Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting



Relevanta dokument
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16)

1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Löltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Samordnad individuell plan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning kring samverkan

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Samordnad individuell plan

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Lokal BUS samverkan i Sollentuna. Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Ledningssystem för god kvalitet

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Rutiner för f r samverkan

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Riktlinje för bedömning av egenvård

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Handlingsplan 18 år och äldre

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Samverkan Social ReKo

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Samordnad Individuell Plan SIP

Överenskommelse avseende habilitering

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Samordnad individuell plan, SIP

B U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Samordnad individuell plan

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Transkript:

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram en gemensam BUS överenskommelse. Den länsövergripande chefstjänstemannagruppen för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSSAM har lett arbetet. KSL har rekommenderat länets kommuner att teckna överenskommelse med landstinget om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Under hösten 2012 har samtliga kommuner och Stockholms läns landsting antagit överenskommelsen. Utgår från lagar och föreskrifter BUS överenskommelsen utgår från lagar, författningar och föreskrifter. Lagstiftningen anger respektive huvudmans ansvar. En förteckning över relevanta lagar finns. I de fall då lagar och föreskrifter inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samverkan och överenskommelser mellan huvudmännen och verksamheten. Överenskommelsen ger struktur för samverkan Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas kring barn i behov av särskilt stöd. BUS överenskommelsen ska därför tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Överenskommelsen riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. Huvudmännens skyldighet till samverkan Att tillgodose ett barns behov av särskilt stöd innebär utöver de personliga vinsterna för barnet även på sikt en samhällsekonomisk vinst. Stödet kan möjliggöra en god allmän utveckling och det kan också ge barnet möjlighet att slutföra sin utbildning med godkända betyg. Varje huvudman är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till. Uppföljning BUSSAM:s uppdrag är att följa upp länets samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Exempel på områden som BUSSAM kan följa upp är lokala samverkansgrupper, överenskommelser kring målgrupper, rutiner för samordnade individuella planer, aktiviteter för att förbättra samverkan mellan huvudmännen och behov och brister i samverkan. Målgrupp BUS överenskommelsen omfattar barn under 18 år som är i behov av särskilt stöd från både kommunala verksamheter, enskilda förskolor/skolor och landstingets verksamheter. Exempel på särskilda målgrupper är barn med hög oanmäld frånvaro i skolan, barn som är placerade på HVB/familjehem, barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom och barn/ungdomar med funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. Barnets behov ska kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, övriga aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och vårdnadshavaren. Såväl hälso- och sjukvårdslagen, HSL, socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd 2

och service till vissa funktionshindrade (LSS) och skollagen innehåller bestämmelser om dokumentation. Samverkan på olika nivåer Länsövergripande Presidiegruppen Presidierna från Hälso- och sjukvårdsnämnden och KSLs beredningar Lokal samverkan mellan ledning i Danderyds kommun och landstingets verksamheter Lokal samverkan kring barnet på individnivå Samverkansmöten Politiker och tjänstemän från Danderyds kommun och Stockholm läns landsting enligt grundavtal för samverkan. BUSSAM Chefer från KSL, kommunerna, landstingets verksamheter samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Generellt forum Chefer eller motsvarande funktion från kommunens förvaltningar och landstingets verksamheter Individuellt forum Personal från kommunala verksamheter, enskilda verksamheter och landstingets verksamheter. Struktur för lokal samverkan mellan Danderyds kommun och Landstinget Grundläggande förhållningssätt vid samverkan Barnet eller vårdnadshavaren ska, i princip, alltid ge sitt samtycke till att verksamheterna samarbetar. Det innebär att: barnet och vårdnadshavaren samtycker och är delaktiga i besluten barnet och vårdnadshavarens erfarenheter, kunskaper och önskemål tas tillvara i valet av vård och insatser varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör ett enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhetsansvar. Särskilt viktigt är att iaktta varje huvudmans sekretessbestämmelser samarbetet ska vila på ömsesidig respekt för uppdrag och kompetens. Ingen verksamhet ska föreslå insatser inför klient/patient som någon annan huvudman ska utföra. Vid remittering av klient/patient behöver barnets behov framgå men förslag till lösning skall den ansvariga huvudmannen göra Giltighetstid Den lokala överenskommelsen börjar gälla när parterna har undertecknat den. Den slutar gälla när överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Den lokala överenskommelsen ska omförhandlas om någon part begär det. 3

Parter i denna lokala överenskommelse Ansvarsgränser och organisation Alla barn har rätt att få sina behov av insatser från kommunen och landstinget allsidigt utredda och tillgodosedda. Barnets behov ska ses i ett sammanhang där fysisk och psykisk hälsa, relationer, skola/förskola, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar varandra, insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning av dessa områden. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetstsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheten inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Skollagen (2010:800) kapitel 4 innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, inflytande och samråd inom skolan. 1. Samverkansmöten Politiker och tjänstemän från Danderyds kommun och Stockholm läns landsting enligt grundavtal för samverkan. 2. Generellt forum Det generella forumet arbetar på en övergripande nivå för att säkerställa att barns behov av insatser från huvudmännen tillgodoses. Generellt forum sker två gånger per termin och mötestider fastställs i början av varje termin. Dagordning ska upprättas och kallelse utgå en vecka före mötet. Det ska också vara ett forum för ömsesidig information och för att identifiera särskilt viktiga områden kring samverkan. Generellt forum har särskilt ansvar för att: det finns en tydlig struktur, beslutsordning och uppföljning som främjar samverkan kring barnet ta fram lokala överenskommelser och rutiner för samverkan kring särskilda målgrupper och se till att de är väl kända i verksamheterna det finns rutiner för hur brister i samverkan uppmärksammas och åtgärdas berörda verksamheter tar ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen kring barnet medarbetare får de förutsättningar som krävs för att kunna samarbeta, såsom tid, mandat och kompetensutveckling det sker ett informationsutbyte om viktiga förändringar inom respektive verksamhet tvistiga samverkansfrågor ute i verksamheterna kommer till en lösning Deltagare generellt forum För Danderyds kommun avdelningschefer/gruppledare controller elevstöd förskoleexpert chef för ungdomsmottagningen 4

För landstinget hälso- och sjukvårdsområde enhetschefen för Danderyds BUP-mottagning. enhetschefen för Mörby habiliteringscentrum för barn medicinskt ansvarig för barnläkarmottagningen chef för BVC 3. Individuellt forum Individuellt forum träffas en gång per månad vid tid som fastställts i början av varje termin. Syftet är att samordna resurserna i kommunen tvärprofessionellt för ett enskilt barn vars stödbehov inte kan tillgodoses i det vanliga och vardagliga samarbetet. Permanenta deltagare individuellt forum För Danderyds kommun avdelningschef för familjeavdelningen på socialkontoret, är sammankallande gruppledare för familjeavdelningen gruppledareför LSS eller adjungerad LSS-handläggare förskoleexpert, utbildnings- och kulturkontoret controller elevstöd, utbildnings- och kulturkontoret Deltagare vid behov Deltagare beroende på vilket barn som är aktuellt: Förskolechef/rektor i kommunal eller fristående förskola resp. skola, ungdomsmottagningen, chefer från landstingets verksamheter samt andra ansvariga tjänstemän Aktualisering Aktualisering till individuellt forum sker genom att ansvarig representant för verksamheten meddelar familjeavdelningens avdelningschef vilket barn eller vilken fråga det gäller så att en dagordning för mötet kan fastställas. Alla ingående parter inom kommun och landsting ska kunna remittera ärende. Även fristående förskola eller skola har denna möjlighet. Det individuella forumet är även ett rådgivande organ och kan användas för anonyma konsultationer, t.ex. om anmälningsplikt, behov av utredning etc. De som aktualiserar ett barn/ungdom till individuellt forum ansvarar för att barnets vårdnadshavare är informerad om mötet och har eftergivit sekretessen samt att dokumentation under mötet sker och kommuniceras till vårdnadshavarna. Om barnet är över 15 år ska barnet själv godkänna att sekretess efterges. Samordnad individuell plan enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen I den samordnade individuella planen beskrivs vilka insatser och stöd som ska lämnas samt hur samverkan och ansvarsfördelningen mellan de berörda parterna fördelas. Om det är lämpligt ska en samordnad plan utformas för barnets utredning och insatser där ansvarsfördelning och uppföljning beslutas. Överenskommelsen kring ansvar och uppföljning för det aktuella barnet ska dokumenteras i en samordnad individuell plan. 5

Delat kostnadsansvar (i förekomande fall/bup/soc/skola) Ett delat kostnadsansvar i denna överenskommelse kan förekomma i parternas samverkan kring barnet/ungdomen och/eller dennes familj. Fördelningen av insatser och kostnad görs utifrån parternas gemensamma bedömning av behovet av stöd och insatser för den enskilda individen. Bedömningen ska i detta fall utgå från barnets behov och tydliggöras i ett skriftligt dokument/avtal. Avvikelserapportering Under 2013 ska rutiner för avvikelserapportering för förbättrad samverkan utarbetas för att sedan implementeras i ordinarie verksamhet. Syftet är att parterna utifrån enskilda ärenden där barnet inte fått det stöd det har rätt till uppmärksamma varandra på olika lokala förbättringsbehov. Målet är att förebygga liknande händelser i framtiden. Uppföljning En gång per år, inför årsredovisningen, ska parterna diskutera överenskommelsen och dess innehåll. Parterna ska också göra en uppföljning av hur samverkan har fungerat och en enkel sammanställning över antalet enskilda ärenden som varit föremål för BUS-samverkan. Förvaltningscheferna medverkar efter överenskommelse vid den årliga uppföljningen av den lokala samverkan. Utvecklingsområde 2013 Under 2013 ska ett förslag till kvalitetsindikatorer för utvärdering av det lokala samarbetet utarbetas. En modell för samarbete kring hemmasittare bör tas fram. När bör man kontakta specialisterna kring barnet? Vad görs vid skolfrånvaro när man inte fått in en sjukanmälan? Vad kan man faktiskt erbjuda? Margareta Heimer Socialdirektör Birgitta Jakobsson Förvaltningschef utbildnings- och kulturkontoret Hans Åhnberg Produktionsdirektör Henrik Swanström Enhetschef Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Vi avvaktar fortfarande besked om vilka som ska skriva under överenskommelsen från Habilitering och BUMM Bilagor 1. BUS Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2. Samordnad individuella plan 3. Tillämpningsrutiner avvikelserapportering för förbättrad samverkan 6