Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3
Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Myndighetens skolwebb www.energikunskap.se erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgr11. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan.
Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Lektion 1 Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö Lektion 2 Att Uppmärksamma Earth Hour Lektion 3 Projektarbete påverka andra Koppling till kurs- och läroplaner Övergripande uppdrag Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Koppling till specifika kursplaner Bild I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Hem- och konsumentkunskap Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Centralt innehåll Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Biologi Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Geografi Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Centralt innehåll Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Centralt innehåll Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Svenska Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Lektion 1 Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Tidsåtgång: 40-80 minuter Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Målsättning: Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Steg 1 Inled övningen med att låta eleverna fundera över och diskutera följande frågor. Använd dig gärna av fördjupnings- och faktamaterialet. Plocka ut de delar som du känner fungerar för just din grupp. Vad är energi för något och var kommer den ifrån? Har du några exempel på saker som behöver energi? Vad betyder miljö? Vad tror du påverkar vår miljö? Vad betyder klimat? Hur påverkar klimatet oss? Hur tror du att energi, klimat och miljö hänger ihop? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera en kort stund över begreppet: Vi har lånat jorden för en tid. Fortsätt diskussionen i helklass. Behöver du vidga diskussionen kan du använda följande frågor: Vad tycker du att man ska tänka på när man lånar något? Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? Vad har du för ansvar och vad har till exempel de som bestämmer för ansvar?
Steg 3 Låt eleverna gå en kort energijakt för att hitta saker i sin omgivning som förbrukar energi. Berätta att de ska försöka hitta så många saker som möjligt som förbrukar energi. Berätta även att de ska skriva ner sakerna och sedan redovisa dem. Efter redovisningen blir twisten att även de förbrukat energi under övningen. Denna energi fylls på genom att äta och dricka saker som tagit energi att framställa. Eleverna blir medvetna om sin del i förbrukarhjulet och vi pratar om att vi därför alla har möjlighet att påverka. Steg 4 Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut elevmaterialet alternativt visar du den med hjälp av projektor. Känner du att det blir för avancerat kan ni diskutera uppgiften tillsammans i helklass. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: Vad har du lärt dig under lektionen? Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimat tips? Varför är det viktigt med en bra och miljö och att alla hjälper till med det?
Fördjupning och fakta för pedagogen Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden. SaKEr att kan tänka på (använd gärna i diskussionen) Belysning: Släcker du lampan när du går hemifrån? Vilken typ av belysning har du hemma? Hur många lampor? Sopsortering: Sopsorterar du, vart tar soporna vägen? Vad blir till nya saker? Vart kommer maten som vi äter ifrån, närodlat? Färdmedel: Hur tog du dig till skolan, cykel eller bil? Vilken påverkan har bilen på miljön. Hur såg det ut förr och hur ser det ut idag? Uppvärmning: Stor energislukare! Hur varmt har du hemma? Hur värms ditt hus, lägenhet upp? Vart kommer värmen ifrån? Hur ser uppvärmningen ut i skolan? Vatten: Duschar eller badar du? Hur länge duschar du? Vart kommer vattnet ifrån? Har alla människor rent vatten?
5TV MTV Elevmaterial Uppgift: Titta tillsammans på bilden och svara på frågorna: Vad ser ni på bilden och vad händer i huset? Vad finns det för saker som drar energi? Kan familjen i huset spara energi på något sätt? Hur kan det se ut hemma? Ge exempel som saker ni skulle kunna göra hemma för att spara energi.
Lektion 2 Att Uppmärksamma Earth Hour Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på www.wwf.se. Tidsåtgång: 40-80 minuter Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Målsättning: Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? Varför är det viktigt att vi tänker på vår miljö? Har du några exempel på vad man kan göra för vår miljö? Steg 2 Fortsätt med att berätta att eleverna nu själva ska ta ställning till olika påståenden. Detta kan göras genom handuppräckning eller Heta stolen Läs mer om övningen i fördjupnings och fakta delen. Jag bryr mig om miljön! För att minska elanvändningen kan jag tänka mig att inte använda tv:n eller datorn tre dagar i veckan! Det är okej att flyga utomlands på semester fem gånger per år! En bra miljö är vuxnas ansvar! Jag kan tänka mig att gå eller cykla till skolan för att spara vår miljö! Det räcker att veta att miljön är viktig! Man kan själv vara med och göra bra saker för miljön!
Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, www.wwf.se Diskutera sedan i helklass: Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? Vad vill den att du ska tänka eller göra? Vem står bakom den? På vilka andra sätt kan man uppmärksamma eller själv göra för att ta ställning? Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: Vad har du lärt dig under lektionen? Vad kommer du att tänka på i framtiden? Fördjupning och fakta Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Se www.wwf.se för mer information Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så het att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående.
Lektion 3 Projektarbete påverka andra Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Tidsåtgång: Projektarbete Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Målsättning: Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: Vad betyder skyldigheter och rättigheter? Vilka skyldigheter har vi för miljön? Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat? Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera över inom vilket tema de vill fördjupa sig i. Utifrån elevernas frågor som de ansett vara viktigast gör du som pedagog en önskeblankett där eleverna får tala om vilken fråga de helst arbetar med. Ett tips är att låta de önska mer än ett område. Samla in elevernas önskeblanketter och gör därefter i ordning grupper som du tror har möjligheter att lyckas. Förslag på områden/teman: Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning)
Steg 3 Berätta därefter att ni nu ska göra era åsikter i frågorna hörda genom att vara kreativa och att det ska ske i form av en utställning i första hand på skolan. Blir ni nöjda finns det inget som hindrar er att ta utställningen vidare, bjud in föräldrarna eller försök att ställa ut i till exempel biblioteket eller kommunhuset. Samla klassens idéer om hur en utställning kan vara och vad den kan bestå av. Förmodligen får du massor av idéer som: Bilder Fotografier Videofilmer Texter Affischer Modeller Fördjupning och fakta Du hittar en massa bra tips och fakta på www.energikunskap.se Lite tips om miljövänlig färdväg Cykeln Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi din energi! En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Bilen Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. Däcken svarar för 20-30 procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Åk kollektivt Samåkning i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Lite tips om uppvärmning Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader.
Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Uppföljning och fördjupning av projektarbetet utställning Visa utställningen. Be besökarna komma med feedback, gärna i form av en intryckslåda. Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage
Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på www.energikunskap.se