Läkemedelsverkets miljöarbete 2014



Relevanta dokument
Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Läkemedelsverkets miljöarbete 2011

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete februari 2013 Dnr

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Rapport från Läkemedelsverket

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Rapport från Läkemedelsverket

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Läkemedelsverkets miljöarbete 2010

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Redovisning samt följebrev bifogas

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Handlingsplan för hur Läkemedelsverket fram till 2020 ska verka för att nå miljömålen

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Insatser för att nå etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöhandlingsplan 2012

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Handlingsplan för hur Läkemedelsverket fram till 2020 ska verka för att nå miljömålen (reviderad)

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Goda exempel på miljöledning

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Byråns interna miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:

Läkemedelsverkets miljöarbete 2008

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Läkemedelsverkets miljöarbete 2007

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Transkript:

2014-01-23 Läkemedelsverkets miljöarbete 2014 Februari 2015 Dnr: 1.1-2015-004609 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66 Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: registrator@mpa.se

Innehåll Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Läkemedelsverket... 3 Del 1 Miljöledningssystemet... 3 Miljöcertifiering... 3 Miljöpolicy... 3 Miljöutredning... 3 Aktiviteter med miljöpåverkan... 3 Handlingsplan och åtgärder... 4 Måluppfyllelse... 6 Kunskap och utbildning... 6 IT för minskad energiförbrukning... 6 IT för minskat antal tjänsteresor... 6 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter... 8 Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter... 8 1. Tjänsteresor och övriga transporter... 8 2. Energianvändning... 9 3. Miljökrav i upphandling... 10 2

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Läkemedelsverket Redovisningen sker i enlighet med förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy En av Läkemedelsverkets (LV) huvuduppgifter är att arbeta för att samhället har tillgång till säkra och effektiva läkemedel och att dessa används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. LV:s miljöarbete ska utgöra en integrerad del av verksamheten. Målsättningen med LV:s miljöarbete är att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Genom ständiga förbättringar ska vi verka för att största möjliga miljöhänsyn tas i vår verksamhetsutövning, vilket innebär: att beakta miljöaspekter vid tillståndsgivning att genom effektiv resursanvändning med energi, råvaror och naturresurser förebygga förorening till luft och vatten att följa lagar, förordningar och övriga bestämmelser inom miljöområdet att beakta miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster att vidareutbilda och motivera alla medarbetare till att arbeta på ett miljömedvetet sätt Miljöutredning Miljöutredningen genomfördes 2008. Aktiviteter med miljöpåverkan Myndighetens sammanlagda klimat- och resurspåverkan Myndighetens påverkan, internationellt och nationellt, utifrån myndighetsrollen 3

Handlingsplan och åtgärder Myndighetens sammanlagda klimat- och resurspåverkan. Nya mål för 2014 gällde minskad energianvändning, minskat avfall, minskad pappersförbrukning och minskat resande till förmån för användning av IT lösningar. Myndighetens påverkan, internationellt och nationellt, utifrån myndighetsrollen LV ska, enligt instruktionen, verka inom sitt verksamhetsområde för att generationsmålet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken för att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. LV:s handlingsplan har också uppdaterats utifrån ett regeringsbeslut om ett etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt. Etappmålet är att senast 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter. Under arbetet med generationsmålet och miljömålet Giftfri miljö genomförde LV följande aktiviteter under 2014: Regeringsuppdrag: Som en följd av beslut om etappmålet läkemedel och miljö fick LV ett regeringsuppdrag om att analysera fyra insatser för ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen (i) om att få fram adekvat miljöinformation som underlag för miljöriskbedömningar vid ansökan om godkännande, (ii) om tillgängliggöra informationen om miljörisker med läkemedel, (iii) om att väga in miljö vid risk-nyttabedömningen vid godkännande av nya läkemedel, och (iv) om att begränsa utsläpp av aktiva substanser vid läkemedelstillverkning. Läkemedelsverket har medverkat i regeringsuppdrag där möjligheten att införa krav på minskade utsläpp av aktiv substans vid läkemedelstillverkning inom ramen för miljölagstiftningen (direktiv 2010/75/EU, Industriutsläppsdirektivet, IED) har analyserats tillsammans med Naturvårdsverket. Läkemedelsverket har genomfört ett regeringsuppdrag i syfte att undersöka behovet av nationella regler för konserveringsmedlen propyl- och butylparaben. I uppdraget konkluderar Läkemedelsverket att den kommande riskminskningsåtgärden inom EU är tillräcklig varför nationella regler inte anses nödvändiga för dessa ämnen baserat på de data som finns tillgänglig idag. Läkemedelsverket har även medverkat i referensgrupp och lämnat löpande synpunkter till två av KEMIs regeringsuppdrag: (i) att skapa en översikt 4

över möjligheterna att hitta alternativ till BPA som används bland annat i medicinteknik och (ii) hitta alternativ till ftalater (DEHP, BBP, DBP, och DIBP) särskilt inom medicinteknik. Integrering av miljöarbete i myndighetens kärnverksamhet: Utvärdering av ett antal av industrins miljöriskbedömningar för nya human och veterinära läkemedel. I oktober lyfte den svenska representanten i Safety Working Party, frågan om att revidera det nuvarande vägledningsdokumentet för miljöriskbedömningar. I oktober började LV arbeta med att ta fram myndighetens ståndpunkter om förslaget till nya förordningen för veterinärmedicinska läkemedel. Det nya förslaget till förordningen rymmer även miljöaspekter. Synliggörande av miljöpåverkan av läkemedel mot smärta vid framtagandet av nya behandlingsrekommendationer. Under 2014 har Läkemedelsverket medverkat vid fyra dialogmöten med kosmetikabranschen, Kemikalieinspektionen och forskningsorganisationer (IMM och ITM) i syfte att på frivillig väg arbeta mot säkrare kosmetiska produkter. På den nationella nivån har LV arbetet med: LV deltar tillsammans med LIF och nätverket Sveriges läkemedelskommittéer LOK i utveckling av miljöindikatorer för uppföljning av National Läkemedelstrategi, NLS. Med finansering från NLS och under ledningen av projektgruppen genomförde Institutionen för Läkemedelskemi vid Uppsala Universitet ett projekt som syftade till att sammanställa och analysera data om förekomst av läkemedelsrester i den svenska miljön. Läkemedelsverket medverkar i klustergrupp kring läkemedel och vatten som har bildats och leds av Swedish Water House kring utveckling i globala vattenfrågor. Uppstartsmöte i april 2014 och genomgång av möjliga tematiska områden för vidare arbete under 2015. Läkemedelsverket medverkar i referensgruppen för miljöövervakning. Ämnen som är ingredienser i kosmetika samt läkemedelssubstanser diskuteras som utgångspunkt för screening alternativt miljöövervakning. Engagemang inom EU med avseende på t ex nanomaterial i kosmetika. Läkemedelsverket har arbetat aktivt i forskningsstiftelsen MistraPharma, både i styrelsen och i referensgruppen med dess program om läkemedel och miljöfrågor. Inom ramen för Östersjöstrategin, där Läkemedelsverket ansvarat för ett projekt för hållbar användning av läkemedel, har en kartläggning 5

genomförts av vilka miljökrav som ställs från myndigheter och vilka frivilliga åtaganden som finns för att begränsa utsläpp av aktiv substans vid läkemedelstillverkning runt Östersjön. På den internationella nivån har LV arbetet med: Politik för global utveckling, PGU. Under 2014 tog Anvisa (brasilianskt motsvarighet till LV) emot en person från LV med kunskap och erfarenhet från innovationskontoret och hållbar utveckling på en treveckors vistelse. Syftet var att identifiera konkreta framtida sammarbetsprojekt inom dessa områden. På begäran av systermyndigheten i Estland tog LV emot ett tredagars besök för två delegater från Estland. Målsättningen var att dela med sig av LV:s erfarenheter när det gäller miljöarbete med läkemedel. Utöver möten på LV möjliggjorde LV att den estniska delegationen också träffade andra aktörer i Sverige som aktivt arbetar med att minska miljöpåverkan av läkemedel. Måluppfyllelse Målen i arbete utifrån myndighetens påverkan, nationellt och internationellt har helt uppfyllts. Se redovisning åtgärder ovan. När det gäller mål för att minska resursförbrukning och klimatpåverkan från verkets egen verksamhet fick varje enhet på verket ansvar för att identifiera enhetens specifika åtgärder för att uppnå verkets miljömål för 2014. Kunskap och utbildning I utbildningen för nyanställda 2014 ingick en övergripande introduktion i miljöfrågor relaterade till myndighetens verksamhet. Miljöansvarigas pågående dialog med enheterna om deras konkreta arbete med att minska miljöpåverkan var 2014 mest fokuserad till regeringsuppdragen som myndigheten arbetade med. IT för minskad energiförbrukning LV använder l s.k. FollowMe-funktion på skrivarna. Detta är en funktion där användaren kan gå till vilken skrivare som helst inom LV:s lokaler för att effektuera sin utskrift. Funktionen möjliggör uppföljning av pappersförbrukning, vilket används för riktade insatser t.ex. identifiera åtgärder för att minska pappersförbrukning. Myndigheten har också ett trådlöst nätverk. Förutom att skapa fler (spontana) mötesrum bidrar nätverket till att minska pappersförbrukningen genom en ökad användning av bärbara datorer vid möten (minskat behöv av pappersutskrift). IT för minskat antal tjänsteresor Möjlighet till webbmöten finns via Vitero, som tillhandahålls av EU:s Läkemedelsmyndighet (EMA) i London. Är programvaran installerad hos en användare kan han/hon själv koppla upp sig. Möjligheten för videomöte finns hos 6

alla Läkemedelsverkets PC användare genom webbkameran i pc och verktyget Lync. Ett komplett utrustad webbmötesrum finns iordningställt hos LV. Utrustning för videokonferens hos Giftinformationscentralen har använts sedan andra halvåret 2011. 7

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 716 Antal kvadratmeter lokalyta: 20 200 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Flygresor under 50 mil 28 677 35 984 35 812 40 51 55 Bilresor 8 909 17 933 23 065 12 25 35 Tågresor 3,75 0,57 0,55 0,005 0,001 0,001 Bussresor 0 0 0 0 0 0,00 Maskiner och övriga fordon 0 0 0 0 0 0 Sammanlagt ovan 37 590 53 997 58 878 52 76 90 Flygresor över 50 mil 400 283 424 442 392 141 559 603 600 Beskrivning av insamlat resultat Jämfört med 2013 har utsläppen av koldioxid, beräknat i kg/årsarbetskraft minskat med ca en tredje del när det gäller sammanlanda mängden av koldioxid för flygresor under 50 mil, bilresor och tågresor. En förklaring till denna minskning är halverad bilåkande (taxi, egen bil samt tjänstebil), fler tågresor samt ett ökat antal medarbetare. Antalet flygresor över 50 mil har minskat något under 2014. Detta, tillsammans med ökat antal medarbetare resulterade i ett lägre utsläpp av koldioxid per årsarbetskraft. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Koldioxidutsläpp under tåg- och flygresor och i samband med användandet av hyrbil baseras på uppgifter från resebyrån samt biluthyrare. Uppgifter från resebyrån specificerar antal flygresor samt deras mål. För beräkning av utsläpp i samband med taxiresor, förmånsbil och resor med egen bil i tjänsten baseras på Naturvårdsverkets schablonmall. Uppskattningen av utsläpp i samband med taxiresor baseras på kostnader, för resor med egen bil i tjänsten på antalet körda km 8

och vid användandet av förmånsbil på uppgifter om antalet körda km och driftmedel. Leverantörsuppgifter 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2014 2013 2012 Verksamhetsel 1 358 347 1 403 068 1 490 000 Fastighetsel 1 186 955 653 100 766 669 Värme 1 883 000 1 064 400 1 364 000 Kyla 0 0 0 Totalt 4 428 302 3 120 568 3 620 669 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Verksamhetsel 1 897 1 993 2 278 67 69 78 Fastighetsel 1 658 928 1 172 59 32 40 Värme 2 630 1 512 2 086 93 53 72 Kyla 0 0 0 0 0 0 Totalt 6 185 4 433 5 536 219 154 191 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2014 2013 2012 El 0 0 0 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är inte normalårskorrigerad. Förnybar energi 2014 2013 2012 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 100 % 100 % 100 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 100 % 100 % 100 % 9

Beskrivning av insamlat resultat Jämfört med år 2013 ökade den totala energi användningen under 2014 med drygt en tredjedel. Denna ökning beror framförallt på nästan fördubblad konsumtion av fastighetsel och markant högre förbrukning av värme. Huvudorsakerna är: (i) bruk av ett nytt ventilationsaggregat i två av fyra fastigheter och att aggregatet hade längre drifttider mot föregående år, (ii) högre användning av kylmaskiner p.g.a. den varma sommaren 2014 (iii) en av fastigheterna har använts av LV under hela 2014 jämfört med en kort period under 2013. Trots den ökade totala energianvändningen minskade konsumtion verksamhetsel något. Detta kan förklaras med en ökad användning av modernare it utrustning/skrivare/servrar samt av bättre miljömedvetenhet hos medarbetarna när det gäller att släcka efter sig och stänga av datorer. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter 3. Miljökrav i upphandling Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2014 2013 2012 Anskaffningar med miljökrav 46 200 000 40 900 000 36 000 000 Anskaffningar totalt 120 000 000 115 500 000 100 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 38,5% 35,4% 36 % Beskrivning av insamlat resultat Utifrån en sammanställning av genomförda inköp av varor och tjänster per leverantör rensades alla inomstatliga transaktioner (andra statliga myndigheter) och myndighetsspecifika transaktioner (som t.ex. blodverksamhet och biverkningsverksamhet på landsting, universitetssamarbete, hyresavgifter, medlemsavgifter, friskvård etc). Miljöandel har ökat från 35,4 % 2013 till 38,5% 2014. Kan förklaras av en mindre andel anskaffade tjänster. För år 2014 redovisar LV på avtalsnivå om miljökrav har ställts i respektive upphandling. 10

Hur uppgifterna är framtagna Uppskattning (förklara på vilket sätt) Sammanställning utgår från anskaffningsvärdet av genomförda inköp under 2014. Sammanställning miljökrav grundar sig på respektive upphandlings miljökrav är ställt på leverantör, vara eller tjänst. Det gäller såväl egna upphandlingar som centrala upphandlingar inom den statliga inköpssamordningen från vilket Läkemedelsverket har gjort avrop från. Uppsala 2015-02-16 Thomas Ekvall Stf. generaldirektör 11