RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen



Relevanta dokument
RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

A Allmänna uppgifter... 5

Metodrapport RVU Sverige 2011

Den nationella resvaneundersökningen TK1101

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen. Statistik 2015:10

RVU Sverige Intervjuarinstruktioner

RVU Sverige den nationella resvaneundersökningen Kvalitetsdeklaration

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

RVU Sverige - den nationella resvaneundersökningen The swedish national travel survey

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

RES05 Intervjuarinstruktioner

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

RVU Sverige - den nationella resvaneundersökningen The Swedish national travel survey

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Metodval inför kommande resvaneundersökningar PM 2018:10

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik

Regional attityd- och resvaneundersökning

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

Distansarbetares resmönster och karakteristik

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning Bakgrund Resultatredovisning Avslutning 22

Cykling i Sverige En studie av variationen mellan regioner och kommuner Krister Spolander

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

2 SIKA Rapport 1998:3

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Cykling och gående vid större vägar

RVU Sverige utskicksmaterial

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december

Hur påverkas olika befolkningsgrupper av åtgärder i transportsystemet?

Resvaneundersökning Kungsbacka kommun 2017

Resvaneundersökning. Revisionsdatum

RES Den nationella reseundersökningen

Planering i tidiga skeden

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

Resvanor i Stockholms län 2015

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Resvanor i Stockholms län 2015

Viktning och resultattabeller, delmål 3

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Hur mycket cyklas det i din kommun?

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen. Cykelkonferensen i Helsingborg 2019

Uppdragsgivare: Borlänge kommun, Falu kommun, Dalatrafik Kontaktpersoner: Anna-Lena Söderlind (Falun kommun)

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

JÄMSTÄLLDA TRANSPORTER?

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökningar som indata till persontransportmodeller - problem, möjligheter och framtida behov i Sverige och Norge.

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Tillgänglighet sida 1

Resvaneundersökning 2017

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2011

Bilaga KOM Intervjuarinstruktioner

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Syntetisk befolkning och hushållsprognoser. Ulrika Isberg och Peter Almström, WSP Analys och strategi

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden år förhållande till bilen svenska folket

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

RES 1999 Den nationella reseundersökningen

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

Så reser vi i Skåne. Resvaneundersökningen 2018

Resvaneundersökning Anderstorp

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

Barns och ungdomars resvanor

Förändrade resvanor i Stockholms län

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Resvanor i Stockholms län 2015

Transkript:

RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se

Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor Individ- och hushållsundersökning Några resultat Användning av RVU 2

Tidigare undersökningar Riks-RVU RES9901 RES0506 3

Om undersökningen Folkbokförda i Sverige, 6-84 år Urval stratifierat på kön, ålder och region Mätdagar fördelat på hela året Uppräkning till riket 4

RVU Sverige Telefonintervjuundersökning om resande Startade i januari 2011 2011-2014 5

Frågeområden Resor och förflyttningar Bakgrundsinformation Distansarbete och arbete under resan Tele- och videokonferenser Tillgång till Internet Funktionsnedsättningar Pendling med övernattningsbostad 6

Mätdagsresor - Referensperiod Mätdagsresor ett dygn Alla resor som startar 04:00-03:59 7

Förflyttningar 8

Förflyttningar Huvudresepunkt: Bostad Arbetsplats/skola Övernattningsplats 9

Huvudresor Huvudresepunkt: Bostad Arbetsplats/skola Övernattningsplats 10

Delresor 11

Reselement 12

Frågor om mätdagens resor Start- och slutpunkt Färdsätt Ärende Färdlängd Restid Drivmedel vid bilresor som förare Resesällskap 13

Långväga resor och gränspassageresor Långväga resor 100 km en månad Långväga resor 300 km två månader Gränspassageresor en månad 14

Långväga huvudresor Huvudresepunkt: Egen bostad Egen fritidsbostad Annan fritidsbostad hyrd minst 2 veckor 15

Långväga delresa 16

Långväga resor och gränspassageresor Huvudsakligt ärende Huvudsakligt färdsätt (+ övriga om minst 10 km) Färdlängd Start- och sluttid Start- och slutpunkter med adresser Vid bilresor som förare drivmedel Vid utlandsresor var passerades svenska gränsen Ressällskap Terminalresor 17

Individen och hushållet Kön och ålder Körkort Sysselsättning Individinkomst Yrke och bransch Utbildning Arbetsplats Tillgång till fritidshus, båt, husvagn/husbil Funktionshinder Färdtjänst Antal och relation Kön och ålder Körkort Sysselsättning Hushållsinkomst 18

Bilar och kollektivtrafik Brukar åka kollektivt eller bil Tillgång till och pris på kort till kollektivtrafiken Frågor om bilar i hushållen 19

Övernattningspendling Tillgång till övernattningsbostad Antal nätter i sträck i övernattningsbostaden Antal nätter mellan perioder med övernattningar i övernattningsbostaden 20

Medelfärdlängd (km) per dag och capita Annat färdsätt (inte flyg) Allmän kollektivtrafik Bil, MC, moped Övriga kommuner Större städer med förortskommuner Storstäderna med förortskommuner Till fots, cykel 0 10 20 30 40 21

Medelfärdlängd (km) per dag och capita Annat färdsätt (inte flyg) Allmän kollektivtrafik Bil, MC, moped Annat ärende Fritid Service och inköp Arbete/skola Till fots, cykel 0 5 10 15 22

Medelfärdlängd (km) per dag och capita Annat färdsätt (inte flyg) Allmän kollektivtrafik Bil, MC, moped 65-84 år 45-64 år 18-44 år 6-17 år Till fots, cykel 0 10 20 30 40 50 23

Medelfärdlängd (km) per dag och capita Annat färdsätt (inte flyg) Allmän kollektivtrafik Bil, MC, moped Kvinnor Män Till fots, cykel 0 10 20 30 40 24

Trivector ANVÄNDNING AV DEN NATIONELLA RESVANEUNDERSÖKNINGEN - Kartläggning och rekommendationer emeli.adell@trivector.se anja.quester@trivector.se annika.nilsson@trivector.se renita.larsson@trivector.se

Trivector DAGENS ANVÄNDNING Beskrivning av resmönster Modellbygge, metodutveckling Jämförelsematerial Metodutformning Fokus för olika organsationstyper Bakgrundsvariabler 26

Trivector BESKRIVNING AV RESMÖNSTER Antalet resor Reslängd Ärende Färdsätt och färdmedelsfördelning Restider Transportarbete Nationellt Regionalt/län Kommun/kommunkluster Generellt och färdmedelsuppdelat Nuläge och utveckling över tid Överflyttningspotentialer Virituell kommunikation och ersättning för resor 27

Trivector MODELLBYGGE, METODUTVECKLING Indata till prognosmodeller Sampers Samkalk m.fl. Kvalitetskontroll/kalibrering av modell Metod för att skatta gång- och cykeltrafik med hjälp av resvanedata 28

Trivector JÄMFÖRELSEMATERIAL Är resultaten rimliga? Kvalitetskontroll/validering av annan RVU Kvalitetskontroll/validering av annan resstatestik Komplement till annan RVU Komplement till annan resestatistik t.ex. cykelräkningar 29

Trivector METODUTFORMNING Stöd vid metodutformning och frågekonstruktion vid annan RVU 30

Trivector FOKUS FÖR OLIKA ORGANISATIONSTYPER Organisationstyp Vanligast Minst vanligt Myndigheter Resmönster Jämf.material Modell och metodutv. Metodutf. Regionala myndigheter Resmönster Jämf.material Metodutf. Forskningsinstitution Resmönster Modell och metodutv. Jämf.material Konsulter Resmönster Modell och metodut. Jämf.material Metodutf. 31

Trivector BAKGRUNDSVARIABLER Vanligast (i fallande ordning): Kön Bil-/fordonsstatus Innehav av körkort Tillgång till bil Bilinnehav Inkomst och sysselsättning Ålder Geografisk plats Kommun Län H-region Civilstatus Distansarbete, IKT, boendeform, ägande av kollektivtrafikkort, säsong, utformning av parkering vid arbetsplatsen 32

Trivector SAMMANFATTNING DAGENS ANVÄNDNING Spretigt användande Beskrivning av resmönster Underlag för modellbygge och modellutveckling Kvalitetskontroll/validering, jämförelsematerial Metodutformning Bakgrundsvariabler Delresor verkar användas ofta, långväga resor har en mindre användargrupp 33

Tack för uppmärksamheten! 34