Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1
Funktionella kroppsliga symptom Medicinskt oförklarliga kroppsliga symptom (på engelska förkortat MUPS) (Burton C Br J gen Pract 2003, Robbins 1997) Vanliga kontaktorsaker: Finns vid cirka 25-50% av alla besök i primärvården, (Verhaak et al Fam Pract 2006) 2,5% av patienterna är återkommande (>3 ggr/år) 2
Avhandling 2008-06-09: Functional Gastrointestinal Disorders Co-morbidity and non-somatic aspects The Gastrointestinal Consult Study GiCon Populations- och journalstudie i Östhammar Identifierade 141 personer med återkommande FGID och 97 strikt utan magbesvär 3
Funktionell magtarmstörning (FGID= functional gastrointestinal disorder) saknar organisk orsak funktionell dyspepsi (FD) och irritabel tarm (IBS) är vanligast vanligt förekommande vid hälften av alla besök många söker aldrig 4
Funktionell magtarmstörning Ofta kroniska besvär, varierar, överlappar Ofarliga efter utredning (FD Lindell 1995, IBS Owens 1995) Sänkt livskvalitet Kostsamt 5
Definition av FD och IBS i Rome-processen 25% i >3 mån FD dysmotilitetslik, ulkuslik, ospec, IBS I 1991 II 1999 >=12 veckor inom senaste12 mån FD som Rome I IBS 1 dag/vecka >3 mån början >6 mån FD (PDS,EPS), IBS (D,C) 3dag/mån flera III 2006 6
Bio-psykosocial förklaringsmodell Figur 1 7
Syftet med GiCon-studien Att studera personer, inte bara patienter, med långvarig funktionell magtarmstörning i jämförelse med strikt symptomfria avseende: Samsjuklighet, benägenhet att söka primärvård, livskvalitet, rapportering av övergrepp och negativ uppfostran, med hänsyn till ålder, kön, utbildning, ångest, depression, personlighet, symptomtolkning och social uppbackning 8
Frågeformulär Förk. Frågor Svarsfr. % Variabler Studie Magsymptom ASQ 40 100 FGID, SSF I-IV Vanliga symp. CSQA 30 95 Symptom, faktorer I Blandade - 20 92,4 Alkohol, tobak, kaffe, med.kunskap, medicin Förstämning HADS 7 91 Ångest, depression II-IV Övergrepp ABQ 8 98 Sexuellt, fysiskt, verbalt III-IV Livskvalitet PGWB 22 99,6 Välbefinnande III-IV I 9
Frågeformulär forts. Förk. Frågor Svarsfr. % Variabler Uppfostran EMBU 46 86,6 Avvisande, överbesk. känslovarm Studie IV Symptomhantering CSQ 48 89,9 Katastroftänkande IV Neuroticism EPQ-N 10 98,2 Neurotisk personlighet Kontroll MHLC 6 94,5 Intern, andra, slump IV IV Social uppbackning ISSI 32 80,7 Tillgång,kvalitet på nätverk, nära kont. IV 10
Resultat FGID % SSF % P Ålder 45,7 år 52,4 år Ej rel. Kvinnor 66 53 0.026 GI svårighet 4 0 <0.0005 GI konsulterat 72 8 <0.0005 Värktabletter 3m 77 34 <0.0005 Magmedicin 3m 32 1 <0.0005 Magsår tidigare 12 1 0.006 Ingen signfikant skillnad för BMI, utbildning, med. kunskap, intag av kaffe, alkohol eller tobak. 11
Symptomatologi FGID/SSF 12
Symptomatologi sökare/ej sökt Figur 5 13
Benägenhet för långvarig funktionell magtarmstörning Estimatorer och konfidensintervall för logistisk regression. Justerat för ålder och kön Psykiska besvär FGID Oddskvot (95% CI) Referens 8,4 (4,0-17,5) SSF=1 Värk/trötthet 4,3 (2,1-8,7) SSF=1 Kroppsliga besvär 2,8 (1,3-5,7) SSF=1 14
Benägenhet för att ha svårare magsymptom n=232 Estimatorer och konfidensintervall för ordinal logistisk regression. Justerat för ålder och kön OR (95% CI) Referens Konsulterat GI 12,3 (6,3-23,9) Ej kons.=1 Psykiska besvär 4,5 (2,4-8,4) Lite=1 Värk/trötthet 2,1 (1,1-4,2) Lite=1 Kroppsliga besvär 2,0 (1,1-3,8) Lite=1 Ålder 0,96 (0,94-0,99) Män 0,9 (0,5-1,7) Kvinnor=1 15
Benägenhet för konsultation för magbesvär n=232 Estimatorer och konfidensintervall för logistisk regression. Psykiska besvär Oddskvot (95% CI) Referens 2,2 (1,2-4,0) Lite=1 Magbesvär 2,0 (1,1-3,8) Lite=1 Ålder 1,0 (0,99-1,0) Män 0,7 (0,40-1,3) Kvinnor=1 16
Journalstudien Personer med långvarig funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Dubbelt så många läkarbesök, telefonsamtal, recept och diagnoser Mer ångest och depression Läkarkontakter som i 97% beror på sjukdomar utanför magregionen Ingen sjukdomsgrupp som dominerar 17
Livskvalitet, ångest och depression FGID (n=141) SSF (n=97) p Sökt GI (n=99) Ej sökt GI (n=39) Livskvalitet 2 96.8 114.6 <0.0001 96.8 96.6 0.963 Ångest 1 13 (10.0) 0 (0.0) 0.002 5 (7.5) 8 (13.1) 0.507 Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) 0.319 3 (5.4) 2 (4.3) 0.942 1 Pearson Chi 2 test 2 Student s t-test p 18
Rapporterade övergrepp som barn FGID (n=141) SSF (n=97) p* Sökt GI (n=99) Ej sökt GI (n=39) Sexuellt 19 (13.9) 3 (3.1) 0.006 16 (16.5) 3 (7.9) 0.196 Fysiskt 15 (11.0) 3 (3.2) 0.029 14 (14.4) 1 (2.6) 0.050 Emotionellt 37 (27.4) 15 (16.1) 0.046 32 (33.7) 5 (13.2) 0.017 Något 43 (31.4) 18 (18.8) 0.031 37 (38.1) 6 (15.8) 0.012 * Pearson Chi 2 test p* 19
Rapporterade övergrepp som vuxen FGID (n=141) SSF (n=97) p* Sökt GI (n=99) Ej sökt GI (n=39) p* Sexuellt 17 (12.4) 2 (2.1) 0.005 14 (14.4) 3 (7.9) 0.303 Fysiskt 3 (2.2) 1 (1.1) 0.513 3 (3.1) 0 (0.0) 0.273 Emotionellt 32 (23.7) 5 (5.4) <0.001 24 (25.3) 8 (21.1) 0.608 Något 40 (29.2) 8 (8.3) <0.001 30 (30.9) 10 (26.3) 0.598 * Pearson Chi 2 test 20
Sammanfattning Personer med funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Sänkt livskvalitet, mer ångest, värk, och trötthet Ökad frekvens rapporterade övergrepp hos kvinnor Ökat sjukvårdsutnyttjande Sökare för magbesvär rapporterade oftare tidigare övergrepp än icke sökare 21