Att möta Linné Germund Sellgren
Carl von Linné Carl von Linné föddes för trehundra år sedan och är ihågkommen för sitt botaniska kunnande, sina landskapsresor, men också en aldrig sinande nyfikenhet och upptäckarlusta. Vilken roll har han att spela i den moderna skolan? Kanske som en förebild: att visa kunskapens glädje, den smittande entusiasmen och en gränslös nyfikenhet tre grundpelare i lärandets villkor. Det finns ett ord som heter undran. Det betyder den aldrig slappnande vetgirigheten, curiositas naturalis, och den var Linnés. Det betyder också förundran, beundran, känslan för tillvarons rikedom, skönhet och oändlighet. Knut Hagberg ur förordet till Ungdomsresor av Carl von Linné Ett fönster i Växjö gamla läroverk. Linnés sökande blick letade sig ofta ut till grönskan... Linné en inspirerande utomhuspedagog Carl von Linné präglades tidigt på växter i den fria och otuktade naturen såväl som framodlade i pappans trädgård. Linné växte upp i ett jordbrukslandskap där i stort sett alla var bönder, pigor och drängar. Sjuttonhundratalslandskapet var öppet i Linnés födelseby Råshult med 55 hektar äng och 8 hektar åker. Ängarna fylldes av liljekonvalj, nattviol, slåttergubbe, jungfrulin o s v. I pappans trädgård fanns de raraste örter i Sverige. Man kunde finna medicinalväxter, prydnadsväxter, kryddväxter och mycket annat. Det var inte med någon större glädje han for de fem milen till Växjö för att gå i den s k trivialskolan. I hela 9 år genomled han en sträng och krävande skolgång och det var nog många gånger som blicken sökte sig ut genom fönstren till naturen och han skolkade stundtals för att få möjlighet att studera växter och småkryp. Senare blev Linné en uppskattad naturguide och tog studenter ut på botaniska vandringar. Han har i en självbiografi betonat vilken stor betydelse hans uppväxtmiljö hade för hans kreativitet och idérikedom. Det är här denna skrift tar sitt avstamp. Låt oss inspireras av Linnés envisa intresse och förundran för naturens fascinerande detaljer och samband och ge oss ut med våra elever. Lärandet om naturen sker bäst utomhus i ett naturligt sammanhang där den yttre ekologin påverkar människans inre. Tag klivet ut och öppna naturens väldiga bok! Finn bokstäverna, orden, meningarna, samhörigheten. En ek i en granskogsglänta kanske förvånar. Måhända är den ett resultat av ett förvirrat ögonblick i nötskrikans samlariver. Det handlar som pedagog och deltagare att tyda texterna, de som handlar om detaljer som bruna barr och våta vingar och placera dem i ett större sammanhang. Vetgirig kalla vi den, som med vaken blick och med största noggrannhet undersöker det, som kommer i hans väg. Carl von Linné, ur Om undran inför naturen
En gränslös Linné Carl von Linné var inte bara en stor botaniker och forskare. Han var även intresserad av djur, geologi, ekologi, medicin, etnologi, historia m m. Med andra ord odlade han en tvärvetenskaplig sida. Tankekartan ovan är bara en början. Fyll på med mer innehåll... Naturpedagogiskt credo Jag tror på ett lärande liv där jag går ut för att lära in i sol, vatten och vind. Jag tror på en vandring ut, i det oförutsägbara och verkliga. Jag tror på en vind; en oväntad bris av intensiv närvaro. Jag tror ock på reflexionens återsken; eftertankens reliefartade skuggbild. Jag tror på ett lärande liv, jag går ut för att lära in. Göremålet, som jag förrättat, har varit att noga upptäckna vad som förekommit, så i naturen som privata hushållningen. Jag har beskrivit vad jag sett, allt på sina egna ställen, och det så kort och tydeligt som mig möjligen varit.
Denna gamla lind finns vid Stenbrohults kyrka. Den är mycket gammal och fanns då Linné tillbringade sin barndom här. Det var i bakgrunden, på den nuvarande kyrkogården, som Linnés pappa odlade sin berömda trädgård. Att möta Linné Denna skrift är en fortsättning på ett kapitel i boken Naturpedagogik (Gleerups 2003). Boken beskriver i 24 kapitel hur man med enkla metoder kan bedriva utomhuspedagogik. Ett av kapitlen heter Blomsterfursten och ger ett stort antal exempel på hur man kan levandegöra Linné och arbeta i hans anda. Några exempel: Blommor som människor. Femfacksask. Ordning och reda. Läkeväxter. Örnblick. Då sätter vi igång! Först kommer ett inledande avsnitt hur man med hjälp av en hundrakronorssedel kan inspirera ett arbete med Linné. 1. Inledning Just i den vackraste våren då göken utropat sommaren mellan lövsprickningen och blomningstiden... Vem sa så och i vilket sammanhang? Jo, det var Carl von Linné som med dessa ord ville beskriva sin födelsetid, d v s 23 maj 1707 i Råshult, strax norr om Stenbrohult i sydvästra Småland. Linné föddes för ca 300 år sedan, son till en växtintresserad pappa som var präst. Carl blev under sin levnad en mycket erkänd och berömd man som än idag tillhör en av världens mest omtalade vetenskapsmän.
a b c d e f a) Under KRONOR kan man finna Linnés namn och födelsetal. b) Till höger om huvudet går ett smalt band med gula ringar. Med lupp kan man på bandet läsa: omnia mirari etiam tritissima som är Linnés valspråk: Förundra dig över allt, även det mest alldagliga. c) Till vänster om huvudet ses två växter som är han- och honblomma av skogsbingel eller som Linné skulle ha uttryckt det: Man och hustru. Ståndare och pistiller på skilda plantor. Linné tecknade dessa blommor 23 år gammal. d) Under den vänstra blomman syns en växt med foderblad, kronblad, pistill och ståndare. Man kan även se ett ägg och ett frö. e) Linneträdgården i Uppsala skymtar mellan Linné och skogsbingeln. f) På baksidan finns ett bi som pollinerar en blomma och en rekonstruktion av hur biet kan tänkas uppfatta blomman genom sina sexkantiga facettögon. Källa: Sveriges riksbanks hemsida. a) Hundrakronorssedel Visa några olika svenska sedlar och fundera över porträtten. Våra sedlar pryds av några svenska, framstående personer: 20-kronorssedeln författarinnan Selma Lagerlöfs ansikte, 50-kronorssedeln sångerskan Jenny Lindh och på 100-kronorssedelns framsida kan vi se Carl von Linné med vänlig uppsyn. Varför har man valt just en trehundra år gammal man som illustration på vår kanske vanligaste sedel? Vem var han? Vilken karaktär hade han? Varför hade han så konstig frisyr? Varför är det en växt på sedeln och finns den i verkligheten? Några frågor kan besvaras direkt med hjälp av en hundrakronorssedel: När föddes Linné och när dog han? Vad är det för växt till vänster om Linne? Varför är det två nästan lika dana exemplar? En blomma är förstorad, vilka av växtens delar kan man se? Vad är det för trädgård som skymtar? På baksidan kan man se ett honungsbi som suger nektar från en 5
midsommarblomster. Slå upp blomman i en flora och studera hur den ser ut. Sexkantiga mönster kan ses runt biet. Vad hos biet är sexkantigt? (Svar: bicellen och facettögonen) Kommentar Den svenska 100-kronorssedeln innehåller en oerhörd mängd information, men för att ta del av den måste blicken skärpas och en lupp är nödvändig. Växten som man ser till vänster om Linné är skogsbingel. En ganska oansenlig växt som blommar med små blommor på våren. Den växer främst i bokskogar i södra Sverige. Till höger om porträttet bland de ljusgula fälten ligger en textremsa på latin: Omnia mirari etiam tritissima vilket betyder: Förundra dig över allt, även det mest alldagliga. b) Ställ frågor Låt deltagarna ställa nyfikna frågor till mannen på sedeln, anteckna dem och låt dem vara vägledande i arbetet med blomsterkungen. c) Linnés namn Skicka runt ett lindlöv bland deltagarna. Vad har detta löv med Linné att göra? Varför hette Carl von Linné just Linné som efternamn? Varför har du det namn som du bär? Lindlöv och bilden under visar en överblommad linnea. Kommentar Linnés far hette Nils Ingmarsson och var präst. Han önskade ett annat efternamn. En vacker lind i hans hemtrakt inspirerade honom att välja Linneus som efternamn. Nils Ingmarsson fick därmed ett nytt efternamn. När Carl blev adlad 1757 tog han sig namnet von Linné efter sin favoritblomma. d) Vad vet du om Linné? Ställ frågan Vad vet du om Linné. Anteckna uppkomna tankar på ett blädderblock. e) Två frågor Tänk om du plötsligt skulle få träffa Linné i egen hög person, vad skulle du då säga? Låt deltagarna anteckna två frågor som handlar om Linné. Kommentar Dessa övningar är tänkta att användas innan man går ut för att arbeta med uppgifter kring Linné. Följande övningar knyter an till dessa förberedelser. 2. Första mötet med naturen a) Naturens port Som en liten högtidlig markering att nu börjar vi ett arbete om Linné kan deltagarna få gå igenom en port. Det kan vara en böjd gren som formar en portal eller två pinnar som får illustrera porten till naturens rike. När deltagarna traskar genom denna kan de deklamera Linnés egna ord Även det lilla förtjänar vår uppmärksamhet. Betona att Linné var mycket nyfiken och uppmärksam och ställde en mängd frågor. Låt oss alla ikläda oss denna attityd! Upptäck det stora i det lilla med nyfikenhet, lust och uppmärksamhet.
b) Naturens som en bok Linné skrev ca 70 böcker, många med naturen som tema. Även naturen i sig kan uppfattas som en stor, innehållsrik lärobok med många, många sidor. Ja, naturen är verkligen som en jättelik, uppslagen bok fylld med mängder av olika sidor med bokstäver, ord och meningar. Där kan man till exempel finna bokstaven T som i Tall, K som i Kotte, V som i Vitsippa. Ge fler exempel på naturord. Lite mer sinnligt fantasifulla naturbokstäver skulle kunna vara B som i Blygrå himmel eller I som i Iskallt vatten. Ge exempel på fler fantasifulla naturord. Bokstäverna bildar ord, ord som sammanfogas till meningar. Det gäller att lära sig naturens alfabet, att läsa naturens alla delar och försöka tyda tecknen. Ju mer man läser desto mer förstår man. Låt oss öppna naturens stora bok! Sätt samman de upptäckta naturorden och fantasiorden till en dikt, en tanke, ett vackert ordstäv. Hamlade lindar i Linnés Råshult c) Rebus Gör en rebus med naturföremål. Exempel: Ordet GLAD kan bildas av Groblad Löv Asplöv Daggkåpa. 3. Efternamnsväxt Plocka en en växt eller annat naturföremål som börjar på samma bokstav som ditt förnamn. Per plockar t ex en pinne och Eva ett eklöv. När alla har hittat sitt föremål samlas alla i en ring för en namnpresentation. Samtliga får då ett nytt efternamn som kan användas under dagen. Exempel: Malin Mossa, Agnes Asplöv och Cecilia Citrongult-löv.
4. Blomsterfursten Naturen är full av växter. I världen finns ca 290 000 blomväxter och i Sverige 3 500. a) Blomväxter Skriv ner alla svenska blomväxter som du kan namnen på. Hur många blir det? b) Blommor laget runt Stå i ring. Låt varje deltagare säga namnet på en blomma. Ingen får upprepa det nyss sagda. Det blir svårare för varje ny deltagare. Vitsippa, maskros, viol c) Två cirklar Många blommor är cirkelformade. Ta till exempel prästkragen, den har en gul inre del och en yttre vit. Samla alla vitklädda (ljust klädda) deltagare i en yttre cirkel och alla som har gula eller andra färger i den inre cirkeln. Den inre cirkeln går åt ett håll t ex medsols och den yttre i motsatt riktning. Ledaren säger vissa påståenden om växter. När man håller med om ett påstående byter man cirkel från t ex från den inre till den yttre. J = Ja N = nej Påstående Prästkragen blommar just nu. Prästkragen har fått sitt namn därför att präster har den blomman i kyrkan. (N)
Lönn är ju ett träd som blommar på försommaren. (J) Blåsippor är fridlysta i hela Sverige. (N) Blåsippsfrön sprids med hjälp av myror. (J) Kor äter gärna smörblommor. (N) Rallarros är ett annat namn för mjölkört. (J) Stensötans jordstam smakar lakrits. (J) Blåklockan blommar framför allt i augusti. (N) Liljekonvalj doftar ganska starkt och många tycker väldigt mycket om den doften. (J) Som alla vet finns det blåsippa och vitsippa. Det finns också en blomma som heter gulsippa. (J) En maskros släpper iväg ca 200 frön. (J) Bladvass växer längs många sjöstränder. Stjälken är ihålig. (J) Älgört innehåller ett ämne som kan dämpa huvudvärk. (J) Ekorrbär växer på gammal ängsmark. (N) Grönfink tycker om maskrosens frön. (J) (Fortsätt så här och anpassa frågorna efter årstid och sammanhang) 5. Naturstigar a) Naturstig med 5 okända stationer Många offentliga naturstigar har skyltar som beskriver ett hus, en märklig sten eller en ovanligt hög tall. Följande naturstig saknar skyltar, de har blåst bort... Istället för att få en skriftlig information får man själv gissa sig till vad som skulle kunna stå på en informationsskylt, vad som är viktigt att förmedla. Välj en sträcka på ca 100 meter. Förbered fem stationer genom att markera dem med en siffra 1-5. När deltagaren kommer till en station ska han/hon fundera över varför platsen är markerad. Är det för att växten är ovanlig eller speciellt intressant? Eller är orsaken några bitmärken, ovanligt många kronblad på vitsipporna eller något annat intressant. Jämför och diskutera därefter varandras förslag. Det viktiga är inte att ha gissat rätt utan att man har stannat upp och tänkt efter. b) Deltagarstig En liknande okänd naturstig kan några deltagare lägga själva senare. c) Temastig Deltagarna får ett fem meter långt snöre. Det ska läggas ut på marken som en bana som ska leda övriga att upptäcka ett tema som snöret indikerar. Exempel: Jag bestämmer mig för temat stenar. Jag lägger då snöret från en knytnävsstor sten över till en grop med småstenar, vidare till ett flyttblock o s v. Små pinnar av typen blompinnar kan användas för att markera enskilda föremål. En fortsättning på denna temastig är att med lupp gå eller krypa längs en liknande snörmarkerad bana och upptäcka den lilla världen. 9
d) Rullande naturstig Denna naturstig genomförs under en vandring från punkt A till B. Deltagarna delas in i grupper om 2-4 stycken. Ledaren går först iväg med grupp 1 och stannar efter ca 50 meter vid t ex en tall. Tillsammans med deltagarna enas ledaren om något intressant att berätta t ex att man kan göra te av tallbarren och att drycken innehåller väldigt mycket C-vitamin. Ledaren går till station 2 samtidigt som grupp 2 går till station 1. Där får de höra om tallbarren som gr. 1 berättar om. Grupp 1 stannar kvar, grupp 2 går vidare till station 2 där ledaren och gruppen enas om något intressant om t ex flugsvampen (varför heter den flugsvamp). På detta sätt rullar naturstigen på. Alla är medagerande. 6. Ståndarstudier Linné såg hannar och honor bland blommorna. Han delade in blommans delar i ståndare och pistiller och placerade växterna i 24 klasser efter antalet ståndare. a) Växtens delar Gå tillsammans genom växtens delar: ståndare, pistill, kronblad, foderblad, stam, blad och rot. b) Jämför ståndare Studera några olika blommor. Räkna ståndarna och titta på deras utseende. Har alla växter lika många ståndare? Ser alla ståndare likadana ut? Kan man skilja mellan ståndare och pistill? Använd några målande omdömen för att beskriva olika ståndare. Rita av några ståndare. Skapa något konstnärligt och personligt inspirerad av ståndarna. c) Ståndarnas uppgifter Dramatisera: Flickorna (pistillerna) ställer sig i mitten och pojkarna (ståndarna) utanför. Ståndarna plockar några barr på marken, håller dem i händerna och sträcker sen upp knutna händer högt i luften och slänger iväg pollen. Pistillerna tar emot dem. Det utvecklas frön... d) Sortera Plocka ett antal (gärna 20 stycken) blommande växter. Sortera dem efter antalet ståndare. Hur många olika högar/klasser blir det? e) Flora Studera en flora hur den är uppställd. Ofta är växter som är närbesläktade samlade i närheten av varandra. De tillhör samma släkte och dessa sammanförs i familjer och ordningar. Växtriket indelas i stammar, klasser, ordningar, familjer, släkten och arter. Arternas latinska namn består alltid av ett släktnamn och artnamn, t ex Anemone nemorosa (vitsippa). Några exempel på växtgrupper: korsblommiga, ärtväxter, rosväxter, och flockblommiga. Carl von Linné satte vetenskapliga namn på växter och djur. Sammanlagt blev det 7 700 arter växter och ca 4 400 arter djur. Gullviva fick t ex 10
Fakta om Carl von Linné 1707 Föds i Råshult, Småland, 13 maj (23 maj enligt vår kalender) 1709 Familjen flyttar till Stenbrohult 1716 Börjar på Växjö trivialskola 1725 Linnés första bok Örtabok utkommer Linnés Råshult. Även ur en liten stuga kan en stor man träda fram. 1727 Studerar medicin i Lund 1728 Studerar medicin i Uppsala 1732 Forskningsresa till Lappland 1734 Träffar sin blivande fru Sara Elisabeth Moræaus i Dalarna 1735 Systema Naturæ utkommer Köket i Linnés födelsehem (rekonstruktion). 1735 Disputerar i Holland 1739-41 Arbetar som läkare i Stockholm 1739 Gifter sig med Sara Elisabeth Moræaus på hennes släktgård Sveden utanför Falun. 1741 Blir medicinprofessor i Uppsala. Reser till Gotland och Öland. Gamla Gymnasiet i Växjö där Linné gick i skola. 1746 Resa till Västergötland 1749 Resa till Skåne 1753 Publicerar sitt latinska namngivningssystem för växter 1757 Adlas och får namnet Carl von Linné. 1778 Linné avlider den 10 januari och begravs i Uppsala domkyrka Övrigt Pappan var präst. Linné hade tre systrar och en bror. Skrev mer än 70 böcker och 300 vetenskapliga avhandlingar. Fick fyra döttrar och en son. De sista åren i livet var Linné sjuk i gikt och tandvärk. En gammal bro i Loshult på vilken Linné färdades på väg ner till Skåne. namnet Primula veris. Primula är ett släktnamn och veris ett artepitet. Gå ut och studera växter. Samla, pressa, tejpa upp, namnge... 7. Linne på besök Att låta Linné komma på besök i nutiden är ett mycket livfullt och intresseväckande inslag. Om man inte har en hel sjuttonhundratalstalsmundering kan en hatt eller skjorta framkalla känslan av en främmande och intressant gestalt för deltagarna. Samtidigt går den utklädde in i rollen på ett mer levande och kraftfullt sätt. 11
a) Gestalta Den som ska gestalta Linné kan läsa på faktatexten på sidan 11. För att göra förflyttningen från 1700-talet över i vår nutid mer logisk kan man använda sig av växten tidlösa. Det är en krokusliknande, blålila växt som blommar på hösten. Låt oss fantisera om att Linné finner en tidlösa, glädjs över den lilla späda blomman, luktar på den och vips är Linné här i vår nutid, tiden är lös! För att riktigt förstärka effekten av blommors attraktion kan man tända rökelse och fantisera om tidlösans flyktiga doft som förs genom århundradena. b) Ställ frågor Låt deltagarna plocka fram sina förberedda frågor (se uppgift 1 e) och ställ dem till Linné. Fastän stenarna är mycket hårda kroppar står det klart att de, precis som andra kroppar, är underkastade den lag som bjuder allting att förgås. De upplöses av elementen, som på olika sätt utövar sin makt mot dem... Ur Oeconomia naturae - Naturens hushållning; Stenriket; Undergång 12
8. Linnés resor Linné genomförde fem stycken landskapsresor: Lappland, Dalarna, Öland & Gotland, Västergötland och Skåne. Han gick till fots, red och åkte häst och vagn. Naturen var hans forskningsfält; växter, djur och mineraler skulle beskrivas och systematiseras. Det Linné sysslade med kallades på 1700 talet med ett samlingsnamn för naturalhistoria. I det begreppet ingick det som vi idag närmast skulle kalla botanik, zoologi och mineralogi alltså vetenskapen om växterna, djuren och stenarna. Men Linné studerade även mänsklig verksamhet. I t ex Carl von Linnés Skånska resa kan man läsa om kvinnfolkens klädedräkt, stengärdsgårdarnas utseende och om hur husen var byggda med korsvirke, lerväggar och kalk. a) En miniresa Gör en kort resa/ vandring i närmiljön i Linnés nyfikna anda. Det kanske räcker med en sträcka på 1 km för att passera både natur- och kulturmiljöer. Uppgiften kan vara att registrera (anteckna, fotografera) 10 olika företeelser och särdrag: 1. Växter och djur 2. Bergarter 3. Människor 4. Människors sysslor 5. Maskiner och redskap 6. Örtmediciner 7. Boende, hur människor organiserar sitt boende. 8. Mat, olika företeelser som har med mat att göra. 9. En upptäckt, en iakttagelse som är ny. 10. Några exempel på moderna, spännande och hållbara samhällslösningar? Den 26 maj 1749 besökte Linné Vitskövle slott i östra Skåne under sin Skånska resa. I sin reseskildring skriver han bl a att Näktergalerna spelade hela natten och Hvitsköfle är ett präktigt gods, byggt liksom ett slott, med en mur, som på alla fyra sidor omgaf gården. 13
b) Egen landskapsresa Upptäck närmiljöns natur och kultur. Vandra, cykla eller färdas på något annat sätt i din närmaste omgivning. Dokumentera växter, djur, mineraler och mänsklig verksamhet. Använd teckningar, fotografier, film, ljudupptagningar m m. Gör en utställning. c) Linné i dina trakter? Gå i Linnés fotspår. Använd hans dagböcker och besök platser t ex omnämnda i Linnés skånska resa. Gör jämförelser mellan 1700-talets kulturlandskap med dagens. d) Människor Hur levde människor på Linnés tid i din hembygd. Hur såg husen ut? Vad arbetade man med? Hur lekte barnen? I Linnés reseskildringar får man mycket information om människors liv. Hur lever vi i dag? Gör en jämförelse mellan nu och då. e) Om 250 år När Linne reste runt i Sverige för 250 år sedan såg Sverige annorlunda ut jämfört med idag. De flesta människorna bodde på landsbygden och var bönder eller lantarbetare. Man levde enkelt efter årstiden. Husen var små och spartanska. Inget rinnande vatten eller elektricitet. Självhushållning rådde. Om du blickar framåt 250 år, hur tror du att Sverige ser ut då? 9. Staty Linné blev världsberömd. Han står som staty lite varstans. Gator, parker, affärer m m är uppkallade efter honom. Om du får möjlighet att utvecklas på bästa möjliga sätt som människa, vad skulle du vilja bli berömd för? Hur skulle statyn över dig att se ut? Var skulle den placeras? Berätta, rita och fantisera. Varför inte försöka skapa en staty av naturföremål som ska illustrera ett viktigt karaktärsdrag eller intresse hos dig! Eller forma en levande staty med hjälp av några kamrater. Hitta på en företeelse som illustreras av mänskliga kroppar. Är den en mobil så kan olika delar röra sig. Statyn t.v. finns vid Stenbrohults kyrka och bysten t.h. i Linnéparken i Växjö. 14
10. Berätta och reflektera Linné var en duktig naturguide och tog gärna ut studenter ut i naturen och berättade inspirerat om olika företeelser. a) Utomhusberättande Ledare: Förbered en inspirerad guidning av närnaturen som ligger till grund för deltagarnas egna guidningar. Välj ut tre växter, stenar, träd e d. Berätta fakta och anekdoter om dem. Deltagare: Välj ut en naturföreteelse. Förbered. Samla fakta och historier. Berätta! b) Ett brev till framiden Sista uppgiften i Linnés anda handlar om reflektion och tid. Linnés vetgirighet och upptäckarlusta kombinerades med eget funderande och reflekterande. Han växte upp i ett odlingslandskap som hade sett ut så i många hundra år. Förändringar var inte så vanliga. Samtidigt var Linné framåtsträvande med blicken inställd mot framtidshorisonten. Här följer tre förslag på reflektion. Gå gärna ut och låt deltagarna söka upp en plats som känns behaglig och rogivande. Välj en bild. Anteckna ord som hänger samman med bilden och Linné. Anteckna egna spontana tankar som är inspirerade av Linné. Skriv ett brev e d där du sammanfattar dina reflektioner. Reflektion: Linnés väg I maj 1749 färdades Linné på denna väg som finns strax söder om Stenbrohult i Småland. Linné var på väg söderut på sin skånska upptäcktsresa. Då var landskapet ett öppet jordbrukslandskap med mängder av vackra ängar. Idag ser miljön annorlunda ut. Vart leder vägen idag? Vilka områden är värda att utforska idag? Reflektion: Linnés bro I maj 1749 färdades Linné på denna bro som finns strax söder om Stenbrohult i Småland. Bron var byggd av sten för hand och än idag, 250 år senare, håller den. En bro kan vara en symbol för mycket. Den för oss över från en plats till en annan. Ett ofta använt uttryck är; Att vara brobyggare... Vilka tankar väcker detta? Reflektion: Linnés offerbrunn Denna offerbrunn finns någon mil i St. Olof väster om Kivik i Skåne. I maj 1749 besökte Linné denna plats. Hit kom sjuka människor och offrade pengar och smör och kött för att bli friska. Undrar hur det luktade i brunnnen av allt gammalt kött... Om du slänger en slant i en önskebrunn, vad skulle du då offra d v s verkligen ge? Vad är du beredd att försaka i 2000- talets Sverige? 15
Reflektion: Linnés väg 16
Reflektion: Linnés brunn Reflektion: Linnés bro 17
Slutord Linné sa sig vara inflammerad av barndomens örter och uppväxt. Likt en eld brann en outsläcklig låga i hans inre. Envist, tålmodigt och nyfiket undersökte Linné naturen och mänsklig verksamhet. Det finns många vägar att välja om man vill gå i Linnés efterföljd och NATURSKOLEFÖRENINGEN www.naturskola.se söka, finna och ordna. Två exempel på möjligheter att likt en lärjunge till Linné utforska omvärlden och komma till insikt om viktiga samband är att kontakta någon av landets 70 naturskolor och ta del av deras program eller att arbeta med Världsnaturfondens Naturväktarsatsning. Uppmaning: Sök det stora i det lilla! Naturväktarna vill skapa engagemang och intresse för viktiga natur-och miljöfrågor. Välj ett Naturväktaruppdrag och arbeta med det i Linnés anda: Sök det stora i det lilla! Skicka in en beskrivning i ord och bild hur arbetet har gått och hur ni har tolkat uppgiften. De bästa redovisningarna kommer att publiceras och uppmärksammas på Naturväktarnas hemsida och i Pandatidningen. NATURVÄKTARNA: www.wwf.se/naturvaktarna Tädgården, som min Far, Kyrkoherden Herr Nils Linnaeus, här anlagt, hade flere slags örter, än någon trädgård i Småland haft, och denne trädgård har med modersmjölken inflammerat min hog med en outsläckelig kärlek til örter. (ur Öländska och Gothländska Resan) 18
Källor - Råshult under Linnés tid av Urban Ekstam och Nils Forshed - Carl von Linnés skånska resa av Carl von Linné - I naturens rike av Inga Borg och Fibben Hald - Carl von Linné av Wilfrid Blunt - En småländsk resa av Lars-Olof Larsson 19
Att möta Carl von Linné I maj 1749 färdades Carl von Linné på denna väg nära Loshult strax söder om Stenbrohult. Då var omgivningen ett öppet odlingslandskap präglat av ängar och åkrar. Idag har skogen tagit över. Linné var en upptäcktsresande i det svenska landskapet. Än idag inspirerar han oss att med stor vetgirighet och målmedvetenhet studera vår närmiljö. Med Linnés ämnesövergripande, nyfikna och reflekterande förhållningssätt är han en föregångare i dagens sökande efter en hållbar utveckling. Denna skrift är en fortsättning av ett linnékapitel i boken Naturpedagogik (Gleerups förlag). Denna skrift ger förslag på hur man i grundskolan kan arbeta pedagogiskt i Linnés anda och kanske bli en sentida lärjunge till den beryktade Blomsterkungen. Germund Sellgren 20