Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.
Sida 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD:... 1 URININKONTINENS/ BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING... 1 1 INLEDNING... 3 2 ANSVAR... 3 2.1 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA (MAS)... 3 2.2 VERKSAMHETSCHEF... 3 2.3 SJUKSKÖTERSKA, FYSIOTERAPEUT/ SJUKGYMNAST... 4 2.4 OMSORGSPERSONAL... 5 3 RUTIN UTREDNING URININKON- TINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING... 5 3.1 KVALITETSSÄKRINGSPROGRAM OCH UTREDNING... 6 3.1.1 Basal utredning vid urininkontinens... 6 3.1.2 Senior alert... 7 3.1.3 Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning... 7 3.2 DOKUMENTATION... 7 4 BEHÖRIGHET ATT FÖRSKRIVA IN-KONTINENSHJÄLPMEDEL 8 4.1 UTBILDNINGSKRAV... 8 5. BEHÖRIGHET FÖR KATETERISERING AV URINBLÅSA... 9 5.1ORDINATION... 9 5.2 VEM FÅR UTFÖRA ORDINATIONEN... 9 5.3 DELEGERING... 9 5.4. DOKUMENTATION... 9
Sida 3 (9) 1 Inledning I en god och säker hälso- och sjukvård ingår att förhindra vårdbetingad inkontinens genom ett aktivt förebyggande arbete. I ansvaret ingår att identifiera, bedöma och förebygga urinläckage. Alla personer som bor i ett särskilt boende och har urinläckage och som inte redan är utredd för detta, ska utredas enligt NIKOLA kvalitetssäkringsprogram 1. Ingen ska erhålla inkontinenshjälpmedel före utredning. Innan beslut fattas om eventuella inkontinenshjälpmedel ska alltid alternativa metoder prövas, exempelvis toalettassistans. Inkontinenshjälpmedel ska alltid vara individuellt utprovade för att säkerställa att produkten är anpassad efter patientens behov. Patienten ska erbjudas de förbrukningsartiklar som behövs vid inkontinens. Inkontinenshjälpmedel är kostnadsfria för personer som har urinretention, urininkontinens och/eller tarminkontinens. Det förebyggande arbetet ingår i vårdgivarens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2 och patientsäkerhetsarbete. 2 Ansvar 2.1 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. MAS ansvarar för att det finns lokala regler som styr hälso- och sjukvården samt att följa upp dessa. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska har på delegation från nämnd rätt att utfärda behörigheter att förskriva förbrukningsartiklar vid vissa inkontinenstillstånd. 2.2 Verksamhetschef 3 Verksamhetschef ska tillgodose hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främja kostnadseffektivitet genom att hälso- och 1 NIKOLA Kvalitetssäkringsprogram vid blåsfunktionsstörning, 2012. 2 Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 29.
Sida 4 (9) sjukvårdspersonalen har förutsättningar att utföra sitt förebyggande arbete. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten följer MAS regel och arbetar efter den aktuella instruktionen från Vårdhandboken vid katetrisering av urinblåsa. Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för att se till att det finns Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast som har formell kompetens och därmed möjligheten att få förskrivningsrätt. Verksamhetschefen ansvarar för att kontinuerligt informera MAS om vilka som har genomgått den utbildning som krävs för att få förskrivningsrätt. 2.3 Sjuksköterska, fysioterapeut/ sjukgymnast Förskrivande sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast har ansvaret för inkontinensvården och inkontinenshjälpmedlen inom sitt ansvarsområde. Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast ansvarar för att förskrivningen föregås av en bedömning och utredning om bakomliggande orsaker. Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast med förskriv-ningsrätt ansvarar för förskrivningen och att hjälpmedlet provas ut individuellt. Förskrivande Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast ska bedöma, genomföra, följa upp och utvärdera inkontinensvården/hjälpmedel, se till att vården samordnas och bedrivs i samverkan med övrig vårdpersonal. Ordinationen ska dokumenteras i status under sökordet elimination samt i en vårdplan. Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast med förskrivnings-rätt ansvarar även för att patient/närstående och personal får den information och handledning som behövs. Sjuksköterskan ansvarar för att utföra katetriseringen enligt ordination samt att patienten får ordinerad kateter, rätt påse och upphängningsanordning alternativt ventil. I ansvaret ingår även att ansvara för kontroll, åtgärder och uppföljning av kateterrelaterad omvårdnad
Sida 5 (9) Urinvägskatetrar hör till de förbrukningsmaterial som lyder under medicintekniska produkter och vid skador på katetern ska detta anmälas enligt Lex Maria. Vid förträngning av urinröret eller vid andra svårigheter ska alltid läkare kontaktas. Katetriseringen ska vid dessa tillfällen utföras av läkare. 2.4 Omsorgspersonal Omsorgspersonalen ansvarar tillsammans med Sjuksköterska, fysioterapeut/ sjukgymnast för den allmänna omvårdnaden vid inkontinensvård och att rätt hjälpmedel används till rätt person och på rätt sätt. Omsorgspersonalen ska tillsammans med förskrivande Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast medverka till att kritiskt granska, delta i utprovning och utvärdering av inkontinenshjälpmedel samt utföra de ordinationer som sjuksköterskan ordinerar exempelvis toalettassistans. Omsorgspersonalen ansvarar för att informera förskrivaren eller tjänstgörande sjuksköterska om eventuella avvikelser. 3 Rutin utredning urininkontinens/blåsfunktionsstörning Det är viktigt att identifiera om boende som flyttar in har urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning. Enheterna ska ha lokal rutin för omhändertagande av dessa boende. I omhändertagandet ingår kunskap om och tillämpning av utredning, bedömning och åtgärd. Senast inom fjorton dagar efter det att den boende flyttat till ett vård- och omsorgsboende ska förskrivande sjuksköterska eller fysioterapeut/sjukgymnast ha påbörjat en basal utredning som innebär en bedömning av om urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning förekommer samt vidta förebyggande åtgärder. Om den boende avböjer ska detta respekteras och dokumenteras. När utredningen är utförd ska patient/närstående och omsorgspersonal informeras om vilka åtgärder som ska vidtas. Uppföljning ska ske minst en gång om året eller vid förändringar i patientens hälsotillstånd.
Sida 6 (9) 3.1 Kvalitetssäkringsprogram och utredning Gör en bedömning och använd senioralerts mall för riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens). Vid själva utredningen ska mallarna i NIKOLA;s kvalitetssäkringsprogram användas. Börja alltid med att ställa några enkla frågor till den boende. Om vederbörande: läcker urin hinner fram till toaletten vid urinträngning har färre än 4 eller fler än 8 miktioner per dygn använder inkontinenshjälpmedel 3.1.1 Basal utredning vid urininkontinens Basal utredning vid urininkontinens syftar till att identifiera bakomliggande orsaker och att utesluta eventuella medicinska skäl till inkontinensen. Den bör leda till en preliminär diagnos. Utredningen görs av hälso- och sjukvårdspersonal, vanligtvis en sjuksköterska. Sjuksköterskan ska göra en bedömning av vilka delar som den basala utredningen ska omfatta, samt genom läkarkontakt, initiera en fördjupad medicinsk utredning vid misstankar om att medicinska åtgärder kan vara nödvändiga att vidta. Många äldre personer är obenägna eller oförmögna att genomgå komplicerade utredningar. Etiska avgöranden är därför viktiga när det gäller omfattning och inriktning på utredningen som därför måste individanpassas. Status hos äldre personer förändras ofta snabbt. Därför ska omprövning och utvärdering av ordinationer och utredningar göras regelbundet. Basal utredning Omfattningen och vilka delar som ska ingå ska bedömas av utredande sjuksköterska utifrån patientens problem och i samverkan med patienten: Anamnes beskriver bakgrunden till blåsfunktionsproblemen. Här ingår också att utesluta en medicinskt bakomliggande orsak. En noggrann anamnes är ett viktigt instrument, där personen som är berörd själv får skatta sina symtom och problem. I ett strukturerat samtal kan man få veta det mesta om vilka besvär som föreligger. En dialog ger möjlighet att förtydliga frågor och information men är också ett tillfälle till observation.
Sida 7 (9) Status går ut på att beskriva personens nuvarande situation och omfattningen av urininkontinensen. Urinmätning ger information om dygnsvolym av urin, antal blåstömningar, största och minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt samt eventuell förekomst av urinläckage. Läckagemätning ger ett objektivt mått på mäng-den urin som den äldre personen läcker. Mät-ningen genomförs när behandling med toalett-assistens inte har medfört avsevärd förbättring. Mätningen används i utredningssyfte och vid utprovning och utvärdering av inkontinens-hjälpmedel. För att få en uppfattning om den totala urinmängden och fördelningen över dygnet görs läckagemätning och urinmätning samtidigt. Dryckesmätning utförs parallellt med urin-mätning eller läckagemätning. Viktiga para-metrar är dygnsmängd vätska, fördelning mellan dag och natt samt typ av vätska. Toalettschema innebär en kartläggning av den äldre personens blåstömningsmönster. Residualurin. Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras och ordination ska finnas av ansvarig läkare för patienten. Undersökningen kan utföras med tappningskateter eller med fördel med hjälp av en så kallad bladderscan (ultraljuds-undersökning). 3.1.2 Senior alert Riskbedömningsinstrument för blåsdysfunktion (inkontinens) http://www.lj.se/info_files/infosida40882/riskbedomning_blasdy sfunktion_inkontinens_140101.pdf 3.1.3 Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning 4 Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning på individnivå. Kvalitetssäkringsprogrammet och blanketterna finns att hämta hem på www.nikola.nu 3.2 Dokumentation Datum för när utredningen påbörjats och avslutats ska dokumenteras i journalen i status under sökordet elimination, 4 NIKOLA Kvalitetssäkringsprogram vid blåsfunktionsstörning, 2012
Sida 8 (9) undersökord inkontinensutredning. Här dokumenteras även om patienten avböjt utredning. Patientens utredningsresultat och inkontinens ska dokumen-teras under sökordet elimination i status och en plan ska upp-rättas när hälso- och sjukvårdspersonal har identifierat ett problem hos patienten. Planen ska innehålla: 1. Diagnos: risk, problem eller resurs 2. Mål 3. Planerad åtgärd 4. Utförd åtgärd 5. Resultat Inkontinenshjälpmedlen som förskrivs ska dokumenteras under sökordet förbrukningshjälpmedel. Om samtycke finns ska riskbedömning med utredning och åtgärder registreras in i Senior alert. 4 Behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel Legitimerad sjuksköterska och fysioterapeut/sjukgymnast som är anställd i kommunen har behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel om de har formell kompetens. 4.1 Utbildningskrav För att förskriva inkontinenshjälpmedel ska sjuksköterskan antingen inneha kompetens som distriktssköterska eller genomgått en utbildning som ger grundkompetens inom inkontinensvård. Detta gäller även för fysioterapeut/ sjukgymnast. Förutom att ha genomgått utbildning krävs det att förskrivaren bevarar och utvecklar sin kompetens genom kontinuerlig utbildning och information om nya produkter
Sida 9 (9) 5. Behörighet för kateterisering av urinblåsa 5 5.1Ordination Ren intermittent kateterisering (RIK), enstaka kateterisering, Kateter à demeure (KAD) eller suprapubisk kateterisering ska alltid ordineras av läkare och vara tidsbegränsad. Inkontinens eller hög vårdtyngd är inte en indikation för KAD- behandling För vissa patienter kan RIK vara ett alternativ till KAD. Kateterbehandlingen ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Även flushing, (spolning) dvs. när vätska förs in i KAD i spolande syfte ska vara ordinerat av ansvarig läkare. 5.2 Vem får utföra ordinationen Endast leg. läkare och leg. sjuksköterska är behöriga att utföra katetrisering samt flushing av urinvägarna. Enligt SOSFS 1997:14 fordras det att den person som utför katetrisering har formell och reell kompetens. 6 5.3 Delegering Sjuksköterskan får inte delegera katetrisering med kvarliggande kateter eller flushing (spolning). 5.4. Dokumentation Sjuksköterskan ska dokumentera kateterbehandling i journalen i status under sökordet elimination samt alltid upprätta en plan. Dokumentationen ska bland annat omfatta: indikation, ordinatör, typ och storlek av kateter samt när katetern ska bytas. Patientens egna iakttagelser ska också beaktas i dokumentationen. 5 Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.