Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan Teresa Fernández Long Undervisningsråd, Skolverket
Program 09.15 Att arbeta med sexualitet, identitet och jämställdhet i skolan Skolverket Nyanländ i svensk skola Skolverket 10.15 Vad vet vi om sexuell hälsa bland unga? Folkhälsomyndigheten 10.45 Paus 11.00 Ett normmedvetet förhållningssätt att arbeta inkluderande Inti Chavez Perez 11.50 Lunch
12.50 13.50 Workshops med fokus på skolpersonalens roll Vad tar du med dig in i klassrummet? - om synen på ungas sexualitet och att bemöta deras frågor RFSU 14.10-15.10 Seminariespår - med fokus på undervisning i naturorienterade ämnen - med fokus på undervisningen i svenska och svenska som andraspråk - med fokus på modersmålsundervisning - med fokus på ungdomar och hbtq 15.10 Fika 15.30 Presentation av undervisningsstöd och material Mucf/Umo, RFSU, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för tillgängliga medier, Skolverket Det fortsatta arbetet med identitet-, sexualitet-, och jämställdhetsfrågor på skolan Skolverket 16.20 Konferensen avslutas
Identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor - varför? Eleverna vill samtala om identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor. Skollag, läroplaner, kurs- och ämnesplaner Främja ett tillåtande och inkluderande klimat samt förebygga normaliseringen av kränkande behandling Folkhälsoperspektiv, demokratiperspektiv
Ett sammanhållet uppdrag Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, solidaritet och jämställdhet mellan människor. 1kap. 5 skollagen
Inhämta och utveckla kunskaper och värden Jämställdhet Värden och kunskaper Sexualitet Relationer Identitet
Vårdnadshavare Elevhälsa Nyanlända elevers SYV skolgång Rutiner Nyanländ
Att vara nyanländ i svensk skola DÅ - NU - FRAMTID
Framgångsfaktorer för nyanlända elevers mottagande och utbildning HUVUDMANNA OCH SKOLENHETSNIVÅ Organisation, mottagande och elevresultat följs upp och analyseras som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Riktlinjer för organisation och mottagande Resurser till utbildningen som fördelas efter barns och elevers olika försättningar och behov Strategier för kompetensutveckling
Framgångsfaktorer för nyanlända elevers mottagande och utbildning SKOLENHETSNIVÅ Samsyn i förhållningssätt Alla ser de nyanlända eleverna som hela skolans ansvar Förutsättningar för elevens sociala delaktighet Alla lärare har kunskap om nyanlända elevers lärande En kartläggning genomförs av elevens tidigare kunskaper och erfarenheter Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov
Frågan är inte Vad är det för fel på dig? Utan Vad har du varit med om (Citat Rädda Barnen)
Identitet spelar roll Det snabbaste sättet att få elever att tappa intresset för skolarbetet är att nedvärdera barnens identiteter som elever och individer. På motsvarande sätt är en bekräftelse av elevernas identiteteter avgörande för att få dem att engagera sig i skolan. (Citat Jim Cummins)
Referenser Skolverkets Allmänna råd nyanlända elevers utbildning, 2016 Nyanländas lärande, Nihad Bunar, 2015 Avhandling, Jenny Nilsson Folke, 2017 Möta barn i flykt, Lars H Gustafsson, UNICEF, 2016 Flerspråkiga elever, Jim Cummins, 2017 Skolinspektionens granskningar 2017 - Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan - Språkintroduktion i gymnasieskolan Skolverkets webbplats för nyanlända elever: länk
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor och nyanlända elever Säkerställa att alla elever får samma möjligheter att lära och utvecklas mot de nationella målen Ett rättighetsperspektiv Heterogen grupp Eleverna har inte gått i svensk skola läroplansskrivningarna som omfattar sex- och samlevnad. Språk Eleverna har erfarenhet av migration
Värden och kunskaper - perspektivet om, genom och för Lära om Lära genom Lära för
Kunskaper OM. Om Jämställdhet Diskriminering inkl diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling, trakasserier Demokrati och mänskliga rättigheter
GENOM iscensättandet av värdegrunden i vardagen tex förhållningssätt och bemötande Tillitsfulla relationer och inkludering Genom Likabehandling Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Inflytande och delaktighet Tillåtande och hälsofrämjande klimat
FÖR att aktivt kunna delta i samhällslivet För Förmågor, t.ex; o o Kommunikativa Kritiska
Lära om Lära genom Lära för Vad menar vi i skolan med de värden som står i skollagen? Hur ska värdegrunden konkretiseras i verksamheten? Hur och när omsätter vi orden till praktik?
Läroplanerna Rektorns ansvar rektorn har ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att / / i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt risker med tobak, alkohol och andra droger Lgr 11 Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att / / Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor och riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger Lgy 11
Undervisningens tre delar i vardagen Enskilda lektioner, dagar eller insatser Fånga frågan i flykten Sex och samlevnad Ämnesintegrering och ämnesövergripande
Exempel från ämnesplanerna Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. (Re, år 4-6) Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (Sh 4-6) Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. (Sh 4-6)
Exempel från kurs- och ämnesplanerna Bilder som behandlar frågor om identitet, kön, sexualitet, etnicitet och maktrelationer. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha. (Bd, år 7-9) Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. (Re, 7-9) Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. (Sh, 7-9)
24 Svenska/Sva Njutning SRHR sexuell och reproduktiv hälsa och Känslor rättigheter Sexuellt Samhällskunskap Könsmönster/könsroller Historia Religionsöverförbara TEMA KÄRLEK 14 Reproduktion/graviditet februari Biologi Kunskap Bild Biologi infektioner Porr Kondomen Svenska/svensk Fantasier och verklighet Preventivmede Idrott och hälsa a som Identitet Normer Abort l andraspråk Kärlek Kroppsideal Kvinnorörelsen Samhällskunskap Jämställdhet Nöjd före, under och efter Diskriminering, trakasserier Samhällskunskap Historia Sexuellt välbefinnande och kränkande behandling Sexualitetens historia Gränser och integritet Biologi Religion Biologi Maskulinitet och femininitet Sexuell praktik Könsidentitet Kroppen Sexuell identitet Hedersrelaterad problematik Lust Historia Religionskunskap Hbtq-frågor Samhällskunskap Ömsesidighet Relationer Identitetsuttryck Risktagande och utsatthet Sexualitet och makt Onani Begränsningar Sexualitetens Bild Att få vara den Idrott egenvärde man och hälsa