. Grundersättningen som utbetalas med hela beloppet vid ett tillfälle. Prestationsbaserad ersättning för högt mottagande. 30/4 - stöd - är ersättning för stödinsatser av förebyggande karakter som riktas till asylsökande barn. Barnschablon. Budget 2015, beräknad utifrån idag gällande ersättningsnivåer beräknas därmed till 113,3 Mkr enligt nedan: Sociala resursnämnden äskar om att få disponera den schablon om 30 tkr (31, Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (NyErsF)) som ska täcka kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten. Denna schablon betalas ut med automatik men bokförs inom KF-ansvar statsbidrag flyktingar. Avslag från migrationsverket avseende ansökan för att täcka myndighetens utredningskostnader (inom verksamheten ensamkommande) motiveras med att denna schablon är avsedd att finansiera dessa kostnader. En del av schablonen är avsedd för kostnader för god man inom överförmyndarförvaltningen. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

269 4.1.5 Personlig assistans Insatsen personlig assistans är till för personer som har stora, varaktiga och omfattande hjälpbehov. Det innebär hjälp med personlig hygien, att klä på och av sig, att äta och att kommunicera med andra, det vill säga grundläggande behov. Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka är det Försäkringskassan som bedömer rätten till asisstansersättning enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. För den som beviljats assistansersättning skall den kommun som enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har ansvar för insatsen, ersätta Försäkringskassan för kostnader för de första 20 assistanstimmarna i veckan. Under ansvar Personlig assistans enligt rubrik ovan redovisas enbart de kostnader Sociala resursförvaltningen har i förhållande till Försäkringskassan avseende de första 20 assistanstimmarna i veckan för personer som beviljats assistansersättning. Enligt beslut i kommunfullmäktige (KF 242, ) skall eventuellt över- respektive underskott avseende personlig assistans justeras i samband med resultatöverföring och således inte påverka sociala resursförvaltningen resultat. Sedan 2008 har ärendemängden inom verksamheten Personlig assistans ökat, från 359 till 438 i snitt för 2013, med motsvarande kostnadsökning som följd. Eftersom nivån på kommunbidraget inte utvecklas i takt med kostnadsökningen redovisar verksamheten ett allt högre underskott från år till år. Mellan åren 2010 och 2013 ökade verksamhetens underskott med tkr eller 38,9 procent. För 2014 budgeteras kostnader för verksamheten på kr, belopp som är baserat på 445 ärenden i månaden och ett timpris på 285 kr års avstämningsbelopp är kr vilket innebär att verksamheten är underfinansierad med tkr redan i början av året. Antalet personer som beviljas assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken förväntas öka de närmaste åren. En ökning i samma takt som tidigare beräknas resultera i en bruttokostnad per år för perioden på tkr, tkr respektive tkr. Vid en årlig ökning av avräkningsbeloppet med 2 procent under samma period beräknas verksamhetens underskott bli ca tkr, tkr, respektive tkr för åren 2015, 2016 och Beräkningen är baserad på en ökning av antalet ärenden med 3 procent under den kommande treårsperioden. Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)

270 År 2013 redovisade verksamheten även intäkter (1 177 tkr) i form av ersättning från Migrationsverket för varaktig vård av flyktingar. En ersättning motsvarande det belopp som kommunen betalar till Försäkringskassan för de första 20 assistanstimarna i veckan kan efter ansökan erhållas från Migrationsverket i de fall den assistansberättigade uppfyller kraven. Ersättningen, i de fall den beviljas, bidrar till en minskning av verksamhetens underskott. Verksamheten budgeterar dock inga intäkter då Migrationsverket bedömer rätten till ersättning med restriktivitet, från fall till fall och rätten upphör när den assistansberättigade erhåller svenskt medborgarskap. 4.2 Investeringar Nämnden planerar investeringar för perioden för tkr per år. Den årliga driftskostnaden i form av räntekostnader och avskrivningar finansieras genom erhållen kompensation för pris/lön/demografi Investeringsplan Objekt vars bruttoutgift understiger 15 Mkr (belopp i tkr) Bruttoutgift Driftkonsekvens Sociala resursnämnden, Budgetskrivelse (32)