Ur besökarens perspektiv samverkan mellan folkbildningen och regionala museer i Skåne. Riksutställningars summativa utvärdering 1
2 Utvärdering av Ur besökarens perspektiv på uppdrag av Region Skåne Ylva Hammar & Göran Björnberg med stöd av Emily Johnsson. Riksutställningar april 2012.
Kulturnämnden 2012 04 04 Rapport Ur besökarens perspektiv Det är med stor glädje som Region Skånes kulturnämnd ser att ett samarbete mellan folkbildningen, studieförbund och folkhögskolor, och de tre regionala museerna, Kulturen i Lund, Regionmuseet i Kristianstad och Malmö Museer etablerats. Förhoppningen är att detta samarbete ska bli både långvarigt och givande för alla inblandade parter. Projektet Ur besökarens perspektiv startade redan innan samverkansmodellen blev ett faktum och Region Skånes kulturplan för 2011 2012 beslutades. Syftet var ett fördjupat samarbete mellan folkbildningen och de regionala museerna i Skåne. En samverkansplattform skapades, baserad på en gemensam värdegrund. Plattformen och projektet har på såväl ledningsnivå som medarbetarnivå resulterat i nya mötesplatser och gemensamma arbetsverktyg. De erfarenheter och den kunskap vi fått genom detta projekt tar vi nu med oss in i arbetet med nästa kulturplan, Region Skånes kulturplan 2013 2015. Att applicera denna modell på andra konstområden tillhör en av utmaningarna. Förhoppningar finns också om att resultatet av detta projekt ska kunna användas i andra regioner, i andra delar av landet. Vi vill tacka alla medverkande i projektet, folkbildningsorganisationerna och de tre museerna. Vi vill också tacka Riksutställningar för utvärderingen av projektet. Yngve Petersson Ordförande, kulturnämnden Region Skåne 3
Huvudresultat Tre stora folkbildningsaktörer har skapat en gemensam kunskap och förmåga att utarbeta utvecklande samverkansprojekt ur besökarens perspektiv. Region Skåne pekar på att den ökade mångfalden av våra bakgrunder och berättelser har skapat en ny utgångspunkt för folkbildningen och kulturinstitutioner. Projektet Ur besökarens perspektiv har visat på att en intern förnyelse måste genomföras för att en extern skillnad för besökaren ska uppnås. Resultatet av projektet är dels en samverkansplattform som tar till vara på olikheterna i verksamhetsformer och dess kompetenser, dels en projektmodell med nya gemensamma metoder för medborgardelaktighet i verksamheterna. Resultatet, i kombinationen med den rika mångfald av målgrupper som de tre folkbildningsaktörerna tillsammans har, visar på de goda förutsättningar kulturen har att bidra till att skapa identitet, hemhörighet och social gemenskap. 4
FÖRORD Riksutställningar Att hitta fungerande metoder för dialog mellan museer och besökare har blivit ett allt viktigare led i museernas utåtriktade arbete. Behovet har växt sig alltmer centralt i den utveckling vi ser runt om i världen och i Sverige. Då det ligger i vårt nya uppdrag att bidra till utveckling av utställningssektorn, via omvärldsbevakning, stöd och samverkan, har vi sett Ur besökarens perspektiv som ett intressant pilotprojekt att följa. Vi har också sett det som extra intressant att projektet syftat till att utveckla en samarbetsplattform mellan kulturarvsinstitutionerna och folkbildningen i Skåne. Det civila samhället i form av studieförbund och folkbildning har alltid spelat en viktig roll i kulturlivet och legat nära den verksamhet som Riksutställningar bedrivit. Vi tror även att denna form av samverkan kan bidra till ökad medborgardelaktighet och hoppas därför att detta projekt kommer leda till värdefulla lärdomar. För Riksutställningar är det viktigt att finnas med i projekt som tar avstamp i den nya samverkansplattformen mellan stat och region. Riksutställningars nya uppdrag är ett resultat av den reformen och det blir därför naturligt för oss att delta i projekt som bidrar till att förtydliga rollerna för både de regionala museerna och Riksutställningar. Att vi deltar i, följer och utvärderar detta projekt blir värdefullt för sektorn. Vårt deltagande har gett oss möjlighet till egen metodutveckling och vi kommer med glädje att sprida resultaten av projektet till andra kulturaktörer runt om i Sverige. Staffan Forssell Generaldirektör 5
Det ideala vore att man rivit alla gränser, alla hade vunnit på detta. Som vi såg det då i början av projektet var idén att man bytte folk med varandra på ledningsnivå, inom de olika organisationerna. Tror att man måste formalisera detta om det ska ske på riktigt. Att museerna tog till sig de erfarenheter folkbildningen har av publikarbete... Det finns ju inget som hindrar att museerna erbjuder kurser på kvällstid, det finns inget som säger att det inte går. Citat från projektdeltagarna Ur besökarens perspektiv svar på frågan: Hur vill deltagarna, generellt, att projektet utvecklas idealt? 6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 11 1.1 Projektets organisation 13 1.1.1 Organisationer som deltar i projektet 13 1.1.2 Projektets organisering 13 2. Utvärderingens syfte 15 2.1 Om utvärdering 15 2.1.1 Aktivitetsmål och effekter för Ur besökarens perspektiv 16 2.2 Vad utvärderingen sökt uppnå 17 2.3 Om utvärderaren 18 2.4 Hur kunskapen samlats in och analyserats 18 2.4.1 Metoder 18 2.4.2 Respondenter 19 2.4.2 Analys 19 3. Resultat 21 3.1 Förutsättningar för att genomföra projektet 21 3.1.1 Inputs/ Startpunkter 21 Tabell 3.1.2 Inputs: Vad deltagarna tar med sig in i projektet 23 3.1.3 Möjliggörare och hinder i projektets olika faser. 23 Tabell 3.1.4 Inputs: Möjliggörare och hinder i projektets olika faser 24 3.2 Måluppfyllelse 27 Tabell 3.2.1 Måluppfyllelsens utsträckning 27 3.3 Projektets effekter på alla inblandade 29 3.3.1 Effekter för styrgrupp och projektgrupp. 29 Tabell 3.3.2 Sammanfattning av effekter för styrgrupp och projektgrupp 30 3.3.3 Effekter för de olika organisationerna 31 Tabell 3.3.4 Sammanfattning av effekter för de olika organisationerna. 32 Tabell 3.3.5 Effekter som uppnåtts i de olika faserna av projektet 33 3.4 Uppfyllandet av projektets övergripande syfte 34 3.5 Projektets kvarlevnad 35 Tabell 3.5.8 Sammanfattning för projektets kvarlevnad. 37 7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4. Rekommendationer 39 4.1 Arbetsmodell: Möjliggörare för önskade effekter i en intern förändring 40 5. Sammanfattning 45 5.1 Entusiasm och driv inför projektet 45 5.2 Projektet har gjort skillnad. 45 5.3 Intern förnyelse som förutsättning och möjliggörare. 46 5.4 Förutsättningar och utvecklingsområden. 46 5.5 Kvarlevnad 47 6. Slutord 49 7. Om GLO och vikten av en tydlig vision 51 8. Bilagor 55 Bilaga nr 1. The Generic Learning Outcomes 55 Bilaga nr 2. Tabell Sammanfattning över möjliggörare och hinder i projektets faser 57 8
9
Jag drömmer om att museipedagogerna är cirkelledare och att vi har en portal på internet, med symbolen runda bordet och att vi genom den anordnar studiecirklar i samarbeten med museipedagogerna, att vi arrangerar studieresor tillsammans. Citat från projektdeltagarna Ur besökarens perspektiv svar på frågan: Hur vill deltagarna, generellt, att projektet utvecklas idealt? 10
1. INLEDNING Projektet Ur besökarens perspektiv är ett samverkansprojekt initierat av Region Skåne och de deltagande organisationerna är de regionala museerna samt studieförbund och folkhögskolor i Skåne. Projektet är finansierat av Kulturrådet och Region Skåne. Region Skåne har sett projektet som strategiskt i sina förhandlingar med Kulturrådet. En avsiktsförklaring om att stimulera samarbetet mellan folkbildningsorganisationerna och de regionala museerna togs fram 2009. Som en fond för projektet ligger Region Skånes kulturpolitiska vision. Region Skånes kulturpolitik ska bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar, bred medborgardialog och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Den ska ge identitet och hemhörighet samt skapa social gemenskap. Kulturen ska upplevas som en kraft som bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. 1 Projektets syfte har i första hand varit Att få till stånd ett fördjupat och långsiktigt samarbete mellan de regionala museerna, Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö museer och folkbildningen i Skåne 2 för att stimulera ökat deltagande i kulturlivet och ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. 3 Med gemensamma referensramar och kompetens var den önskade effekten av projektet att bli mer angelägna för fler och nå en större bredd av medborgare. Den långsiktiga visionen för Ur besökarens perspektiv; Samverkan ska resultera i att man når nya målgrupper och genom samverkan uppnå ökad kvalitet. 4 Med att uppnå ökad kvalitet i den utåtriktade verksamheten avses här utveckling av metoder för omvärldsbevakning, dialog med deltagare och besökare samt 1 Regional kulturplan för Skåne 2011 2012. 2 Folkbildningsförbund 10 st. och folkhögskolor 17 st. 3 Ansökan till Kulturrådet om utvecklingsbidrag regionala museer 2010, från Region Skåne/Kultur Skåne, 2010-09-17 4 PM Ur Besökarens perspektiv Ett samverkansprojekt mellan folkbildning och regionala museer i Skåne. Karl-Magnus Lenntorp. Region Skåne. 11
arbete med fokusgrupper. Denna metodutveckling möjliggör verksamhet som ger en större relevans för besökare och deltagare. Detta kvalitetsbegrepp gäller även besökarstudier och utvärderingar. Inspirationen till projektet föddes 2009 under en resa till Kelvingrove i Glasgow. Resan genomfördes av cheferna på de tre kulturarvsinstitutionerna i Skåne (Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö Museer). Tre museichefer var samfällt intresserade och nyfikna på museerna i Glasgow och reste dit för att studera deras nya utställningsmetodik, med ett nytt tilltal i gestaltning och text, där människors berättelser är centrala. Alla tre blev oerhört inspirerade och tror att det skulle vara ett fantastiskt sätt att förnya utställningsmetodik på de tre regionala museerna. 5 Resan resulterade i ett pilotprojekt i förnyelsearbete, Med besökaren i centrum. I dialog med Kultur Skåne tillkom Folkbildningen som samarbetspart i projektet. Under ett samverkansseminarium i januari 2010 arbetades det gemensamt fram ett förslag till samverkansplattform och projektmodell. Projektmodellen är kopplad till samverkansplattformen för kulturarv och folkbildningen i Skåne. Utgångspunkten för projektmodellen är en gemensam värdegrund. Medborgarna Medborgarna Likt en stjärnhimmel över värdegrunden finns den omvärld som ska undersökas/ bevakas/utforskas. I gränslandet mellan dessa poler ska ämnen till mindre eller större projekt identifieras och sedan ska lämpliga metoder användas eller provas. 6 Den första etappen av pilotprojektet innebar byggandet av en samverkansplattform mellan de tre museerna och Folkbildningen. Här ingick kompetensutveckling. Under etapp två utvecklades projektmodellen. Detta genom att i dialog med omvärlden ta fram teman för de aktiviteter som sedan genomfördes i slutfasen av projektet. För projektet består omvärlden av verksamheternas deltagare och besökare. Ett av dessa teman som tagits fram i fokusgrupperna är, Lokalhistoria vem är jag i historien? Aktiviteten genomförs på ett av museerna som ett studieförbunds arrangemang. Gemensamt bjuder man in till 1950-, 1960-talsevent, som tagits fram tillsammans med pensionärer och lajvare. Fokus ligger på dans, frisyrer, kläder, mat och var man hängde i Lund på 50-, 60-talet. Riksutställningar har bjudits in att utvärdera och dokumentera projektet samt att delta med kompetens och erfarenhet. 5 Ur synopsis för Ur besökarens perspektiv ett gemensamt metodutvecklingsprojekt för de tre regionala museerna och för Folkbildningsorganisationerna i Skåne, bilaga i ansökan till Kulturrådet om utvecklingsbidrag regionala museer, från Region Skåne/Kultur Skåne, 2010-09-17. 6 Beskrivning av projektmodell. Arbetsgrupp 2010 12
1.1 Projektets organisation 1.1.1 Organisationer som deltar i projektet Deltagande organisationer är de tre regionala museerna, Regionmuseet i Kristianstad, Malmö museer och Kulturen I Lund. Från Folkbildningen deltar folkhögskolorna, studieförbunden och Skånes Bildningsförbund. 1.1.2 Projektets organisering Folkbildningen i Skåne Skånes Bildningsförbund Studieförbund i Skåne Folkhögskolor i Skåne Region Skåne STYRGRUPP PROJEKT GRUPP Kulturarvsinstitutioner i Skåne Regionmuseet i Kristianstad Kulturen i Lund Malmö museer Riksutställningar Styrgrupp bestående av två representanter från Region Skåne. Representanter på ledningsnivå för de tre regionala museerna. 4 representanter från folkbildningen i Skåne med en representant för folkhögskolorna i Skåne, två representanter från studieförbunden och en för Skånes Bildningsförbund. I styrgruppen ingick även projektledaren och en representant från Riksutställningar. Projektgrupp bestående av åtta medarbetare från de tre museerna, två från folkhögskolorna, fyra från studieförbunden samt en gemensam projektledare som driver projektet. Riksutställningar deltog även med en representant i arbetsgruppen. Antalet deltagare i projektet har under projektets gång varit sammanlagt 34 personer och är vid utvärderingen 2012, 25 deltagare. 13
Drömbilden är självklara samarbeten koppla studieförbundens kunskap till intressen som finns i kurser och studiecirklar Citat från projektdeltagarna Ur besökarens perspektiv svar på frågan: Hur vill deltagarna, generellt, att projektet utvecklas idealt? 14
2. Utvärderingens syfte 2.1 Om utvärdering av Emily Johnsson Utvärdering definieras här, som en positiv möjlighet till reflektion och kunskapsinhämtning för att förstå huruvida mål uppnåtts, förbättra något för framtiden och lösa problem. (Johnsson, 2010) Utvärdering skiljer sig från kunskapsinhämtning, undersökningar eller utredningar genomförda av universitet eller i en akademisk kontext, i det att utvärdering alltid bör leda till konkret handling och utveckling. Positiv utveckling är målet med utvärdering. En vanlig myt om utvärdering är att det är något som genomförs primärt för att ta reda på om något upplevts som bra eller dåligt. Det övergripande syftet med all utvärdering är istället att inhämta kunskap så att kloka beslut kan fattas för framtiden. Att prioritera utvärdering innebär ett djupt ansvarstagande för verksamheten. Utvärdering är, när det används på detta sätt, ett stödverktyg som hjälper en verksamhet att förtydliga sitt uppdrag och sitt värde och blicka framåt på ett mer insiktsfullt sätt. Det hjälper helt enkelt verksamheten att uppfylla sin potential. Genom utvärdering får vi ett språk som gör det möjligt att uttrycka det unika med en verksamhet och framhäva detta inåt inom verksamheten, och utåt mot beslutsfattare, brukare/besökare, finansiärer och samarbetspartners. En annan vanlig myt om utvärdering är att det är någonting som händer uteslutande när ett projekt eller en process avslutats. Utvärdering fungerar bäst när det ingår som en naturlig del i vardagen och sker kontinuerligt i alla stadier av ett projekt, tillsammans med personal, besökare eller samarbetsparter. Detta kallas en cyklisk reflektionsprocess och innebär att reflektionen, utifrån tydligt formulerade frågeställningar, fungerar som projektets drivkraft. Utvärdering som sker i planeringsstadiet kallas front-end utvärdering eller analys och görs då målen med ett projekt ännu inte är tydligt formulerade. Denna typ av reflektion har som övergripande frågeställning: vad behöver vi ta reda på för att kunna bestämma mål och inriktning? Reflektion som sker när ett projekt håller på att ta form, kallas formativ utvärdering, och söker ta reda på förutsättningar för att målen skall kunna uppnås. 15
Denna typ av reflektion kan göras internt, i samband med ett samverkansprojekt såsom detta, eller externt, i dialog med besökare/brukare (eller samarbetsparter) för att inhämta besökarens perspektiv på det som planeras (exempelvis i samband med att en ny utställning skall utvecklas). Formativ utvärdering genomförs alltid för att ge verksamheten en rimlig chans att uppnå sina mål. Utvärdering som sker i slutet av ett projekt kallas summativ utvärdering och handlar om att efter att en verksamhet försökt arbeta efter sina tydliga mål, ta reda på i hur stor utsträckning som målen verkligen förverkligats, och vad det var som gjorde att detta kunde bli möjligt. Summativ utvärdering tar också reda på vad som hänt som ett resultat av något, vilken effekt något har haft. Riksutställningars utvärdering av projektet Ur besökarens perspektiv har innefattat både formativ och summativ reflektion. De sammanfattande resultaten av båda stadierna av utvärderingen hittar ni i denna rapport. 2.1.1 Aktivitetsmål och effekter för Ur besökarens perspektiv Den summativa utvärderingens övergripande syfte har varit att ta reda på i hur stor utsträckning som de mål som formulerats kring projektet har uppnåtts och varför. Målen med Ur besökarens perspektiv kan beskrivas som en rad aktiviteter det vill säga sådant som projektdeltagarna ska göra under projektets process. Exempelvis att aktivera samverkan, skapa aktiviteter, genomföra utbildning och så vidare. Vi kan kalla dessa aktivitetsmål. Men att endast ta reda på huruvida dessa aktiviteter genomförts eller inte, skulle inte ge uppdragsgivaren den insikt som behövs för att förstå om aktiviteterna faktiskt varit en värdefull satsning eller inte, om samverkan lett till ett ökat besökarperspektiv, eller inte. Genom formativ utvärdering under projektets genomförande har förutsättningar som fanns för målens uppfyllande och vilka förutsättningar som krävs för att uppfylla liknande mål i framtiden därför också undersökts. Dessutom har utvärderingen av Ur besökarens perspektiv också sökt fånga in vilken skillnad, eller de avtryck som projektet gjort för projektdeltagarna och deras organisationer. Denna insikt hjälper inte bara till att förstå meningen med aktiviteterna, utan också hur vi kan beskriva och planera aktiviteter på ett nytt sätt i framtiden. Effekter har fångats in och beskrivs med hjälp av Generic Learning Outcomes (GLO). Generic Learning Outcomes ( allmänna läreffekter ) är ett språk, utvecklat vid Leicester University Research Center for Museums and Galleries 2002, för att 16
beskriva vad vi vill uppnå med våra verksamheter och den skillnad som museer, arkiv och bibliotek gör för människor, både internt inom våra organisationer, och externt, för besökare och samarbetsparter. 7 Generic Learning Outcomes togs fram på uppdrag av Museums, Libraries and Archives Council och innebar ett paradigmskifte i hur museer i Storbritannien beskriver sina verksamheter. Liksom i Sverige hade man inom kultursektorn där planerat och rapporterat kring antalet aktiviteter och besökare, men sällan kring vad besökare eller personal faktiskt fick med sig som ett resultat av utställningar, samverksamprojekt, fortbildningar eller publikarbete. Ramverktyget bygger på en bred och processinriktad syn på lärandet och innefattar: 8 Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration, kreativitet Aktivitet, beteende, progression En detaljerad beskrivning av vad var och en av dessa rubriker kan innehålla finner ni som bilaga till rapporten. 9 Generic Learning Outcomes har i denna utvärdering använts för att beskriva vad projektdeltagarna tog med sig i form av tidigare erfarenheter, motivation, kunskap, idéer, förväntningar till projektet, samt vad de och deras organisationer fått ut av att vara med i projektet. 2.2 Vad utvärderingen sökt uppnå Utvärderingen av Ur besökarens perspektiv har sammanfattningsvis sökt ta reda på: I hur stor utsträckning projektets övergripande syfte uppnåtts hittills. I hur stor utsträckning målen med projektet uppnåtts hittills. Förutsättningar för målens uppfyllande. Värdet med projektet, skillnaden som projektet gjort. Samt att inhämta kunskap som kan ligga till grund för kloka, insiktsledda beslut för framtida verksamhetsutveckling eller under liknande projekt, hos projektets olika organisationer, finansiärer och intressenter. 7 http://www.inspiringlearningforall.gov.uk/ 8 Learning is a process of active engagement with experience. It is what people do when they want to make sense of the world. It may involve the development or deepening of skills, knowledge, understanding, values, ideas and feelings. Effective learning leads to change, development and the desire to learn more (Campaign for Learning 1998). 9 Bilaga 1 17
2.3 Om utvärderaren Region Skåne/Kultur Skåne (hädanefter benämnt Region Skåne) ställde hösten 2009 frågan till Riksutställningar om att delta i projektet Ur besökarens perspektiv som oberoende utvärderare, men också att bidra med myndighetens erfarenheter samt att utifrån sitt nationella uppdrag bidra till att sprida projektets erfarenheter. Bakgrunden till förfrågan var att Riksutställningar under perioden 2008-2010 hade ett regionalt utvecklingsuppdrag formulerat; Riksutställningar ska i samverkan med de regionala museerna, eller deras samverkansorgan, utarbeta former för ökad samverkan som rör de regionala museernas utåtriktade och pedagogiska arbete. Arbetet ska vara inriktat på utveckling av utställningsmediet och förmedlingen av utställningar samt metoder för utställningsteknik. 10 Hos Riksutställningar har Ylva Hammar och Göran Björnberg varit ansvariga för kunskapsinhämtning, analys och dokumentationen. Ylva och Göran har specialkompetens inom strategi, pedagogik och Ylva är utbildad facilitator. Genom myndighetens kontakter med Leicester University samt den engelska museisektorn, har Riksutställningar länge sett GLO som ett verktyg för verksamhetsutveckling i svensk museikontext. Som extern konsult för utvärdering har Riksutställningar därför valt att anlita Emily Johnsson, utvecklings- och utvärderingskonsult med tvåkulturell bakgrund (brittisk/ svensk). Emily har arbetat med olika utvecklingsuppdrag inom kultursektorn i Storbritannien sedan 2001, och i Sverige sedan 2007. Hon är utbildad vid University College London, King s College London och Institute of Education i London, samt vid Lunds Universitet. Under hennes tid som Evaluation & Research Officer på London Museums Hub 2002 blev hon en av de första någonsin att använda och utveckla fortbildningsmaterial i the Generic Learning Outcomes (GLO), senare blev hon Museum Libraries Archives Councils officiella utbildare i GLO. Emily utbildar nu museipersonal runt om i Sverige i GLO och utvärdering i dialog med besökare, och genomför och stöttar utvärderingsprocesser för förvaltningar och enskilda institutioner i både Sverige och Storbritannien. Emily har i projektet Ur besökarens perspektiv stöttat Riksutställningar med: En utvärderingsplan för projektet Underlag för kunskapsinhämtning och analys Struktur för rapport och handledning under analysarbetet Texter som rör utvärdering och GLO 2.4 Hur kunskapen samlats in och analyserats 2.4.1 Metoder Det finns en uppsjö av olika metoder att ta hjälp av under utvärdering/reflektion. Det vanligaste misstaget är att välja metod innan man vet exakt vad man vill ta reda på. Ofta ställs fel frågor vid fel tillfälle och kunskapen som samlas in blir svår att använda. Detta är speciellt vanligt under reflektion med brukare/besökare. Metoden eller metoderna som väljs i en utvärderingsprocess bestäms utifrån typen av frågeställningar, och alltid sist i processen. 10 Ur Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Riksutställningar. 18
Kvalitativ utvärdering görs när man behöver ta reda på hur och varför någonting fungerar, har upplevts eller hänt. Kvalitativa metoder är exempelvis fokusgrupper, intervjuer, grafittiplank, workshops, värderingsövningar, loggböcker, collage, associationslekar, skriftlig respons och observationer. Frågor som ställs under kvalitativa undersökningar är öppna frågor, vilket betyder att frågorna ställs och formuleras på sådant sätt att de tillfrågade kan bre ut sig i sina svar. De kan uttrycka åsikter klädda i egna ord och ge mer än ett svar på varje fråga. Kvalitativa frågor ger mycket mer djupgående information om de tillfrågades tankar, idéer och åsikter. Kvantitativ utvärdering görs när man behöver ta reda på i hur stor utsträckning, hur många, och frågor man kan svara ja eller nej på. Kvantitativa metoder är enkäter eller intervjuer med stängda frågor, eller omröstningar. Helst skall utvärderingar innehålla både kvalitativa och kvantitativa delar för att kunna samla in ett så djuplodat kunskapsomfång som möjligt. Kunskapsinhämtningen i denna utvärdering har framförallt varit kvalitativ då reflektionen primärt har handlat om att få insikt kring en process, vad som hänt och inte hänt, samt något om dess effekter: Hur processen fungerat, varför en aktivitet genomfördes effektivt eller inte, hur människor kände sig som ett resultat av att ha varit med i projektet och så vidare. Kvalitativa metoder som tillämpats i arbetet med denna rapport har varit Fokusgrupper med projektgruppen (formativ och summativ utvärdering). Telefonintervjuer med projektets styrgrupp (formativ och summativ utvärdering). Öppna skriftliga frågeställningar med projektgruppen (formativ utvärdering). Observationer genomgående under projektets gång. I hur stor utsträckning som projektdeltagarna uppfattar att projektets aktivitetsmål uppnåtts har samlats in genom en kvantitativ enkät med samtliga deltagare (summativ utvärdering). 2.4.2 Respondenter Totalt har 23 representanter från de deltagande organisationerna samt Region Skåne deltagit i den formativa och summativa reflektionen. Både styrgrupp och projektgrupp har berörts (se sidan 13). Bildningsförbundets representant från styrgrupp har ej deltagit i intervjuer eller enkät. Riksutställningars utvärdering av projektet Ur besökarens perspektiv har innefattat både formativ och summativ reflektion tillsammans med projektdeltagare, men inte besökare. Detta därför att projektet hittills inneburit en intern förändringsprocess. Organisationerna uppmuntras starkt att genomföra reflektion tillsammans med besökare i ett senare skede för att utröna huruvida projektets övergripande syfte uppnåtts. 2.4.2 Analys Det insamlade materialet har kodats och analyserats utifrån utvärderingarnas strategiska frågeställningar och analysunderlag baserat på traditionell socialvetenskaplig forskningsmetod. De delar av materialet som rör vad deltagarna tog med sig i form av tidigare erfarenheter, kunskaper, idéer, förväntningar, samt vilken skillnad som projektet gjort för projektdeltagare och deras organisationer har kodats och presenterats med hjälp av de ovan beskrivna Generic Learning Outcomes. 19
Hitta ett sätt att träffas kontinuerligt inte bara vi som personer utan organisationerna i en nätplattform en gemensam webbsida på våra egna, det måste kunna finnas någon som kan avsättas för att lösa detta med kommunikationen för kontinuitet. För att få ut OSS och samtidigt för att samarbeta. Citat från projektdeltagarna Ur besökarens perspektiv svar på frågan: Hur vill deltagarna, generellt, att projektet utvecklas idealt? 20
3. Resultat 3.1 Förutsättningar för att genomföra projektet Förutsättningarna som utvärderats handlar om två saker, dels vad projektdeltagarna tar med sig in i projektet, d.v.s. så kallade inputs. Dels sådant som gjorde det lättare och svårare att genomföra de aktiviteter som projektet handlade om. Den stora utmaningen är att överbrygga de olika arbetskulturerna för organisationerna. (Region Skåne) Förutsättningarna för projektets genomförbarhet har sett olika ut i de olika organisationerna. Museerna är tre sammanhållna organisationer medan folkbildningens personal och lokaler är spridda över hela regionen. Dessutom har kommunikation och beslutsvägar fler steg inom folkbildningen, som också haft svårare att frigöra tid för projektet eftersom personalen till stor del är uppbunden i verksamhet som cirklar och utbildningar. Vid projektets start var det 2 av 17 folkhögskolor som deltog och från studieförbunden deltog 4 av 10. I samverkansparternas uppdrag finns stora likheter och som en gemensam värdegrund att utgå från och bygga vidare på, gillades folkbildningens. Demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. Även följande begrepp blev värden som projektet ville arbeta med: Yttrandefrihet, medborgarperspektiv, bildning, rätten till sin historia, att förstå och påverka sin samtid, inspirera till att påverka, kreativa processer och att möta människor. Verksamheterna har sammantaget rika förgreningar både vad det gäller den geografiska spridningen och de intresseområden och åldersgrupper som deltagare och besökare utgör. Här finns en mångfald i bakgrunder och berättelser, vilket sågs som en stor resurs för omvärldsanalys och i medborgardialog. 3.1.1 Inputs/Startpunkter Med inputs menar vi vad projektdeltagare tagit med sig in i projektet i form av tidigare erfarenheter, motivationer och förväntningar allt som påverkat hur och vad projektdeltagarna tagit till sig projektet. En önskan om att angå fler Styrgruppen formulerade en önskan att bli bättre på att se besökare/deltagare som 21
en resurs för att göra verksamheterna angelägna för fler. Man såg att en ökad mångfald av bakgrunder och berättelser hos regionens invånare har skapat nya utgångslägen för folkbildningen och museerna. För att möjliggöra omvärldsanalys och skapa delaktighet i utformandet av verksamheterna saknade organisationerna metoder och former för samverkan. Museerna hade en tydligare bild än Folkbildningen i detta avseende, tack vare inspirationen från museerna i Glasgow med deras arbetssätt och resultat i utställningarna. Samsyn saknas Uppfattningen om att det var oklart på vilket sätt projektet skulle gagna de olika samarbetsparterna fanns med i projektets start. På vilket sätt skulle folkbildningens kurser och studiecirklar öka och utvecklas? Ett winwin projekt? (Folkbildningen) Deltagare i projektgruppen har kommit med i olika faser av projektet och alla har då inte fått hela bilden med sig av projektet och dess syfte och mål. Det har påverkat förståelsen för projektet och vilken roll man som projektdeltagare skulle ha. Gemensamt var en motivation för att utöka samverkan. Regionens kulturpolitiska vision pekar på kulturens möjligheter att vara ett kitt i samhällsbygget. Projektet är en produkt av den nya regionala kulturpolitiken men samtidigt en process som kommer både uppifrån och underifrån. (Region Skåne) Förväntan kring samverkan De fanns från början i projektgruppen en förväntan inför att lära känna varandras organisationer och olika kompetenser. Det är inte en dagsslända det är med en långsiktighet. Erfarenheter och kompetenser Erfarenheten av att involvera sina deltagare/besökare fanns inom verksamheterna på olika sätt. Det fanns även viss erfarenhet av att arbeta med deltagare som en resurs för att få en kontinuerlig omvärldsbevakning. Den samlade och olikartade kompetensen i projektet sågs som en styrka. Verksamheterna har samarbetat i mindre och större projekt tidigare. 22
Tabell 3.1.2 Inputs: Vad deltagarna tar med sig in i projektet GLO S Innehåller Inputs Kunskap och förståelse Förståelsen av styrkan i verksamheternas bredd av och olikheter i besökare/ deltagare. Styrgrupp såg stora likheter i uppdragen. Museerna hade en tydligare bild av vad resultatet kunde ge än Folkbildningen. Förmågor och färdigheter Erfarenheten av att involvera sina deltagare/besökare. Viss erfarenhet av att arbeta med deltagare som en resurs för att få en kontinuerlig omvärldsbevakning. Attityder och värderingar En önskan om att angå fler. Nya utökade samarbetsformer var efterlängtat. Förväntan kring samverkan. Den samlade och olikartade kompetensen i projektet sågs som en styrka. Oklart hur det skulle gagna de olika verksamheterna. Projektgruppen hade olika bilder av projektet. Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende, progression För de som besökt Glasgow var det en inspiration som nytänkande förebild. Regionen ger uppdraget åt folkbildningen och museerna att hitta former för samverkan. 3.1.3 Möjliggörare och hinder i projektets olika faser. Med möjliggörare och hinder menas här vad det var som gjorde det möjligt eller svårare för att genomföra aktiviteterna? Aktiviteterna i projektet är satta i en bestämd ordning för att uppnå målen. I dessa faser av projektet visar utvärderingen på vad som möjliggjort eller förhindrat de rapporterade effekterna. Deltagarnas inputs blir då en del av möjliggörare och hinder. I figuren nedan får ni följa med i projektets faser från projektets bakgrund under 2009, fram till år 2012 då projektet utvärderas och säkrar projektets framtid. 23
Tabell 3.1.4 Inputs: Möjliggörare och hinder i projektets olika faser 2009 PROJEKTETS BAKGRUND Möjliggörare Parallella processer som ger motivation och energi till projektet. 2010 PROJEKTET FORMULERAS Inom Museisektorn fanns en diskurs och vilja att genom dialog bättre angå besökare. De tre museernas pilotprojekt Med besökaren i centrum inspirerat av museerna i Glasgows sätt att förnya utställningsmetodiken. Behovet av en ny form för samverkan dem emellan. Likheter i uppdrag och värdegrunder. Region Skånes kulturpolitik som avser att stimulera samarbete. folkbildningsorganisationerna. Möjliggörare Region Skåne bjuder in regionala museerna, representanter för Folkbildningen och Riksutställningar till ett samverkanseminarium. 1 Här startar processen för samverkan. Väl förberett, engagerade deltagare med gemensamt inläst inspirations- och kunskapsmaterial. Seminariet med processledning, resulterade i en idé om samverkan och ett antal gemensamma utvecklingsidéer kring ett vidgat deltagande. Projektets mål och syfte formuleras av samverkansparterna. 2 Riksutställningar föreslår processledarutbildning som metodverktyg för att genomföra dialoger med deltagare och besökare. Ansökan om utvecklingsbidrag beviljas av Regionen och Kulturrådet. 3 Det möjliggör en gemensam studieresa som inspiration, processledarutbildning för gemensam kompetensutveckling, genomförandet av utställning/aktiviteter och dokumentation och utvärdering av projektet. Riksutställningar får uppdraget att dokumentera, utvärdera och ge förslag på förbättringar. Rapporten ses som angelägen att dela med fler regioner och ett nationellt seminarium planeras in som avslutning av projektet. Det sågs av deltagarna som att det gav projektet ett extra värde och skärpa. Hinder Obalans i representationen för organisationerna Från folkbildningens 27 olika förbund och folkskolor fanns ett fåtal representanter med i förhållande till att de tre museer hade varsin. Det gav museerna ett tolkningsföreträde vid formulering av syfte och mål. Olika förutsättningar för organisationerna Förutsättningarna för folkbildningen bygger bland annat på att verksamhetens ekonomi hänger på antal studietimmar. Detta har påverkat intresset för att delta, liksom sättet att förankra projektet. 1 Inbjudan till samverkan Folkbildning Kulturarv 2010 2 Samverkan mellan folkbildning och regionala museer i Skåne 2010 3 Utvecklingsbidrag regionen 2010 och Kulturrådet 2010 24
2010 PROJEKTETS FÖRSTUDIE Möjliggörare Deltagare från samverkansparterna genomför en studieresa till Glasgow. Utställningarnas genomförande utifrån besökares perspektiv gav gruppen en rejäl portion av inspiration och intresse för att få genomföra projektet. Resan resulterar i en rapport från Glasgow museums. Synopsis utarbetas inför projektets start. 4 Underlaget för upphandling av processledarutbildning formuleras. 5 Hinder Avsaknad av förståelse för projektet ger otydliga roller. Projektet har hittills saknat projektledare, tillsätts inför resan till Kelvingrove med en otydlig roll och ett otydligt mandat. 2011 SAMVERKANSPLATTFORMENS UPPSTART Möjliggörare Projektgruppen växer med ett större antal representanter från folkbildningen. Med erfarenhet från projektets igångsättningsfaser ser man vikten av att deltagarna inte byts ut under resterande del av projektet. Projektgruppen tar del av varandras motivation för att delta. GLO används som metod. Hinder Otydliga roller för ansvar och mandat Stora delar av projektgruppen byts ut, fler från resan deltar inte längre i projektgruppen. Nya projektdeltagare saknar även de hela bilden av projektet och har därmed oklara roller. Det är inte avsatt tid för projektgruppen att ta ikapp de kunskaper som finns i projektets bakgrund, formulering och förstudie. Projektet saknar en tydlig beställning från styrgruppen. Det saknas även en tydlighet i på vilket sätt projektet blir till gagn för alla samarbetsparter. Projektet saknar en tydlig projektägare. Projektet saknar en kommunikationsplan för förankring inom och mellan organisationerna. För att projektet ska ha en fungerande kommunikation är det mycket kvar att göra internt i varje organisation, även mellan dessa. I dag finns ingen tid avsatt för det ansvaret. 4 Reserapport och synopsis FAS 2, 2011 5 Processledarutbildning 2010 25
2011 SAMVERKANSPLATTFORMEN KOMPETENSUTVECKLAs Möjliggörare Entusiasm och nyfikenhet. Tid för samarbete ger; gemensam förståelse för projektets syfte och mål. ökar förmågan att samarbeta och skapar goda relationer. ser styrkan i verksamheternas olikheter. Ger en gemensam kompetens och ger konkreta verktyg för att genomföra dialoger med besökare/deltagare. Roligt, inspirerande och lärorikt Projektmodellen tar form med gemensamma metoder för dialog. Aktivitets- och tidsplan inför nästa fas, tidsplanen förlängs och därmed kvalitetssäkras projektet. Insikt i att samverkansprojektet är en process som kräver en snabbfotad projektorganisation med tät återkoppling. Hinder Olika genomförd förankring ger otydliga roller. Snäv tidsplan. Långsam återkoppling mellan styrgrupp och projektgrupp. 2011 SAMVERKANSPLATTFORMEN AKTIVERAS Projektmodellen och metoden prövas i ett kreativt samarbete. Utvärderarens insamling av material för formativ rapport gav möjlighet för reflektion av projektets status. Arbetsmöten förläggs till varandras arbetsplatser och fördjupar förmågan att utveckla samverkan. Hinder Förankringen ser olika ut i organisationerna. Dålig samsyn mellan styrgrupp och projektgrupp. Lite arbetstid avsatt för projektet. 2012 SÄKRA LÅNGSIKTIGHETEN FÖR SAMVERKAN OCH METODUTVECKLING Möjliggörare Möjliggörare Hinder Formativa utvärdering visar på projektets status i förhållande till målen. Utifrån detta tar projektet fram; Vad behövs för långsiktigheten i projektet? Hur projektet kan förankras i respektive organisation? Hur ska modellen för samverkansplattformen se ut i framtiden? Projektmodell med metoder och samverkansplattform är inte långsiktigt förankrad inom organisationerna. Som bilaga 8.2 ligger en tabell som sammanfattar Möjliggörare och hinder i projektets olika faser. 26
3.2 Måluppfyllelse Det som behandlas här är huruvida de aktivitetsmål som formulerats för projektet genomförts. Projektdeltagarnas svar på i hur stor utsträckning projektets aktivitetsmål har uppnåtts redovisas i kolumnen till höger. De har fått göra den bedömningen utifrån en 4-gradig skala, där 4 står för att målet i hög grad uppnåtts. Rankning av måluppfyllelsen i vänster kolumn innehåller det sammantagna avtryck som aktiviteterna gjort. Tabell 3.2.1 Måluppfyllelsens utsträckning Rank Aktivitetsmål Kommentarer Respondenternas rankning i medeltal. Hög grad Genomföra projektet inom reviderad budget. Projektet har genomförts inom budgetramen. Inte alla projektdeltagare har haft kunskap om budget. Hög grad Processledarutbildningen ska öka den gemensamma kompetensen och förmågan att samarbeta. Mycket användbara och konkreta i förhållande till att skapa verksamhet ur besökarens perspektiv. De kommer att leva kvar. (projektgruppen) Förmågan att samarbeta har i hög grad uppnåtts. Kompetensen som nu är gemensam är den metod som man i samverkan använder för dialog med besökare/brukare. Tiden som gavs under utbildningen, 2-dagars internat x 3, har varit av stort värde för reflektion. Medeltal; 3,71 Dessutom fick projektgruppen det gemensamma drivet under utbildningsfasen Till viss del Skapa tre olika aktiviteter kopplade till folkbildningsaktiviteter inom ramen för samarbete mellan de regionala museerna och folkbildningen. Är skapade, ej genomförda De tre aktiviteterna är ännu ej genomförda vid insamlingen av material till utvärderingen. Samtliga aktiviteter är planerade, två är i sin slutfas för att genomföras, en arbetar som planerat på längre sikt. Aktiviteterna har i högre grad involverat museerna och studieförbunden än folkhögskolorna. Projektets genomförandefas med aktivitetsmålet att skapa tre aktiviteter, har gett förmågan att utveckla projektmodellen. Den innehåller nu delaktighet av besökare/deltagare för omvärldsbevakning, fokusgrupper, teman och aktiviteter/utställning. Medeltal; 3,55 27
Till viss del Utarbeta gemensamma metoder för dialog och samarbete med besökaren. Är utarbetade, ej förankrat Facilitering med sina verktyg är nu den metod som används och utvecklas för att föra en dialog med besökare/deltagare. Projektet såg att man saknade metod för att sätta effektmål för samarbetet med besökare/deltagare. För att utveckla den gemensamma kompetensen planeras en GLO-utbildning. Aktivitetsmålet är uppfyllt inom projektgruppen, inte gemensamt förankrad inom organisationerna. Medeltal; 3,27 Låg grad Aktivera en samverkansplattform för utökat och långsiktigt samarbete mellan regionmuseer och folkbildningsorganisationer. Är inte långsiktig Det som särskilt lyfts fram av respondenterna är att man prövat motivationen och förutsättningarna för samverkan. Man tillägger att långsiktigheten inte är säkrad. Utvärderingen visar på att långsiktigheten i första hand är en organisatorisk utmaning att lösa. Kontinuitet, strukturer och förankring är avgörande för att förändringen ska vara motiverande och möjlig. Medeltal; 2,86 Vad det gäller det interna arbetet med att skapa en samverkansplattform är det en 10 poängare. (röst från arbetsgruppen) Låg grad Bilda ett samverkansråd med representanter på ledningsnivå för regionala museer, representanter för folkhögskolorna och från studieförbunden i Skåne. Är inte bildat Styrgruppen för projektet har bestått av representanter på ledningsnivå för regionala museer, studieförbunden och folkhögskolorna. Ett samverkansråd är inte formellt bildat. Projektet har visat att förutom ett samverkansråd så återstår även intern organisation som möjliggör förankring och kommunikation. Medeltal; 2,29 Låg grad Integrera nya idéer och intryck från studiebesök/resa till Glasgow. Är inte integrerat Museerna hade redan innan projektstart en förkunskap om arbetsätt i Glasgow. Det saknade folkbildningens deltagare. I reserapporten framgår tydligt betydelsen av den gemensamma upplevelsen för förståelsen av ett möjligt resultat av samarbetsprojektet. Likaså vägen till resultatet. En ny studieresa till Glasgow skulle möjliggöra uppfyllelse av målet. Medeltal; 2,18 - här borde verkligen folkbildningen varit med för att lättare förstå hur samarbetet kan gå till och varför. (respondent från folkbildningen) Låg grad Genomföra projektet inom angiven tidplan. Är inte genomfört I tidsplanen för projektet var avslutning satt till 2011. Förlängningarna har varit nödvändiga och positiva för projektet. Inte alla projektdeltagare har haft kunskap om den ursprungliga tidsplanen. 28
3.3 Projektets effekter på alla inblandade Som ovan beskrivet, har projektet formulerats utifrån aktivitetsmål, det vill säga vad man i projektet skall genomföra, dock inte vilka effekter, eller avtryck dessa aktiviteter skall ha, själva syftet med dem. Utvärderingen har dock valt att fånga in värdet av dessa aktiviteter genom att låta projektdeltagarna reflektera kring hur de känner, tänker och gör annorlunda som ett resultat av att ha varit med i projektet. Effekterna på alla inblandade beskrivs genom språket Generic Learning Outcomes, ett i Storbritannien väletablerat språk för att både formulera mål och beskriva skillnaden som ett projekt haft på individer och organisationer. De hinder och möjliggörare som listas ovan under Tabell 3.1.4 Inputs: Möjliggörare och hinder i projektets olika faser visar på vad som gjorde det lättare och svårare för aktiviteter att genomföras, således också chanserna för dessa aktiviteter att göra avtryck på projektets deltagare. 3.3.1 Effekter för styrgrupp och projektgrupp. De övergripande skillnaderna som projektet gjort för projektgruppen kan beskrivas som kunskapen om varandra, förmågan att samarbeta och ett nytänkande. Vi har blivit riktigt bra på att samarbeta med varandra där våra olika kompetenser kommer till sin rätt. (projektgruppen) Ökad insikt om på vilket sätt varje verksamhetsunika kompetens och bredden av målgrupper möjliggör ett arbetssätt med besökarens perspektiv. Kunskapen om varandra har gett förmågan och inspirerat till att se konkreta möjligheter för gemensamma aktiviteter. Likaså ett nytänkande i utbyte av kunskaper och lokaler mellan de olika verksamheterna. Här ser man möjligheter både i den utåtriktade verksamheten men även för den interna kompetensutvecklingen. Vi har omsatt vår kunskap om varandra och facilitering till att skapa en metod för dialog som ger besökarens perspektiv på aktiviteterna. (projektgruppen) Ökat självförtroende och förmågan att facilitera. Leda effektiva och engagerande gruppmöten. Ökad analytisk förmåga samt insikt och erfarenhet av psykosocialt främjande arbetssätt. (projektgruppen) Kreativiteten inom projektgruppen har i sig skapat motivation att fortsätta samarbetet. De aktiviteter som främst uppmuntrat dessa avtryck har varit; Det gemensamma arbetet med att ta fram aktiviteter processledarutbildningen Båda aktiviteterna har fördjupat kunskaperna om varandra. Utbildningen gav förmågan att i samarbete med deltagare/besökare ta fram aktiviteter. I likhet med projektgruppen upplevde också styrgruppen att de framför allt fått med sig Kunskapen om varandra och med den ökad insikt om likheten i uppdrag. Både styrgrupp och projektgrupp har förstått skillnaderna i förutsättningarna för att samverka. Man ser även vilka utmaningar det innebär. För de från styrgrupp och projektgruppen som deltog i studieresan gav det en förståelse för och inspiration till att genomföra projektet. 29
Skillnaden mellan de effekter som styrgruppen fått med sig jämfört med projektgruppen Styrgruppen har inte varit operativ i projektet. Man har därför inte fått samma direkta upplevelse som projektgruppen av att ta fram tema och aktiviteter och hur det arbetet föder inspiration och förmåga att se möjligheter i framtida konkreta samarbetsprojekt. Effekter som är tydligare hos styrgruppen Att kunskapen om skilda förutsättningar för samverkan är en utmaning att lösa. Att projektet gett ett lärorikt prov på och en positiv erfarenhet av att det är givande att samarbeta, vilket är förutsättningen för att prioritera samverkan på ledningsnivå. Styrgruppen har ansökt om utvecklingsbidrag för utbildning i GLO som ett reslutat av förståelsen av att det krävs kvalitativa metoder för samverkan och dialog med deltagare/besökare. Tabell 3.3.2 Sammanfattning av effekter för styrgrupp och projektgrupp GLO s Projektgrupp Styrgrupp Kunskap och förståelse Förmågor och Färdigheter Utökad kunskap om varandras organisationer och verksamheter. Fördjupad kunskap om verksamheternas bredd av målgrupper. Processledarutbildningen som en demokratisk, kreativ, effektiv metod med tydliga resultat för att föra dialoger med besökare/deltagare. Ökad kunskap om besökaren genom fokusgrupperna. Förmågan att samarbeta. Förmågan till en ny mötesteknik. Nytänkande i hur samverkan kan ge nya aktiviteter Tänker i framtida möjliga samarbeten. Kunskapen om varandras uppdrag där verksamheterna har många beröringspunkter, en förutsättning för samverkan Större förståelse och kunskap om varandras organisationer. Både i arbetssätt och skillnader i förutsättningar att delta för museer och folkbildningen. Ett givande lärorikt projekt som gett en konkret bild av vad samverkan kan innebära. Projektet har gett nya insikter om hur olika förutsättningarna ser ut för samverkan. Attityder och värderingar Insikt i varandras kompetenser och hur de olika verksamheterna kompletterar varandra. Värdesätter tiden för processen. Att varje verksamhet har sin unika kompetens och sin målgrupp En gemensam syn på värdet av samverkan och att organisationerna har så mycket att vinna på samverkan för att få ett ökat intresse för deltagande i våra olika verksamheter. Insikten om vikten av upplevelsen från Glasgow som motiverar till utbildning i GLO. Ökad insikt om besökarens perspektiv. Insikt om Riksutställningars nya roll i deras medverkan i projektet. 30
Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende, progression Inspirerade till att se konkreta möjligheter för nya gemensamma aktiviteter. Större självkänsla och därmed större kreativitet med verktygslådan från utbildningen. Motiverade att arbeta vidare med projektet Utformat en metod för dialog som ger besökarens perspektiv på aktiviteterna. Använder facilitering som generell mötesteknik. Använder projektets nätverk i mindre nya samarbeten. Inspirerad att arbeta vidare med projektets kärnfrågor Ökade kontaktytor Region Skåne använder erfarenheterna av projektet i andra planerade samarbetsprojekt 3.3.3 Effekter för de olika organisationerna Övergripande gemensamma skillnader som projektet gjort för organisationerna kan beskrivas som att samtliga organisationer har motivationen och viljan att arbeta vidare för att långsiktigt förankra projektet. att erfarenheterna har gett en gemensam fördjupad förståelse för möjligheten att samverkan leder till kvalitetshöjning för en större bredd av medborgarna. att samverkan har gett stora möjligheter till fortsatt arbete att öka och bredda målgrupper som deltar i respektive verksamhet. En insikt om att tidens betydelse för förankringen och förändringsarbetet måste värdesättas. De effekter som folkbildningen och museerna särskilt fått med sig kan beskrivas som att projektet gett en gemensam förmåga att se nyskapande aktiviteter för de tre samarbetsparterna. att organisationerna nu arbetar i ett fungerande mindre nätverk. att man nu har Kunskaper och förmågan att pröva och utveckla projektmodellen och en dialogmetod. att facilitering används i det dagliga arbetet. Effekter som museerna uttrycker tydligare än folkbildningen är att besökarens perspektiv och samverkan ska vara en del av verksamheten. Ett av museerna har lagt in detta i sina mål för nästa 4-årsplan. Folkbildningen ser, till skillnad från före projektet, tydligare konkreta aktiviteter för framtida samarbeten. Effekter som Regionen särskilt fått med sig För regionen är erfarenheterna från projektet en kunskap som ger förmåga att föra dessa vidare i andra samarbetsprojekt. Genom sin samlade erfarenhet från projektet har man fått en större kunskap om och därmed en större legitimitet hos folkbildning och kulturarv. 31