2014-02-12 Dr: MBN 2013/217 GRANSKNING Detaljplan för Järnvägsområdet, del av Kumla Bandel 3:1 Kumla, Kumla kommun, Örebro län Ortofoto över Kumla tätort med utmärkt planområde. Samråd: 2013-11-25 2013-12-16 Granskning: 2014-03-03-2014-03-24 Antagen av MBN: Laga kraft:
Detaljplan Med en detaljplan reglerar kommunen vad man får göra inom ett visst område. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden och vid ändrad markanvändning av en fastighet eller område. Detaljplanen innehåller bestämmelser om var man får bygga, markens användning och bebyggelsens utformning. Detaljplanen är juridiskt bindande och är styrande vid prövning av lov. Läs mer på www.boverket.se/kunskapsbanken. En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syftet och innehållet i planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande Planuppdrag Samråd Granskning Antagande (Överklagande) Laga kraft Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i. Miljö- och byggnadsförvaltningen får i uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden att upprätta en detaljplan. Ett förslag till detaljplan tas fram. Under samrådsskedet för detaljplanen ges myndigheter, sakägare och berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning där man har ytterligare en chans att lämna synpunkter. I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner efter tre veckor laga kraft om inte beslutet överklagas. Handlingar Planförslaget utgörs av: planbeskrivning plankarta med bestämmelser i skala 1:1000 fastighetsförteckning Behovsbedömning/Sociala aspekter Bilagor: Planprogram Miljöteknisk undersökning upprättad 1999-06-28 Handläggare Klara Ågren 019-58 82 41 Klara.agren@kumla.se Miljö- och byggnadsförvaltningen 692 80 Kumla
PLANBESKRIVNING Planens syfte, och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra för parkering inom planområdet genom att ändra användning från järnvägsändamål(t) till parkering(p). Denna detaljplan har tagits fram för att kunna avsluta en pågående lantmäteriförättning gällande kommunens förvärv år 2004 av del av fastigheten Kumla Bandel 3:1 från Jernhusen fastigheter AB (nuvarande ägare Trafikverket). Lantmäteriförättningen har inte kunnat genomföras då gällande markanvändning är järnvägsändamål. Plandata Läge Planområdet är beläget i centrala i Kumla. Planen är uppdelad i två områden, ett norr om Östra Drottninggatan och i söder om Östra Drottninggatan, längs Odengatan. Området utgörs i huvudsak av markparkeringar. Inom planområdet finns också en bensinstation och i söder ett mindre grönområde. Den norra delen av planområdet avgränsas av Badhusgatan i norr och öster, i väster av spårområdet och i söder av Östra Drottninggatan. Den södra delen av planområdet avgränsas av Östra Drottninggatan i norr, i öster av Odengatan, i väster av spårområdet och söder av Kyrkogatan. Areal Planområdets areal är ca 1,9 ha. Markägoförhållanden Kumla kommun köpte marken av Jernhusen Fastigheter AB(nuvarande ägare Trafikverket) enligt köpekontrakt daterat 2004-09-01. Då lantmäteriförättningen inte har kunnat genomföras står Trafikverket som ägare till markområdet. Planområdets läge och avgränsning Sedan 1977 finns ett arrendekontrakt mellan Statens järnvägar (nuvarande ägare Trafikverket) och Svenska BP Aktiebolag (nuvarande ägare Statoil Retail and Fuel AB), detta avtal togs vid köpet mellan Jernhusen och Kumla kommun över av Kumla kommun. Statoils bensinstation är en pågående verksamhet och arrendeavtalet kommer att förlängas till dess att kommunen och verksamhetsägaren kommit överrens om ett mer lämpligt läge. Intilliggande mark ägs av Kumla kommun och Trafikverket. 1
Tidigare ställningstaganden Riksintressen Järnvägen är av riksintresse för kommunikation enligt Miljöbalken 3 kap. 8. Riksintresset omfattar Godstråket genom bergslaget, som ingår i TEN-T nätet och är av internationell betydelse. Banan ingår även i det strategiska godsnätet. Riksintresset innebär att exploatering nära järnvägen inte får påverka möjligheterna till drift, underhållning och framtida utveckling av järnvägen. Påverkan på riksintresset? Översiktliga planer Översiktsplanen med fördjupning över Kumla, antagen av fullmäktige 14 februari 2011, föreslår ny bostadsbebyggelse i norra delen av planområdet (längs Badhusgatan). Denna detaljplan innebär avsteg från översiktsplanen för att kunna möjliggöra för nuvarande användning av området och då det finns ett behov av parkeringsplatser i centrum. Kommunen bedömer att byggande av bostäder inom området inte är aktuellt i nuläget. I översiktsplanen står det angivet att några av de mest centrala stationerna bör på sikt avvecklas eller flyttas till bättre lägen, detta ställningstagande gäller bland annat för den bensinstationen som finns inom planområdet. Detaljplaner Inom planområdet gäller följande detaljplaner: 18-KUM-2263 (1978) 1881K-4 (1926) I gällande detaljplaner är området planlagt som Järnvägsändamål (18-KUM-2263)och som Järnvägsområde (område för lastkaj)(1881k-4). Detaljplaneförslaget angränsar till följande detaljplaner: 1881-P49 (2006) 1881K-606 (1948) Program för planområdet Ett planprogram har tagits fram Kumla resecentrum där delar av planområdet är innefattat. Programmet för resecentrum upprättades under hösten 2012 och godkändes av Miljö- och byggnadsnämndet 2013-01-31. Syftet med programmet är att ta fram ett förslag för utvecklingen av området kring resecentrum (järnvägs- och busstationen) väster om järnvägen och området kring Odengatan öster om järnvägen. Målet är att resecentrum ska bidra till att öka kollektivtrafikresandet och att knyta ihop västra och östra Kumla bättre än det är idag. Kommunala program Bevarandeprogram Några kulturhistoriska intressen eller dylikt finns inte redovisade i Kumla kommuns bevarandeprogram eller på fornlämningskartan. Miljöprogram I Miljöprogram 2012-2016, antaget den 21 maj 2012 av kommunfullmäktige, står det skrivet att det är viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra. 2
Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen har kommunen valt att fokusera på fem av målen i programmet; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Det mål som främst påverkar den fysiska planeringen är målet God bebyggd miljö. Med God bebyggd miljö menas vår livsmiljö, det vill säga den omgivning i vilken vi bor och rör oss i. Definitionen av miljömålet är: städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Klimatprogram Enligt klimatprogrammet för Kumla kommun, antaget av kommunfullmäktige 2011-05-16, ska Kumlas klimatpåverkan begränsas och kommunen ska sänka utsläppen av växthusgaser. Planen medför att de befintliga parkeringar som finns inom området även fortsättningsvis kan bidra till kollektivt resande med tåg och buss. Grönplan Planområdet finns inte med i Kumla kommuns Grönplan, antaget den 18 juni 2007 av kommunfullmäktige. Enligt grönplanen ska grönstrukturen vara långsiktigt hållbar utifrån sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska utgångspunkter. Plan- bygg- och bostadsprogram Planområdet finns ej med i det av kommunfullmäktige den 17 maj 2010 antagna Plan-, bygg- och bostadsprogram 2010 2012. Behovsbedömning Miljöaspekter En förstudie till miljökonsekvensbeskrivning (bifogas) visar att detaljplanläggningen inte förväntas medföra någon betydande påverkan på miljön. Den mest påtagliga miljökonsekvensen är störningarna från tågtrafiken i form av buller och risk för skadegörelse på närliggande parkerade fordon. En annan miljökonsekvens är bensinstationen som finns inom planområdet. Kumla kommun bedömer, med hänvisning till ovanstående, att planens genomförande inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Planområdet påverkas av buller från järnvägstrafiken vilket måste studeras under detaljplanarbetet. Då farligt gods transporteras på järnvägen måste även det studeras under fortsatt planarbete då detta innebär risk för människors hälsa och säkerhet. Även bensinstationen ska studeras under fortsatt planarbete. Avståndet mellan bensinstationen och järnvägen är ca 60 meter och mellan bensinstationen och närmaste bostadsbebyggelse är det ca 15 meter. Det korta avståndet till bostadsbebyggelsen medför risk för människors hälsa och säkerhet. Sociala aspekter En förstudie som genomförts visar att de sociala aspekterna inom planområdet inte kommer förändras i och med planens antagande. Planområdet har god tillgång till rekreation och motion då det finns parkmiljö och naturområden inom 500 meters avstånd. Det upplevs också som tryggt och säkert, dock är planområdet ingen trygg naturlig mötesplats. Planen berör inte, eller påverkar jämställdhet och integration i stort men planområdet har god närhet till offentlig service, kollektivtrafik, dagligvarubutik och arbetsplatser. Stora delar av området är tillgängligt för 3
personer med funktionsnedsättning, dock gör höjdskillnader på det mellersta parkeringsområdet dessa delar mer svårtillgängliga. Underlaget är grus vilket kan försvåra framkomligheten för personer med vissa typer av funktionsnedsättning. Det sociala rådet får möjlighet att yttra sig under granskningsperioden. Förutsättningar och förändringar Mark och vegetation Mark och vegetation Planområdet består till största delen av grusytor. Det finns även en mindre grönyta längst i söder, mot Kyrkogatan, med träd och buskar. Utmed Odengatans västra sida står ett antal träd, de flesta av dem björkar. För att skärma av och skapa ett visuellt skydd mellan parkeringen och Odengatan har också buskar planteras på en sträcka av ca 150 meter i södra delen av planområdet. Parkeringarna följer naturens form. Det finns vissa höjdskillnader i planområdet. För parkeringen vid bensinstationen är det höjdskillnader på två meter mot Badshusgatan och fem meter mot Norra Drottninggatan. För fotgängarna finns en trappa som tar upp höjdskillnaden mellan parkeringen och Norra Drottninggatan. Grönytan i södra delen av planområdet Längs Odengatan finns höjdskillnader mellan gatan och parkeringen. I den norra delen av parkeringen är det cirka en meter, höjdskillnaden är som störst mot Norra Drottninggatan där den är fyra meter. I slänten mellan gatan och parkering står träd. Geoteknisk undersökning Största delen av planområdet består av blockfattig morän dock inte den nordöstra delen av planområdet vid bensinstationen där marken består av blockfattig sand. I en miljöteknisk markundersökning som gjordes inom planområdet år 1999, se även nedan, visar jordproverna att de övre jordlagren främst består av sand och/eller mulljord, som sedan övergår till silt. 4
Förorenad mark Det har tidigare funnits ett oljeförråd i norra delen av området. Hantering av olja skedde på de spår som ansluter till det tidigare oljeförrådet. I södra delen av planområdet, i höjd med Ica Maxi, har det funnits en bensinstation. En miljöteknisk undersökning genomfördes 1999 för att kontrollera förekomsten av föroreningar där oljeförrådet och bensinstationen tidigare legat. Provgropsgrävning gjordes i 12 punkter och resultatet visar att endast obetydliga föroreningar förekommer och att ingen sanering av förorenad jord behöver göras. Misstänkta föroreningar påträffades endast i en av provgropspunkterna. Jorden i denna provgrop bestod av sand ner till 2.0 m och därunder av silt. I siltens överkant fanns ett 3-5 cm svart skikt med svag oljelukt. Då skikten ligger ca två meter under markytan medför det ingen exponeringsrisk för människor eller djur. På bensinstationen har det under de år den varit i drift skett en omfattande försäljning av blyhaltig bensin och diesel samt att det hanterats smörj- och spillolja. Av erfarenhet från andra bensinstationsflyttar och nedläggningar antas att det i marken under och kring bensinstationen finnas petroliumföroreningar såsom alifater, aromater och bensen(sweco VIAK, 2008). Den markundersökning som genomfördes 1999 visar dock att det förorenade området är begränsat till tomten stationen ligger på då det inte påträffats några petroliumföroreningar i de provgropar som gjorts mellan järnvägsområdet och bensinstationen. Då det råder anmälningsplikt enligt Miljöbalken(2007:660) 10 kap 11 och 13 finns det inte heller några indikationer på att det skulle påträffats omfattande föroreningar i cisternläget på bensinstationen. Dessa är vanligt förekommande föroreningskällor, som inspekteras vid cisterninstallationer och besiktningar, ingen verksamhetsutövare har under de år stationen varit i drift anmält några sådana. Att sanera den arrenderade tomten är ekonomiskt genomförbart, detta grundar sig i den erfarenhet som kommunen har gällande liknande fall av bensinstationsflyttar och -nedläggningar. Detta ska ske efter det att kommunen och verksamhetsägaren kommit överrens om ny placering och bensinstationen flyttat från tomten. I första hand är det enligt Miljöbalken(2007:660) 10 kap 2 verksamhetsutövaren som orsakat föroreningen som ska stå för saneringskostnaden, i det här fallet Statoil Retail and Fuel AB. Enligt Plan- och bygglag(2010:900) 4 kap 14 ger kommunen en möjlighet att i en detaljplan bestämma att lov som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast ges efter att markens lämplighet för bebyggande säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd vidtagits på tomten. En planbestämmelse införs om att lov endast får ges efter att markförorening har avhjälpts. Bestämmelsen införs för den del av planområdet där bensinstationen är belägen. 5
Kumla tätorts järnvägsområde, ritad under mitten av 1900-talet. Radon Planområdet befinner sig i ett normalriskområde (10-50 kbq/m 3 ). Detta medför inga åtgärder inom planområdet då markanvändningen är parkering. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om fornlämningar påträffas vid grävning eller annat arbete föreligger anmälningsplikt enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Djupare schaktning, t.ex. vid grävning för VA- och elledningar, är dock tillståndspliktig. Den som vill göra ett ingrepp i en fornlämning, det vill säga rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning ska be om tillstånd enligt länsstyrelsen, enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. Bebyggelseområden Bostäder I anslutning till planområdet ligger bostadsbebyggelse, framför allt flerbostadshus, samt Solbacka servicehus, ett vård- och demensboende. Offentlig service & kommersiell service I och med planens centrala läge är det nära till offentlig och kommersiell service. Vårdcentral och folktandvård finns på Norra Kungsvägen ca 300 meter från planområdet, närmaste skola är Fylsta skola och närmaste förskola är Kumlasjön förskola. Ca 100 meter från planområdet finns Kumla torg som erbjuder handel, restauranger och annan service. Ica Maxi som är en stor målpunkt i Kumla ligger intill planområdet och kunderna använder parkeringarna inom planområdets södra del. Bensinstation Inom norra området finns en bensinstation (Statoil). Historiskt sett har det funnits en bensinstation på platsen sedan början av 1960- talet men det finns inget stöd enligt gällande detaljplan för någon sådan. Bensinstationen har byggts om och till i flera omgångar. Att tillåta en miljöfarlig verksamhet och transporter av farligt gods så nära intill bostadsbebyggelse i centrala Kumla är inte lämplig. Bensinstationen får därför inget stöd i detaljplanen och bör istället omlokaliseras. Bensinstation inom planområdet 6
Tillgänglighet Den nya planen ska uppfylla kravet på tillgänglighet enligt plan- och bygglagen, 8 kap 12. Detta innebär att områden som är avsedd för gemensamt behov ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Gator och trafik Gatunät Gatunätet ändras inte på grund av planförslaget. Planområdet angörs från Odengatan och Badhusgatan som båda löper i nord-sydlig riktning längs planområdets östra sida, gatorna ingår i kommunens huvudnät. In- och utfart till den norra parkeringen och bensinstationen sker från Badhusgatan. In- och utfart till den mellersta och södra parkeringen sker från Odengatan. Trafikmätning Längs Odengatan färdas ca 3100 fordon/dygn, två procent av dem var tung trafik. Längs Badhusvägen finns inga genomförda mätningar, gatan bedöms ha ett lågt trafikflöde. Gång-, cykel- och mopedtrafik Gång- och cykelbana finns längs södra delen av Odengatan fram till Sveavägen. Längs Östra Drottninggatan finns också en gång- och cykelbana. Utmed hela Odengatan finns en gångbana på den östra sidan. Inom planområdet finns även en gång- och cykeltunnel som kopplar samman de östra och västra delarna av Kumla centrum. Tågtrafik Det är banan Godsstråket genom Bergslagen (som sträcker sig från Storvik till Mjölby) som passerar genom Kumla. Godsstråket är ett prioriterat stråk för godstrafik och har tät persontrafik, framförallt på delen Frövi - Hallsberg. I dag passerar/stannar ca 180 tåg på ett vardagsmedeldygn genom Kumla varav hälften är godståg och hälften persontåg. Trafiken är som intensivast under arbetspendlingstid med en övervikt på persontåg medan kväll och natt domineras av godstrafiken. Banan är dubbelspårig på sträckan Hallsberg Frövi. På lång sikt kan det finnas behov av ytterligare spår på vissa delar av sträckan, t ex kan det finnas behov av tre spår Örebro Hallsberg som är en hårt belastad del. Prognosen för 2021 1 talar endast om en mindre ökning av gods- och persontrafiken när det gäller antalet tåg, en ökning på cirka 2-3 %. För att motverka obehörigt spårföreträde finns stängsel längs järnvägen. Väster om parkeringen i norr finns ett järnvägsområde som inte används i dagsläget, det har tidigare används för i och urlastning av gods. Vid dessa områden kan det vid behov i framtiden komma att anläggas parkeringar. Kollektivtrafik Gångavståndet till tåg- och busstationen från planområdet är ca 50 m. Där finns möjlighet till regionala och nationella förbindelser med tåg samt buss med landsortstrafik. Kumlas stadsbuss trafikerar Odengatan där det finns en busshållplats vid Ica Maxi. Det finns även en busshållplats på Badhusgatan vid Solbacka servicehus. Parkering Större delen av planområdet disponeras för parkeringsändamål. Planområdet utgörs av tre befintliga parkeringsområden; norra, mellersta och södra. Norra delen, vid bensinstationen, har plats för ca 70 parkeringsplatser. I mellersta delen finns ca 95 platser och i söder ca 60 platser. Parkeringarna är belagda med grus. 1 Trafikverket, Kapacitetsstudie Kumla, 2013 7
De mellersta och södra parkeringarna består av två rader uppställningsfält. Antalet parkeringsplatser kommer att bibehållas till antalet och det kommer även finnas möjlighet att vid ett framtida behov att upprätta nya parkeringsplatser inom området. Parkeringsområde inom planområdet Parkeringarna är väl använda och nyttjas av besökare i centrum samt de som bor och arbetar i närheten. På grund av sitt läge förväntas behovet av parkeringarna även fortsättningsvis att vara stort. Parkeringen i söder upplåts enligt avtal delvis till ICA Maxi och delvis som långtidsparkering för tågresenärer. Trafikverkets parkering används som långtidsparkering för tågresenärer. Risker och störningar Risker Farligt gods & urspårning Järnvägen utgör transportled för farligt gods. Transporter med farligt gods på järnväg är generellt sett mycket säkra 2. Under de senaste 100 åren har det skett ett fåtal olyckor, ingen människa har omkommit i Sverige till följd av transporter av farligt gods på järnvägen. De vanligaste olyckorna med farligt gods på järnväg är urspårning och sammanstötningar. Vid urspårning hamnar vagnarna nästan alltid inom en vagnslängd från banan 3. Sannolikheten för att en vagn hamnar mer än 25 meter från spåret är mycket liten. Avståndet påverkas normalt inte nämnvärt av tågets hastighet eftersom rörelsekraften är i tågets färdriktning. Några riktlinjer för säkerhetsavstånd vid järnvägen har inte tagits fram lokalt. Länsstyrelsen i Örebro län hänvisar till en rapport som Länsstyrelsen i Stockholms län 4 tagit fram som föreskriver 25 meter byggnadsfritt från banan. Trafikverkets rekommendation för bebyggelsefri zon är 30 meter (från spårmitt på närmaste spår). Inom 30 meter från järnvägen kan dock viss verksamhet finnas där människor endast tillfälligtvis uppehåller sig, till exempel parkeringar, trafikanläggningar, garage, förråd och vegetation. Avståndet mellan järnvägsspåren som idag är i bruk och bensinstationen är 70 meter. En risk med parkering nära järnväg är enligt Trafikverket 5 att bilarna kan skadas i lacken av exempelvis partiklar från inbromsande tåg och fallande last, snö och is från passerande tåg. Därför 2 Banverket, Järnvägen i samhällsplaneringen, juni 2009 3 Banverket och räddningsverket, Säkra järnvägstransporter av farligt gods, 2007 4 Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, 2000 5 Trafikverket, Järnvägen i samhällsplaneringen, 8
rekommenderas att parkeringsplatser anläggs minst 15 meter från spårmitt, anläggs parkeringsplatser närmre ska det finnas ett skyddsplank eller motsvarande. År 2012 var den totala mängden farligt gods genom Kumla 1 534 355 ton varav klasserna 2 (gaser) och 5.1 (oxiderande ämnen) stod för den största delen 6. En liten del av det farliga godset växlar spår i Kumla för att transporteras till Kvarntorps industriområde. Giftig gas är farlig så fort den läcker ut, vid en olycka finns risk för explosion, värmestrålning, förgiftning och gasmolm. Dominerande fara av oxiderande ämnen är brand. För att en explosion ska inträffa krävs det att det oxiderande ämnet kommer i kontakt med en antändningskälla. Riskreducerande åtgärder vid utsläpp av gas och oxiderande ämnen är skyddsavstånd, vegetation i form av träd och/eller buskar eller att det finns en vall eller plank mellan spårområdet och parkeringen. För att säkerställa att riskerna vad gäller parkering nära järnväg och utsläpp av gas och oxiderande ämnen minimeras ska plank uppföras längs med järnvägen, mellan planområdet och järnvägen. Bensinstation Länsstyrelsen i Stockholm 7 beskriver en rad olika risker med bensinstationer belägna i tätbebyggt området, några av dem är risk för brand, läckage till mark och vattendrag, störningar på grund av transporter samt långsiktiga hälsorisker. Källor till dessa risker är lagring av bensin och diesel under mark, lagring av gasol och etanol, transport till anläggning och lossning. Den dimensionerande skadehändelsen för bensinstationer är läckage av bensin i samband med påfyllning från tankbil till cistern på lossningsplatsen, s.k. pölbrand. Det är framförallt strålning från en pölbrand som närliggande byggnader, och de personer som befinner sig i de kringliggande byggnaderna, skall skyddas mot. Vid läckage av fordonsbränsle finns flera faktorer som påverkar omfattningen av riskerna, försäljningsvolymen, skyddsavstånd och tekniska åtgärder för att minska miljöstörningarna. Andra faktorer som påverkar riskens storlek är lutningen på marken samt markbeläggningen genomsläpplighet. Det finns en stor risk för skador på yt- eller grundvatten vid läckage. Ett utsläpp i marken kan finnas kvar under lång tid och medföra bestående skador på vattenkvalitet och miljön. Bensinstationers placering i tätbebyggda områden innebär också att transporter av farligt gods sker på mindre lämpliga vägar. För omgivningen innebär en sådan anläggning också risk för störningar i form av ofta omfattande fordonstrafik även nattetid, buller, avgaser och ljusstörningar från strålkastare. För omgivningen finns också risk för långsiktiga hälsoeffekter orsakade av avgaser och lättflyktiga kolväten, t.ex. bensen, som avgår från fordon och vid tankning och påfyllning av tankar. Boverket 8 anger att skyddsavståndet från cisternpåfyllning ska vara en radie på minst 50 meter. Detta medför att placeringen av den befintliga bensinstationen inom planområdet inte är lämplig då avståndet mellan påfyllnadscistern och befintliga bostäder är mindre än 50 meter. 6 Trafikverket, 2012 7 Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, 2000 8 Boverket, Bättre plats för arbete, 1995 9
Vibrationer På grund av planområdets läge vid järnvägen påverkas området av vibrationer. Området är inte avsett för stadigvarande vistelse varpå bedömningen att avsteg från riktvärden kan accepteras. Parkeringsändamål kategoriseras som ej stadigvarande vistelse. Därför behöver inte hänsyn tas till riktlinjer för buller och vibrationer från spårbunden trafik 9. Buller På grund av planområdets läge vid järnvägen påverkas området av buller. Parkeringsändamål kategoriseras som ej stadigvarande vistelse. Därför behöver inte hänsyn tas till Boverkets allmänna råd för buller 10. Av samma anledning har ingen bullerutredning gjorts. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Befintliga ledningssystem används. Lokalt omhändertagande av dagvatten Dagvattnet ska om möjligt tas om hand lokalt för att fördröjas innan det kopplas på de kommunala dagvattenledningarna och då parkeringarna är belagda med grus kan en stor del av dagvattnet infiltreras inom planområdet. Höjdskillnaderna inom området kan nyttjas för att underlätta vattnets avrinning. Marken slutar mot Odengatan vilket gör att det vatten som inte tas omhand lokalt genom att infiltreras på parkeringarna rinner ner i dagvattenledningarna på Odengatan. Från bensinstationen mot Badhusgatan är nivåskillnaden mindre än 0,5 meter, dagvattnet från bensinstationen tas delvis upp av ett oljeavskiljande avlopp, resterande dagvatten tas upp av dagvattenledningarna på Badhusgatan. Värme Fjärrvärmeledning löper över planområdet vid gång- och cykeltunneln. El, tele, bredband m m Två transformatorstationer finns inom planområdet. Det finns även en generator. Längs Östra Drottninggatan finns bredbandsledningar. Avfall Avfallshantering ska ske enligt kommunens Avfallsplan och Renhållningsordning. 9 Banverket och naturvårdsverket, Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, 2006 10 Boverket, Buller i planeringen, 2008 10
Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser Tidplan (preliminär) 2012 Miljö- och byggnadsnämndens beslut att påbörja planarbetet 31 maj Miljö- och byggnadsnämndens beslut att skicka förslaget på samråd 2013 feb 2014 Samråd 25 nov- 16 dec 2014 Miljö- och byggnadsnämndens beslut om granskning 3 feb 2014 Granskning 3 mars- 24 mars 2014 Miljö- och byggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen april 2014 Planen vinner laga kraft efter tre veckor om inget överklagande sker maj Huvudmannaskap & ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats. Miljö- och byggnadsförvaltningen upprättar detaljplan och ansvarar för myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan. Kommunen är ansvarig för framtida drift och underhåll inom planområdet. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Fastighetsrättsliga frågor Lantmäteriförrättning pågår, från 2004 finns en ansökan från Kumla kommun angående fastighetsreglering. Denna kan inte avslutas förrän markanvändningen ändrats från järnvägsändamål till parkering. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsreglering ske. Servitut, ledningsrätter och andra rättigheter Avtal finns mellan Kumla kommun och Ica Maxi för att de ska få använda parkeringen i söder. Detaljplanen bedöms inte ge upphov till nya servitutsupplåtselser eller påverka befintliga servitut. Svenska Statoil AB arrenderar mark av Kumla kommun för bensinstationen med byggnader och övriga anläggningar. Avtalet förlängs ett år i taget och omfattar ca 2000 kvm, arrende kommer inte att förlängas. Mark som överförs från Kumla Bandel 3:1 till Kumla 1:11. I den pågående lantmäteriförättningen kan servitut bildas mellan Skanova och Kumla kommun. 11
Fastighetskonsekvenser Fastigheter inom planområdet: På Kumla Bandel 3:1 ändras markanvändningen från järnväg- till parkeringsändamål. Detta möjliggör att cirka 13 400 m 2 mark kan överföras från Kumla Bandel 3:1 till Kumla 1.11. Till Kumla 1:11 överförs cirka 13400 m 2 mark från Kumla Bandel 3:1. Ekonomiska frågor Kostnad för planläggning är reglerad genom upprättat planläggningsavtal enligt gällande plantaxa. Kommunen tar ut avgifter för bygglov och bygganmälan. Kommunen betalar förrättningskostnaderna. Statoil Retail and Fuel AB ska enligt Miljöbalken(2007:660) 10 kap 2 stå för kostnader gällande sanering av förorenad mark. Tekniska frågor Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten, avlopp och av dagvattenhantering. Sanering ska genomföras i och med att bensinstationen flyttas från planområdet. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att exploatera i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av miljö- och byggnadsförvaltningen genom Klara Ågren och Ida Andersson i samarbete med Tekniska kontoret. MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Klara Ågren Ida Andersson Per Flodström Planeringsarkitekt Fysisk planerare Planchef 12