Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Mats Lambe Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Regional Onkologiskt Centrum, Uppsala-Örebro regionen
Kvinnors hälsa - en utmaning för forskningen
Kvinnors hälsa - Sverige unikt positionerat Utmaning: att förstå och korrekt utnyttja material och resurser till förfogande
Kvalitetsregister Exempel på resultat Pågående studier
Nationalskatt Unika hälsodataregister - få internationella motsvarigheter Sweden a paradise for epidemiologists - befolkningsbaserade register av hög kvalitet med god täckning - enhetlig sjukvård - möjlighet att följa patienter över tid
Nationella hälsodataregister Cancerregistret 1958 - Patientregistret (1964) 1987- Medicinska Födelseregistret 1973 - Läkemedelsregistret 2005 - Dödsorsaksregistret 1953 -
Kvalitetsregister Flertalet ursprungligen startade av eldsjälar Utredning, klinisk information, behandling Syfte: uppföljning, kvalitetssäkring, kunskapsbaserad vårdutveckling Grund för jämförelser mellan sjukhus, regioner, patientkategorier Specifika kriterier för statligt stöd
Svenska Höftprotesregistret Start 1979, webbaserat 1999 Bidragit till förfinad operationsteknik & val av optimala material Aseptisk lossning halverad 1989-1998. Sverige lägst om-operations frekvens i världen Beräknad besparing 1,5 miljarder
Kvinnor, antal nyinsjuknade 1982, 2006, 2030
Kvalitetsregister för cancer 22 nationella diagnosspecifika kvalitetsregister på cancerområdet
Kvalitetsregister för cancer Incidens och överlevnadstrender Väntetider Regionala skillnader i utredning och behandling
Ökande värde Identifierade som viktig resurs i diskussionerna kring nationell cancerplan Värdet ökar med storlek och uppföljningstid
pp
Kvalitetsregister för bröstcancer Regional registrering sedan slutet av 70 - talet (Stockholm) Nationellt likformig, enhetlig databas 2007 I Uppsala/Örebroregionen > 22 000 fall registrerade sedan 1992 Utredning, tumörkarakteristika, planerad behandling, uppföljningsdata
Användningsområden 1) Kvalitetssäkring av bröstcancervården - Mål: vård enligt senaste rön till alla medborgare, oavsett boendeort eller bakgrund 2) Forskning
Ex frågeställningar Finns det sociala skillnader avseende - handläggning? (väntetider, utredningsintensitet, behandling) - tumörstadium vid diagnos? - överlevnad?
Länkningar: sociala faktorer och överlevnad Fruktsamhetsregistret LOUISEdatabasen BRÖSTCANCER- REGISTRET I UPPSALA Dödsorsaksregistret
Lägre risk att dö i sin bröst cancer bland hög- jämfört med lågutbildade (HR = 0.65, 95% CI 0.53-0.80)
Bröst Cancer: utbildningsnivå och utredningsinsatser Hög Utbildning Proliferation: 84 % Låg Utbildning Proliferation: 76 % Hormon receptor status: 89 % Hormon receptor status: 81 %
Tumörkarakteristika och behandling Hög Utbildning Liten tumör (<20mm): 68 % Låg Utbildning Liten tumör (<20mm: 64 % Strålning: 80 % Strålning: 67% Kemoterapi: 31 % Kemoterapi: 18 %
Orsaker sociala skillnader överlevnad Vårdsystem: tillgänglighet, kvalitet, bemötande Tumör: tidig upptäckt och karakteristika Värd: kunskap, annan sjukdom, livsstil, följsamhet till ordinerad behandling
Figure 1: Socioeconomic factors and cancer survival
Aktuella studier Kan observerade sociala gradienter i överlevnad bero på skillnader avseende: - Komorbiditet - annan sjukdomsbörda? - Följsamhet till förskriven läkemedelsbehandling?
Inpatient Register Register of Prescribed Pharmaceuticals Clinical Quality Database on Breast Cancer LISA/Social Database Cause of Death Register
Mammografi utnyttjande: Lagerlund et al Faktorer förknippade med icke-deltagande - Ensamstående - Få tidigare sjukvårdskontakter - Arbetslös - Boende i hyresrätt - Immigrant från icke-nordiskt land
Befolkningspyramiden i Sverige 2003 Fi gur 1c. Bef ol kni ng i f emår s ål der sgr upper f ör r i ket 2003 Män Kvi nnor 2030 Fi gur 1d. Bef ol kni ng i f emår s ål der sgr upper f ör r i ket 2030 Män Kvi nnor Den framtida ohälsan - Epidem enheten/oc 2005/03
En av de mest anmärkningsvärda händelserna i världshistorien Medellivslängden ökat med 30 år sedan år 1900 Sverige 2060; män 85 år, kvinnor 87 år Hälften av alla barn födda år 2000 kommer att fira sin 100-års dag
Gigantiska utmaningar Ansträngda pensionssystem Dramatiskt ökade vårdbehov: demens, hjärtkärlsjukdomar och cancer
Äldre, multisjuka cancerpatienter Omhändertagande och behandling av äldre och multisjuka cancerpatienter Kunskapen starkt begränsad
Förskjutning mot en större andel äldre patienter Komorbiditetsbörda: multisjuka cancerpopulationer Geriatrisk Onkologi :utmaningar avseende omhändertagande, behandlingsval och etiska frågeställningar
Kvinnor, antal insjuknade, utvalda cancerformer Fig. 7b Antal insjuknade 2006 och 2030 Kvinnor 20000 Antal insjuknade per 100 000 15000 10000 5000 976 2253 1095 4647 1763 3425 1266 854 560 590 1470 4479 8995 11170 6482 9921 0 Malignt melanom Annan hud Kolon Rektum Urinvägar Lunga Annan cancer Bröst
Kvinnor, prevalens i åldersgrupper 120000 Fig. 6b Antal sjuka 2006 och 2030 Kvinnor 110000 100000 90000 80000 Antal sjuka 70000 60000 50000 52697 49176 40000 34403 30000 20000 15460 17250 20300 10000 0 442 246 0-14 0-54 55-74 75-89
Kvinnor, prevalens, utvalda cancerformer Fig. 4b Prevalens 2006 och 2030 Kvinnor 120000 100000 80000 Antal sjuka 60000 40000 38059 42878 26389 27770 20000 4238 1853 8182 1992 5405 11889 4397 2834 1991 1892 7490 2027 0 Malignt melanom Annan hud Kolon Rektum Urinvägar Lunga Annan cancer Bröst
Länkningar:följsamhet läkemedelsanvändning Läkemedelsregistret Personnummer baserade data från 1 juli 2005 Förskrivningsdata: typ, dos, mängd
Clinical Quality Databases (CQD) on Lead time Diagnostic procedures Tumor characterstics Cancer Planned treatment (subsequent treatments) Participation in studies Performance status (WHO) Follow-up data: recurrence Vital Status
Epidemiology: a tool to reveal inequalities in health Well known that socioeconomic factors are associated with health outcomes Underlying mechanisms? Factors related to the tumor, the patient, the healthcare system & provision of care
Råvaruproduktion
Förädling Tanke- och analys kraft Ökat engagemang professionen
Utmaningar kvalitetsregister För stort fokus på medicinska resultat som återfall och överlevnad Efterlyses: väntetider, livskvalitet
Kvalitetsregister för cancer 2005: 18 nationella kvalitetsregister på cancerområdet Snart mer än 25 cancer databaser som kan definieras som nationella
Kritiskt läge Flertalet register mogna: tillräcklig storlek och uppföljningstid Underutnyttjande ej längre försvarbart Andra intressenter: om ej vi andra!
Förädling Tanke- och analys kraft Ökat engagemang professionen
Kraftigt ökat antal patienter med cancer: hur stor blir vågen? v
En ökande cancerbörda Prognos: det årliga nyinsjuknandet i cancer i riket 2030 (jämfört med 2005) kommer att ha ökat med 64 % bland män och med 35 % bland kvinnor Konsekvens av förändrad åldersfördelning, befolkningsstorlek och tidig diagnostik
Questions addressed: Are there social gradients in cancer survival? Are there detectable social differences in lead times, diagnostic intensity, treatment? Can observed social gradients in survival be explained by social differences in comorbidity burden or adherence to prescribed treatments?