Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA -03-31 Bilaga 1 1 (29) Månadsbokslut till och med februari och prognos för för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +469 miljoner kronor (jämfört med budgeterat +497 miljoner kronor). Resultatet per februari år 2009 var +412 miljoner kronor. För prognostiseras ett överskott med +14 miljoner kronor, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Resultatet år 2009 var +48 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården till och med februari minskat med 1,7 procent. Prognosen är i nivå med budget och 2,9 procent högre än bokslut 2009. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med 1,5 procent jämfört mot föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet till och med februari är ett överskott med 469 miljoner kronor. Till viss del är detta hänförligt till normala säsongsvariationer och till viss del på eftersläpande fakturering. för inklusive resultatkravet medger en kostnadsökningstakt om 3,3 procent mot faktiskt utfall 2009. För 2011 kan uppräkningen av ramen för närvarande förväntas bli väsentligt lägre (cirka 1 procent). Ett större överskott för än vad som beräknas i föreliggande månadsbokslut skulle förbättra HSN:s förutsättningar inför 2011.
2 (29) MÅNADSBOKSLUT T O M FEBRUARI OCH PROGNOS FÖR ÅR FÖR HSN- FÖRVALTNINGEN...1 SAMMANFATTNING...1 Viktigaste orsakerna till läget... 1 PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN...3 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- FEBRUARI OCH PROGNOS PER VÅRDGREN...4 Ekonomi... 4 Vårdkonsumtion... 5 Somatisk specialistsjukvård...7 Vårdkonsumtion... 7 Ekonomi... 8 Primärvård...9 Vårdkonsumtion... 9 Ekonomi... 12 Psykiatri...15 Vårdkonsumtion... 15 Ekonomi... 16 Geriatrik...18 Vårdkonsumtion... 19 Ekonomi... 20 Läkemedel...21 Övrig sjukvård...23 Verksamhet...23 Ekonomi... 23 Tandvård...24 Vårdkonsumtion... 25 Ekonomi... 26 RISKER...27 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR...28 ÅTGÄRDER...29
3 (29) Periodens resultat och prognos för HSN-förvaltningen Det ackumulerade resultatet är +469 miljoner kronor. Motsvarande period år 2009 var resultatet +412 miljoner kronor. Prognosen för år visar på ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Helårsresultatet för år 2009 blev +48 miljoner kronor. Periodens resultat och årsprognos Mkr 0902 Avvikelse budget Prognos 2009 Intäkter 7 294 7 144-65 44 149 44 149 42 991 Kostnader -6 825-6 743 36-44 131-44 131-42 963 Avskrivningar -1-1 0-4 -4-5 Finansnetto 1 12 1 0 0 25 Resultat 469 412-28 14 14 48 Till och med februari uppvisar samtliga verksamhetsområden överskott. Överskottet är främst hänförligt till somatisk specialistvård, primärvård och läkemedel. För helt år beräknas ett överskott med 14,4 miljoner kronor, vilket är identiskt med resultatkravet för HSN i budget. Överskottet om 14,4 miljoner kronor beräknas i sin helhet uppstå för övrig sjukvård. Övriga verksamhetsområden beräknas lämna nollresultat. Resultatutveckling HSN 1 000 Mkr 800 600 400 200 0-200 -400 2009 PERB Prognos Prog föreg månad Feb Apr Jun Aug Okt Dec Period
4 (29) Ackumulerat utfall januari- februari och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Mkr 0902 Avvikelse budget Prognos /pro gnos Intäkter* 7 295 7 156-63 44 149 44 149 0,0% Kostnader Somatisk specialistvård -3 124-3 070-261 -20 245-20 245 0,0% Primärvård -1 121-1 106 138-7 371-7 371 0,0% Psykiatri -765-740 33-4 686-4 686 0,0% Geriatrik -344-355 25-2 211-2 211 0,0% Läkemedel -724-740 54-4 850-4 850 0,0% Best egen verks -53-47 -5-291 -291 0,0% Övrig sjukvård -568-549 44-3 671-3 671 0,0% Tandvård -127-137 7-810 -810 0,0% Summa kostnader** -6 826-6 744 35-44 135-44 135 0,0% Resultat 469 412-28 14 14 0,0% * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat visar på ett överskott med 469 miljoner kronor. Det motsvarar ett underskott mot periodiserad budget med 28 miljoner kronor. Periodens bokförda överskott återfinns främst inom somatisk specialistvård. Även primärvård och läkemedel uppvisar betydande bokförda överskott. Bokföringstekniska problem vid stängning av månadsbokslutet för februari har gjort att en osedvanligt stor post (232 miljoner kronor) finns bokförd som ofördelade övriga kostnader. Det avser ankomstregistrerade fakturor som inte blivit definitivkonterade. Beloppet ingår i det bokförda resultatet totalt per vårdgren för HSN men finns inte fördelat på delområden inom vårdgrenarna, vilket gör att jämförelser med budget och föregående års utfall i många fall blir missvisande. Felet berodde på att det landstingsgemensamma försystemet för fakturor, Contempus, felaktigt stängdes för februaribokslutet en dag för tidigt. Detta ledde till att slutkontering för ett stort antal fakturor inte kom med i bokföringen för februari. Åtgärder har vidtagits för att felet inte upprepas kommande månader.
5 (29) Vårdkonsumtion Sammanfattningsvis minskar läkarbesöken, medan övriga besök och antalet vårdtillfällen ökar jämfört med föregående år. Ökningarna ligger nära den budgeterade. Verksamhetstal periodens utfall och prognos 2009 Förändr 10/09 Prognos PR/ BU % Bokslut 2009 Total Antal Läkarbesök totalt 1 165 782 1 185 443-1,7% 7 460 446 7 460 446 0,0% 7 249 543 Övriga besök totalt 1 226 764 1 184 287 3,6% 8 002 898 8 002 898 0,0% 7 609 841 Vårdtillfällen totalt 47 968 47 202 1,6% 297 836 297 836 0,0% 295 809 Primärvård Läkarbesök inkl ARV 632 394 650 705-2,8% 4 102 300 4 102 300 0,0% 3 980 599 Övriga besök,exkl 653 629 620 236 5,4% 4 353 100 4 353 100 0,0% 4 045 394 sjukgymn Sjukgymnastik inkl 278 847 283 400-1,6% 1 790 400 1 790 400 0,0% 1 745 852 ARV Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV 470 056 474 448-0,9% 2 971 646 2 971 646 0,0% 2 883 072 Övriga besök 106 329 105 138 1,1% 709 698 709 698 0,0% 691 476 Vårdtillfällen 39 043 38 861 0,5% 242 056 242 056 0,0% 239 675 Psykatri Läkarbesök inkl ARV 60 833 58 026 4,8% 372 000 372 000 0,0% 370 657 Övriga besök 183 260 170 932 7,2% 1 119 700 1 119 700 0,0% 1 095 596 Vårdtillfällen 4 457 4 460-0,1% 28 880 28 880 0,0% 29 020 Geriatrik Läkarbesök inkl ARV 2 499 2 264 10,4% 14 500 14 500 0,0% 15 215 Övriga besök 4 699 4 581 2,6% 30 000 30 000 0,0% 31 523 Vårdtillfällen 4 468 3 881 15,1% 26 900 26 900 0,0% 27 114 ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar minskar med totalt 1,7 procent under perioden. För övriga besök redovisas en total besöksökning på 3,6 procent jämfört med föregående år. Läkarbesöken inom psykiatri och geriatriken som ökar medan husläkarverksamhet och hemsjukvård minskar jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården exklusive privata specialister ökar med 1,5 procent jämfört med 2009. Vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med cirka 0,5 procent. Psykiatrins vårdtillfällen är oförändrat jämfört föregående år. Prognosen är i nivå med budget.
6 (29) Konsumtion av vård /2009 samt bokslut jämfört med prognos Konsumtion av vård jan-feb jämfört samma period 2009. Bokslut 2009 jämfört prognos. Läkarbesök inom primärvård Förändr. 10/09-2,8% Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -0,9% 3,1% 3,1% Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 10/09 Bokslut/prognos 0,5% 1,0% 0,4% 4,8% Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -0,1% -0,5% -0,8% 15,1% Sjukgymnast besök Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -1,6% 2,6% En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive vårdgrensavsnitt.
7 (29) Somatisk specialistsjukvård Somatisk specialistsjukvård innefattar sjukhusvård och privata specialister, förutom allmänläkare, som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistsjukvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till + 208 miljoner kronor (jämfört med +149 miljoner kronor år 2009). För prognostiseras ett nollresultat (-118 miljoner kronor år 2009). Totalt antal läkarbesök minskar jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Totalt antal vårdtillfällen ökar med 0,5 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Somatisk specialistvård Antal 2009 Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Läkarbesök, totalt 470 056 474 448-0,9% 2 971 646 2 971 646 0,0% 2 883 072 Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 307 340 303 088 1,4% 1 899 986 1 899 986 0,0% 1 873 612 Antal läkarbesök privata specialister, ARV 162 716 171 360-5,0% 1 071 660 1 071 660 0,0% 1 009 460 Antal övriga besök 106 329 105 138 1,1% 709 698 709 698 0,0% 691 476 Antal vårdtillfällen, sluten vård 39 043 38 861 0,5% 242 056 242 056 0,0% 239 675 ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inklusive privata specialister har minskat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period 2009. Antalet läkarbesök hos privata specialister minskar medan läkarbesök inom sjukhus och specialistvård i övrigt ökar med 1,5 procent. Antalet läkarbesök totalt för somatisk specialistvård prognostiseras vara i nivå med budget. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare är 0,5 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom somatisk specialistvård.
8 (29) Verksamhetstal och prognos för året Somatisk specialistvård Antal Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO % Läkarbesök, totalt 2 971 646 2 971 646 2 883 072 0,0% 3,1% Antal vårdtillfällen, sluten vård 242 056 242 056 239 675 0,0% 1,0% Antal vårddagar, sluten vård 906 784 906 784 875 132 0,0% 3,6% Antal individer sluten vård 163 417 163 417 162 693 0,0% 0,4% Medelvårdtid, dagar 3,7 3,7 3,7 0,0% 1,2% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 1 899 986 1 899 986 1 873 612 0,0% 1,4% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 309 300 309 300 219 809 0,0% 40,7% Antal övriga besök exkl ARV 709 698 709 698 691 476 0,0% 2,6% Antal telefonkontakter övriga besök 115 532 115 532 122 025 0,0% -5,3% Antal läkarbesök privata specialister, ARV 1 071 660 1 071 660 1 009 460 0,0% 6,2% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 219 497 219 497 215 436 0,0% 1,9% Riksavtal, vårdtillfällen 8 403 8 403 6 622 0,0% 26,9% Riksavtal, besök 66 678 66 678 58 365 0,0% 14,2% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi Helårsresultatet enligt prognos är ett nollresultat. Somatisk specialistsjukvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 3 332 3 387 3 219 20 245 20 245 Kostnader Akutsjukhusen -2 682-2 258-2 548-16 408-16 408 Större privata enheter -116-133 -137-783 -783 Privata spec läkare -234-250 -237-1 554-1 554 Utomlänsvård -42-73 -44-606 -606 Övrigt -50-149 -104-894 -894 Summa kostnader -3 124-2 863-3 070-20 245-20 245 Resultat 208 524 149 0 0 Somatisk specialistvård uppvisar ett överskott per februari med 208 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor sämre än den periodiserade budgeten. Bokförda överskott kan hänföras bland annat till större privata enheter, privata specialister och utomlänsvård. Akutsjukhusens kostnader visar på stora överskridanden av periodiserad budget. Det beror främst på att en felaktig säsongskurva använts vid beräkning av den periodiserade budgeten. Överskotten för större privata vårdgivare samt utomlänsvården beror främst på eftersläpande fakturering. Prognosen beräknas hamna på ett nollresultat.
9 (29) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +102 miljoner kronor (jämfört med +89 miljoner kronor år 2009). För prognostiseras ett nollresultat (+14 miljoner kronor år 2009). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten, samt hemsjukvård minskar med 3,6 procent jämfört med föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion 0902 Verksamhetstal periodens utfall och prognos Primärvård Antal Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Läkarbesök totalt 632 394 650 705-2,8% 4 102 300 4 102 300 0,0% 3 980 599 Läkarbes,Husläkarverks exkl 475 777 493 555-3,6% 3 090 000 3 090 000 0,0% 3 004 162 ARV Läkarbes, Jour, Närakut exkl 52 094 54 412-4,3% 325 000 325 000 0,0% 311 843 ARV Antal övriga läkarbesök exkl 62 722 54 512 15,1% 403 300 403 300 0,0% 381 579 ARV Antal läkarbesök privata specialister, 41 801 48 226-13,3% 284 000 284 000 0,0% 283 015 ARV Antal sjukgymnastbesök inkl 278 847 283 400-1,6% 1 790 400 1 790 400 0,0% 1 745 852 ARV Antal övriga besök totalt 653 629 620 236 5,4% 4 353 100 4 353 100 0,0% 4 045 394 Övriga besök,husläkarverks/jour,närakut 149 464 156 666-4,6% 1 077 600 1 077 600 0,0% 984 635 Antal övriga besök, Hemsjukvård 252 280 238 770 5,7% 1 680 000 1 680 000 0,0% 1 584 428 Antal övriga besök Mvc 82 899 81 886 1,2% 528 100 528 100 0,0% 488 599 Antal övriga besök Bvc 87 938 85 457 2,9% 586 400 586 400 0,0% 542 420 Antal övriga besök,logped,arbetsterapi, 81 048 57 457 41,1% 481 000 481 000 0,0% 445 312 privat kirop etc För sjukgymnastik se särskild förklaring längre fram i avsnittet ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom primärvården (inkl närakuter/jourbesök och privata specialister) har minskat med 2,8 procent jämfört med motsvarande period år 2009. Prognosen är i nivå med budget Flest antal övriga besök sker inom hemsjukvården följt av besök på vårdcentral, jour och närakut. Därefter kommer besök gjorda inom MVC/ BVC följt av besök hos logopeder och arbetsterapeut.
10 (29) Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet besök hos husläkare har minskat med 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är framförallt i januari månad som det registrerats ett färre antal besök medan februari i princip är oförändrad mellan åren. Prognosen beräknas vara i nivå med budget Antalet telefonkontakter vid husläkarmottagningar och närakuter har ökat kraftigt. Detta beror på förändringar i ersättningen för telefonrecept som förra året ersattes via apoteksbolaget men nu ersätts och registreras direkt på mottagningen. Övriga besök Antalet besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna har minskat något mellan perioderna. Besöken inom psykosocial verksamhet ökar med 3,7 procent vilket är en betydligt mindre ökning än vad som var fallet mellan 2008 och 2009. Detta har främst tekniska orsaker.* Jourer/Närakuter Läkarbesöken har minskat jämfört med föregående år. Hemsjukvård Övriga besök inom hemsjukvård visar en minskning med ca 5 procent. Läkarbesöken inom hemsjukvården har ökat med 11,5 procent jämfört med år 2009. Även denna utveckling har främst tekniska orsaker.* Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga läkarbesök/besök MVC Antalet läkarbesök har ökat med 0,5 procent jämfört med samma period föregående år. Ackumulerat utfall per februari månad är 8 727 läkarbesök samt 82 899 övriga besök, det vill säga besök hos barnmorska för graviditetsövervakning, preventivmedelsrådgivning eller gynekologisk cellprovtagning. Antal födslar har ökat med 11 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta ger en ökning av eftervårdsbesöken med 13 procent jämfört med föregående år. En anledning till fler eftervårdsbesök kan vara att ersättningssystemet förändrades 2009 och ersättningen för eftervårdsbesöket höjdes i syfte att öka antalet eftervårdsbesök. Antalet preventivmedelsrådgivningsbesök var 3 procent högre än motsvarande period föregående år. * Förutsättningarna för redovisning av verksamhetstal har förändrats från och med januari. Under 2009 har förvaltningen arbetat med att knyta varje vårdgivande enhet till unika uppdragsidentiteter som ska kunna följas såväl i förvaltningens system för verksamhetsstatistik som i ekonomisystemet. Vid jämförelser i bilagan för verksamhetstal innebär det nya sättet för redovisning att jämförelser mot föregående år i vissa fall blir missvisande.
11 (29). BVC Antalet läkarbesök inom BVC har ökat med cirka 5,9 procent jämfört föregående år. et på antal läkarbesök är 14 771. Av dessa besök utfördes 65 procent av allmänläkare och 35 procent av barnläkare. Prognosen är i nivå med budget. et för övriga besök är 87 938 besök, en ökning på 2,9 procent. Av dessa besök utfördes 97 procent på mottagningen och 3 procent som hembesök. Delvis beror ökningen på att några enheter inte rapporterade sina besök under 2009. Privata specialister et för läkarbesök hos privata specialister har minskat med cirka 13 procent jämfört med föregående år. Prognosen för läkarbesöken beräknas motsvara budget. Besök hos privata sjukgymnaster / ARV Antalet besök hos privata sjukgymnaster / ARV har minskat med 3,2 procent till och med februari jämfört med föregående år. Besöksminskningen för privata sjukgymnaster inom avtal är större än för de utan avtal. Minskningen beror troligen på att andelen längre besök ökat. Prognosen beräknas motsvara budget. Primärvårdsrehabilitering Antalet besök hos sjukgymnaster inom primärvårdsrehabilitering har ökat med cirka 2,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år och för arbetsterapeuter och dietister noteras en minskning med 11 procent. Prognosen överensstämmer med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom primärvården. Verksamhetstal och prognos för året Primärvård Antal Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO % Läkarbesök, totalt 4 102 300 4 102 300 3 980 599 0,0% 3,1% Antal läkarbesök, exkl ARV 3 818 300 3 818 300 3 697 584 0,0% 3,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 381 500 381 500 372 811 0,0% 2,3% Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn 4 883 500 4 883 500 4 575 161 0,0% 6,7% Antal läkarbesök privata specialister, ARV 284 000 284 000 283 015 0,0% 0,3% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 75 000 75 000 77 815 0,0% -3,6% Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn 1 260 000 1 260 000 1 216 085 0,0% 3,6% Riksavtal, besök 70 000 70 000 65 526 0,0% 6,8% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan
12 (29) Ekonomi Primärvården prognostiseras lämna nollresultat. Primärvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 1 223 1 228 1 195 7 371 7 371 Kostnader Husläkarverksamhet -520-589 -494-3 468-3 468 Jour/Närakutverksamhet -27-44 -29-249 -249 Hemsjukvård -88-88 -90-510 -510 BUMM -28-30 -26-182 -182 MVC och BVC -122-123 -118-771 -771 Primärvårdsrehabilitering -144-169 -151-947 -947 och sjukgymnaster, inkl ARV Privata spec läkare -39-42 -35-276 -276 Läkarinsatser i SÄBO -25-28 -26-167 -167 Övrig verksamhet -128-146 -137-801 -801 Summa kostnader -1 121-1 259-1 106-7 371-7 371 Resultat 102-31 89 0 0 et för primärvården visar ett överskott om 102 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor högre än den periodiserade budgeten. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Husläkare 38,1 0,0 Hemsjukvård -2,8 0,0 Närakuter 10,8 0,0 Psykosociala insatser -0,4 0,0 MVC -2,1 0,0 BVC 3,0 0,0 ARV-läkare allm med 7,2 0,0 ARV sjukgymnaster 2,2 0,0 Primärvårdsrehabilitering 11,4 0,0 Riksavtal 6,9 0,0 Läkarinsatser SÄBO 2,5 0,0 Övrigt 24,9 0,0 Summa 101,7 0,0
13 (29) och prognos t o m aktuell period Det bokförda överskottet på 101,7 miljoner kronor är för högt och beror bland annat på tekniska problem. Kostnader på cirka 30 miljoner kronor för avancerad medicinsk service saknas denna månad. Husläkare Resultatet för husläkarverksamheten visar ett överskott om 38,1 miljoner kronor. Bokförda kostnader för avancerad medicinsk service på mellan 25 till 30 miljoner kronor saknas och vidare var läkarbesöken under januari månad lägre än förväntat vilket givit ett visst överskott. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Närakuter Resultatet för närakuter visar ett överskott om 10,8 miljoner kronor för februari och beror i huvudsak på eftersläpning i faktureringen från vissa vårdgivare. MVC Jämfört med föregående år är fler gravida inskrivna i MVC vilket ger ökade kostnader. Även kostnader för barnmorskebesök efter förlossning har ökat jämfört med föregående år samt kostnader för laboratorietjänster. Obstetriska ultraljud redovisas i dag under MVC-uppdraget. Från och med maj kommer verksamheten att övergå till upphandlade enheter och samtidigt redovisas under ett eget uppdrag. Den totala budgeten för ultraljud uppgår till 54,3 miljoner kronor varav upphandlad verksamhet motsvarar 36,1 miljoner kronor. BVC BVC visar ett överskott på 3 miljoner kronor. Privat sjukgymnastik - ARV Resultatet för ARV-sjukgymnaster visar till och med februari ett överskott med cirka 2 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen till och med februari för privata sjukgymnaster utanför avtal, ersatta genom ARV-systemet, har minskat med cirka 3 procent jämfört med samma period 2009. För sjukgymnaster inom avtal har den minskat med cirka 8 procent. Primärvårdsrehabilitering Primärvårdrehabilitering visar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Överskottet beror på försenade fakturor samt eftersläpning av registrerade besök. Logopedi et till och med februari visar ett underskott om cirka 1 miljon kronor för auktoriserad logopedverksamhet. Underskottet beror sannolikt på att fler nya vårdgivare har startat upp sina verksamheter. Kiropraktik för kiropraktik till och med februari visar ett positivt resultat med cirka 0,6 miljoner kronor. Överskottet härrör från de tre mottagningar som hade försenad driftstart under 2009.
Riksavtalet Resultatet för Riksavtalet visar ett plus på 6,9 miljoner kronor. Kostnaderna brukar vara låga i början på året och prognosen beräknas vara i nivå med budget. 14 (29)
15 (29) Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +12 miljoner kronor (jämfört +21 miljoner kronor år 2009). För år 2009 prognostiseras ett nollresultat (-8 miljoner kronor år 2009). Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Antalet läkarbesök inom psykiatri ökar med cirka 5 procent jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Psykiatri Antal 2009 Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Läkarbesök, totalt 60 833 58 026 4,8% 372 000 372 000 0,0% 370 657 Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 45 884 41 635 10,2% 278 000 278 000 0,0% 277 032 Antal läkarbesök privata specialister, ARV 14 949 16 391-8,8% 94 000 94 000 0,0% 93 625 Antal övriga besök 183 260 170 932 7,2% 1 119 700 1 119 700 0,0% 1 095 596 Antal vårdtillfällen, sluten vård 4 457 4 460-0,1% 28 880 28 880 0,0% 29 020 ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inklusive privata specialister (ARV) inom psykiatrin ökar med cirka 5 procent jämfört med samma period föregående år. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med 10 procent jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar cirka 4 200 besök. Ökningen är delvis i enlighet med ökad beställning men beror också på en förbättrad registrering. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Antalet läkarbesök hos privata specialister minskar med 8 procent jämfört med föregående år. Antalet övriga besök inom psykiatrin ökar med 7 procent jämfört motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen är oförändrade jämfört med motsvarande period föregående år. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom psykiatrin. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO %
16 (29) Psykiatri Antal Läkarbesök, totalt 372 000 372 000 370 657 0,0% 0,36% Antal vårdtillfällen, sluten vård 28 880 28 880 29 020 0,0% -0,5% Antal vårddagar, sluten vård 288 200 288 200 347 670 0,0% -17,1% Antal individer sluten vård 10 000 10 000 12 661 0,0% -21,0% Medelvårdtid, dagar 10,0 10,0 12,0 0,0% -16,7% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 278 000 278 000 277 032 0,0% 0,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 70 000 70 000 70 621 0,0% -0,9% Antal övriga besök exkl ARV 1 119 700 1 119 700 1 095 596 0,0% 2,2% Antal telefonkontakter övriga besök 125 000 125 000 145 560 0,0% -14,1% Antal läkarbesök privata specialister, ARV 94 000 94 000 93 625 0,0% 0,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 9 000 9 000 9 004 0,0% 0,0% Riksavtal, besök 3 300 3 300 3 564 0,0% -7,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Fel! Ogiltig länk. Ekonomi För psykiatri beräknas ett nollresultat. Psykiatri: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 777 781 761 4 686 4 686 Kostnader Allmänpsykiatri -375-414 -398-2 429-2 429 Rättspsykiatri -70-75 -60-447 -447 Beroendevård -114-122 -117-693 -693 BUP -104-110 -99-644 -644 Ätstörningsvård -15-23 -22-143 -143 Privata spec läkare -19-23 -20-121 -121 Övrig verksamhet -68-31 -24-209 -209 Summa kostnader -765-798 -740-4 686-4 686 Resultat 12-17 21 0 0 Verksamheten för psykiatri visar ett positivt resultat på 12 miljoner kronor till och med februari. Resultatet är 29 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten till och med februari. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Allmänpsykiatri 29,2 0,0
17 (29) Rättspsykiatri 4,3 0,0 Ätstörningsvård 9,0 0,0 Beroendevård 1,1 0,0 BUP 3,6 0,0 Tortyr 0,7 0,0 Riksavtalet 2,7 0,0 Privatpraktiker enl ARV 1,1 0,0 Övrigt -40,1 0,0 Asyl 0,3 0,0 Summa 11,9 0,0 På grund av att det landstingsgemensamma försystemet för fakturor, Contempus, stängdes en dag för tidigt för februaribokslutet, är utfallet per delverksamhet inte helt korrekt. Resultatet på -40,1 miljoner kronor för övrigt består av kostnader som hör till andra delverksamheter och då till största delen allmänpsykiatrin. Prognosen totalt och för delverksamheterna är ett nollresultat för. Allmänpsykiatri Den allmänpsykiatriska vården visar ett överskott på 29,9 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att kostnader för allmänpsykiatrin inte är fördelade samt att den rörliga ersättningen för januari är lägre än en genomsnittlig månad. Prognosen följer budget. ARV/Privata specialister Privata specialister visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Överskottet beror främst på lägre volymer jämfört med föregående år, men även på att januari är en månad med relativt låg produktion. I budget har även hänsyn tagits till eventuella ersättningsetableringar (på grund av pensionsavgångar) som väntas öka volymerna och därmed kostnaderna. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatri visar ett överskott på 3,6 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att inte alla kostnaderna för BUP är fördelade samt att den rörliga ersättningen för januari är lägre än en genomsnittlig månad. Beroendevård Beroendevården visar ett överskott på 1,1 miljon kronor. Riksavtalet Kostnaderna för utomlänsvård visar på ett överskott på 2,7 miljoner kronor. Överskottet beror troligen på eftersläpningar i faktureringar från andra landsting. Föregående år steg kostnaderna för riksavtalet kraftigt under senare delen av året. Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vården visar ett överskott på 4,3 miljoner kronor. Ätstörningsvård
18 (29) Ätstörningsvården visar ett överskott på 9,0 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att den rörliga ersättningen för januari är något lägre än en genomsnittlig månad samt eftersläpningar i faktureringen. Geriatrik Geriatrikens andel av budgeten är cirka 5 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +20 miljoner kronor (jämfört med +10 miljoner kronor år 2009).
19 (29) För år prognostiseras ett nollresultat (+44 miljoner kronor år 2009). Antalet vårdtillfällen inom geriatriken ökar med 15 procent jämfört med samma period föregående år. Medelvårdtiden har minskat med cirka 1,5 dagar jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Geriatrik Antal 2009 Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Antal läkarbesök * 2 499 2 264 10,4% 14 500 14 500 0,0% 15 215 Antal övriga besök 4 699 4 581 2,6% 30 000 30 000 0,0% 31 523 Antal vårdtillfällen, sluten vård 4 468 3 881 15,1% 26 900 26 900 0,0% 27 114 (*Exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård) Totalt Totalt ökar antalet läkarbesök inom geriatriken med cirka 10 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatriken är högre jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårddagar har ökat med 2,5 procent samtidigt som antalet individer som vårdats i sluten vården är något högre jämfört med föregående år. Medelvårdtiden har minskat från cirka 14 dagar till 12,5 dagar. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Basgeriatriska vården Antalet vårdtillfällen i sluten vård inom basgeriatriken ökar med 9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Av 11 geriatriska klinikerna svarade Capiogeriatriken, Stockholmsgeriatriken, Brommageriatriken och Huddingegeriatriken tillsammans för 56 procent av produktionen medan de fyra minsta klinikerna svarade för 16 procent av produktionen. Antalet öppenvårdsbesök är högre, jämfört med motsvarande period 2009. Läkarbesöken ökar med 10 procent. Öppenvårdsverksamheten inom geriatriken avser i huvudsak minnesutredningar. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen i specialiserad palliativ vård har ökat kraftigt jämfört med motsvarande period föregående år. Dels har registreringen förbättrats men även möjliggör tekniken nu att verksamhet som tidigare inte varit med i statistiken går att redovisa. Ökningen av antalet vårdtillfällen beror även på ett lågt utfall i
20 (29) antal vårddagar på grund av calicismitta under januari och februari föregående år. Prognosen för antalet vårdtillfällen beräknas motsvara budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom geriatriken. Verksamhetstal och prognos för året Geriatrik Antal Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO % Antal vårdtillfällen, sluten vård 26 900 26 900 27 114 0,0% -0,8% Antal vårddagar, sluten vård 318 000 318 000 320 660 0,0% -0,8% Antal individer sluten vård 17 500 17 500 17 912 0,0% -2,3% Medelvårdtid, dagar 12 11,8 11,8 1,7% 1,7% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 14 500 14 500 15 215 0,0% -4,7% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 8 500 8 500 8 220 0,0% 3,4% Antal övriga besök exkl ARV 30 000 30 000 31 523 0,0% -4,8% Antal telefonkontakter övriga besök 5 000 5 000 4 570 0,0% 9,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi För geriatrik prognostiseras ett nollresultat 2009. Geriatrik: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 364 369 365 2 211 2 211 Kostnader Geriatrik -224-246 -241-1 472-1 472 Spec palliativ vård -22-31 -25-188 -188 ASIH -60-77 -62-463 -463 Övrig verksamhet -38-15 -27-88 -88 Summa kostnader -344-369 -355-2 211-2 211 Resultat 20 0 10 0 0 et för geriatrik visar ett resultat som är 20 miljoner kronor högre än den periodiserade budgeten. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos
21 (29) Basgeriatrik 16,6 0,0 Specialiserad Palliativ vård 9,4 0,0 ASIH 16,7 0,0 Övrigt -23,2 0,0 Summa 19,5 0,0 Månadens resultat är missvisande mellan delverksamheterna på grund av att Contempus stängt en dag för tidigt avseende februaribokslutet. Detta beskrivs mer noggrant på sidan 4. Resultatet på 16,6 miljoner kronor för den basgeriatriska vården skulle justerat ligga närmare noll. Kostnader vid bland annat Förenade Care och Löwetgeriatriken har inte blivit uppbokade på grund av redovisningsproblemen. Specialiserad palliativ vård och ASIH ska belastas med kostnader som ligger under övrigt. Totalt sett skulle ett justerat utfall ligga nära noll för hela den geriatriska verksamheten. Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent.
22 (29) Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +84 miljoner kronor (jämfört med +54 miljoner kronor år 2009). För prognostiseras ett nollresultat (+146 miljoner kronor för 2009). Läkemedel: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 808 808 794 4 850 4 850 Kostnader -724-778 -740-4 850-4 850 Resultat 84 30 54 0 0 Läkemedel uppvisar ett bokfört resultat om + 84 miljoner kronor och ett resultat mot periodiserad budget om + 54 miljoner kronor. Bokförda kostnader har minskat med 2,2 procent mellan februari 2009 och februari. en tillåter en kostnadsökningstakt om +5 procent jämfört mot utfallet för 2009. et till och med februari brukar normalt inte vara representativt på grund av effekter av långhelgerna vid årsskiftet. Det ovanligt låga utfallet till och med februari väcker också osäkerhet runt kvaliteten i den redovisade förmånskostnaden. Under februari bytte många apotek ägare och nya apotek öppnade. Enligt Apotekens Service AB ska övergången ha skett utan tekniska missöden i informationsförsörjning och fakturering till landstingen men detta har inte kunnat bekräftas av SLL. Vidare kan antas att höstens vikande kostnadsökningstakt fortsätter under som en effekt av det införda kostnadsansvaret för läkemedel. Tilläggsavtal med akutsjukhusen har tecknats om sammanlagt 695 miljoner kronor vilket motsvarar 50 procent av deras kostnad för special- och särläkemedel, samt basläkemedel som inte finns på Kloka listan. För basgeriatrik och vuxenpsykiatri är kostnadsansvaret under slutförhandling. Vidarefaktureringen av faktiska läkemedelskostnader påbörjas i april för perioden januari till mars för de verksamheter som tecknat avtal.
23 (29) Övrig sjukvård Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +38 miljoner kronor (jämfört +97 miljoner kronor 2009). För år prognostiseras ett överskott med 14 miljoner kronor (-31 miljoner kronor år 2009). Övrig sjukvård omfattar bland annat hjälpmedel, habilitering, specialiserad rehabilitering och ambulansverksamhet. Årsprognosen innebär ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Verksamhet Habilitering Antalet besök inom habiliteringen som redovisas för februari är 4 procent fler jämfört med samma period 2009. Hjälpmedel Uppföljning genomförs kring förskrivning av hjälpmedel enligt Kloka Hjälpmedelslistan. I avtalen med hjälpmedelscentralsverksamheterna har fastställts att förstahandsval ska förskrivas till minst 85 procent av totalvolymen för hyrhjälpmedel och till minst 90 procent av totalvolymen för bashjälpmedel. Totalt i länet, till och med februari är förstahandsvalen cirka 93 procent för hyrhjälpmedel och cirka 94 procent för bashjälpmedel.* Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade Antalet redovisade utförda tolkuppdrag till och med februari är 3 procent färre än under samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunnat genomföras uppgår hittills till 1,3 procent, under förra året var motsvarande siffra 2,5 procent. Tolkcentralen har fortsatt sitt arbete med att förbättra sina rutiner och samordning så att resurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. * Exempel på bashjälpmedel är mindre hjälpmedel ex kryckor som landstinget köper av leverantören. Exempel på hyrhjälpmedel är rullatorer, rullstolar som landstinget hyr av leverantören Ekonomi
24 (29) Övrig köpt vård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 659 650 693 3 976 3 976 Kostnader Specialiserad rehabilitering -47-49 -49-295 -295 Ambulans -79-82 -77-490 -490 Tekniska hjälpmedel -154-155 -142-967 -967 Inkontinensart -33-33 -33-198 -198 Habilitering -67-77 -68-431 -431 Best egen verks -53-48 -47-291 -291 Övrig verksamhet -188-216 -180-1 290-1 290 Summa kostnader -621-660 -596-3 962-3 962 Resultat 38-10 97 14 14 Övrig vård uppvisar ett bokfört överskott med 38 miljoner kronor per februari och jämfört med periodiserad budget är överskottet 48 miljoner kronor. Bokfört överskott är främst hänförligt till följande faktorer: budgeterade ofördelade reserver med 17 miljoner kronor eftersläpande fakturering med 8,4 miljoner kronor hjälpmedel med 5,2 miljoner kronor språktolk med 5 miljoner kronor habilitering med 4,7 miljoner kronor För helt år prognostiseras ett överskott med 14,4 miljoner kronor, i enlighet med det resultatkrav som ålagts HSN för. Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent.
25 (29) Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +5 miljoner kronor (jämfört med -8 miljoner kronor 2009). För år prognostiseras ett nollresultat (jämfört med +1 miljon kronor 2009). Vårdkonsumtion Verksamhetstal under perioden och prognos för året Tandvård 2009 Förändr. 10./0 9. Prognos Avvikelse BU/PR % Andelen barn och ungdomar * 20 0 94 94 % 0% som besöker tandvården enh Kötider inom specialisttandvården 3 3 2 2 mån 0% barn och ungdom Andelen kariesfria 3-åringar * * * 96 96 % 0% Andelen kariesfria 3-åringar i * * * 89 89 % 0% utsatta områden Andelen 19-åringar med karierade * * * 56 56 % 0% sidoytor Antal starter tandreglering 903 984-8% 5 500 5 500 % 0% Antal avslut tandreglering 712 1 000-29% 6 200 6 200 % 0% Kötider inom specialisttandvården vuxna 1) Antal erbjudna munhälsobedömningar 2) Antalet utförda munhälsobedömningar 3) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 4) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) 11 6 * 6 6 mån 0% 17 641 1 372 % 25 000 25 000 st 0% 2 389 0 0% 18 000 18 000 st 0% 5 760 6 725-14% 21 000 21 000 st 0% 1 584 1 477 7% 7 500 7 200 st -4% * Dessa uppgifter kan endast lämnas vid årsbokslutet Begreppet "Nödvändig tandvård" är tandvård till läkarvårdstaxa. Berättigade är personer med omfattande och långvarigt omvårdnadsbehov samt LSS-klassade. Omvårdnadsbehovet skall vara så omfattande att man bor på särskilt boende eller i eget boende med hemtjänst "dygnet runt". Allmäntandvård för barn Samtliga barn 0 till 19 år omfattas av avgiftsfri allmäntandvård och möjlighet att välja vårdgivare. Barn 3 till 19 år kallas minst vartannat år till tandvården. Andelen barn som förväntas acceptera ett vårderbjudande uppgår till cirka 94 procent. Denna andel ligger också till grund för budget. Remisser till specialisttandvården
26 (29) Antal remisser inom pedodonti (specialiserad barntandvård) är ungefär detsamma som föregående år. Väntetiderna för behandling är 3 månader. Kravet om 2 månader maximal kötid gäller från och med den 1 mars. Uppsökande verksamhet Inom det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Till och med februari har 2 389 fått munhälsobedömning utförd. Nödvändig tandvård Antalet behandlade inom nödvändig tandvård är 14 procent färre än vid samma tid föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 7 procent jämfört föregående år. Prognosen bedöms vara något lägre än budget. Ekonomi Tandvård beräknas lämna ett nollresultat för. Tandvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter 132 135 129 810 810 Kostnader Barntandvård -84-89 -97-535 -535 Vuxentandvård -34-33 -30-205 -205 Övrigt -9-12 -10-70 -70 Summa kostnader -127-134 -137-810 -810 Resultat 5 1-8 0 0 Tandvårdens överskott på 4 miljoner konor jämfört med periodiserad budget återfinns främst inom tandregleringsvården. Skälet till detta är att de privata leverantörerna och Folktandvården hittills haft en lägre vårdproduktion än vad som förväntats. Antalet behandlingsstarter respektive avslut är färre än budgeterat under årets första två månader. Tandvården visar ett positivt resultat med +5 miljoner kronor efter två månader. Tidigare år har tandvården legat på ett minusresultat under det första halvåret. På grund av det nya listningssystemet för barntandvård kommer kostnaderna att fördela sig mer jämnt under året. Prognosen bedöms vara i nivå med budget.
27 (29) Risker Eftersom prognoser är behäftade med osäkerhet, finns såväl risker som möjligheter i relation till lagd prognos. Osäkerheten är givetvis som störst i början av året för att därefter successivt minska. För gör förvaltningen den övergripande bedömningen att riskerna överstiger möjligheterna. Den viktigaste orsaken till denna bedömning är att budgetramen medger en nettokostnadsökning med 3,3 procent mot utfall 2009. Motsvarande ökningstakt för 2009 var 5,1 procent. Nedan redovisas några av de viktigaste osäkerhetsposterna. Vårdval inom somatisk specialistvård Någon avmattning av patienttillströmningen till vårdvalsområdena inom somatisk specialistvård har inte kunnat noteras. Om inte sådan avmattning inträffar under året föreligger en påtaglig risk för ett ekonomiskt underskott även för dessa områden. Flerårsavtalen med akutsjukhusen För fyra procents produktion av vård över avtal ersätts sjukhusen med 30 procent av avtalat poängpris, vilket innebär en ekonomisk risk på cirka 150 miljoner kronor. För ej utförd beställning inom intervallet 96-100 procent ersätts sjukhusen med 70 procent av avtalat poängpris. Även här finns en risk för kostnadsökningar då vård som inte utförts på akutsjukhuset kan komma att utföras av annan vårdgivare. Denna risk bedöms maximalt uppgå till 350 miljoner kronor. Vårdgarantier Inom vårdgarantin fortsätter neuropsykiatriska utredningar att ha en hög tillströmning av patienter. Det kan komma att medföra ett överskridande med cirka 30 miljoner kronor.
28 (29) Verksamhetsförändringar Primärvård Järna och Nykvarns VC med husläkare, hemsjukvård, MVC, BVC och ungdomsmottagning med mera gick över från SLSO till Proxima AB den 1 februari. Husläkare I februari gick den sista husläkarmottagningen över från gammalt avtal till auktorisation. Två nya husläkarmottagningar startade i januari och en i februari. En ny medicinsk fotvårdsmottagning startade i januari och en fotsjukvårdare gick över till auktorisation från gammalt avtal. En ny MVC startade i februari. Avtalet för BVC Courage avslutades den 28 februari. Under har 9 nya auktoriserade logopedverksamheter godkänts. Psykiatri Beroendevården har tagit över ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna vid Stockholms stads HVB (hem för vård och boende) för missbrukare. Detta enligt vårt huvudmannaansvar. Internetpsykiatrin som innebär internetförmedlad KBT behandling av patienter med paniksyndrom, social fobi samt depression placerad på Huddinge sjukhus har fått förstärkta resurser. Äldrepsykiatrin utvecklas genom fyra lokala ettåriga kvalitetsprojekt. Två av projekten handlar om att utöka antalet behandlare som vårdar äldre, ett projekt avser hembesök hos äldre och ett projekt syftar till utbildning av AT-läkare i äldrepsykiatri. År införs ett nytt avtal med en producentobunden central studierektor som skall samordna studierektorsarbetet rörande ST-utbildningar i psykiatri i Stockholms län. En del av Folksam kris- och trauma, som avser traumatiserade patienter och som tidigare varit projekt, blir en del av det fasta avtalet. Inom ätstörningsvården har optioner utlösts för att utvidga omfattningen av avtalen avseende volymer. Ett avvecklingsavtal med Svenska psykoanalytiska föreningen har upprättats och gäller från och med den 1 februari till och med den 31 december 2011.
29 (29) Övrigt Den 1 januari övertog Hjälpmedel Stockholm ansvaret för hantering av synhjälpmedel från Stockholms Syncentral. Förskrivningar av synhjälpmedel ligger kvar på Syncentralen. Från och med den 1 februari har Järva mansmottagning flyttats från HSN till SLSO. Åtgärder Totalprognosen pekar på ett överskott med 14,4 mkr, vilket är identiskt med det resultatkrav som ställts. Lagd prognos föranleder således inga kostnadsbegränsande åtgärder. Vad gäller det bokföringstekniska fel som uppstod i februaribokslutet med för tidig stängning av det landstingsgemensamma fakturasystemet har förvaltningen via LSF Ekonomi och SLL-IT försäkrat sig om att operatören har lagt in rätt stängningstider för kommande månader. Catarina Andersson Forsman Tore Johansson
Uppföljningen av vänteläget per februari Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas andelen väntande per månad utöver vårdgarantins gränser för januari 2009 till och februari. Syftet med uppföljning av vårdgarantin Det finns olika syften med uppföljningen av vårdgarantin. Förvaltningen vill dels, över tid, följa hur stor andel patienter som fått vänta längre än stipulerad vårdgarantigräns, dels följa om de uppsatta kraven för att få ta del av kömiljarden uppfylls. Den nationella satsningen för en förbättrad tidsrelaterad tillgänglighet i vården, den så kallade kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har avsatt en miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2009 och tre år framåt. Under är det två avstämningar av tillgängligheten enligt kömiljarden och den första av de två sker den 31 mars. Vid den första avstämningen vägs resultaten samman för de tre första månaderna enligt kömiljardens krav. Resultatet ligger till grund för fördelningen av en fjärdedel av de medel som ska fördelas inom ramen av överenskommelsen. Krav för att få medel från kömiljarden första kvartalet är: - lägst 95 procent svarsfrekvens - högst 20 procent väntande patienter över den nationella vårdgarantigränsen 90 dagar. Krav för att få medel från kömiljarden kvartal två till fyra är: - lägst 95 procent rapporteringsgrad - minst 80 procent av det totala antalet väntande ska vänta mindre än 90 dagar. Patientvald väntan exkluderas inte från någon del. Sammanfattning Telefontillgängligheten (0) är fortsatt god. I februari besvarades 89 procent av de samtal som ringdes inom en godkänd tidsgräns. Rapporteringsgraden för mottagning har under de två först månaderna legat på 97 respektive 98 procent. Rapporteringsgraden för behandling har de två först månaderna legat på 98 procent. Andelen patienter som väntat längre än vårdgarantins gräns (30) har i jämförelse med januari minskat från 46 till 43 procent för mottagningsbesök hos specialistläkare. Andelen patienter som har väntat längre än den nationella vårdgarantins gräns (90) till mottagningsbesök har minskat från 20 procent i januari
till 19 procent i februari. För behandlingar ligger andelen patienter som väntat längre än vårdgarantins gräns (90) på 14 procent i februari. SLL är under de två först månaderna kvalificerat för att ta del av kömiljarden. 0 Telefontillgänglighet Metoden mäter att befolkningen får kontakt med vårdgivaren samma dag inom fastställda tidsgränser. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 260 samtal till respektive verksamhet. Antal mottagningar som ingått i mätningen under innevarande månad redovisas inom parentes i diagrammet. Mätår för auktoriserade husläkare följer kalenderåret. För övriga vårdgrenar påbörjas mätåret redan i november 2009. Förändringar Från och med ingår Norrtälje i resultatredovisningen. I Norrtälje mäts sju husläkarmottagningar, en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning och tre mottagningar inom allmänpsykiatrin. Capio Vårdcentral Bro, Carema Vårdcentral Lina Hage, Carema Vårdcentral Wasa och Ormängens vårdcentral (f.d Hässelgården) har gått in i vårdval och mäts återigen. Det har också tillkommit två helt nya husläkarmottagningar, Kvartersakuten Mörby Centrum och Värmdö vårdcentral. Inom allmänpsykiatrin har Alviks psykiatriska mottagning, Centrala jouren och Jourverksamheten Norra Stockholms psykiatri utgått ur mätningen. Resultat februari Av de 5316 kontrollsamtal som ringdes i länet under februari månad besvarades 89 procent inom godkänd tidsgräns (exklusive Norrtälje 90 %). Andelen godkända samtal per vårdgren redovisas i diagrammet nedan. Andel godkända samtal per vårdgren februari Allmänpsykiatri dag (28) Allmänpsykiatri jour (6) 94% 92% Beroende (5) 66% BUP (18) 96% Husläkare (200) 88% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 30 - Mottagningsbesök
Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagningsbesök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården - om sådant behövs - kunna erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter för mottagningsbesök. Rapporteringsgraden har ökat något i förhållande till föregående månad och ligger i februari på 98 procent. Rapporteringsgrad mottagning 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rappgrad 2009 91% 78% 90% 90% 91% 90% 90% 94% 98% 96% 97% 93% Rappgrad 97% 98% Nedan visas hur andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin föreskriver förändrats under året. Jämförelse görs också mot föregående års redovisning. Andel väntande till mottagning över 30 resp 90 dagar jan-09- feb-10 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec SLL 2009 (30) 51% 47% 43% 46% 43% 40% 59% 53% 47% 46% 44% 49% Nat 2009 (90) 21% 21% 17% 15% 14% 13% 17% 22% 24% 19% 17% 18% SLL (30) 46% 43% Nat (90) 20% 19% Andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin (30) har minskat med tre procentenheter i förhållande till mätningen i januari månad. Andelen som har väntat mer än
30 dagar på mottagningsbesök ligger i februari på 43 procent. Spridningen mellan det specialitetsområde som har lägst respektive högst andel väntande över 30 dagar är mellan sex och 73 procent. Spridningen mellan de vårdigvare som har lägst respektive högst andel väntande över 30 dagar är noll till 87 procent. Sett till den nationella vårdgarantigränsen på 90 dagar så har andelen patienter som har väntat längre än denna gräns minskat något i jämförelse med föregående månad och ligger i februari på 19 procent. Spridningen är mellan två procent inom de specialiteter som har lägst andel väntande över 90 dagar och 46 procent hos den specialitet som har högst andel väntande över 90 dagar. Inom neurokirurgi, ortopedi och handkirurgi har mer än 30 procent väntat mer än 90 dagar. Sett till föregående månader är det samma tre områden som har högst andel väntande över den nationella vårdgarantins gräns. Hos den vårdgivare som har högst andel väntande över 90 dagar i februari har 73 procent av patienterna väntat mer än gränsen för den nationella vårdgarantin. Det var vid avstämningen för februari fem vårdgivare som inte hade några patienter som hade väntat mer än 90 dagar. 90 - Andelen väntande till Behandling Vårdgarantin innebär att en patient efter att beslut om behandling tagits inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på behandling. Gränsen gäller både i Stockholms läns landsting och nationellt. I uppföljningen av vårdgarantin följs 42 typer av behandlingar. Rapporteringsgraden har på samma sätt som för mottagning varit i varit hög under inledningen av året. Rapporteringsgrad behandling 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rappgrad 2009 95% 78% 92% 95% 95% 93% 94% 94% 96% 92% 97% 94% Rappgrad 98% 98%