Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS



Relevanta dokument
Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

UROTERAPEUT

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Vad kan uroterapi erbjuda? Johanna Sjögren

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut. Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut. Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd :43:03

Skånes universitetssjukvård V O Kvinnosjukvård Bäckenbottencentrum BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN ANTAL GÅNGER 5 8

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset

Bedömning av bäckenbotten

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Träna din bäckenbotten!

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland

Ta kontroll över din blåsa

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

UroGynekologiskt Centrum

Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens

Urininkontinens hos kvinnor

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Urininkontinens, utredning och behandling

Inkontinens vid ansträngning

För att identifiera urinläckage fråga

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa

Träna din bäckenbotten!

Blåsdysfunktion hos äldre

Urininkontinens. du är inte ensam...

Patientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa?

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

TRÄNA DIN BÄCKENBOTTEN- MUSKULATUR. Vi lär dig hur du ska träna din bäckenbottenmuskulatur på ett korrekt sätt.

Alternativ till kateterbehandling

Vård och behandling vid urininkontinens NÄTVERKSTRÄFF KONTINENS

Patientinformation bäckenbottenträning

Urininkontinens hos män och kvinnor

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Äldre och urininkontinens

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Riktlinjer urininkontinens

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg

Blås- och bäckenbottenträning

BPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus

INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR

regionvastmanland.se Bäckenbotten Andrea Hess Engström Fysioterapeut Kirurgklinikens rehabenhet

Blås- och bäckenbottenträning

Fysioterapeutens roll vid bedömning och behandling av bäckenbottendysfunktioner

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media

Okt Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Inkontinensbesvär. - bedömning och behandling ur ett uroterapeutiskt perspektiv

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Klimakteriet: inverkan på bäckenbotten och på blåsa och tarm

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

Problem med avföring och urin efter operation

Urininkontinens hos kvinnan basal utredning. Claudia Bruss, öl Skånes universitetssjukhus 2018

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Svenskarna om inkontinens

Kvinnlig urininkontinens

Kvinnlig urininkontinens

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. Solutions with you in mind

Hela bäckenbotten. Aspekter av fysioterapi inom Bäckenbottencentrum Karolinska

Utredning och behandling av blåsstörning

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?

Attends Soft är en komplett produktserie för lätt till medel inkontinens

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Man brukar räkna med att ungefär personer i Sverige har urininkontinens.

Utredning och behandling av LUTS. Johanna Sjögren, specialistsjukgymnast/uroterapeut Lars Malmberg, Överläkare VO Urologi Skånes Universitetssjukhus

Att leva med Inkontinens

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Konservativ behandling av framfall Anette Jansson Barnmorska / uroterapeut

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

Gunilla Glad Mattsson Barn och ungdomssjukhuset, US Faculty of Health Sciences Linköping

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Riktlinje för god inkontinensvård

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

4. Beteendeterapi och fysikalisk behandling

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

FÖRSLAG TILL UTREDNING OCH BEHANDLING VID DAGINKONTINENS

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Transkript:

Uroterapi Karin Holen Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

Uroterapeut 40 poäng distansutbildning Sjuksköterskor, Barnmorskor, Sjukgymnaster och Läkare

UROTERAPEUT - EN VIKTIG RESURS I VÅRDEN Uroterapeuter utreder och behandlar personer med urinläckage eller andra blåsstörningar eller personer med avföringsläckage, tarmtömningsproblem eller sexuella problem i samband med inkontinens. I uroterapeutens arbete ingår att skapa förståelse för sammanhanget mellan orsak och symtom. Grunden inom uroterapi är att kartlägga problemet, liksom uppföljning av insatta åtgärder.

UROTERAPEUT - EN VIKTIG RESURS I VÅRDEN Uroterapeuten undervisar om och utbildar i blåsansoch tarmens funktionsstörningar. Utvecklings- och forskningsprojekt ingår ofta i uroterapeutens arbete. Uroterapeuten har professionella kunskaper när det gäller utprovning och har rätt till förskrivning av hjälpmedelsprodukter samt göra utvärdering av hjälpmedel vid inkontinens. Uroterapeuten innehar alltid en legitimation i sin grundprofession.

Uroterapi Beteendeterapeutisk behandling patienten ändrar sina vanor och/eller genomför träningsprogram Främsta målen kontinens, normaliserad blås- och tarmtömning, individuellt anpassade hjälpmedel och ökad livskvalitet

Utredning Anamnes Hemtest Urinprov Residualurinmätning Bedömning av bäckenbottenmuskulaturen

Frågeformulär Bakgrundsuppgifter Urin- och avföringsbesvär Ansträngningsrelaterat Trängningsrelaterat Hur ofta och i vilka situationer läcker pat Uppskattningsvis hur stort läckaget är Eventuella hjälpmedel Blåstömningssvårigheter Preventiv miktion Obstipation/trög tarm Läckage av avföring eller gas UVI: hur ofta, odlingsverifierat

Frågeformulär forts. Patientens upplevelser av problemet VAS Femgradig skala med ord Inte besvärande alls Något besvärande Besvärande Mycket besvärande Outhärdligt

Frågeformulär forts. Påverkan på det sociala livet Minskad fysisk aktivitet Minskade allmänna aktiviteter (bio, affärer) Minskat umgänge (vänner/föreningsliv) Minskat samliv Har problemen påverkat förhållandet till partnern Störd sömn

Livskvalitet Inte hur man har det utan hur man tar det!!! Vilka situationer och aktiviteter undviker patienten? Realistiska mål!

Vätskeintag Urinmängd Dygn Dag/natt Frekvens Medelvolym Maximal enskild mängd Läckagetest Dygn Maximal enskild mängd Situation? Hemtest

Behandlingsmetoder Rådgivning Bäckenbottenträning Biofeedback Blåsträning Beteendeterapi Avspänning Hjälpmedel Elektrostimulering/TENS Akupunktur Toaletträning RIK - Ren Intermittent Kateterisering

Dryckregim Ca 1500 ml/dygn All kost innehåller vätska Kroppen utsöndrar vätska Undvik vätskeintag efter kl. 18-19 Undvik vätskedrivande och blåsretande drycker

Blåsregim 1200-2000 ml/dygn 5-8 miktioner/dygn 200-400 ml/miktion Största enskilda volym 400-500 ml Nykturi 1-2 miktioner/natt

Bäckenbottenträning Ansträngningsinkontinens Gas- och faecesinkontinens Överaktiv blåsa Prolaps Graviditet och postpartum Påverka samlivet Hyperton bäckenbotten Rygg- och bäckenbesvär

Funktionell enhet God bålstabilitet Bäckenbottenbotten Bålen, transversus abdominis och multifiderna Diafragma Systemen interagerar Samarbetar och påverkar varandra Dysfunktion i en del påverkar de andra delarna negativt

Anatomi/fysiologi Anatomi Visa bäckenmodell Visa bilder Fysiologi Förbättra styrkan och uthålligheten Tryckökning i urethra Blåsbas och urethra flyttas framåt/uppåt Muskelmassan ökar i volym och ger stöd Inhibera detrusoraktivitet

Träning Olika utgångsställningar Olika träningsformer Identifieringsträning Styrketräning Funktionell träning Snabbhetsträning Uthållighetsträning

Träningsprogram Initialt: Submax 3 set/dag i ca 2 veckor Maxknip 6-8 sek, 8-12 rep, 3 set/dag Funktionell träning alltid! Profylaktiskt maxknip 2 ggr/vecka

Träning forts. Duration RUTINER!! MOTIVATION!! Hög ålder är inget hinder för träning

När har patienten besvär? Intraabdominell tryckökning Hosta/nysning Skratt Fysisk aktivitet Tunga lyft Arbete Vård av anhörig Lägesförändring Trängningar

Kontraherar fel muskler Håller andan Krystar Tränar för kort period Okoncentrerad Vanligaste felen

Hjälp för att hitta rätt muskler Tydlig anatomi och fysiologi Palpation vaginalt med facilitering Rektal palpation Biofeedback Elektrostimulering, 50 Hz Avspänning Basal kroppskännedom

Pat kan själv prova. Submaximala knip Olika utgångsställningar Liggande: rygg, sida, mage Sittande Stående Avlastat Belastat Självpalpation Tampong Vaginala tyngder

Ultraljud Perineal undersökning Ger en överblick över bäckenbotten Undersöker bäckenbotten funktionellt Ger feedback till patienten, kvitto på att patienten gör rätt Kontraktionen kan mätas och jämföras vid olika tillfällen Bra komplement till palpationen

Midsagittal view. ARA: Anorectal Angle A: Anal Canal R: Rectum V: Vagina U: Urethra B: Bladder SP: Symphysis Pubis

Pelvic-core Uppvärmning Venpumpövningar PFMT i olika utgångsställningar Snäll coreträning Funktionell träning Balans

Råd vid ÖAB Vätskeintag högst 1500 ml vätska/dygn. Reducera koffeinhaltiga drycker Regelbunden tarmtömning - undvik förstoppning Undvik övervikt, ev. reducera vikten Kost/motion UVI/resurin Vid blåstömningssvårigheter bra teknik Undvik preventiv miktering Sikta mot 3-4 timmars tömningsintervall

Miktioncykel Fyllnadsfas lagringsfas tömningsfas Urinblåsan fylls Urinblåsan är fylld till hälften - beredskapssignal Kan skjuta upp miktionen medvetet Urinblåsan töms viljemässigt

Ex på stategi Stanna upp Ev. sätta sig ner Slappna av Ta djupa andetag, sluten läppandning Mental träning jag är chef över blåsan Kontrahera bäckenbotten Rusa inte till toaletten Avbetingning

Strategier forts. Mål: att inte miktera oftare än var 3:e till 4:e timme Vid trängning: bemöt och avled den Vänta därefter inte för länge med att miktera Förskjut tiden mellan trängning och miktion långsamt Träna inte på natten Använd avslappningstekniken i förväg vid situationer som man vet är besvärliga

Hjälpmedel Absorberande skydd Contrelle kontinensbåge Hygienunderlägg Tappningskateter Absorberande skydd med kolfilter Analplugg

Contrelle Aktivgard - märkt hjälpmedel mot ansträngningsinkontinens Mjuk formad skumplast i tre storlekar Mättas med vatten Rätt applicerad korrigerar blåshalsens läge Max 16 timmar Engångsbruk Toalettbesök utförs som normalt Vid menstruation bör bytas var 4-6:e timme

Contrelle Aktivgard forts. I väntan på operation Vid fysisk aktivitet Vid speciella tillfällen Dans Brännbollsturnering Skogsutflykt Stranden Ej ersättning för bäckenbottenträning!!

Maximal elektrostimulering Överaktiv blåsa Vaginal samt anal elektrod Stimulering 20 min Frekvens: 10 Hz Amplitud: Hög men ej smärtsam Aktiverar nervbanor som är lättillgängliga Mindre intensiva trängningar Reducerad miktionsfrekvens

TENS Överaktiv blåsa Hudelektroder Stimulering 30 min/dag Frekvens: 2 Hz S2, S3 eller S2 och S3 Akupunkturliknande TENS

Akupunktur Överaktiv blåsa Önskad effekt Ökad sympaticustonus Ökad blåsfyllnad Effektivare tömning Stimulering 20-40 min/behandling 2 ggr/vecka initialt, senare 1g/vecka 8-12 behandlingar

sinoba.se Föreningen för kunskap om urininkontinens och blåsproblem nikola.nu Nätverk inom blås- och tarmfunktionsstörning