Matilda Lagerkvist Produkt- och processutveckling Mälardalens högskola

Matilda Lagerkvist Produkt- och processutveckling Mälardalens högskola

SAMMANFATTNING Denna essä skriven i kursen Produkt- och processutveckling, KPP306, omfattar tre högskolepoäng och handlar om min syn på kreativitet i PU-processen. Kreativitet har definierats av Nationalencyklopedin som bland annat förmåga till nyskapande. Definitionerna av kreativitet är många och träffarna på ordet kreativitet eller creativity på Google likaså. Kreativitet är nödvändigt i PU-processen för att skapa konkurrenskraftiga produkter, endast 5-20 % produkter överlever nämligen lanseringsfasen. Vår hjärna bestående av två hjärnhalvor är som en stor muskel, av kapaciteten använder vi cirka 3-30%. Det är när våra hjärnhalvor samspelar som vi är som mest kreativa. När vi utsätter hjärnan för en utmaning och motstånd, vi tänker utanför ramarna och bryter mönster. Det är viktigt att det finns en kreativ process i PU-processen, hur den ser ut är unik för varje PU-process. I essän beskrivs två typer av kreativa processer, den klassiska kreativa processen av Wallas samt Rehns process från att imitera kreativitet till att utföra farligt tänkande. För att främja kreativiteten i en kreativ process är det användbart med kreativitetsverktyg, exempelvis slumpordsassociation. Vidare diskuteras kreativitet i grupp eller individuell kreativitet, vilket lämpar sig bäst? Avslutningsvis diskuteras var den kreativa processen finns i en PU-process. I

ORDLISTA Dopamin Gantt-schema Googlas PET-undersökning PU Hjärnans eget belöningssystem. Ett planeringsverktyg för att strukturera aktiviteter samt tid i ett projekt. Sökmotorn Google.se används för att söka information. Positronemissionstomografi (Positive Emission Tomography), används för att se hur hjärnans aktivitet ser ut. Akronym för produktutveckling. II

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 - INLEDNING... 1 2 - VAD ÄR KREATIVITET... 2 2.1 - BEHOVET AV KREATIVITET... 2 2.2 - HJÄRNAN OCH KREATIVITET... 3 2.3 - MYTER OM KREATIVITET... 4 3 - KREATIVITET I PU-PROCESSEN... 5 3.1 - ATT UTVECKLA EN KREATIV PROCESS I PU-PROCESSEN... 5 3.1.1 - DEN KREATIVA PROCESSEN... 5 3.1.2 - FRÅN ATT IMITERA KREATIVITET TILL ATT UTFÖRA FARLIGT TÄNKANDE... 5 3.1.3 - DEN KREATIVA PROCESSEN VS FRÅN ATT IMITERA KREATIVITET TILL ATT UTFÖRA FARLIGT TÄNKANDE... 6 3.2 - KREATIVITETSVERKTYG... 6 3.2.1 - SLUMPORDSASSOCIATION... 7 3.2.2 - VAD OM?... 7 3.2.3 - VISUELL KONFETTI... 7 3.3 - INDIVIDUELL KREATIVITET ELLER KREATIVITET I GRUPP... 7 4 - VAR FINNS DEN KREATIVA PROCESSEN I PU-PROCESSEN... 8 5 - REFERENSER... 9 5.1 - LITTERATUR... 9 5.2 - INTERNET... 9 5.3 - BILDER... 9 III

1 - INLEDNING Ett av examinationsmomenten i kursen produkt- och processutveckling, KPP306, är att skriva en essä inom valfritt ämne. Uppgiften omfattar tre högskolepoäng och kommer att utföras under våren 2012. Jag har valt att skriva en essä om min syn på kreativitet i PU-processen. Skälet till att jag valt kreativitet är för att jag vill bli bättre på det och fördjupa mina kunskaper om det. Personligen så har jag dålig kunskap om hur kreativitet främjas och kan utnyttjas på ett effektivt och givande sätt i PU-processen. Personligen anser jag att kreativitet är viktigt men väldigt svårt. Jag tycker det är svårt att vara kreativ, även om det finns flertalet övningar för att främja kreativitet. I många PU-processer finns en fas som kallas idégenerering med i Gantt-schemat, ett ganska tungt laddat ord. Det är där magin ska hända, det är där kreativiteten ska flöda. En eller flera idéer som ska forma hela projektet ska genereras fram. En dålig idé resulterar sällan i framgång. Även om alla människor är kreativa, i olika stor utsträckning, så handlar det om att underhålla och utveckla kreativitetsförmågan. 1

2 - VAD ÄR KREATIVITET Vad betyder och innebär egentligen kreativitet? Används Microsoft Words synonymverktyg så har kreativitet samma betydelse som skaparkraft, skaparförmåga, idérikedom, uppfinningsförmåga, fantasi, påhittighet samt inspiration. Nationalencyklopedin väljer dock att definiera kreativitet på följande vis: kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv; att se verkligheten med nya ögon. [Nationalencyklopedin 1, 2012] Googlas ordet kreativitet fås 8 380 000 träffar, googlas den engelska motsvarigheten creativity fås 269 000 000 träffar. Det jag vill få sagt med detta är att det finns oändligt mycket information att söka. Säkerligen finns det många olika definitioner av kreativitet. Enligt Kenneth Österlin, författare av boken Design i fokus, så handlar kreativitet om förmågan att hitta nya kombinationer eller lösningar på problem, nya idéer helt enkelt. Kreativitet känns mjukt och behagligt, en process som är nyttig att genomgå. Medan Alf Rehn, författare av boken Farliga idéer när det opassande tänkandet är din värdefullaste resurs, menar att kreativitet handlar om att utmanas. Att kreativitet är svårt och krävande. 2.1 - BEHOVET AV KREATIVITET Enligt Micael Dahlén, författare av boken Boxen, är det mellan 5-20 % av alla produkter som överlever lanseringsfasen. Frågan är vad det beror på? Varför är det så många produktlanseringar som misslyckas. Beror det på att produkten är för dålig, har för låg innovationshöjd, eller är den inte tillräckligt kreativ? Kreativitet behövs. Den är en drivande funktion i det moderna företaget, en central del av den nutida ekonomin och den är viktig för att uppnå individuell excellens. Vissa hävdar till och med att kreativitet är nödvändigt för att människan skall kunna uppnå ett balanserat välmående. [Rehn, s. 19] Att kreativitet behövs är ingen hemlighet. Jag tror att det handlar om att använda kreativitet rätt. Med hjälp av kreativitet skapas möjligheter och kanske även konkurrensfördelar. Rehn menar även att kreativitet kanske inte alltid är bra, speciellt om den inte används vid rätt tidpunkt. Jag tror timing är en viktig faktor för att använda kreativitet rätt. There is no doubt that creativity is the most important human resource of all. Without creativity, there would be no progress, and we would be forever repeating the same patterns. - Edward de Bono I boken Idébok 2 skriven av Fredrik Härén citeras Mason Cooley på sida 78, se nedanstående citat. Det är lätt hänt att lägga stor vikt vid behovet av kreativitet, det är dock minst lika viktigt med kompetens. Med hjälp av kompetens kan vi vara kreativa. Jag tycker de går hand i hand, för att kunna vara kreativ underlättar det att förstå problematiken kring det som skall lösas. Creativity is not a substitute for competence - Mason Cooley 2

2.2 - HJÄRNAN OCH KREATIVITET Enligt Dahlén använder människan uppskattningsvis 3-30 % av sin hjärnkapacitet. Hjärnan kan liknas vid en muskel och har över 10 miljarder neuroner. Nationalencyklopedin [2] förklarar skillnaden mellan våra hjärnhalvor, eller hemisfärer, med hänsyn till funktion. Vår vänstra hjärnhalva är specialiserad på språk och tal, medan vår högra hjärnhalva är specialiserad på rumsuppfattning och ansiktsuttryck. Figur 1 - De två hjärnhalvorna och dess funktioner. Edward de Bono författare av boken Verklig kreativitet menar att uppdelningen i vänster och höger hjärnhalva är missvisande, kreativt tänkande sker inte enbart i den högra hjärnhalvan. De Bono beskriver en PETundersökning, vid PET-undersökningen filmas små blixtar av radioaktivitet, vilket visar hjärnans aktivitet. Vid kreativitet påvisas aktivitet i både vänster och höger hjärnhalva. Dahlén förespråkar samma tankesätt, kraften av samarbetet mellan de båda hjärnhalvorna skapar förutsättningar för kreativt tänkande. Riktig kreativitet känns fysiskt obehaglig! [Rehn, s. 57] Rehn beskriver hjärnan som lat, den vill helst inte arbeta med kreativitet, då det handlar om att bryta mönster, ta sig utanför ramarna think outside the box. Hjärnan vill spara energi och arbeta med saker som är lagom och håller sig innanför ramarna. När vi gör det belönar hjärnan oss med dopamin, vilket gör att vi känner oss kreativa och glada över att ha kommit på något nytt. Om vi istället utsätter hjärnan för att bryta mönster och ta sig utanför ramarna produceras inget dopamin. Istället utsöndrar hjärnan stresshormoner. Jag håller med Rehn i mycket, han skriver att kreativitet ofta benämns som något fint och vackert. Fast det i själva verket är krångligt, omständligt och svårt. Utmaningen ligger i att släppa taget och våga sväva ut, vilket är absolut svårast. 3

2.3 - MYTER OM KREATIVITET Vad är sant egentligen? Det sägs mycket om kreativitet, det spekuleras och diskuteras. Dahlén har funnit fem myter om kreativitet han vill, som han själv skriver, avliva. MYT 2: Kreativitet går inte att styra. [Dahlén, s.50] Jag håller med Dahlén om att det är en myt att det inte går att styra kreativitet. Jag tror inte det handlar om att styra den, utan att kontrollera. Att kreativiteten får utrymme, men under kontroll. Finns det ingen ordning eller några rutiner så blir gärna kreativitetsprocessen rörig och ostrukturerad. Kreativitet behöver dokumenteras och den behöver bearbetas. Jag tänker speciellt på PU-processer, där kreativitet är en viktig beståndsdel. Om ingen styrning finns är risken att hela PU-processen äventyras eller rent av misslyckas. Dahlén menar att genom att styra kreativiteten skapas ett arbetssätt och en plan för att nå lösningen, även om vi inte vet vad lösningen är ännu. Bill Breen som publicerat en artikel i Fast Company pekar på sex myter om kreativitet. Creativity Comes From Creative Types - Bill Breen Ovanstående citat är alltså en myt, Breen menar att nästan all forskning i ämnet visar att alla människor med normal intelligens är kapabla till att vara kreativa. Kreativitet beror på flera faktorer, erfarenhet, kunskap och tekniska färdigheter, talang och förmågan att bryta tankemönster. Många säger att kreativitet är något som vissa människor bara har, jag tror precis som Breen inte på det. Säkerligen finns det många människor som gömmer sig bakom uttrycket jag är inte kreativ, mycket för att det är enkelt. Du behöver inte utmana ditt tänkande, det överlåter du till någon annan. Jag anser dock att kreativitet liksom mycket annat går att träna upp. Alla kan vara kreativa. Däremot tror jag att vissa människor har förmågan att vara mer kreativa än andra. De behärskar faktorerna som främjar kreativitet. Fördelarna med att ha en person som är väldigt kreativ är många. Denne kan säkerligen motivera och hjälpa människor i sin omgivning att få i gång sin kreativitet, vilket i sin tur kan vara en stor tillgång i en PU-process. 4

3 - KREATIVITET I PU-PROCESSEN Jag anser att kreativitet ger företag möjligheter och konkurrensfördelar. Som jag tidigare nämnt hävdar Dahlén att endast 5-20 % av alla produktlanseringar är framgångsrika. För att företag ska skapa framgångsrika produkter behövs en bra PU-process. En framgångsrik produkt säljer, kanske för att den är annorlunda eller för att den är unik, hur som helst så tilltalar produkten konsumenten. För att skapa något som säljer behövs kreativitet, mönster bryts och ramarna vidgas. 3.1 - ATT UTVECKLA EN KREATIV PROCESS I PU-PROCESSEN Kreativitet bör vara ett inslag i alla företag, att öva på det och att bli bättre. Förmodligen har de flesta företag någon form av kreativ process i sin PU-process. En process i processen. En process för kreativitet är en bra idé, som jag tidigare nämnt behöver kreativiteten styras och kontrolleras. Åtminstone för att underlätta framgång. Hur den kreativa processen ter sig kan säkerligen variera från PUprocess till PU-process. Hårda faktorer så som budget och tid är ofta styrande. Jag tror dock att det är klokt att lägga vikt vid att utforma en kreativ process. Det finns säkerligen många olika modeller över hur en kreativ process kan eller bör se ut. Nedan har jag valt ut två modeller med olika utgångspunkter och tänk. 3.1.1 - DEN KREATIVA PROCESSEN Gunnar Törnqvist författare av boken Kreativitet i tid och rum omnämner den klassiska kreativa processen, vilken presenterades år 1926 av statsvetaren Graham Wallas. Den kreativa processen delas in i tre eller fyra steg; förberedelse, inkubation, uppenbarelse och bekräftelse. 1. De frågor och problem som ska lösas ringas in av en forskare med hjälp av dennes kompetens samt erfarenhet. Kort sagt är det en process av sökande, funderingar samt spekulationer. 2. Tanken är att de frågor och problem som uppkommit ska ta mindre plats, då avslappning och distraktion främjar den kreativa processen. 3. Inget mer skapande ska ske, nu är det dags presentera upptäckten eller uppfinningen. Något nytt har skapats, konst, musik, litteratur med mera. 4. Det som skapats måste utvärderas, antingen av skaparen eller också omgivningen. Ibland måste ett steg tillbaka tas i den kreativa processen. 3.1.2 - FRÅN ATT IMITERA KREATIVITET TILL ATT UTFÖRA FARLIGT TÄNKANDE Samma struktur, från 1926 och framåt. Mycket har hänt sedan dess, nationer har fötts och dött, men kreativitetsböckerna är mer eller mindre likadana som de var på 1920-talet. [Rehn, s.22] Ovanstående citat visar Rehns inställning till den kreativa processen. Han har istället utarbetat en egen modell från att imitera kreativitet till att utöva farligt tänkande. Modellen har delats in i fem steg; imitation, expansion, provokation, omvärdering och farligt tänkande. 1. Människor imiterar, ibland är vi inte ens medvetna om att vi gör det. Vårt undermedvetna kopierar bra idéer utan att vi inte ens märker av det. Problemet med att vi gärna imiterar saker vi redan känner till, vi imiterar tidigare former av kreativitet. 5

2. Att expandera sitt tänkande minskar risken för imitation. Det fungerar i vissa fall, risken är dock att fastna i den här fasen. Problemet är att tänkandet bara expanderas inom kända ramar. 3. Det är inte hållbart att bara imitera och expandera. Att provocera sitt tänkande, att introducera något som inte går innanför ramarna är att utveckla ett radikalt kreativt tänkande. 4. När mönstret brutits och ramarna vidgats, när vi inte längre ser omvärlden på samma sätt som innan då är det dags att omvärdera. Kreativitet är ett ständigt pågående arbete och kan inte anses vara klart efter steg 3. Farligt tänkande handlar om att ständigt omvärdera omgivningen. 5. För att uppnå kreativitet bör fokus ligga på det farliga tänkandet. När vi nått hit går det att se skillnad på riktig kreativitet och medelmåttig kreativitet. Farligt tänkande skapar inte enbart idéer, farligt tänkande förändrar världen. 3.1.3 - DEN KREATIVA PROCESSEN VS FRÅN ATT IMITERA KREATIVITET TILL ATT UTFÖRA FARLIGT TÄNKANDE Rehn menar att seriöst kreativt arbete bör handla om att bryta begränsningar, övergången är svår och tuff. Det bildas motstånd, nyttigt motstånd som visar på meningsfull förändring. Den kreativa processen beskriven av Törnqvist känns realistisk, något som vi faktiskt redan försökt göra. Frågan är hur kreativa vi kan bli? Möter man inget motstånd kan man nämligen inte heller tala om någon meningsfull förändring. [Rehn s.14] Jag håller med om det Rehn skriver, men jag tycker fortfarande att det inte är självklart hur den kreativa processen ska se ut. Det räcker inte med att imitera och expandera, det förstår jag Att provocera sitt tänkande, make sense. Det handlar om att utmana hjärnan, att tvinga den att tänka annorlunda. Hur ser en optimal kreativ process ut för en PU-process? Jag tror att det är en balansgång och ett mellanting av flera modeller. Jag köper inte Wallas kreativa process från år 1926, men jag köper inte Rehns process heller. Däremot tycker jag att båda modellerna innehåller aspekter värda att ta i beaktning vid skapandet av en kreativ process. Precis som varje PU-process är unik är även varje kreativ process unik. Det viktigaste är att skapa en kreativ process som gör skapandet av det unika i PU-processen enklare. 3.2 - KREATIVITETSVERKTYG Det finns mängder av kreativitetsverktyg, vilka har olika varianter och upplägg. En klassiker är brainstorming, vilket är kreativitetsverktyget jag använt mest. Jag tycker inte att det är ett speciellt användbart eller ett utvecklat kreativitetsverktyg. Idéagenten 2.0 skriven av Jonas Michanek och Andreas Breiler tar upp flera typer av kreativitetsverktyg. Jag har valt ut några av de kreativitetsverktyg jag finner relevanta för att förbättra kreativiteten i PU-processen. Figur 2 - Kreativitet i ord. 6

3.2.1 - SLUMPORDSASSOCIATION Övningen går ut på att skapa en associationskedja av ord. En deltagare börjar med att säga ett ord, vidare ombeds nästa deltagare att säga vad hon får för association av ordet. Förslagsvis så kan en associationskedja se ut så här; lampa ljus fyr hav sjöstjärna och så vidare. Frågeställningen initieras först efteråt, detta för att associationskedjan inte direkt ska relateras till den. Tanken är att frågeställningen ska relateras till varje ord i associationskedjan. Exempelvis Vad kan vi göra för att råda bot på framtidens lärarbrist? i relation till ordet lampa. Slumpordsassociation används med fördel när det är viktigt med idéer som är think outside the box. 3.2.2 - VAD OM? Övningen går ut på att presentera ett antal roller eller kundgrupper som kan relateras till ett problem. Först presenteras frågeställningen varpå rollen eller kundgruppen presenteras. Tänk dig att en ung amerikansk basketspelare står och snackar med grabbarna samtidigt som han skjuter några skott mot korgen och dricker en läsk. Hur vill han att produkten ska vara utformad? Vad om? används med fördel när det finns tydliga målgrupper i sin idégenerering. 3.2.3 - VISUELL KONFETTI Övningen går ut på att ett antal bilder med spektakulära och abstrakta motiv presenteras. En bild visas i samband med att ett fokusområde läses upp. Tanken med bilden är att gruppen ska inspireras. Om fokusområdet är Hur ska vi få generation X att köpa våra tvättmaskiner? säger övningsledaren I förhållande till denna bild: Hur skall vi få generation X att köpa våra tvättmaskiner? Deltagarna i övningen säger sin idé högt och noterar den sedan på papper. Visuell konfetti används med fördel i en grupp där människor tänker i bilder. Övningen lämpar sig även att varva med ordbaserade övningar. 3.3 - INDIVIDUELL KREATIVITET ELLER KREATIVITET I GRUPP Vad fungerar egentligen bäst och vad ger resultat? De Bono nämner att många människor ofta drar slutsatsen att kreativitet tänkande ska ske i grupp. Mycket för att brainstorming, som är ett kreativitetsverktyg, alltid sker i grupp. Detta är alltså felaktigt, vi kan vara kreativa på egen hand också. I de flesta fall har jag arbetat med kreativitet i grupp. Tanken brukar vara att alla individuellt ska ha funderat kring frågeställningen för att sedan mötas i en gruppaktivitet och arbeta vidare. Det finns både för- och nackdelar med att arbeta individuellt så väl som i grupp. I grupp känner vi oss mindre ensamma och det känns som att vi åstadkommer mer än vi faktiskt gjort. Grupper tar sig dock framåt ganska sakta och alla har inte utrymme att prata. Det går inte att följa upp mer än en tankegång åt gången. Det praktiska med att arbeta i grupp är att alla känner sig delaktiga. Arbetar du ensam så krävs disciplin. Som ensam behöver du aldrig stanna upp för att förklara något ytterligare, du kan hålla ett högt tempo. Det är även möjligt att följa upp flera tankegångar. Fördelen med att arbeta ensam är att du också kan vara kreativ när du vill, det fordras inget möte för att vara kreativ. Som jag skrev tidigare är jag van att arbeta med både individuell kreativitet och kreativitet i grupp. Dessvärre känner jag att individuell kreativitet är svårt, att faktiskt komma på något. Jag tror dock i enlighet med de Bono att det är en fördel att först fundera individuellt och sedan arbeta i grupp när det finns idéer att arbeta vidare med. 7

4 - VAR FINNS DEN KREATIVA PROCESSEN I PU- PROCESSEN En PU-process är unik för varje projekt, men varje PU-process behöver en kreativ process. Var ska den finnas? Rolf Lövgren beskriver en utseendet av en PU-process, eller designprocess, i en av hans Powerpoints från kursen KPP017 Produktutveckling 2 på följande vis: Definiera och planera projektet Ta fram kravspecifikation Ta fram koncept Utveckla koncept till färdig produkt Produktvård Figur 3 Utseendet av en PU-process, eller designprocess. Självfallet innehåller varje fas i PU-processen flera underliggande steg, där bland annat PU-verktyg tillämpas för att stödja faserna. Jag valde att illustrera PU-processen för att lättare påvisa var jag tycker den kreativa processen bör finnas. Enligt mig är det i faserna Ta fram koncept och Utveckla koncept till färdig produkt som den kreativa processen främst ska finnas. I båda faserna behövs kreativitet - idéer ska genereras fram. Jag anser dock att det vore en fördel att tillämpa kreativitet genomgående i hela PU-processen. Om kreativitet är ett naturligt inslag i PUprocessen kanske det inte känns lika spänt och resultatorienterat när vi väl ska vara kreativa, kreativitet kan bli positivt laddat istället för negativt. 8

5 - REFERENSER Nedan listas samtliga referenser som använts för detta arbete. 5.1 - LITTERATUR Breiler, Andréas, Michanek, Jonas, 2007, Idéagenten 2.0 en handbok i idea management, Stockholm: Bookhouse Publishing AB Dahlén, Micael, 2006, Boxen kreativitet som skapar bättre affärer, Stockholm: Volante QNB Publishing de Bono, Edward, 1994, Verklig kreativitet, Malmö: Skogs Grafiska AB Rehn, Alf, 2010, Farliga idéer När det opassande tänkandet är din värdefullaste resurs, Stockholm: Bookhouse Editions Törnqvist, Gunnar, 2009, Kreativitet i tid och rum processer, personer och platser, Stockholm: SNS Förlag Österlin, Kenneth, 2010, Design i fokus för produktutveckling, Malmö: Liber 5.2 - INTERNET Fast Company, 2012-03-29, http://www.fastcompany.com/magazine/89/creativity.html Innovation Tools, 2012-03-30, http://www.innovationtools.com/quotes/quotesdetail.asp?catid=2 Nationalencyklopedin 1, 2012-03-28, http://www.ne.se/kort/kreativitet Nationalencyklopedin 2, 2012-03-29, http://www.ne.se/kort/lateralitet Nationalencyklopedin 3, 2012-03-29, http://www.ne.se/kort/dopamin Rolf Lövgren, 2012-03-30, http://www.rolflovgren.se/rl-mdh/kurser/kpp017/lecture%20notes%20(svenska)/3- %20Designprocessen%20och%20projektplanering.pdf 5.3 - BILDER More than Puppets, 2012-04-05 http://morethanpuppets.com/2012/02/27/i-wish-i-were-creative/ Patron of the Hearts, 2012-03-29 http://patronofthearts.com/2012/02/mapping-the-brain/ 9