Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering



Relevanta dokument
Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys

Reflektioner från föregående vecka

Seminarium 4 (kap 16-17)

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

» Industriell ekonomi

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

» Industriell ekonomi

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Ekonomiska grundbegrepp

Företags- och Personalekonomi G88

722G88 FÖRETAGS- OCH PERSONALEKONOMI VT2009

Företags- och Personalekonomi G88

IEK 415 Industriell ekonomi

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkyler som beslutsunderlag

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Företags- och Personalekonomi G88

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR Uppgift 1 (10 poäng)

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkyleringens avvägning

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

De generella kalkylproblemen

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering

Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Kalkyleringens avvägning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Företagsekonomi, tentamen #2 sid 1 [10]

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

» Industriell ekonomi

Redovisning och Kalkylering

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Transkript:

Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA grek. 1566 Hushållning (med begränsade resurser) Kostnads- och intäktsanalys Begreppsbildning (termer som används) Ger modeller som beslutsunderlag Intäkter (från försäljningen) jämförs med Kostnader (för resursförbrukningen) 2 Historik KI-analys 1700-talet Marknadsteorier (Adam Smith) 1800-talet Kostnadsberäkningar (industrialiseringen) 1900-30 Industriell kostnadsberäkning (Sverige) 1930-talet "Enhetliga självkostnadsberäkningar" 1940-talet Mekanförbundets normalkontoplan 1950-talet Resultatanalys & investeringsbedömning 1960-talet Självkostnads- & bidragskalkylering 1970-talet Budgetering & strategisk planering 1980-talet KI-analysens metoder utvecklas 1990-talet Principer för kostnadsfördelning 3

Inkomster & utgifter Produktionsresurser => Företaget => Produkter Arbete Förädling Varor Kapital Tjänster Råvaror Varor & tjänster Betalningsströmmar Personal Bank Leverantör <= Företaget <= Kunder Inkomsten uppstår vid försäljningstillfället Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället 4 Inbetalningar & utbetalningar Produktionsresurser => Företaget => Produkter Arbete Förädling Varor Kapital Tjänster Råvaror Varor & tjänster Betalningsströmmar Personal Bank Leverantör <= Företaget <= Kunder Inbetalningen uppstår när betalningen erhålls Utbetalningen uppstår vid betalningstillfället In- och utbetalningar används vid investeringskalkyl 5 Kostnader & intäkter Produktionsresurser => Företaget => Produkter Arbete Förädling Varor Kapital Tjänster Råvaror Varor & tjänster Betalningsströmmar Personal Bank Leverantör <= Företaget <= Kunder Intäkter avser värdet av levererade prestationer under en period Kostnader avser värdet av förbrukade resurser under en period Intäkter är periodiserade inkomster Kostnader är periodiserade utgifter 6

Resultat Lönsamhet Resultat = Intäkter - Kostnader (kr) Absolut mått Resultat Lönsamhet = (%) Relativt mått Totalt kapital Resultat - Skatt Lönsamhet = (%) Relativt mått Eget kapital 7 Inkomster Inbetalningar Intäkter Utgifter Utbetalningar Kostnader När AB Paradis köper in en lastbil är utgiften 300 000 kr, dvs lika med den säljande bilfirmans försäljningspris. Lastbilen beräknas kunna användas i fem år. Kostnaden för ett år lika med värdeminskningen av lastbilen under detta år. Om bilen minskar i värde lika mycket varje år betyder det att kostnaden per år blir 60 000 kr. Man brukar säga att utgiften för bilen periodiseras, här i exemplet på fem år. Kostnader är alltså periodiserade utgifter. Just denna typ av periodiserad utgift = avskrivning 8 Utgifter Utbetalningar Kostnader Paradis Utgift = 48 000 kr den 8/1 2000, dvs fakturans ankomstdag Utbetalning = 12 000 kr den 15/1 2000 24 000 kr den 15/7 2000 12 000 kr den 15/1 2001 Kostnad per år i 5 år = 9 600 kr Inkomster Inbetalningar Intäkter AB Paradis köpte en ny pressningsmaskin från Handelsbolaget Eden. Fakturan var daterad den 4/1 2000 och ankom till AB Paradis den 8/1 tillsammans med maskinen. Fakturabeloppet var 48 000 kr och betalning skulle ske med 25 procent senast den 15/1 2000, med 50 procent den 15/7 2000 och slutbetalning den 15/1 2001. Maskinen beräknas hålla i fem år. Ange storlek och tidpunkt för Paradis utgift, utbetalning och kostnad. Ange Edens inkomst, inbetalning och intäkt för maskinen. <= 48 000 kr / 5 år, jämn förslitning antages Eden Inkomst = 48 000 kr den 4/1 2000, dvs då fakturan sändes Inbetalning = 12 000 kr någon dag efter den 15/1 2000 24 000 kr någon dag efter den 15/7 2000 12 000 kr någon dag efter den 15/1 2001 Intäkt = 48 000 kr verksamhetsåret 2000 9

Bokföringsmässiga & kalkylmässiga kostnader och intäkter Bokföringsmässiga bestäms huvudsakligen av lagstiftningen Kalkylmässiga bestäms av användaren vid modellskapandet AB Paradis har under en viss period bokföringsmässiga kostnader på 9 600 000 kr. Dessa inkluderar 600 000 kr som är bokföringsmässiga avskrivningar och 200 000 kr som är bolagsskatt, dvs skatt på aktiebolagets resultat. Ränta på eget kapital beräknas till 90 000 kr, och de kalkylmässiga avskrivningarna är 350 000 kr. Beräkna kalkylmässiga kostnader! Bokföringsmässiga kostnader 9 600 tkr - Bokföringsmässiga merkostnader Avskrivning -600 tkr Bolagsskatt -200 tkr -800 tkr + Kalkylmässiga merkostnader Ränta på eget kapital +90 tkr Avskrivning +350 tkr +440 tkr = Kalkylmässiga kostnader 9 240 tkr 10 Rörliga och fasta kostnader Rörliga kostnader förändras med verksamhetsvolymen Fasta kostnader förblir oförändrade när verksamhetsvolymen ändras AB Paradis har hyreskostnader och materialkostnader när produktionsvolymen för motorn Adam förändras. Hyran är en fast kostnad. Den totala hyreskostnaden är lika stor, 500 tkr, oavsett hur många enheter som tillverkas. Materialkostnaden är däremot en rörlig kostnad. Den totala materialkostnaden ökar när produktionsvolymen ökar. Fasta kostnader per styck, i detta exempel hyra/st, sjunker med stigande volym (stordriftsfördelar). Rörliga kostnader per styck är i detta fall 1200 kr är oberoende av produktionsvolym. Motortillverkning Hyrkostnad Hyrkostnad/st Materialkostnad Materialkostnad/st 1 000 st 500 000 kr 500 kr/st 1 200 000 kr 1200 kr/st 2 000 st 500 000 kr 250 kr/st 2 400 000 kr 1200 kr/st 5 000 st 500 000 kr 100 kr/st 6 000 000 kr 1200 kr/st 10 000 st 500 000 kr 50 kr/st 12 000 000 kr 1200 kr/st 20 000 st 500 000 kr 25 kr/st 24 000 000 kr 1200 kr/st 11 Rörliga kostnader Variable Costs Proportionella Progressiva Degressiva 12

Fasta kostnader Fixed costs Helt fasta Driftsbetingade Halvfasta exempel exempel Exempel Lokalvärme Förmanslöner 13 Direkta och indirekta kostnader Kostnadsslag => Kostnadsställen => Kostnadsbärare Direkta kostnader kan direkt hänföras till produkterna Indirekta kostnader fördelas stegvis till produkterna 14 Särkostnader och samkostnader Särintäkter Intäkter som påverkas av ett visst beslut Särkostnader Kostnader som påverkas av ett visst beslut Samkostnader Kostnader som inte påverkas av ett visst beslut AB Paradis överväger att ta upp tillverkning av simfötterna Grodfot. De får då bära en del av företagets samlade administrations- och försäljningskostnader (affärsomkostnader) samt nedanstående tillkommande kostnader: Affärsomkostnader Lön & material för Grodfot Storleksinställning för Grodfot Färgsättning för Grodfot 50 tkr 150 tkr 15 tkr 40 tkr Samkostnad Särkostnad Särkostnad Särkostnad 15

Kostnader Beslutssituationen KOSTNADER Kostnadsfördelning princip Verksamhetsvolym princip Direkta kostnader Fasta kostnader Indirekta kostnader Rörliga kostnader 16 Relevant information Sunk Cost Underlag för att fatta beslut Relevanta kostnads- och intäktsdata, dvs sådant som ändras om beslutet tas. Intäkter resp kostnader som uppstår till följd av ett visst beslutsalternativ. Historiska kostnader, sunk cost, är irrelevanta för framtida beslut. 17 Kostnads- och intäktsanalys Betydelse Särkostnader Samkostnader För att kunna driva företag framgångsrikt krävs förståelse för kostnadsbegreppen! 18

Alternativkostnad Alternativkostnad det intäktsöverskott företaget går miste om vid val av ett visst alternativ AB Paradis har valt att göra en större investering. Vid beslutstillfället övervägde man emellertid att i stället placera kapitalet till en säker ränta på 10 %. Investeringsbeloppet är 2 Mkr. Beräkna investeringens alternativkostnad år 1! Alternativkostnad 0,2 Mkr <= 2 Mkr * 10 % Alternativkostnad är en utebliven intäkt 19 Operationell kostnad Operationellt resultat Operationell kostnad summan av särkostnaden och alternativkostnaden Operationellt resultat särintäkter minus operationell kostnad Ett företag beräknar särintäkter för ett visst handlingsalternativ till 100'. Särkostnader är 50', men dessutom tvingas man avstå från ett annat handlingsalternativ som skulle ge ett intäktsöverskott på 10'. Beräkna operationellt resultat! Särintäkt 100' Särkostnad 50' Alternativkostnad 10' Operationell kostnad 60' Operationellt resultat 40' 20 Företagsledning Koncern Fredagen den 23 augusti 1991 klockan 12:30 stiger finansmannen Erik Penser och Nobels VD Anders Carlberg in på Nordbankens huvudkontor i Stockholm. Bankens ordförande Björn Wahlström sträcker över ett dokument till Penser. - Du måste skriva under det här, säger han. Tre timmar senare har Penser förlorat hela sin förmögenhet till Nordbanken. Resultatet Lönsamheten Kassaflödet Betalningsförmågan Koncernchefen CEO Finanschefen CFO 21

Totalanalys Bidragsanalys Totalanalys Totala kostnader och intäkter Bidragsanalys Täckningsbidrag, rörliga & fast kostnader 22 Resultatplanering Beteckningar m = verksamhetsvolym RK/st = rörlig kostnad per styck TRK = totalt rörliga kostnader RK = totalt rörliga kostnader FK = totalt fasta kostnader TFK = totalt fasta kostnader FK/st = fasta kostnader per styck TK = totala kostnader TvK = tillverkningskostnader SjK = självkostnad TB = täckningsbidrag TTB = totalt täckningsbidrag p = pris per styck TI = totala intäkter V = resultat (vinst eller förlust) TG = täckningsgrad (bruttomarginal) 23 Samband Formler_1 TRK (totala rörliga kostnader) = m (volym) * RK/st (rörlig kostnad per styck) TRK (totalt rörliga kostnader) RK/st (rörlig kostnad per styck) = m (volym) FK (fasta kostnader) FK/st (fasta kostnader per styck) = m (volym) TK (totala kostnader) = FK (fasta kostnader) + TRK (totalt rörliga kostn) TI (totala intäkter) = m (volym) * p (pris per styck) 24

Resultatanalys Formler_2 V (resultatet) = TI (totala intäkter) - TK (totala kostnader) V (resultatet) = m (volym) * p (pris per styck) - m * RK/st - FK V (resultatet) = m (volym) *( p (pris per styck) - RK/st) - FK 25 Resultatanalys Grafisk Kr Kritisk punkt TI TK Vinst RK Förlust FK Volym 26 Resultatdiagram Totalanalys 27

Resultatdiagram Volymdiagram 28 Resultatplaneringsförutsättningar Intervallbegränsning 29 Kapitalintensiv industri Kostnadsstruktur 30

Bidragsanalys Täckningsbidrag TB (täckningsbidrag per st) = p (pris per st) - RK/st (rörlig kostnad per st) TTB (totalt täckningsbidrag) = TB (täckningsbidrag per st) * m (volym) V (resultatet) V (resultatet) = TTB (totalt täckningsbidrag) - FK (fasta kostnader) = TB * m - FK 31 Resultatdiagram Bidragsanalys 32 Täckningsgrad Bruttomarginal Täckningsbidrag per styck Täckningsgrad = (%) (Bruttomarginal) Pris per styck OBS Ordet bruttomarginal finns ej med i kursboken, men är vanligt förekommande i företag. Försäljningspris RK/st TB (täckningsbidrag) 4 000 kr 2 500 kr 1 500 kr TG (täckningsgrad) = 1 500 kr / 4 000 kr = 37,5 % 33

Känslighetsanalys av prisändringar Prishöjning Inom AB Paradis överväger man att höja priset, med 15 %, på en av sina produkter. I utgångsläget gäller följande: Försäljningspris per st 200 kr Täckningsbidrag per st 80 kr Täckningsgrad 40 % Försäljningsvolym 5 000 st Försäljningspris efter prishöjning Täckningsbidrag efter prishöjning Täckningsgrad efter prishöjning 230 kr <= 1,15 * 200 kr 110 kr <= 80 kr + 30 kr 48 % <= 110 kr / 230 kr 34 Känslighetsanalys av prisändringar Prishöjning Hur långt får volymen minska, efter denna 15 % prishöjning, om samma totala täckningsbidrag skall erhållas som tidigare? Totalt täckningsbidrag innan sänkningen: 80 kr/st * 5 000 st = 400 000 kr 400 000 kr = 110 kr/st * X X = 3 636 st => 27,3 % 35 Känslighetsanalys av prisändringar Prissänkning Ett företag överväger att sänka priset med 20 %. Med hur många procent måste då försäljningsvolymen öka för att lönsamheten inte ska försämras? Försäljningspris per styck 200 kr Försäljningspris efter prissänkning 160 kr <= 200*(1-0,20) Täckningsbidrag per styck 80 kr Täckningsbidrag efter prissänkning 40 kr <= 80 - (200-160) Täckningsgrad 40 % => 40/160 =25 % Försäljningsvolym 5 000 st 80 kr/st * 5000 st = 40 kr/st * x st x = 10 000 st, dvs dubbla försäljningsvolymen 36