Rapport Delrapport E-SENS 2014 ESV 2014:61

Rapport Delrapport E-SENS 2014 ESV 2014:61

ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil eller beställas från www.esv.se Datum: 2014-12-15 Dnr: 1322/2012 ESV-nr: 2014:61 Copyright: ESV Rapportansvarig: Martin Völcker

FÖRORD Förord Detta är Ekonomistyrningsverkets (ESV) avrapportering av arbetet hittills i regeringsuppdraget att leda det svenska deltagandet i EU-projektet E-SENS. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Martin Völcker har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har avdelningschef Eva Lindblom och enhetschef Peter Norén deltagit. 3

INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 5 2 ESV:s uppdrag kring E-SENS... 6 2.1 Syftet med denna rapport... 6 2.2 Bakgrund till E-SENS... 6 2.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner... 7 2.4 Projektets faser... 7 3 E-SENS... 8 3.1 E-SENS och EU-kommissionen... 8 3.2 Nyttan med E-SENS... 8 En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster... 8 Nationell egennytta... 8 Teori omsätts i praktik genom verkliga piloter... 9 Kunskapsspridning och återvändning... 9 Samarbete och långsiktig förvaltning... 9 3.3 Uppdrag från Nordiska ministerådet avseende E-SENS... 10 4 Svenskt deltagande, organisation och möten... 10 5 Genomförda och kommande aktiviteter... 11 5.1 Projektledning och administration... 11 5.2 Kommunikation och marknadsföring... 11 5.3 Styrning och långsiktig förvaltning... 12 5.4 Juridiskt expertiscenter... 12 5.5 Domäner... 13 5.5.1 Inköp: pilot om offentlig upphandling med e-kataloger... 13 5.5.2 Hälso- och sjukvård... 14 5.5.3 Rättsväsendet... 14 5.5.4 Företagsrörlighet: pilot om företagsregistrering... 14 5.5.5 Planering för 2015 inom området domäner... 14 5.6 Byggstenar... 15 5.6.1 Transport av meddelande... 15 5.6.2 Riktlinjer för elektroniska dokument och processer... 16 5.6.3 E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor... 16 5.6.4 Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer... 16 5.6.5 Planering för 2015 inom området byggstenar:... 16 6 Risker och möjligheter... 18 7 Redovisning av ekonomiskt utfall 2014... 19 4

SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Under 2014 har projektet E-SENS (Electronic Simple European Networked Services) arbetat aktivt med att vidareutveckla byggstenar och planera de piloter som skall genomföras under 2015 och 2016. Sverige planerar i dagsläget att genomföra två piloter. De är företagsregistering inom området företagsrörlighet och e-katalog inom området upphandling. De byggstenar Sverige kommer att fokusera på för dessa piloter är e-identifiering & e-signatur samt semantik. Sverige ses som föregångsland inom e-identifiering och e-signatur. Det nordiska samarbetet har varit viktigt för Sverige då norden har en samsyn kring byggstensfrågor. Vi genomför dessutom gemensamma piloter. Samarbetet inom Sverige fungerar bra och det är framförallt ESV, Tillväxtverket, Bolagsverket och Stockholms universitet (egovlab) som har utfört det mesta av arbetet kring byggstenar och piloter. Sverige har varit produktiva under 2014 och levererat resultat, framför allt inom meddelandeutväxling, e-identifiering & e-signatur och semantik. Även inom kommunikation och styrning & förvaltning har Sverige bidragit aktivt. ESV har under året genomfört referensgruppsmöten samt ökat kunskapen om E-SENS bland annat genom deltagande på e-förvaltningsdagarna samt skrivit artiklar för europeiska hemsidor. 2015 blir ett spännande år då genomförandet av piloterna skall påbörjas och därmed bevisa att byggstenarna fungerar inom olika domänområden. Dessa byggstenar kan sedan användas av alla myndigheter och organisationer inom EU. EIDASförordningen har beslutats av EU-kommissionen och E-SENS bidrar till att öka kunskapen om vad Sverige och norden måste göra för att kunna fullfölja denna förordning. 5

ESV:S UPPDRAG KRING E-SENS 2 ESV:s uppdrag kring E-SENS Electronic Simple European Networked Services, E-SENS, är ett EU-projekt som ska bidra till att öka tillgången till offentliga tjänster över Europas gränser, både för privatpersoner och för företag. Genom att ta fram generella it-lösningar som kan fungera inom många olika områden kan snart visionen om en gemensam elektronisk marknad inom Europa förverkligas. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att leda och samordna det svenska deltagandet i E-SENS. 2.1 Syftet med denna rapport Enligt uppdraget ska ESV lämna en rapport av uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2014. I denna rapport redovisas det arbete som ESV har genomfört under 2014 och det arbete som kommer att genomföras 2015 och framåt. 2.2 Bakgrund till E-SENS EU-kommissionen har inom ramen för Competitiveness & Innovation Program under de senaste åren drivit fem storskaliga EU-pilotprojekt så kallade LSPer (Large Scale Pilot) med mål att skapa säkra, effektiva och interoperabla tjänster mellan myndigheter, företag och medborgare. Den gemensamma utgångspunkten är att underlätta informationsutbytet mellan regioner och länder inom EU. Dessa fem projekt är PEPPOL (inköp), STORK (e-legitimation), EPSOS (hälso- och sjukvård), SPOCS (företagsrörlighet) och ECODEX (rättsväsendet). Sverige har engagerat sig i flera av dessa, däribland EPSOS, STORK och PEPPOL. Övriga projekt har tydliga beröringspunkter med pågående utvecklingsarbete i den svenska offentliga förvaltningen. De fem projekten börjar närma sig avslut eller har avslutats. Hösten 2012 fattade kommissionen beslut att etablera ett konsortium och projekt med namnet Electronic Simple European Networked Services (E-SENS) med uppgift att konsolidera, vidareutveckla och sprida resultaten från de fem tidigare pilotprojekten och därigenom stärka och effektivisera e-förvaltningen inom EU. Detta görs utifrån ett antal användningsfall där man testar och vidareutvecklar de byggstenar som ingår i infrastrukturen. 6

ESV:S UPPDRAG KRING E-SENS 2.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner Två centrala utgångspunkter för E-SENS är domäner och byggstenar. En domän är ett område för en typ av verksamhet som till exempel hälso- och sjukvård eller företagsrörlighet. Myndigheter är ofta sorterade utifrån domäner eller verksamhetsområden. Inom alla domäner finns behov av att kommunicera. Sättet eller metoden att kommunicera stöds av en byggsten. Ett viktigt mål med E-SENS är att vidareutveckla befintliga byggstenar så de kan tillämpas i många olika domäner. På detta sätt uppnås en ökad grad av interoperabilitet mellan flera parter då samma byggstenar används. Syftet är att undvika att domäner utvecklar egna byggstenar och istället stödja utvecklingen av gemensamma byggstenar som kan användas i nya domäner som hittills inte har varit aktuella. E-SENS kan därigenom stimulera användningen av offentliga e-tjänster samt elektroniska inköpsprocesser. I E-SENS ingår ca 100 myndigheter från ett 20-tal länder och Tyskland leder projektet. E-SENS startade den 1 april 2013 och beräknas pågå till den 1 april 2016. 2.4 Projektets faser Faserna ser övergripande ut enligt följande: År 1 (2013-2014): Uppstart och identifiering av vad som skall genomföras. Identifiering av byggstenar, piloter samt leverabler i de övriga arbetsgrupperna. År 2 (2014-2015): Utveckling av byggstenar, planering av piloter, framtagning av en första version av långsiktig styrningsmodell för byggstenarna samt identifiering av legala utmaningar. År 3 (2015-2016): Genomförande av piloter där man använder sig av byggstenarna, utvärdering av piloterna samt rekommendationer och överlämning till EUkommissionen. 7

E-SENS 3 E-SENS I följande avsnitt beskrivs de tre centrala nivåerna i E-SENS projektet. 3.1 E-SENS och EU-kommissionen EU-kommissionen startade under 2014 finansieringsinstrumentet Connecting Europe Facility (CEF) med syfte att förvalta bland annat digital infrastruktur. Tanken är att E-SENS byggstenar efter projektets slut ska förvaltas i CEF som beräknas pågå till och med år 2020. 3.2 Nyttan med E-SENS Nedan redovisas de områden där vi förväntar oss att E-SENS kommer skapa störst nytta, både som helhet och även specifikt knutet till de svenska intressen som förekommer inom området. En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster E-SENS verifierar gemensamma IT-komponenter och anpassar dem till olika typer av domäner (verksamhetsområden). E-SENS marknadsför de nya infrastrukturkomponenterna och pilotprojekten både på EU-nivå och på nationell nivå. E-SENS arbetar aktivt med att kartlägga semantiken mellan olika länder. IT-infrastrukturen kommer inte att fungera om man inte känner till olika länders motsvarande semantiska betydelser och definitioner. Nya direktiv som exempelvis EIDAS kräver projekt som E-SENS för att de ska kunna implementeras och säkerställa att de fungerar i verkligheten. E-SENS levererar kunskap och lyfter frågor som måste lösas både av nationella styren samt till EU-kommissionen. Sveriges projektgrupp för E-SENS bidrar med att ta fram komponenter och riktlinjer. Det visar sig bland annat inom området e-identifiering där Sveriges lösning beskrivs som en exemplarisk modell som andra länder försöker efterlikna. Detta innebär att E-SENS i Sverige säkrar att komponenterna även passar Sveriges utmaningar. Nationell egennytta Sverige deltar inom begränsade delområden i E-SENS utifrån de områden som ansetts mest angelägna och där engagemang har kunnat säkerställas från ansvariga myndigheter inom respektive domän. 8

E-SENS På nationell nivå erhåller Sverige kostnadstäckning av en del av investeringarna via E-SENS som annars helt skulle ha finansierats via ansvariga myndigheter. När Sverige exempelvis tar en ledande position i en pilot om företagsregistrering samt elektronisk identifiering och signering innebär det att vi har möjlighet att driva och påverka hur lösningarna skall se ut i morgondagens Europa. Vi säkerställer genom vår medverkan att våra svenska intressen tas tillvara på och att de europeiska lösningarna samordnas med dagens svenska lösningar. Genom E-SENS säkrar vi alltså lägre kostnader för myndigheter i framtiden. Teori omsätts i praktik genom verkliga piloter E-SENS levererar en praktisk bedömning av vilka legala utmaningar som bör hanteras av EU. Detta görs utifrån piloter som visar verkliga fall. E-SENS levererar piloter med verklig nytta som är identifierad utifrån konkreta verksamhetsbehov och som direkt kan produktionssättas. Kunskapsspridning och återvändning E-SENS ökar kunskapen kring olika länders utmaningar inom de olika domänerna. Det gäller både tekniskt och juridiskt såväl som verksamhetsmässigt E-SENS ger kunskap och idéer om hur dessa byggstenar kan användas på nationell nivå. E-SENS har detaljerad kunskap om vad som händer inom IT-branschen i EU och informerar regeringar och myndigheter om detta. Samarbete och långsiktig förvaltning E-SENS projektet kombinerar flera komponenter och domäner vilket gör att projektet är det största samarbetsprojektet i EU inom IT-området med över 20 nationer som deltagare. Har en nation ett verksamhetsbehov av att utbyta information med andra länder har E-SENS rätt kontaktnät samt metoder för att konkretisera detta snabbt. E-SENS har förstärkt det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet har intensifierats i och med E-SENS med löpande avstämningar och gemensam hållning gentemot andra nationer i EU. E-SENS visar att det finns många områden där det nordiska samarbetet genererar verklig nytta för medborgarna och myndigheterna. E-SENS levererar färdiga byggstenar till CEF. De kan inte användas förrän E- SENS har lämnat över mogna byggstenar. Det innebär att de skall vara testade och anpassade för att klara av olika domäner. E-SENS arbetar fram ett förslag på förvaltning och styrning av byggstenarna till CEF och EU-kommissionen vilket gör att E-SENS är ett av de projekt som i högsta grad påverkar CEF. 9

SVENSKT DELTAGANDE, ORGANISATION OCH MÖTEN 3.3 Uppdrag från Nordiska ministerådet avseende E-SENS Under 2014 har vi ytterligare förstärkt det nordisk-baltiska samarbetet genom att gemensamt prioritera samma domäner och byggstenar. Detta innebär att vi har fokuserat på byggstenarna e- identifiering & e-signatur samt semantik inom e- upphandling och företagsregistering. Samma strategi kommer även att gälla för 2015 då samtliga länder nu lämnat in sina pilotplaner och tillsammans börjat genomföra och implementera dessa. Detta fokus inom de nordiska länderna på e- identifiering & e-signering ses som en förberedelse inför EIDAS-förordningen som ska implementeras med början 2015 och framåt. Det nordiska samarbetet har hittills visat sig mycket värdefullt då samarbetet har visat vägen för många gemensamma lösningar och svar på svåra frågeställningar. 4 Svenskt deltagande, organisation och möten I Sveriges nationella E-SENS konsortium deltar ESV, Bolagsverket, Tillväxtverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Stockholms universitet, Lunds universitet, Kammarkollegiet och Konkurrensverket (KKV). De här organisationerna bildar tillsammans det svenska konsortiet. För att förankra E-SENS-deltagandet hos svenska aktörer har ESV etablerat en referensgrupp och en expertgrupp som träffas ett par gånger per år, beroende på behov. Referensgruppen består av deltagare från den offentliga sektorn som har ett intresse i arbetet och resultaten från E-SENS. Syftet med referensgruppen är att informera om E-SENS resultat samt inhämta erfarenheter och kunskap och därmed bidra till ett bättre resultat i E-SENS både från ett svenskt och europeiskt perspektiv. Expertgruppen består av deltagare från den offentliga sektorn med teknisk och juridisk kompetens inom infrastrukturområdet. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att träffa deras motsvarande experter från de nordisk baltiska länderna. Utgångspunkt för diskussionerna är de praktiska användningsfall Sverige avser att genomföra och de juridiska och tekniska utmaningar dessa medför. 10

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER 5 Genomförda och kommande aktiviteter Projektet har nu kommit drygt halvvägs och nedan avrapporteras uppnådda resultat och kommande arbete uppdelat per arbetsgrupp. 5.1 Projektledning och administration Denna arbetsgrupp är avsedd för ledning och samordning av hela E-SENS. Tyskland har rollen att leda E-SENS internationellt och det är endast Tyskland som får finansiering från denna arbetsgrupp. Beträffande nationell koordinering och administration har ESV under 2014 lagt mycket resurser på att koordinera arbetet kring de svenska piloterna och få dem godkända av E-SENS europeiska projektledning. Det kommer även krävas en stor insats under 2015 för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande där piloterna ska bevisa att deras it-infrastrukturkomponenter fungerar i praktiken och kan skapa ny verksamhetsnytta för Europa. Under 2014 har det varit en del strategiska maktkamper denna arbetsgrupp gällande strategiska vägval kring principer och byggstenar. Sverige har samordnat de strategiska åsikterna med övriga deltagande nordiska länder. ESV kommer även under 2015 att se över ett antal nya domäner som diskuteras för eventuellt införande i E-SENS. Nya domäner kommer ESV dock inte kunna hantera med befintlig budget. 5.2 Kommunikation och marknadsföring Arbetsgruppen fokuserar på att skapa intresse och sprida information kring E-SENS, på både nationell och europeisk nivå. Under 2014 har ESV genomfört följande aktiviteter: arrangerat referensgrupps- och expertgruppsmöten utställare på e-förvaltningsdagarna med välbesökt monter allmän informationsträff för att följa upp intresset från e-förvaltningsdagarna slutfört arbetet med nationell kommunikationsplan bidragit med artikel om den svenska företagsregistreringspiloten som publicerats på den europeiska E-SENS sidan www.buildconnectgrow.eu. Under 2015 planerar ESV att genomföra följande aktiviteter: utarbeta en kommunikationsplan för respektive svensk pilot delta på Upphandlingsdagarna 2015 delta på e-förvaltningsdagarna 2015 11

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER presentera den svenska företagsregistreringspiloten på CeBIT-mässan i Tyskland fortsätta informera om E-SENS för intresserade myndigheter och företag 5.3 Styrning och långsiktig förvaltning ESV har aktivt deltagit i denna grupp som fokuserar på utvärdering av byggstenar samt utformning av ramverk, förslag på styrningsmodell och organisation inom området långsiktig förvaltning, styrning och livscykelhållning. Arbetsgruppen har ansvar för att identifiera en modell för överlämning av E-SENS resultat till förvaltning i organisationen CEF Under 2014 har Sverige bland annat deltagit i följande aktiviteter: utvärdering av byggstenar för meddelandeutväxling (e-delivery) och e- identifiering utformning av förslag för alternativa scenarier för långsiktig förvaltning inom ramen för och bortom CEF beskrivning av organisationsalternativ för långsiktig förvaltning löpande utvärdering och stöd. Under 2015 förväntas denna arbetsgrupp fortsätta med utvecklingen av ramverk för styrningsmodeller och affärsmodeller för de byggstenar som successivt tas fram inom ramen för E-SENS. Av budgetskäl kommer ESV under 2015 att prioritera ned detta område och endast genomföra passiv bevakning, vilket är olyckligt då CEF nu tar resultatet från denna arbetsgrupp i beaktning. 5.4 Juridiskt expertiscenter Målet med denna arbetsgrupp är att se till att de lösningar som tas fram är förenliga med lagar och förordningar i de pilotande länderna och om det finns hinder identifiera dessa och rapportera till EU-kommissionen. Gruppen ska också hjälpa till med att analysera kommande direktiv och förordningar som kan påverka val av lösningar. På detta sätt kan E-SENS lösningar komma att underlätta för medlemsländer att implementera nya direktiv. I arbetsgruppen ingår ett expertcenter med erfarna experter på legala frågor. Experterna kommer från olika medlemsländer och har specifik legal och rättslig kunskap inom ett eller flera av de olika områdena inom E-SENS. Från Sverige har experter nominerats inom elektronisk upphandling, elektronisk handel, företagsrörlighet och e-legitimering. Tyvärr har det inte funnits juridiska resurser i Sverige som har haft tid att arbeta aktivt inom området e-hälsa och rättsinformation. Av resursskäl har detta område under 2014 varit nedprioriterat till passiv bevakning. Under 2015 bedöms dock denna arbetsgrupp få en större betydelse i takt med att krav 12

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER för aktuella piloter identifieras och detaljeras. Juridiska resurser bekostas av respektive myndighet. 5.5 Domäner Sverige har i slutet på september 2014 lämnat in och uppdaterat pilotplaner för domänerna e-upphandling och företagsregistrering. Båda piloterna testar byggstenarna elektronisk identifiering och signering samt innehar en domänspecifik semantikdel. Därmed kommer piloterna att underlätta Sveriges implementering av förordningen EIDAS [1]. Nedan presenteras piloternas status mer ingående. 5.5.1 Inköp: pilot om offentlig upphandling med e-kataloger Denna arbetsgrupp har i uppgift att etablera piloter inom elektronisk upphandling och elektronisk handel. Sverige har valt att medverka inom ett delområde rörande e- upphandling och användning av elektroniska kataloger. Inom detta område har Sverige lång erfarenhet genom såväl nationella som Europeiska satsningar såsom SFTI, CEN WS BII och PEPPOL. E-SENS ger möjlighet till fortsatt expansion av tester mot nya länder med flera affärsprocesser. Konkurrensverket har ett regeringsuppdrag att ansvara för arbetet med e-upphandling i E-SENS. Sedan Upphandlingsstödet flyttade från Kammarkollegiet till Konkurrensverket i mars 2014 har myndigheten avstått från att medverka aktivt i arbetet kring E-SENS. ESV har genomfört flera avstämningsmöten med KKV för att diskutera arbetet kring piloten och deras medverkan. Vi har också stämt av de underlag som tagits fram i arbetet under året. Motivet från KKV var inledningsvis resursbrist i anslutning till verksamhetsövergången och senare har man mer generellt ifrågasatt myndighetens uppdrag inom området. KKV har också i dialogen öppnat för att ett alternativ skulle vara att låta ESV ta ansvar för piloten i fortsättningen. Trots problemen har vi under året kunnat upprätthålla arbetet med piloten kring e- upphandling genom att vi från ESV tagit på oss en aktiv roll för att både leda och genomföra förberedelserna för piloten kring e-upphandling. Bland annat har en pilotplan för den svenska e-upphandlingspiloten tagits fram och lämnats in till den europeiska projektledningen. Underlaget i denna har stämts av med svenska intressenter inklusive KKV. ESV:s ökade åtagande i arbetet under 2014 har haft negativa konskevenser för ESV som egentligen inte har ekonomiska ramar för att genomföra denna satsning. Under kommande år är det emellertid inte möjligt för ESV att fullfölja detta då arbetet under 2015 går in i en mer intensiv fas då piloterna ska gå från planeringsstadie till [1] http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/trust-services-and-eid, http://certifiedsignature.eu/ 13

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER genomförande. Mot bakgrund av dessa problem har ESV under hösten lyft denna fråga till Näringsdepartementet och föreslagit att uppgiften förs över till ESV. Då skulle detta prioriterade arbete kunna genomföras och ESV har goda förutsättningar att fullfölja detta pilotarbete. För att ESV ska kunna genomföra piloten krävs att uppdragsgivaren klargör både roll- och ansvarsfördelning i detta hänseende samt att finansiering tillförs ESV för arbetet. 5.5.2 Hälso- och sjukvård Denna arbetsgrupp fokuserar på att identifiera och genomföra piloter inom områden som kompletterar de nu pågående satsningarna inom ramen för EU-projektet EPSOS. Här deltar Sverige inte i något pilotprojekt utan bevakar endast området passivt. 5.5.3 Rättsväsendet Sverige deltar inte i denna arbetsgrupp. 5.5.4 Företagsrörlighet: pilot om företagsregistrering Piloten om företagsregistrering fortskrider enligt plan, och ses som en flaggsskeppspilot. Den svenska piloten har därmed blivit en förebild för andra europeiska länders domänpiloter. Sverige har dessutom fått en förfrågan från E-SENS ledning om att utveckla och implementera denna lösning i en snabbare takt för att inom kort kunna visa upp ett resultat. Analys och utvärdering pågår just nu för att utreda om detta är möjligt. En avgörande faktor kommer vara de deltagande myndigheters prioriteringar och resurser. Sverige har också inom E-SENS fått ett ökat förtroende i att driva kravställningsarbetet inom elektronisk identifiering och signering. Detta beror på Sveriges tydliga fokus på dessa byggstenar. Tillsammans med Stockholms universitet (egovlab) har Sverige genomfört workshops där vi installerat norska PEPS-noder (nationell lösning för e- identifiering som styr trafiken från och till andra EU-länder) i vår E-SENS testmiljö. Vi har även stöttat Danmark och planerar fler tester i början på januari. Utöver detta leder Sverige semantikarbetet under piloten. Det handlar om att kartlägga de begrepp och processer som behövs inom domänen företagsregistrering. 5.5.5 Planering för 2015 inom området domäner Under 2015 skall Sverige utveckla och genomföra de piloter som redovisats för ovan. Detta kommer kräva mycket koordingering av ESV, både inom Sverige och med 14

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER andra samarbetsländer. ESV kommer också att bevaka och identifiera eventuella nya piloter och domänområden. Detta kräver också koordinering och samordning med andra länder. Projektet kommer också att lyfta erfarenheter från piloterna i form av nya frågeställningar och utmaningar som måste lösas nationellt och på EU-nivå. 5.6 Byggstenar Syftet med denna arbetsgrupp är att ta fram de byggstenar som är nödvändiga för piloterna. En byggsten är oftast en teknisk specifikation eller standard som kan implementeras som en tjänst eller programvara. Inom denna arbetsgrupp utförs den konsolidering av byggstenar som de tidigare fem storskaliga pilotprojekten tagit fram. I projektets första fas har man fokuserat på att inventera de byggstenar som redan tagits fram. Utvärdering av dessa har påbörjats. Parallellt i projektet har domängrupperna arbetat med att fånga och dokumentera domänspecifika krav. Det är tänkbart att alla byggstenar inte kan harmoniseras och konsolideras fullt ut på grund av exempelvis legala krav som är unika för en viss domän. Arbetsgruppen är uppdelad i fyra så kallade kompetenskluster. Det svenska konsortiet har representation i samtliga kompetenskluster. 5.6.1 Transport av meddelande Denna arbetsgrupp har ansvar för komponenter för meddelandeutväxling. Byggstenar som nu är nödvändiga för att etablera en infrastruktur där myndigheter, företag och privatpersoner ska kunna utväxla information. Vid sidan av protokollstandarder specificeras också tjänsteregister, elektroniska kuvertformat, adresseringslösningar med mera. Sverige har under 2014 i samarbete med andra länder tagit fram specifikationer för överföring av elektroniska meddelanden (e-delivery). Följande funktioner har arbetats fram: Transportprotokoll, alltså den kommunikationsteknik som ska användas mellan tjänsteleverantörer för meddelandeutväxling. Adressering, vilket innefattar regler för hur identiteter för avsändare och mottagare kan hanteras. Dynamisk adressuppslagning och tjänsteregister, vilket innefattar teknik för hur man kan hitta nödvändiga parametrar om mottagaren för att kunna etablera kommunikation med tjänsteleverantören. Säkerhet för ändpunkt-till-ändpunkt, vilket är en teknik för den elektroniska motsvarigheten till rekommenderad post. 15

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER 5.6.2 Riktlinjer för elektroniska dokument och processer Elektroniska format är i allmänhet utformade för att specifikt stödja en viss domän. Formaten är också i allmänhet utvecklade inom en internationell standardiseringsorganisation. Men i några fall där format saknats har de tidigare LSPerna tvingats till nyutveckling och dessutom i några fall tagit fram olika lösningar för samma problem. ESV har under 2014 huvudsakligen utfört arbete inom följande tre områden: Teknik för semantisk kartläggning, det vill säga tjänster som kan visa på olika länders motsvarigheter för centrala begrepp. Exempelvis vilken som är den italienska motsvarigheten till ett svenskt företagsregistreringsbevis. Ett elektroniskt containerformat, vilket är en teknik för att förpacka och signera elektroniska dokument. Ansvarat för att ta fram och dokumentera elektroniska processer och meddelanden på ett likartat sätt. 5.6.3 E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor Denna arbetsgrupp arbetar med e-legitimering, signering och närliggande säkerhetsrelaterade frågor och kompletterar det arbete som utförs inom STORK. Arbetsgruppen har initialt haft ett extra fokus på lösningar för elektroniska signaturer och har undersökt hur frågan hanterats i tidigare projekt. Ambitionen är att ta fram en gemensam konsoliderad lösning. 5.6.4 Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer Arbetsgruppen för testramverk arbetar med att ta fram procedurer och rekommendera verktyg för att utföra tester. Testerna gäller exempelvis kontroll av att ett elektroniskt dokument är korrekt enligt gällande syntaxregler men det inkluderar även kontroll av överföringsprotokoll. Detta arbete har under 2014 stått still på grund av avtals- och finansieringsproblem hos det turkiska företag som ansvarar för att sätta upp testmiljöer inom detta område. Sverige har föreslagit att man tar hjälp av EU-kommissionen som ändå måste sätta upp testmiljöer för meddelandeutväxling och e-identifiering & e-signatur. Då kan E- SENS bistå med den kunskap som krävs för tester och implementera dem i de föreslagna miljöerna. Det har under hösten 2014 pågått sådana diskussioner mellan E-SENS och EU-kommissionen. Sverige kommer dock inte kunna delta aktivt i detta arbete på grund av en begränsad budget. 5.6.5 Planering för 2015 inom området byggstenar: Under 2015 planerar Sverige att: 16

GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE AKTIVITETER Ge stöd till de pilotprojekt som använder byggstenar för meddelandeutväxling (e-delivery). Detta gäller inte enbart de piloter som Sverige deltar i. Ge stöd till de pilotprojekt som använder byggstenar från arbetet med processer och semantik. Detta gäller inte enbart de piloter som Sverige deltar i. Jobba vidare med arbetssättet för kravinsamling. Handleda och stödja piloterna så att de kan använda den rekommenderade metodiken för process- och meddelandeutveckling. Detta gäller inte enbart de piloter som Sverige deltar i. Delta i implementeringen av e-identifiering & e-signatur i respektive piloter. 17

RISKER OCH MÖJLIGHETER 6 Risker och möjligheter Följande riskområden har identifierats och hanterats i projektet under 2014: En begränsad budget vilket har inneburit att ESV inte haft möjlighet att delta i alla möten som man borde ha deltagit i. ESV har också varit tvungna att nedprioritera Sveriges deltagande i området styrning och förvaltning. Osäkerhet kring Konkurrensverkets deltagande och involvering i piloten för e- kataloger. ESV har tvingats hantera planeringen av piloten för att fortfarande ha möjlighet till genomförande om Sverige beslutar sig för att slutföra den. Oenighet i strategiska frågor kring byggstenar, framförallt när det gäller val av transportprotokoll inom meddelandeutväxling. Här har det nordisk-baltiska samarbetet varit avgörande då vi har liknande uppfattning. För 2015 har ytterligare risker identifierats: Osäkerhet kring huruvida leveranser av byggstenar sker i den takt som piloterna kräver. Denna risk minimeras med ett nära samarbete och planering med arbetsgruppen för byggstenar. Osäkerhet kring den svenska e-identifiering & e-signatur infrastrukturen då det i nuläget ej finns kompletta produktionsmiljöer. De stödjer i nuläget ej heller privata användare. ESV deltar i den nationella EIDAS expertgruppen som drivs av Näringsdepartementet. Här kan ESV bidra med erfarenheter från piloterna. Osäkerhet kring slutdatum för E-SENS. Ledningen för E-SENS på EU-nivå diskuterar just nu att begära en förlängning av E-SENS för att framgångsrikt hinna fullfölja piloterna samt kunna utvärdera byggstenarna. För att minska denna risk gäller det att så tidigt som möjligt få tydlighet på EU-nivå vad som ska hända. ESV informerar sedan vidare Näringsdepartementet som kan hantera detta avseende stöd och eventuell fortsatt budget. Det är också viktigt att informera inblandade myndigheter om eventuell fortsättning. E-SENS skapar också möjligheter. De redovisas nedan: EIDAS förordningen är beslutad och skall implementeras av medlemsländernas myndigheter inom 4 år. E-SENS genomför piloter som ökar kunskapen om vilka aktiviteter som behöver vidtas för ett framgångsrikt implementerande. ESV har möjlighet och kunskap att kunna ta KKV:s roll för pilotarbetet kring e- kataloger inom upphandlingsområdet. EU-kommissionen har tydligt kommunicerat att E-SENS skall inkludera fler domäner under projektet livscykel. Det finns förslag på nya domäner inom fiskerinäring, transport, logistik med flera. Detta kan öka nyttan och minska kostnaderna för svenska myndigheter som kan dra nytta av E-SENS byggstenar och erfarenheter. För att ESV ska kunna stödja detta behövs ökade anslag. 18

REDOVISNING AV EKONOMISKT UTFALL 2014 Spridnings och Hämtnings System (SHS) är en nationell infrastruktur för meddelandeutväxling för myndigheter. Den nya it-infrastrukturen som E-SENS tar fram kan komplettera och modernisera SHS. De byggstenar som tas fram i E-SENS kan användas av myndigheter och organisationer i Sverige till en lägre kostnad jämfört med att själva utveckla dessa nationellt. 7 Redovisning av ekonomiskt utfall 2014 Nedan presenteras ESV:s intäkter och kostnader för 2014. Notera att detta är en prognos eftersom kostnader för december ännu inte är införda. ESV var under året tvungna att omprioritera inom e-handelsanslaget för att täcka ökade kostnader och lägre EU-bidrag för E-SENS. ESV har därför under året ökat E-SENS andel av anslaget E-handel i staten (anslag 2:6 ap.2) med 700 000 kronor. Totalt sett överskrids dock inte anslaget. Tabell: Kostnader och intäkter för 2014 (prognos) Benämning Summa (kr) Benämning Summa (kr) Personalkostnader 2 100 000 Anslag från regeringen 3 200 000 Konsultkostnader 1 300 000 EC bidrag 500 000 Övriga kostnader 300 000 Summa kostnader 3 700 000 Summa intäkter 3 700 000 Den ökade anslagsförbrukningen beror i huvudsak på följande två faktorer: På grund av E-SENS interna regler på EU-nivå har ESV endast erhållit 500 000 kronor mot budgeterat 1 miljon kronor i EU-bidrag. Detta beror på att ESV ej har erhållit pengar för nationella samordningsaktiviteter. KKV har inte haft resurser att stötta planeringen av piloten e-katalog. ESV har därför tagit en mer aktiv roll vilket har inneburit en fördyring av projektet för ESV:s del. 19

ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00 Box 45316 Fax 08-690 43 50 104 30 Stockholm www.esv.se