Olyckskorparna har inget att hämta 30 SVENSK ÅKERITIDNING NR 7/8 2013
Marginalerna minskar och konjunkturen viker, men alla hänger inte läpp. Med nya idéer går det att hitta flytet även i bistra tider. Det menar Magnus Bodenäs på AK Ekbergs Åkeri AB. Sedan han tog över familjeföretaget 2007 har omsättningen ökat från 18 till 65 miljoner kronor. Text och foto: Peter Fredriksson SVENSK ÅKERITIDNING NR 7/8 2013 31
Det blåser en isande kall vind när vi träffas på det tillfälliga kontoret som är inrymt i en hyrd barack i Sölvesborgs hamn. Förutom en bärbar dator och några pennor är skrivbordet så gott som tomt på prylar. Magnus Bodenäs håller med om att det ser lite spartanskt ut. Men det finns i alla fall ett klädskåp och bord. Därför använder vi kontoret även till omklädningsrum och matsal, säger han med ett stort leende men tillägger snabbt att det här med lyxiga kontorsmiljöer aldrig varit något som lockat honom. Snarare tvärtom. Betydligt viktigare är att kärnverksamheten står i fokus och då hamnar investeringar som mysbelysning eller inbjudande besöksfåtöljer långt ner på inköpslistan. Till vardags håller han till i Helsingborg där företaget har sin bas, men ett par dagar i månaden är han på resande fot och passar då på att besöka ytterhamnen i Sölvesborg. Här finns embryot till något som han tror kommer att växa sig riktigt stort inom det egna åkeriet. Här finns basen till försöksprojektet med att köra två stycken 74-tonsekipage i skytteltrafik mellan hamnen och Volvos anläggningar i Olofström. Redan när jag tog över 2007 började jag titta på möjligheterna med andra fordonskoncept. När jag fick nys om projektet En trave till blev jag eld och lågor, att kunna lasta mer och därmed reducera antalet transporter och drivmedelsförbrukningen var helt i linje med mina tankar. Men när jag kontaktade dåvarande Vägverket om att få köra 74-tonsekipage istället för 60 ton var det som att köra huvudet i väggen, det hjälpte inte ens att jag tog hjälp av jurister. Det enda besked jag fick var att det inte gick att få dispens på grund av EU:s regelverk. Då blev jag riktigt irriterad och skrev till näringsdepartementet och fick efter ett tag svar av infrastrukturministern. Men beskedet var ändå samma, det enda positiva var att jag fick en kontaktperson på Vägverket i Borlänge. Så då tog jag och Jan Olsson, som är vd för Sölvesborg & Hamn Stuveri, flyget dit för att ha ett personligt möte öga mot öga. Och då började bollen äntligen rulla, säger Magnus Bodenäs som anser att attityden och bemötandet blivit allt bättre. När åkeriet till slut i juni i fjol fick sin efterlängtade dispens gick det hela snabbt och man köpte in två stycken standardspecade Volvo FH 13 540, där den enda anpassningen var förstärkta nav. Parator tillverkade sedan efterfordonen som har en total längd på elva meter per enhet. Den totala investeringskostnaden för de båda dragbilarna med tillhörande efterfordon hamnade på cirka tio miljoner kronor, men allt kommer inte ur åkeriets egen kassa. Dragbilarna ägs av åkeriet och efterfordonen av Sölvesborgs Stuveri & Hamn, men Ekbergs får fritt nyttja dessa. Det fanns flera anledningar till att vi ville hålla oss till standardfordon. Den främsta var så klart att vi ville pressa investeringskostnaden. Men sedan var det även viktigt att få så rättvisande resultat av testerna som möjligt. Dessa följs nu av en referensgrupp som består av oss, Sölvesborgs Stuveri & Hamn, Volvo 3P, Trafikverket Region Syd och Väst, Parator, Lunds Universitet, Vectura, Trivector och Volvo Lastvagnars Haverikommission. Volvo och Parator vill detaljstudera hur slitaget ser ut medan Trafikverket samlar information om hur infrastrukturen påverkas. Vi själva är naturligtvis intresserade av arbetsmiljön för våra chaufförer, och det ekonomiska utfallet. I projektplanen ingår en uppföljning under hösten 2013 då Magnus Bodenäs ska sammanställa och återrapportera hur transporterna fallit ut. Men redan nu kan han konstatera att man lyckats uppnå de förväntade besparingarna och emissionskraven med råge. Tidigare körde man 24 transporter per dygn från ytterhamnen i Sölvesborg till Volvo i Olofström med 60-tonsekipage, nu klarar man samma volymer med 18 till 20 leveranser per dygn med 74-tonsekipage. Hittills har de båda ekipagen rullat sammanlagt 25 000 mil och beräknas framöver stå för cirka fem miljoner av företagets totala omsättning. Plåtrullarna kommer från flera tillverkare på kontinenten och levereras av fraktfartyg. Omlastningen sker under tak där plåtrullarna lyfts på plats med traverslift. En lastning tar cirka 15 minuter från det att chauffören anlänt till att han kan lämna lagret. De tyngre ekipagen innebär att drivmedelsförbrukningen ökar om man enbart ser till antalet liter per mil, 32 SVENSK ÅKERITIDNING NR 7/8 2013
men slår man ut det per transporterat ton innebär de rejäla besparingar. Vi räknar med att vi sparar 25 procent per ton, även om drivmedelsförbrukningen ökat med åtta procent per mil. Så när det gäller emissionerna är det här helt klart en fullträff. Men sen kan vi även konstatera att de nya ekipagen med nio axlar istället för sju orsakar mindre slitage på vägbanan. Axeltrycket är åtta ton på de nya och tio på de gamla, säger Magnus Bodenäs som hittills bara har positiva erfarenheter av de tyngre ekipagen. Den enda egentliga nackdelen är att man inom dispensen bara kan välja en väg när ekipaget är fullastat, men hittills har det inte inneburit några problem. När man lastat av i Olofström går ekipagen ofta tomma tillbaka till hamnen, och då har man fler alternativa vägsträckningar att välja mellan. Även förarna upplever att de nya ekipagen är ett lyft jämfört med de traditionella 60-tonnarna. Det menar Thomas Ahlm som är platschef för åkeriet i Sölvesborg. Längden på ekipagen är ju samma, det är bara vikten som skiljer. Men eftersom dragfordonen är nyare upplever alla det som en förbättring jämfört med tidigare, säger han och får medhåll av Magnus Bodenäs som anser att den stora utmaningen för de svenska åkerierna i dag först och främst är att möta den ökande konkurrensen från utländska åkare. Men som vi alla vet kommer vi aldrig att kunna konkurrera med deras priser, det är helt uteslutet med det regelverk och skattesystem som vi har i dag. De svenska åkerierna måste istället gå i bräschen för att tänka nytt och ifrågasätta gamla sanningar. När jag tog över 2007 var det som sagt svårt att tampas med myndigheterna, speciellt Vägverket var fullständigt hopplösa. Men i dag känns det som om Trafikverket insett att deras uppgift är att hjälpa till att utveckla näringen, inte att sätta käppar i hjulen. Och det är en utveckling som gör att jag har gott hopp om framtiden. Magnus Bodenäs tillhör en generation som vant sig vid att ta egna initiativ och att våga ifrågasätta auktoriteter, och kanske är det just därför han är så sugen på att hitta nya ben för åkeriet att stå på. Även om AK Ekbergs fortfarande kör kemikalier till massaindustrin, precis som man gjorde när åkeriet drevs av hans föräldrar, har han insett att det är riskabelt att förlita sig på bara en typ av körningar. Under finanskrisen 2008 stod han inför ett vägskäl om var det framtida fokuset skulle ligga. Massaindustrin påverkas snabbt och kraftfullt av konjunktursvängningar, vilket spiller över på oss. Personligen tycker jag inte om djupa dalar och höga toppar, så Vem är Magnus Bodenäs? Ålder: 40 Bor: Helsingborg Familj: Sambo, två gemensamma barn, två barn från ett tidigare förhållande, ett bonusbarn. Intressen: Familjen och båtliv Förtroendeuppdrag: Inga Kör: VW Multivan med sju sittplatser Last: Snusar Främsta styrka: Lugn och eftertänksam Svaghet: För snäll Senast lästa bok: Hundraåringen som steg ut från ett fönster och försvann av Jonas Jonasson Drömmer om att få göra: Resa, framförallt till Sydamerika Förebild: Många, men det är svårt att välja någon specifik person SVENSK ÅKERITIDNING NR 7/8 2013 33
Visst ser det mörkt ut med skuld krisen i Europa, men ibland får jag en känsla av att ekonomerna och massmedier snackar in -oss i en nedgång. då bestämde vi oss för att satsa på transporter av vattenkemiska medel till framförallt kommuner. Folk använder ju vatten oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur, och det beslutet visade sig vara ett lyckokast. Under de senaste åren har vi kunnat expandera kraftigt utan att behöva ta stora risker. Numera påverkas vi mer av vädret än av hur konjunkturen utvecklas. Nederbördsrika somrar gör att vattenreningsverken behöver köpa in mer flockningsmedel, och då blir det mer för oss att göra. Så numera håller jag tummarna för att det ska regna ordentligt på semestern. För att få ytterligare ben att stå på är han på jakt efter att köpa upp mindre åkerier, bland nyförvärven finns bland annat PH Tank i Norrköping som införlivades i företagsgruppen i november 2012 och som gjort att man kunnat sprida riskerna ytterligare. Jag vet att många åkare ser negativt på framtiden, men jag håller inte med olyckskorparna. Visst ser det mörkt ut med skuldkrisen i Europa, men ibland får jag en känsla av att ekonomerna och massmedier snackar in oss i en nedgång. Om alla deppar blir krisen självuppfyllande, ingen vågar investera eller satsa, och då går det så klart åt skogen. Med facit i hand ser jag att hittills har det varit bättre att göra tvärtom. Om man vågar satsa och att tänka utanför ramarna går det alltid att hitta nya affärsmöjligheter, säger Magnus Bodenäs som har stora planer för åkeriet. Inom fem år hoppas han kunna omsätta 100 miljoner kronor och ha 60 anställda, och den tillväxten ska ske genom att man knyter till sig nya kunder när det gäller andra transporter än kemikalier. Basen kommer fortfarande att finnas Helsingborg där man i dagsläget har ett huvudkontor på 240 kvadratmeter samt verkstadslokaler på 1300 kvadratmeter. Helsingborg är ett viktigt nav för transporter och läget kan inte vara så mycket bättre för oss. Men vi är intresserade av att finnas representerade på fler orter än Sölvesborg och Norrköping. Jag är alltid öppen för nya uppköp eller samarbeten, säger han. akeritidning@akeri.se Opticont grus & schakt Opticont allround Opticont light Uniqont BAS Maskinflak Asfaltflak Lämflak containing the future CMT Cargo Modul Trading AB Tjustorpsvägen 160, 233 92 Svedala Tel +46 (0)40-44 54 50 E-post: info@cmt.se Websida: www.cmt.se Malmö +46 (0)40-44 54 50 Göteborg +46 (0)31-54 69 54 Stockholm/Söderhamn +46(0)8-644 54 51, +46 (0)8-80 00 88, +46 (0)278-154 50 Fagersta +46(0)223-138 93 34 SVENSK ÅKERITIDNING NR 7/8 2013