INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA
|
|
- Karl-Erik Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄRARHANDLEDNING 1/7 INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA Som komplement till utmaningen På egna ben finns ett stort antal övningar och faktablad som du som lärare kan ta del av och använda helt kostnadsfritt. Övningarna är indelade i fem teman: Trafiksäkerhet, Miljö, Hälsa, Hållbar utveckling, Övergripande samt fem kreativa Uppdrag. Allt material går att ladda hem från Denna introduktion ger dig en översikt över vilka övningar som finns och hur dessa knyter an till de övergripande målen och kursplanen i Lgr 11. ÖVERSIKT Denna introduktion innehåller följande delar: Hur du använder materialet Koppling till läroplan Beskrivning av temaområden Presentation av övningarna Presentation av faktabladen Vi har valt att strukturera detta material på samma vis som Lgr 11, där denna introduktionstext främst fokuserar på de övergripande målen i kapitel 1 och 2 och de enskilda övningarna fokuserar på det centrala innehållet i olika ämnen. I utmaningen ger varje genomförd övning tio poäng till klassen. Ni får poäng för max tio övningar, totalt 100 poäng, men får såklart göra hur många övningar ni vill både under och efter På egna ben-utmaningen! HUR DU ANVÄNDER MATERIALET På egna ben handlar om miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Syftet är att lägga en grund för sunda motions- och resvanor och skapa förutsättningar för medvetna ställningstaganden i fråga om livsstil och framtid. Övningarna tar olika lång tid men oftast en till två timmar. I lärarhandledningen till varje övning står vilka förberedelser som krävs och vilket material som behövs. En del övningar kräver tillhörande faktablad som kan laddas hem från hemsidan på samma sida som övningarna. I lärarhandledningen till en övning finner du också vilka kursplaner och vilket centralt innehåll som övningen berör.
2 LÄRARHANDLEDNING 2/7 KOPPLING TILL LÄROPLAN SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG På egna ben-materialet handlar om att finna sin plats i en global värld och skapa förutsättningar för ett medvetet förhållningssätt beträffande resvanor, trafiksäkerhet, hälsa och miljö. Arbetet med övningarna skapar nyfikenhet och förståelse för den egna närmiljön och lägger grunden för ett framtida deltagande medborgarskap. I läroplanens kapitel 1, under rubriken Skolans uppdrag, tydliggörs vikten av övergripande förståelse för komplexa samband och vårt samhälles uppbyggnad. Eleven ska göras redo att verka i och påverka vårt samhälle i framtiden och för att göra detta krävs inte enbart kunskap, utan förmåga att kritiskt granska information, göra ställningstaganden och analyser utifrån de värderingar och erfarenheter som eleven bär med sig. UTDRAG UR LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLE- KLASS OCH FRITIDSHEMMET 2011 Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolans uppdrag, stycke 2 (sid 9) En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Skolans uppdrag, stycke 5 (sid 9)
3 LÄRARHANDLEDNING 3/7 ÖVERGRIPANDE MÅL På egna ben-materialet innehåller övningar där eleverna får behandla konkreta problem, undersökningar, ställningstaganden, analyser och ämnesövergripande uppgifter. NORMER OCH VÄRDEN På egna ben-materialet bidrar till att uppfylla följande mål: Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Lgr 11, kap 2.1 Normer och värden, s. 12 KUNSKAPER På egna ben-materialet bidrar till att uppfylla följande mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE Många uppgifter i På egna ben är ämnesövergripande. Enligt läroplanen, kap 2.2 Kunskaper, skall arbetet organiseras och genomföras så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. LÄRA ATT LÄRA Flera av På Egna Bens övningar handlar om att lära sig strategier för att ta till sig ny kunskap och nya färdigheter. INFORMERADE BESLUT Genom På Egna Ben lägger du som lärare grunden för att eleverna lär sig hur man kan ta informerade beslut som medborgare och konsument - att de val som de gör kan påverka miljön. De lär sig grunderna i den forskning som ligger till grund för de styrmedel som främjar en bättre miljö och hållbara transporter i samhället. Lgr 11, kap 2.2 Kunskaper, s. 13
4 LÄRARHANDLEDNING 4/7 TEMAN TRAFIKSÄKERHET Att bli medveten om faror och att identifiera den säkraste skolvägen är viktigt i starten av På egna ben. I trafiksäkerhetsövningarna får eleverna kunskaper om säkerhet, regler och lagar i samhället. De får också möjlighet att reflektera över sina egna och andras val, och hur det påverkar säkerheten i trafiken. Alla elever bör genomföra övningen Startövning. Om klassen varit med i utmaningen tidigare finns istället Kamraternas skolväg som arbetar vidare med säkerheten på väg till skolan. MILJÖ Med miljöövningarna ges eleverna möjlighet att reflektera över hur de själva tar sig till skolan, kompisar och aktiviteter. De får också fundera kring hur deras val påverkar miljön. En del av övningarna innebär att de får slipa sina argument om val av färdsätt, både idag och imorgon. Övningarna och faktabladen på temat miljö utgör en bas för arbetet med trafikens miljöpåverkan och får i På egna ben, genom utmaningen, en direkt koppling till de val vi gör i vardagen. HÄLSA Våra vardagsvanor är av avgörande betydelse för vårt välbefinnande. Att inte bli skjutsad i bil, utan att istället gå eller cykla kortare sträckor, är väldigt positivt för hälsan och vi vet att vanor grundas i unga år. Tanken med hälsoövningarna är att tydliggöra hur man genom förändrade resvanor kan få en bättre hälsa. Kombinationen mellan utmaningen och hälsoövningarna ger en direkt koppling mellan skolarbetet och beteenden i vardagen. HÅLLBAR UTVECKLING I det här temat arbetar vi för att förstå hur våra rese- och konsumtionsvanor påverkar både oss själva, men även människor och miljö i hela världen. Hållbarhet är en central del i undervisningen i skolan idag, och övningarna inom detta tema knyter samman elevernas resvanor med aspekterna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. ÖVERGRIPANDE Elever som inte längre vill skjutsas, utan cykla och gå i På egna ben kan behöva argumentera både med föräldrar, andra vuxna och kompisar. I de övergripande övningarna kan de få hjälp att förklara vad de vill och varför. Här integreras de tre områdena miljö, trafiksäkerhet och hälsa. Gemensamt för dessa övningar är att eleverna ges möjlighet till reflektion kring sina egna och andras aktiva val. UPPDRAG I temat Uppdrag får eleverna jobba med att producera och skapa idéer, lösningar och material som är av värde för dem själva och andra. Uppdragen tränar entreprenöriella färdigheter, stimulerar kreativitet och initiativ hos eleverna. Uppdragen binder samman det eleverna lär sig i flera av de andra temana i kreativa och roliga uppdrag.
5 LÄRARHANDLEDNING 5/7 PRESENTATION AV ÖVNINGARNA TRAFIKSÄKERHET Startövning Kamraternas skolväg Trafikmärken Hastighet och stoppsträcka Ägget Reflex Värderingsövning om trafiksäkerhet Laga en punktering Hur får man cykla egentligen? Kartlägger varje elevs skolväg och vägval. Faror och färdsätt identifieras. Eleverna upptäcker nya delar av sin stad/tätort, studerar trafikmiljön och tränar på att läsa karta. Vad betyder egentligen alla trafikmärken och varför finns det olika sorter? Eleverna tränas att förklara vad olika symboler betyder i trafikmiljön. Eleverna får insikt om fartens betydelse för stoppsträckan och trafiksäkerheten när de går, springer och cyklar. Cykelhjälm behövs för att skydda huvudet vid cykling. Eleverna tillverkar en skyddsutrustning till ett ägg som presenteras, testas och utvärderas. Övningen ger eleverna insikt om reflexens betydelse i mörker, hur den bäst placeras samt att både ålder och utformning är viktig för dess funktion. Diskussioner, reflektioner och ställningstaganden kring bl.a. hjälm, cykel och hastighet. Att ta hand om sin cykel är en del av trafiksäkerhetsarbetet. I denna övning lär sig eleverna att laga en punktering. I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln. MILJÖ Koldioxidutsläpp Värderingsövning om miljö Vilket fordon ska man välja? Förstå och förklara växthuseffekten Måste vi ta flyget? Matematik kombineras med miljökunskap i en övning som gör det möjligt för eleverna att förstå att deras egna val har betydelse Diskussion, reflektion och ställningstagande kring bl.a. kollektivtrafik, skjutsning och klimat Eleverna får en överskådlig bild av olika fordons betydelse för koldioxidutsläppen och den samlade globala klimatpåverkan Eleverna studerar i grupp och diskuterar texter om klimatförändring. Därefter förmedlas den nyvunna kunskapen till övriga klasskamrater. I den här övningen får eleverna räkna på hur mycket utsläpp en flygresa genererar och jämföra det med en bils utsläpp, samt hur långt det går att resa med tåg. HÄLSA Hur mår du? Jonna, Jens och jag Värderingsövning om hälsa Vad är bäst & säkrast? I diskussioner om sömn, kost och motion får eleverna själva reflektera över sin hälsa under utmaningsveckorna. Vad behöver egentligen en kropp för att må bra? Eleverna får i grupper fördjupa sig i sömn, mat och motion utifrån Jonnas och Jens liv samt skriva ner råd till dem Diskussioner och reflektioner kring bl.a. motion, ljud och självförtroende. Eleverna får gå in i en roll som en person som anser att antingen bil eller cykel är säkrast. Efteråt får de diskutera och jämföra olika argument för och emot.
6 LÄRARHANDLEDNING 6/7 PRESENTATION AV ÖVNINGARNA HÅLLBAR UTVECKLING Vart kommer varorna ifrån? Introduktion till begreppet hållbar utveckling. Övningens syfte är att visa hur ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet hänger ihop. Vårt ekologiska fotavtryck Övning där eleverna får lära sig om olika länders användning av jordens resurser. Vem bestämmer egentligen? Kritiskt tänkande Problemlösning Hållbar utveckling på skolan Tidsresan Övning där eleverna får lära sig var olika beslut tas och hur makten att förändra är fördelad på många nivåer. Övningen ger en översikt av hur Sverige som demokrati är uppbyggd. Övning där eleverna får ta ställning till påståenden runt hållbar utveckling, formulera ställningstaganden och reflektera. Mindmap-övning där eleverna arbetar med att formulera problem och finna lösningar, utifrån temat hållbar utveckling. Projektarbete där eleverna får i uppdrag att ge förslag till lösning av ett hållbarhetsrelaterat problem i deras närområde. Vi gör en tidsresa till år Nu ska eleverna få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet. ÖVERGRIPANDE Att motivera andra Vad kan jag göra? Hur kan man veta? I ett större temaarbete producerar eleverna ett påverkansmaterial för att motivera andra att gå eller cykla mer. Det kan vara t.ex. radioprogram, affisch, faktablad, film eller saga. Eleverna diskuterar och reflekterar över vad de själva kan göra för vår gemensamma miljö och den egna hälsan. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska till sådant de läser om på internet och sociala medier. UPPDRAG Aktivera mera Fara och färde Framtidens fordon Framtidskampanjen Miljömanual Denna övning handlar om att eleverna ska få en klarare uppfattning om vad som menas med att vara fysiskt aktiv, samt analysera olika aktiviteter. Eleverna ska i detta uppdrag komma på en ny trafikskylt som ska uppmärksamma trafikanter på ett problem eller en fara i närområdet. I detta uppdrag ska eleverna utveckla framtidens fordon enligt miljö- och hälsokriterier. Ett uppdrag om att informera och lära vuxna om viktiga beteendeförändringar inom miljö och trafiksäkerhet. Eleverna övar på att övertyga och prata med andra med hjälp av text och bild. Eleverna tar fram instruktioner till miljövänliga handlingar som sätts samman till en miljömanual för klassen.
7 LÄRARHANDLEDNING 7/7 PRESENTATION AV FAKTABLAD I faktabladen har vi sammanställt faktatexter inom miljö, hälsa och teknik. Samtliga faktablad går att skriva ut och spara ner från Faktablad Beskrivning Kopplat till övning Hållbarhetsbegreppet Växthuseffekten Koldioxid Marknära ozon Kväveoxider Partiklar Hållbara transporter Extremt väder i Göteborg Hur vi lever i dag har stor betydelse för hur världen kommer att se ut i framtiden. Hur kan vi få jordens resurser att räcka i framtiden? Måste människan lära sig att leva i harmoni med naturen? Vad är växthuseffekten? När solen lyser på jorden blir det varmt. Runt jorden finns särskilda gaser som hindrar en del av värmen från att försvinna ut i rymden igen. Koldioxid är en växthusgas och en förutsättning för livet på jorden. Men för mycket av det goda leder till ett förändrat klimat. Marknära ozon bildas genom att solen lyser på vissa gaser som kommer från trafiken. Ozon är en giftig gas och är skadlig för människor, djur och växter. Kväveoxider är gaser som finns naturligt i mindre mängd på jorden. Men när människor använder kol, olja och naturgas för att köra bil eller värma våra hus bildas för mycket kväveoxider och skog och sjöar blir försurade. I stora städer finns det mer partiklar än på landet. Det beror på att det är mycket trafik och luften står nästan still mellan husen. Partiklarna är osynliga men farliga för hälsan. Hur kan vi kunna resa och transportera varor men ändå påverka miljön så lite som möjligt? Skolans transporter tas som exempel. Vädret i Göteborg kommer förändras eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor del på hur vi människor lever och verkar. Koldioxidutsläpp. Måste vi ta flyget? Hållbar utveckling: Vart kommer varorna ifrån? Vårt ekologiska fotavtryck. Problemlösning. Hållbar utveckling på skolan. Tidsresan kan jag göra? Hur kan man veta? Uppdrag: Klassens miljömanual Koldioxidutsläpp. Vilket fordon ska man välja? Måste vi ta flyget? Hållbar utveckling: Tidsresan kan jag göra? Koldioxidutsläpp. Vilket fordon ska man välja? Måste vi ta flyget? Uppdrag: Framtidens fordon Miljö: Förstå och förklara växthuseffekten Hälsa: Vad ärbäst och säkrast? Övergripande: Att motivera andra Hälsa: Värderingsövning om hälsa. Vad är bäst och säkrast? Övergripande: Att motivera andra Hållbar utveckling: Vart kommer varorna ifrån? Vilka fordon ska man välja? kan jag göra? Hur kan man veta? Miljö: Måste vi ta flyget? Hälsa: Vad är bäst och säkrast? Koldioxidutsläpp Hållbar utveckling: Tidsresan kan jag göra? Motion Mat Sömn Cykelregler Hur du tar hand om din cykel Varför behöver kroppen röra på sig? Här finns fakta om vad som händer med kroppen när den får motion och hur man ska motionera. Vad behöver vi för mat för att må bra? När man blir sugen på något är det inte alls säkert att det är just det som kroppen behöver. Här är en vägledning till vad vi bör välja. Varför sover man och vad händer när man sover? Man vet egentligen inte varför människor sover, men man vet att det händer mycket i kroppen under sömnen. För att alla trafikanter ska kunna samsas i trafiken och undvika olyckor finns det trafikregler. Här presenteras några trafikregler som är extra bra att känna till när man cyklar. Hur cykeln ska tas om hand och vad som krävs av den. Hälsa: Hur mår du? Jonna, Jens och jag. Vad är säkrast? Uppdrag: Aktivera mer Hälsa: Hur mår du? Jonna, Jens och jag Övergripande: Hur kan man veta? Hälsa: Hur mår du? Jonna, Jens och jag. Vad är bäst och säkrast? Trafiksäkerhet: Hur får man cykla egentligen? Trafiksäkerhet: Laga en punktering
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
På Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen
På Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen www.paegnaben.se Lisa Ström, Göteborgsregionens kommunalförbund Sara Hellgren, Trafikkontoret Göteborg Stad Vad pratar vi om? Hållbart
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Trygg i trafiken: Gå i trafiken
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Trygg i trafiken: Gå i trafiken Läroplan, åk 1-3 med kortfattade lektionstips Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och
2.2 Kunskaper. Målbeskrivning
AHLA SKOLA 2013 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan kommunicera på
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
Koppling till läroplanen
Koppling till läroplanen Innehåll Koppling till läroplanen... 1 Lgr11 och Spana på matavfallet!... 2 Ur 1. Skolans värdegrund och uppdrag... 2 Grundläggande värden... 2 Rättigheter och skyldigheter...
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast
Trafiken i praktiken årskurs 6 9.
Trafiken i praktiken årskurs 6 9. Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhets arbetet ska ge någon
Rymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Vilka regler finns på internet?
Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Trafiken i praktiken Åk 2-3
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Vilka regler finns på internet?
Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Lektionen har Karin Nygårds tagit fram. Karin är utbildad lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans lägre åldrar. Till
Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Bee-Bot & Blue-Bot Räkna
Bee-Bot & Blue-Bot Räkna Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
TORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön
2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete
kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Lundbyskolan Eskilstuna September 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap
Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap Det här är vi! Pernilla Holmgren Yvonne Eriksson Anpassningsbara läromedel Grundskola Gymnasium Särskola Förberedelseklass SFI Grundvux Efter gymnasiet Gymnasiet
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Eftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Entreprenörskap i styrdokumenten
Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig
Trafikdiplomerad skola
2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som
Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Bild och form. Syfte. Innehåll:
Bild och form Fritidsverksamheten ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället
Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen Fjärde tillfället 2018-05-30 Starter VIP 1. Namnge de 3 rikaste personerna i världen just nu. 2. Namnge
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Upptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Medborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola
Dnr 2018/120/600 Id 23373 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE BILD
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Min skolväg Djupadalsskolans temavecka
Min skolväg Djupadalsskolans temavecka Dag 1 Undersökningar och experiment kring energi. Skolår 1-3 gör dessa studier på skolan Skolår 4-5 åker till Klimat-X halva dagen och diskuterar olika sätt för dem
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden