Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland



Relevanta dokument
Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Riktlinje för bedömning av egenvård

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

1(11) Egenvård. Styrdokument

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Bedömning av egenvård - riktlinje

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Malmö stad Medicinskt ansvariga

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Praktiska anvisningar Egenvård

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Rutin fö r samverkan i samband med egenvå rd mellan Region Kronoberg och lä nets social- och skolfö rvaltningar

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

Bakgrund till begreppet egenvård och tolkning

Rutiner för f r samverkan

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samverkan vid egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S)

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Lagstiftning kring samverkan

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Diabetes i Skolan Rektorers perspektiv 2009

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Riktlinjer Egenvård i Halland

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Äldre personer med missbruk

Distinktionen mellan egenvård och hälso- och sjukvård måste odcri O^J*^"* "

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

Transkript:

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Definition av egenvård (vård med eget ansvar)... 3 4. Gränsdragning mellan egenvård och hälso- och sjukvård... 3 5. Ansvar... 4 6. Individuell bedömning... 4 6:1 Vem kan fatta beslut?... 4 6:2 När ska beslut fattas?... 4 6:3 Analys av risker... 4 6:4. Dokumentation... 4 6:5. Barn, ungdomar... 5 6:5:1 Diabetes - Egenvård i skolan... 5 6:6 Flöde... 5 7. Individuell plan och samordning... 6 7.1 Dokumentation... 6 7:2 Bedömning av egenvård... 7 7:3 Instruktion till den enskilde, anhörige och vårdpersonal... 7 7:4 Proaktiv planering av eftervård... 8 8. Ansökan om bistånd (se i Rutin; Flödesschema handläggning)... 8 8:1 Beslut om insatser enligt SoL... 8 8:2 Ärendehantering... 8 9. Rehabilitering... 8 10. Uppföljning... 9 11. Förändringar av patientens förmåga... 9 12. Brister i egenvård... 9 13. Avvikelse... 9 14. Uppföljning och utvärdering av samverkansrutinerna... 9 15. Tvister... 9 16. Bilagor... 9 17. Länkar till information om egenvård... 10 18. Överenskommelse och underskrifter:... 11 2 (11)

1. Inledning Grunden för dessa samverkansrutiner är Socialstyrelsens föreskrift 2009:6 (M och S) Om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård och Socialstyrelsens Meddelandeblad juni 2009. Även Cirkulär 09:71 med bilaga (Flödesschema för bedömning och planering av egenvård) från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ligger till grund för dokumentet. En länsgemensam arbetsgrupp, med representanter från både landstinget och länets kommuner, har tagit fram processbeskrivningar/vägledning och arbetsmaterial kring bedömning och planering om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård (vård med eget ansvar). 2. Syfte Syftet med att fatta beslut om egenvård är att främja den enskildes integritet och egen beslutsförmåga samtidigt som en hög patientsäkerhet eftersträvas. Syftet med dokumentet är att tydliggöra hur bedömning och planering ska genomföras när en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård. 3. Definition av egenvård (vård med eget ansvar) Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan ansvara för. Genomförandet av vård med eget ansvar är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förutsättningar för att en sjukvårdsuppgifts ska kunna betraktas som egenvård. Den enskilde måste ha kognitiva förutsättningar att ansvara för sin egenvård i normalfallet. Om den enskilde inte kan utföra uppgiften måste han/hon själv kunna instruera hur uppgiften ska utföras för ex. hemtjänstpersonal. Vid nedsatt kognitiv förmåga bedöms alltid läkemedelshantering som hälso- och sjukvård. Om en närstående hjälper till med läkemedelshanteringen kan åtgärden bedömas som egenvård i hemmet. Det ska bedömas som hälso- och sjukvård om annan utförare 1 ska utföra uppgiften - om inte riskanalysen visar att uppgiften kan bedömas som egenvård och en vårdplan är upprättad. Andra insatser än läkemedelshantering kan bedömas som egenvård även vid nedsatt kognitiv förmåga. Riskbedömningen blir avgörande. 4. Gränsdragning mellan egenvård och hälso- och sjukvård Gränsen mellan sjukvårdande insatser enl. HSL och egenvård kan inte anges generellt utan är beroende av omständigheter i varje enskilt ärende. Det är hälso- och sjukvårdens uppgift att avgöra vad som är att betrakta som hälso- och sjukvård. 1 Ex. vid korttids- eller växelvård hos kommunen, vid hemtjänst och LSS-insatser eller när anhörig är anställd. 3 (11)

5. Ansvar Beslut att en uppgift kan utföras som egenvård måste vara förenligt med hög patientsäkerhet. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning, planering och uppföljning görs under eget yrkesansvar enligt Patientsäkerhetslagen (FSF 2010:659). Om en patient drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom till följd av beslutet om egenvård, ska händelsen anmälas till vårdgivaren enligt Patientsäkerhetslagen och ev. anmälas av vårdgivaren till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Om den enskilde själv utför sin egenvård har denne, i normalfallet, eget ansvar för sina handlingar. Utförs egenvård bristfälligt av närstående kan utförandet bli bedömt antingen ur skadeståndsrättslig eller straffrättslig aspekt. Personal som utför egenvård bedöms på samma sätt som närstående men där har kommunen eller annan arbetsgivare det skadeståndsrättsliga ansvaret för sin personal. Enligt Socialtjänstlagen ska insatser utföras med god kvalitet och personalen är skyldig att anmäla eventuella brister. 6. Individuell bedömning 6:1 Vem kan fatta beslut? Beslut om en uppgift är att betrakta som egenvård kan fattas av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sitt ansvarsområde, men vid utskrivning från sjukhusvården är det den behandlande läkaren som ska fatta beslut om egenvård. 6:2 När ska beslut fattas? I samband med utskrivning från sjukhus I samband med mottagnings- eller hembesök i öppenvård I samband med besök på specialistmottagningar Inför planerade polikliniska ingrepp där hälso- och sjukvårdsuppgifter ska utföras efter ingreppet, ex. ögondroppar efter en ögonoperation 6:3 Analys av risker Den som gör bedömningen ska analysera om det finns några risker med att åtgärden bedöms som egenvård. Vidare bör varje identifierad risk storleks-bedömas. Riskstorleken är en sammanvägning av konsekvensens allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. 2 Riskanalysen ska dokumenteras i patientjournalen. En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård om analysen visar att det finns en risk för att patienten skadas därmed. 6:4. Dokumentation Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal om det inte är uppenbart obehövligt. Om det är en tredje part inblandad 3 ska en plan för egenvård utarbetas. 2 Riskanalys & Händelseanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete andra reviderade upplagan s 46 3 Hemtjänstpersonal, Personliga assistenter etc. 4 (11)

Vid utskrivning från sjukhus ska information och beslut av egenvård kommuniceras via vårdplaneringsystemet Prator mellan sjukhus och primärvård/kommun. Tills Prator har anpassats för att kunna hantera egenvårdsbedömningar ska kommunikationen ske via meddelandemodulen i Prator och bedömningen/tillvägagångssättet ska nedtecknas i den samordnade vårdplanen. Egenvårdsintyg ska skrivas (bilaga 1) varav patienten ska ha ett exemplar. Efter överenskommelse med patienten/närstående kan intyget även skickas till kommunens biståndshandläggare. 6:5. Barn, ungdomar En åtgärd kan bedömas vara egenvård när föräldrar eller närstående utför åtgärden men kan räknas som hälso- och sjukvård när barnet befinner sig i skolan eller på till exempel ett korttidsboende. Bedömningen avgörs av om åtgärden kan utföras på ett säkert sätt. Därmed kan det bli aktuellt för ansvarig legitimerad personal att delegera en hälso- och sjukvårdsuppgift när barnet befinner sig på skolan eller på ett korttidsboende. 6:5:1 Diabetes - Egenvård i skolan Nationella Diabetesteamet och Diabetes i Skolan-projektet har tagit fram en individuell vårdplan för egenvård i skolan av diabetes. Varje barndiabetesmottagning är enligt lag skyldig att ansvara för att vårdplanen fylls i och att se till att den efterlevs i samarbete med familj och skola. (Bland bilagorna i slutet av detta dokument finns den blankett som kan användas för den individuella vårdplanen). 6:6 Flöde Sjukhus vilka bedömningar måste göras för att klara starten hemma? På sjukhuset Av Primärvården Identifiera patient för bedömning Samverka med verkställare anhöriga Göra bedömning riskanalys Besluta information instruktion Följa upp omvärdera Not: I vissa fall ex. specialistvård ligger uppföljningsansvaret kvar specialistmottagning på sjukhuset. I hemsjukvården Hela flödet genomförs i hemsjukvården. På sjukhuset 5 (11)

Identifiera patient för bedömning Samverka med verkställare anhöriga Göra bedömning riskanalys Besluta information instruktion Följa upp omvärdera Av Primärvården 7. Individuell plan och samordning När ska en individuell planering ske? Om det inte uppenbarligen är obehövligt ska en individuell plan för egenvård upprättas tillsammans med individen. Planen kan upprättas för att ge individen stöd och hjälp när han/hon själv ska ansvara för egenvården. Planen kan också upprättas när andra aktörer t.ex. socialtjänst berörs av egenvården. Om socialtjänst, närstående, skola eller annan aktör ska medverka i egenvården ska planen upprättas i samråd med dessa. 4 7.1 Dokumentation Av planen ska framgå: Vilken åtgärd som har bedömts som egenvård Om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården Hur informationen och instruktioner till dem som ska utföra egenvården ska ges Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvård Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras Hur, av vem och när bedömningen av egenvård följs upp. Om socialtjänsten eller annan aktör ska medverka i utförandet av egenvård ska det framgå i dokumentationen. Om den enskilde behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården ska den behandlande legitimerade yrkesutövaren samråda med: 1. den eller de närstående som ska hjälpa patienten 2. biståndshandläggare i kommunen och utföraren 3. ansvarig befattningshavare hos annan aktör, ex. skolan I kontakter med patient och närstående ska företrädare för kommun och landsting samverka så att bedömningar och planering bildar en begriplig och hanterbar helhet för den enskilde. Individen ska erbjudas att delta i planeringen. Planeringen kan genomföras utan patientens deltagande om hon eller han så önskar. Avstår patienten från att delta i planeringen ska detta dokumenteras. 4 Enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 ska landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. 6 (11)

Av den samordnade vårdplanen ska det framgå vilka åtgärder som den behandlande läkaren har bedömt som hälso- och sjukvård eller egenvård. Se nedan under dokumentation. 7:2 Bedömning av egenvård Yrkesutövaren ska ta ställning till om patienten har förmåga att ansvara för egenvård. Bedömningen gäller bara den aktuella situationen. I bedömningen ska hänsyn tas till den enskildes hela livssituation. Grundläggande är att individen ska ha kognitiv förmåga att förstå innebörden av egenvården. När det gäller insatser som rör annat än hantering av läkemedel, behöver en nedsatt kognitiv förmåga inte leda till bedömningen att egenvård är uteslutet. Riskbedömningen blir avgörande. Åtgärden kan bedömas som egenvård om ex. en närstående eller anställd personal kan utföra åtgärden på ett säkert sätt efter instruktioner från den enskilde. För vissa patienter sker en gradvis försämring av den kognitiva förmågan, ex. för personer som drabbats av en demenssjukdom. I ett tidigt stadium då personen har förutsättningar att själv klara av att utföra åtgärden på ett säkert sätt eller kan instruera någon att hjälpa till så är egenvård möjlig. I ett senare skede blir bedömningen beroende av de omständigheter som nämns ovan. Närstående till en vuxen person har ingen skyldighet att utföra insatser som egenvård. En åtgärd kan bedömas vara egenvård när närstående utför den, men kan räknas som hälsooch sjukvård när den enskilde är i skolan, på ett korttidsboende, har hemtjänst personlig assistans eller när den anhörige är anställd. 7:3 Instruktion till den enskilde, anhörige och vårdpersonal Insatsen kan bedömas som egenvård även om den enskilde/närstående/personal behöver instruktion och/eller handledning av hälso- och sjukvårdspersonal. Detta hindrar inte att insatsen kan bedömas som egenvård. Hälso- och sjukvården ansvarar i huvudsak 5 för kostnader för instruktion av hemtjänstpersonal och personliga assistenter. Kommunen ansvar för personalkostnader. Den enskilde alternativt legitimerad personal ger vid behov viss instruktion/handledning till personal som ska bistå med egenvården. Om den enskilde inte kan ge fullgod instruktion och information till personal om egenvården ansvarar legitimerad personal för detta. Uppgifter som kräver särskild utbildning bör inte bedömas som egenvård. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ska informera patienten om vad egenvård innebär. Informationsfolder finns framtagen förändamålet. Se bilaga Informationsfolder Egenvård. 5 Viss teknisk utrustning kan inkludera utbildning i handhavandet direkt av företaget. 7 (11)

7:4 Proaktiv planering av eftervård Proaktiv vårdplanering innebär planering av vård och omsorg i ett tidigt stadium där patienten och närstående deltar. Genom att planera i förväg skapas trygghet hos patient/närstående och akuta transporter till akutmottagningen kan undvikas. Många gånger kan hälso- och sjukvårdspersonalen informera och instruera patienten före ingreppet eller behandlingen om åtgärder som patienten behöver genomföra i efterförloppet. Det kan vara; Fragmin-sprutor efter ortopedoperationer, ögondroppar efter ögonoperationer, rehabiliteringsinsatser med träning efter behandlingar. 8. Ansökan om bistånd (se i Rutin; Flödesschema handläggning) Om en patient bedöms ha förmåga att ansvara för sina läkemedel och/eller annan egenvård är huvudregeln att patienten själv eller med hjälp av ex. en anhörig/närstående utför egenvården. Om den enskilde behöver praktisk hjälp för egenvården har den enskilde rätt att ansöka om bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen) i sin kommun. Egenvårdsintyg, från läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska bifogas ansökan (Bilagor). Beviljas den enskilde bistånd för hjälp med egenvården, utförs denna av kommunens eller annan utförares hemtjänstpersonal. Avgift för egenvård utgår enligt gällande taxa i respektive kommun. Kommunen kan avslå ansökan om det bedöms att behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd. Individen har då själv ansvar för att utföra egenvården. Icke gynnande biståndsbeslut kan överklagas till Förvaltningsrätten. Har en legitimerad yrkesutövare bedömt att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård kan inte en patient kräva att få åtgärden i form av hälso- och sjukvård även om kommunen fattar beslut om avslag på ansökan om bistånd. 8:1 Beslut om insatser enligt SoL Innan beslut om bistånd tagits är utförande av egenvård ett hälso- och sjukvårdsansvar. Hanteringen av bistånd av egenvård ska dock ske skyndsamt för att bejaka den enskildes integritet och främja samverkan mellan huvudmännen. Se bilaga; Flödesschema handläggning egenvård. 8:2 Ärendehantering Ärendehantering kring egenvård ska ske enligt samma rutiner och process som övrig biståndshandläggning i kommunen. Se bilaga Processflöde - bistånd för egenvård. 9. Rehabilitering Egenträning Egenträning är åtgärder av rehabiliteringskaraktär som kan utföras av den enskilde själv eller anhöriga/närstående i hemmet efter enklare instruktion av ansvarig arbetsterapeut eller sjukgymnast. Beslut om egenträning fattas av arbetsterapeut eller sjukgymnast och ska dokumenteras i patientjournalen. Egenträning ska följas upp. 8 (11)

10. Uppföljning I samband med bedömningen om en sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård beslutas om, när, hur och av vem som uppföljning av egenvård ska göras. 11. Förändringar av patientens förmåga Läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har uppföljningsansvar och ska ompröva sitt beslut om den enskildes förmåga försämras. Det är därför viktigt att iakttagelser från de personer som ser individen i vardagen rapporteras för att uppmärksamma behov av en ny bedömning och vårdplanering. Se nedan Brister i egenvård. 12. Brister i egenvård Hemvårdspersonal eller annan som uppmärksammar att egenvård inte fungerar tillfredställande ska meddela detta till ansvarig vårdgivare (vårdcentral). Blankett Meddelande om brister i egenvård ska användas, se Bilaga. Hanteringen av brister i egenvård ska hanteras skyndsamt för att undvika risker för skador. På blanketten ska även anges om den enskilde/anhörig/rättslig företrädare är informerad om åtgärden. Betraktas som en grundregel. 13. Avvikelse Vid skada eller risk för skada relaterad till egenvård skrivs en avvikelserapport enligt lokala rutiner kring informationsöverföring och samordnad vårdplanering i Västernorrland. Arbetsledaren ansvarar för att rapporten lämnas till läkare eller annan legitimerad personal som ansvarat för bedömningen av egenvård. 14. Uppföljning och utvärdering av samverkansrutinerna Samverkansrutinerna ska följas upp och/eller utvärderas på uppdrag av Social-KOLA. 15. Tvister I länet genomförs samverkan på flera nivåer. Vid oenighet i samband med bedömning och genomförande av egenvård ska dessa rapporteras till närmaste chef i verksamheten för att lösa tvisten på lägsta samverkansnivå. Kommer huvudmännens tjänstemän inte överens förs frågan upp till nästa samverkansnivå för beslut. 16. Bilagor Till samverkansrutinerna finns nedanstående bilagor. Processer och vägledning för bedömning av egenvård inkl. flödeschema egenvård och handläggning Egenvårdsintyg (Mall Finns i SystemCross under brevmallar) Hemsjukvårdsuppdrag (Mall Finns i SystemCross under brevmallar) Meddelande om brister i egenvård Diabetes under skoldagen- Plan för egenvård (Skolverket) Fallbeskrivningar kring egenvård för stöd till hälso- och sjukvårdspersonal 9 (11)

17. Länkar till information om egenvård Information från Socialstyrelsen Föreskriften om egenvård SOSFS 2009:6 Meddelandeblad om egenvård Powerpoint om egenvård http://www.socialstyrelsen.se/aldre/aldreshalsa/egenvard/documents/egenvard.pdf Information från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär om egenvård 09:71 Information från Skolverket om egenvård i skolan Informationssida om egenvård i skolan Diabetes under skoldagen- Plan för egenvård 10 (11)