Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet inom vården av äldre personer ska garanteras är det nödvändigt att vården och omsorgen har en hög specifik geriatrisk kompetens 1995 fanns det i Sverige 65 % specialistutbildade sjuksköterskor. Idag finns det 47 % samtidigt som det totala antalet sjuksköterskor har ökat (Svensk sjuksköterskeförening, 2013).
Hur många är sköra äldre? Mycket tyder på att sjukligheten har förskjutits till högre åldrar. För dem som är mer än 80 år är sjukligheten fortfarande lika hög som tidigare. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 Socialstyrelsen 2009 Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30% mellan 2010 och 2050 (Socialstyrelsen, 2012) Andelen personer > 90 år ökar med 16 procent från år 2020 till år 2030 (Socialstyrelsen, 2009) Tre Stiftelser
Vem är de sköra äldre? Multisjuka är... >75 år som under de senaste 12 månaderna varit inneliggande tre gånger eller mer inom slutenvården med tre eller fler diagnoser i tre eller fler skilda diagnosgrupper enligt ICD 10
Vem är de sköra äldre? Skörhet är ett tillstånd som omfattar... Nedsatt ork (blir slut av en kort promenad på ca 15-20 min) Allmän trötthet de senaste tre månaderna Ramlar ofta/tror att man kommer att ramla Behöver hjälp att göra sina inköp (ta sig till affären, plocka varor, betala, bära hem) Sökt akutmottagning >3 gånger de senaste 12 månaderna (Wilhelmsson m.fl. 2011)
Var finns de sköra äldre? Antalet platser i särskilda boende minskar och allt fler äldre bor idag därför kvar i det egna hemmet. Vårdtyngden vid särskilda boenden ökar eftersom det är de mest sjuka äldre med störst omvårdnadsbehov som kan beviljas plats (Socialstyrelsen, 2009a, 2009b). Ett ökat omsorgsbehov medför ofta behov av att byta bostad, ett miljöombyte som kan vara mycket påfrestande för en äldre människa (Hylén Ranhoff, 2008)
Omvårdnad av sköra äldre Drabbas den äldre personen av sjukdom eller skada som kräver akut omhändertagande innebär de ofta långa väntetider på akuten (Samaras, m.fl. 2010), Väntetid är en riskfaktor i sig med ökad risk för olika undvikbara vårdskador såsom fall, decubitus och konfusion (SBU, 2003, Hylen Ranhoff, 2008, Nairn m. fl. 2004, Karadag Arli m.fl. 2009)
Omvårdnad av sköra äldre Äldre >80 år står för ca 20 % av det totala antalet vårdtillfällen på sjukhus. Äldre > 80 år står för 25 % av vårdtiden på sjukhus. Antalet inläggningar på sjukhus ökar de sista veckorna i livet En betydande andel äldre avlider på sjukhus (Andersson m fl 2007, Socialstyrelsen, 2010). > hälften av de personer som bodde i särskilt boende var inlagda på sjukhus under den sista tiden, de sista tre månaderna, i livet. (Jakobssons 2006)
För detta behövs det specialistkompetens
Forskning visar att... Det finns ett starkt samband mellan hög andel välutbildade sjuksköterskor och färre komplikationer och dödsfall för patienterna samt färre dödsfall (Aiken m.fl. 2002). Tydlig koppling mellan patientsäkerhet och sjuksköterskors utbildningsnivå respektive arbetsbelastning (Aiken m.fl. 2014).
Forskning visar att... Specialistkompetens lönar sig i prehospitala vårdkedjan: Ambulanssjuksköterskor som identifierar, initialt behandlar och transporterar direkt till röntgenavdelningen förbi akuten sparar mycket lidande och undvikande av risker för patienten med höftfraktur (Tornberg, Wennman, Folestad &Örtenwall, 2006). Ambulanssjuksköterskor som med telefonstöd av strokesjuksköterskor bedömer, behandler och styr patienten direkt till strokeenhet från ambulans, kortar genomloppstiden från 112-larm till att patienten är på strokeenhet med många livsavgörande timmar, utan att den medicinska säkerheten påverkas. (Wennman, Klittermark, Herlitz, Lernfelt, Kihlgren, Gustafsson & Hansson 2012)
Forskning visar att... Specialistkompetens lönar sig i akutsjukvården: En person-centrerad sammanhållen vårdprocess för sköra äldre patienter med höftfraktur ökar signifikant patienternas fysiska funktion, minskar vårdtiderna samt förekomsten av smärta jämfört med vård enligt traditionell akutmodell. Vidare ökar kvaliteten och effektiviteten avseende hemplaneringen. Olsson m.fl. (2007) Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 58, 116 25. Olsson m.fl. (2009) A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing 65, 1626 35.
Forskning visar att... Specialistkompetens lönar sig i den kommunala vården: Vårdplanering i hemmet, case-manager och interprofessionellt teamarbete skattas som högre kvalitet av de äldre (p< 0.005), jämfört med traditionell vårdplanering. Ett mindre antal personer behöver vara direkt involverade på mötena, möjligheten att påverka beslut ökar och kunskapen om vem man skall kontakta vid behov inom vård och omsorg ökar. Berglund, H. m.fl.(2013). Care planning at home: a way to increase the influence of older people?international Journal of Integrated Care Volume 12, 10 August Berglund, H. M.fl. (2013) Older people s views of quality of care: a randomised controlled study of continuum of care, Journal of Clinical Nursing 22, 2934 2944
Äldres behov... Hälsopromotion Regeringskansliet, 2012 Socialstyrelsen, 2009 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demens 2010 Hälsoprevention SKL 2009, 2013; Westergren 2009
Äldres behov Demenssjukdomar är vanliga i hög ålder 65 år 5% 80 år 20% 90 år 60-70% Äldre invandrare 140 000 invandrare idag i Sverige > 65 år som är svenska medborgare 35-40 000 uppehållstillstånd utan tillstånd
Äldres behov... De allra mest sköra med störst vård och omsorgsbehov bor och vårdas oftast på särskilt boende (SäBo). Dessa personer har ofta en nedsatt kognitiv funktion multisjuka har många olika läkemedel samtidigt (Edberg & Ernsth Bravell 2013)
Äldres behov... Sjuksköterskors arbete i den kommunala äldrevården är ofta ensamarbete Kräver snabba bedömningar av äldre svårt sjuka patienters hälsotillstånd Innebär etiska konflikter och frustration när det förväntas att fatta beslut om den äldres vård men man saknar mandat att bestämma över t.ex. bemanning av omvårdnadspersonal. (Karlsson, Ekman och Fagerberg 2009)
Vilka förutsättningar krävs för att möta detta?
Förutsättningarna för att kunna ge en god vård och omsorg innebär att... Kompetens måste öka 1, 6% av de sjuksköterskor som arbetar med vård av äldre har en specialistutbildning inom vård av äldre (Socialstyrelsen 2011; 2012) Bemanningen måste öka Det är inte ovanligt att sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg står ensamma med svåra beslut, speciellt under kvällar och nätter (Törnquist mfl. 2013)
Vi får inte ha någon avancerad utrustning på boendet de har beslutat att det ska vara som ett vanligt ordinärt boende utan några speciella fördelar. Men det känns förfärligt att behöva ringa till ambulans när någon är slemmig bara för att vi inte har någon sug på boendet. Vi har ju kompetensen, men kan inte använda den... (Törnquist mfl 2013).
Samordningen måste förbättras Tidig identifiering av äldre personer i riskzonen, med fokus på minskad reservkapacitet och möjlighet till förebyggande insatser (Wilhelmsson m.fl. 2012) Sköra äldres möjlighet till delaktighet i vårdplaneringen avgörs av kvalitén och nivån på kommunikation och information (Ekdahl m.fl., 2010). Strok e Dysp né Konf usion Frakt ur Blödning Så r Hjärtsvik t Akut buk Läke medels interaktion
Sköra äldre behöver specialistkompetens! Specialistsjuksköterskans arbetsområde omfattar förebyggande insatser för äldre samt omvårdnad av äldre personer med komplexa somatiska och psykogeriatriska vårdbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt
Både som sjuksköterska med en - yrkesskyddad specialistexamen och en - akademisk magisterexamen inom Vård av Äldre
Sköra äldre behöver en personcentrerad organisation Edvardsson 2011
Hur kan kompetensen användas?
Forskning visar ett... Minskat behov av slutenvård när sköra äldre får läkemedelsgenomgångar, en kontaktsjuksköterska i slutenvård, sjukgymnastisk behandling under vårdtiden, personcentrerad vård, och understödd tidig hemgång Minskad risk för återinläggningar för sköra äldre som får en god kvalitet på vårdplaneringen och i god samordning av sjukvården, telefonuppföljning i hemmet efter utskrivning och god kvalitet på läkemedelsbehandlingen. (FoU i Väst 2013) Fler sköra äldre kan återvända hem och/eller i bättre funktion efter en CGA som lett till tidig understödd hemgång.
Slutpunkter... Vården och omsorgen i kommunen är alltmer avancerad (Socialstyrelsen, 2008) Läkare och sjuksköterskor finns inte i tillräckligt antal. En sjuksköterska kan ansvara för upp till 400 patienter inom hemsjukvården i ordinärt och särskilt boende (Socialstyrelsen, 2008) Det innebär att den goda vården och patientsäkerheten riskeras.