En proximal riskfaktor ligger nära kroppsorganet, t ex atheroscleros i arteria carotis i förhållande till strokerisk eller förändringar i amygdala i förhållande till depression En distal riskfaktor ligger långt från kroppsorganet, t ex psykosocial miljö i förhållande till hjärtinfarktrisk eller socioekonomisk struktur i en kommun i förhållande till depression
Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har. Men på samhällelig nivå kan distala riskfaktorer ha mycket hög preventionspotential Population Attributable Risk (PAR) PAR=Prevalens av riskfaktorn* (RR-1)/RR
T ex om Oddskvoten för spänt arbete (höga krav i förhållande till kontrollmöjligheterna) är 1.74 och prevalensen av spänt arbete är 0.22 så blir PAR=0.22*0.74/1.74=0.094 Vilket innebär att 9.4% av depressionstillstånd i så fall skulle kunna hindras om spänt arbete försvann för arbetstagarna
Och om spänt arbete medför en relativ risk av hjärtinfarkt på 1.30 och prevalensen för spänt arbete är 0.22 så är PAR för spänt arbete i förhållande till hjärtinfarkt PAR=0.22*0.30/1.30=0.051 vilket skulle innebära att incidensen av hjärtinfarkt bland arbetstagare skulle kunna minska med 5.1% om spänt arbete kunde elimineras.
Samspel mellan omgivningsfaktorer till vänster, copingfaktorer i mitten och reaktioner i kropp och psyke till höger
Samspel mellan HPA och HPG
Hasson, D et al.. BMC Public Health. 78(5); 1-14, 2005
Nyberg et al. Diabetes Care 201
Spänt arbete vs livsstil i IPD CMAJ tabell: Riskökning förknippad med spänt arbete (jämfört med avsaknad av spänt arbete) i olika nivåer av livsstilsbetingad risk Minst två livsstilsriskfaktorer (n=14000) Spänt arbete ger riskökning från 2.62 till 2.69 En livsstilsriskfaktor (n=33000) Spänt arbete ger riskökning från 1.47 till 1.87 Ingen livsstilsriskfaktor (n=55000) Riskökning från 1.00 (referensgrupp) till 1.27
Summering av IPD-Work-resultat Spänt arbete BMI, rökning, fysisk inaktivitet CHD RR=1.2-1.3 Stroke Typ -2 - diabetes RR=1.15 Depression Cancer nollsamband, lung, prostata, bröst, colorectal Livsstilsriskfaktorer Alkoholmissbruk och suicid Anfall av KOL Inflammato risk tarmsjukdom Noll Healthy life span Osäker anställning RR=1.2 ERI och ERI + Spänt arbete Långa arbetstider
Rapport i sin helhet och i sammanfattning Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom En systematisk litteraturöversikt Februari 2014 Finns på SBU:s webb: - Elektronisk form - Beställning av rapport www.sbu.se SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council for Health Technology Assessment
I rapporten har vi arbetat med metaanalyser Exempel: forest plot för relevanta studier av medelhög och hög kvalitet över samband mellan spänt arbete och depressionssymtom
Group by Kön Study name Subgroup within study Outcome Odds ratio and 95% CI Kvinnor Clays, 2007 Spänt arbete (job strain) - högt - kvinnor Depression Kvinnor Shields, 1999 Spänt arbete (job strain)- high - kvinnor Allvarlig depressiv episod Kvinnor Shields, 2006 Spänt arbete (job strain) - hög- kvinnor Depression Kvinnor Wang, 2011 Spänt arbete - kvinnor Allvarlig depressiv episod Kvinnor Män Clays, 2007 Spänt arbete (job strain) - högt - män Depression Män Clumek, 2009 Spänt arbete (job strain) - hög - män Depression Män Shields, 1999 Spänt arbete (job strain)- high - män Allvarlig depressiv episod Män Shields, 2006 Spänt arbete (job strain) - hög- män Depression Män Wang, 2011 Spänt arbete - män Allvarlig depressiv episod Män 0,1 0,2 0,5 1 2 5 10 Negativt samband Positivt samband Illustration (alla studier omräknade till oddskvot) - 29 maj
Faktorer som bedömts ha måttligt starkt vetenskapligt underlag (***) Spänt arbete som prediktor för ökade depressionsymtom 197 682 deltagare i 14 studier (alla ej könsuppdelade), varav 63 600 kvinnor i 7 studier och 32 587 män i sju studier Bra kontrollmöjligheter som skydd mot ökning av depressionssymptom 158 251 deltagare i 19 studier (alla ej könsuppdelade) varav 19 405 kvinnor i 11 studier och 34 630 män i 10 studier Mobbning som riskfaktor för ökade depressionssymtom 15 173 deltagare i tre studier (ej könsuppdelade) Bra kontrollmöjligheter som skydd mot ökning av symptom på känslomässig utmattning 19 769 deltagare i 9 studier (ej könsuppdelade) Dåligt stöd på arbetsplatsen som prediktor för ökade symptom på känslomässig utmattning 19 747 deltagare i 9 studier (ej könsuppdelade)
Faktorer med begränsat vetenskapligt underlag (**) i förhållande till utveckling av depressiva symptom: Psykiska krav (n=53 985/10) Passivt arbete (n=11 419/2) Pressande arbete (n=34 554/5) Obalans ansträngning-belöning (n=27 136/3) Lågt stöd arbetsplats (n=50 935/8) Lågt stöd medarb (n=27 170/6) Ogynnsamt arbetsklimat (n=9 242/2) Lågt socialt kapital (n=59 340/2) Orättvis miljö (n=33 589/5) Konflikter (n=13 732/3) - Med överordnad (n=9 692/2) - Med kollegor (n=9 692/2) Liten utvecklingsmöjlighet (n=15 382/4) Osäkerhet i anställning (job insecurity, n=24 833/7) Arbetsveckans längd (n=13 107/6)
Cheferna är ofta en bra målgrupp för arbetsmiljöarbetet. Under en utbildning med alla chefer på en sektion av ett försäkringsbolag pågående en gång i månaden under ett helt år följdes de anställda med avseende på bl a kortisolkoncentration i plasma på morgonen och även med avseende på upplevd möjlighet att påverka arbetssituationen Theorell et al Psychosom Med 2001
Försäkringsanställda F interaktion=6.00, p=0.02 6,2 Påverkansmöjlighet (möjlig range 2-8) 6,1 6 5,9 5,8 5,7 Exper n=117 Control n=99 5,6 före eft Före/efter ett års program
Signifikant statistisk förutsägelse av utvecklingen av känslomässig utmattning hos svenska slumpvalda yrkesarbetande män och kvinnor från 2008 till 2010 Förklaringsvariabler: Kön, ålder, inkomst, icke lyssnande chef, psykologiska arbetskrav, påverkansmöjlighet, känslomässig utmattning och kulturella aktiviteter på jobbet. N=6214 Följande faktorer hade oberoende förklaringsvärde i multivariat analys Känlsomässig utmattning vid start Ålder Psykologiska krav Kön Påverkansmöjlighet Kulturella aktiviteter Ej signifikanta var: Inkomst Icke lyssnande chef Theorell. Osika, Leineweber, Magnusson Hanson, Bojner Horwitz and Westerlund: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012 (DOI 10.1007/s00420-012-0762-8)
Two alternatives of leader education Schibbolet Classical psychosocial educ Julia Romanowska Projekt KULT 2009 03 30Stressforskningsinstitutet
Cheferna slumpades till två olika nio månader långa psykosociala utbildningar, en accepterad bra utbildning och en konstnärlig. Efter 18 månader signifikant bättre uppföljningseffekter hos anställda vars chefer gått i den konstnärliga chefsinterventionen än hos de anställda i jämförelsegruppens anställda Psykiskt bättre (sömn+ledsenhet+utmattning) mindre dold coping - bättre utveckling av blodkoncentration av uppbyggande hormon
Psychother Psychosom 2011;80:78 87 DOI: 10.1159/000321557 Health Effects on Leaders and Co-Workers of an Art-Based Leadership Development Program Julia Romanowska a, b Gerry Larsson c Maria Eriksson b Britt-Maj Wikström a, d Hugo Westerlund b Töres Theorell a, b a Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, b Stress Research Institute, Stockholm University, c Department of Leadership and Management, Swedish National Defence College, Stockholm, Sweden, and d Akershus University College, Faculty of Health, Nutrition and Management, Oslo, Norway
General design, randomised leaders Schibbolet Classical 23 leaders 24 leaders 100 evaluators 100 evaluators 4 medarbetare + kollega + chef Julia Romanowska Projekt KULT 2009 03 30Stressforskningsinstitutet
Schibbolet intervention 1. Concentration (3-6 min) Write down 3. Write down (5-7 min) 4. Group thoughts plenum (35 min) 2. Listen to Schibbolet (60 min) 5. Thoughts in small groups (30 min) Julia Romanowska Projekt KULT 2009 03 30Stressforskningsinstitutet 7. Write down (5-7 min) 6. Group thoughts plenum (35 min)
Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 80:78-87 Poäng för dold coping, medelvärden och medelfel Schibbolet 2.04+/-0.06 1.95+/-0.06 1.90+/-0.05 Traditionell 1.98+/-0.05 1.99+/-0.05 2.07+/-0.05 Tvåvägs-interaktion 0-18 må p=0.007 df=1,110 (p=0.022 df=1,86 för enbart anställda)
Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 DHEA-s mikromol/l (skyddande anabolt hormon som trycks ned av långvarig psykologisk negativ stress). Starka ålders- och säsongeffekter 0 må (Maj) 12 må (Maj) 18 må (Nov) Schibbolet 4.93+/-0.39 4.88+/-0.37 4.55+/-0.35 Traditional 4.90+/-0.32 4.62+/-0.30 4.21+/-0.28 Two-way interaction 0-18 mo p=0.003 df=1,119 (subordinates only p=0.027 df=1, 85) Conclusion: Schibbolet for the managers protects against winter depression of DHEA-s Romanowska et al Psychother Psychosom 2012
Total psykisk symptompoäng (sömnstörning, emotionell utmattning, depressiva symptom) i de två grupperna p=0.014 deltagande chefer och anställda, p=0.028 endast anställda 2,55 2,5 2,45 2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 Before 12 months 18 months Schibbolet Comparison